Tulpanbubblan

Tulpanbubblan – världens första spekulationsbubbla

Skärmavbild 2017-10-17 kl. 19.11.29

När jag såg filmen Wall Street: Money Never Sleeps hade Gordon Gekko en tavla med titeln Tulipomania. Den föreställde en graf över hur tulpanpriset sköt i höjden under 1630-talet och där allt slutade i en gigantisk krasch för de som investerat i tulpaner.

Titt som tätt dyker begreppet Tulpanbubblan upp och det görs jämförelse med olika sorters finansbubblor eller haussade bolag. Men hur och var uppstod Tulpanbubblan egentligen?
Det  var från Turkiet som tulpanerna kom under 1500-talet och de blev mycket omtyckta och förekom frekvent i olika stilleben. Det ekonomiska intresset för tulpanen uppstod under 1630-talet i Amsterdam då man sålde och köpte tulpaner och tulpanlökar. Allt fler gav sig in i tulpanbranschen och rykten om att man kunde göra sig en förmögenhet på tulpaner gjorde att priset steg och steg. 1635 ändrades marknaden då man erbjöds att köpa lökar som fortfarande fanns i marken, man handlade helt enkelt på framtida värdeökningar och vinster. Tron om att värdet bara kunde gå åt ett håll påminner mycket om t.ex IT-bubblan där enorma luftslott byggdes upp utan substans.
1637 tog allt slut och det kulminerade med att en lök såldes för 10.000 gulden vilket är många miljoner i dagens penningvärde. Trots detta har tulpanen inte förlorat sitt kulturella och kommersiella värde i Holland som är känt som tulpanlandet.

Söderhavskompaniet
När vi ändå håller på med bubblor så tar vi en till som brukar förekomma i olika sammanhang, nämligen Söderhavsbubblan.
Det brittiska bolag Söderhavskompaniet grundades år 1711 och fick monopol på att bedriva handel med de spanska kolonier i Sydamerika efter Spanska tronföljdskriget. Innan kriget var över såldes aktier i bolag som utlovade 6% i årlig avkastning, dessutom med statlig garanti. Detta var en bra affär för den brittiska staten men det skulle senare visa sig att det inte var fullt så bra för den som investerade på toppen. Problemet var att när kriget tog slut 1713 fick inte britterna ta del av handeln i så stor utsträckning som de först trodde och därmed uteblev de stora vinsterna. Det var först 1719 som den verkliga hysterin utbröt när bolaget lånat pengar av investerare och de i utbyte fick en konvertibel med rätt att byta in medlen mot aktier i bolaget. Kursen gick från 128 pund till 1000 pund på 8 månader under 1720 men när sedan bolaget skulle betala ut sin garanterade avkastning blev det svårt och kursen dök till 150 pund på en månad. Oegentligheter uppdagades i bolaget där korruption förekom. Därefter infördes en lag som innebar att det krävdes kungligt tillstånd för att få bedriva handel i sina aktier.

Mississippibubblan
En man vid namn John Law kom att bli förknippad med Mississippibubblan som fick sin kulmen 1720. Han ville skapa den perfekta banken genom att låta utnyttja de depositioner som fanns för att öka mängden pengar genom att stimulera den ekonomiska tillväxten.
Han grundade banken Banque Générale Privée där han lät den franska statsskulden skrivas över på banken och han gav ut mycket populära skuldsedlar. Banken byte namn till Banque Royal med stöd av konungen Louis XV av Frankrike. Skulderna skulle betalas genom att intäkter från öppnandet av ett handelskompani som skulle få monopol på handel kring Mississippifloden. Det var nu som bubblan började när aktierna steg från 500 till 18 000 livrés.
Law utökade sin makt 1719 genom att ta kontroll över den franska handeln med tobak och slavar. Sedan tog han kontroll över insamlingen av franska skatter och landets myntprägling. Staten masstryckte sedlar för att köpa aktier i Laws handelskompani men baksidan var att staten efter att handelskompaniet och banken gått ihop inte hade täckning med mynt gentemot alla värdepapper. Även vinsterna från Mississippi uteblev och därmed sprack hela bygget under 1720.

I grunden så är det samma orsaker som är upprinnelsen till en bubbla, tron att vi kan tjäna pengar utan att det finns substans för det. Många vill med på tåget och därmed följer en uppgång som så småningom korrigerar sig själv genom att alla vill ut och minimera den ekonomiska risken.
Vi känner särskilt igen det i IT-bubblan där kurserna drevs upp till oanade höjder i tron om att bolagen skulle lyckas i den nya ekonomin där ingenting var omöjligt.

Till syvene och sist så är det sunda värderingar som driver aktiekursen i det långa loppet och inte förhoppningar och spekulationer.

Sparabloggen.com

Annonser