Månad: juni 2016

Peer-to-peer: utlåning till privatpersoner och företag

Skärmavbild 2016-06-18 kl. 09.18.22

För några månader sen skrev jag om Peer-to-peer lån. Jag ville veta hur det fungerade och valde därför ut tre av bolagen och investerade lite pengar i varje av dem. Hur har det då gått med investeringarna och hur har det fungerat så här långt?
Vi ska reda ut dessa frågor vilket kommer att innebära både ris och ros. 

De bolagen som jag valde att sätta in pengar i är Lendify, Toborrow och Savelend.

Lendify
Man loggar lätt in med sitt mobila Bank-id. Att överföra pengar gör man lätt genom ett bankgiro och ett referens-id. Sen är det dags att investera. Utbudet under den här perioden har legat mellan 15-20 personer som söker finansiering. Risknivån har varit blandad och jag själv har valt en låg risknivå där räntan ligger på mellan 3.95% – 5.20%. Detta är bra med tanke på vad man får på sitt sparkonto. Man kan höja risknivån betydligt och därmed också öka avkastningen men är det värt det?

Det vanligaste som folk söker finansiering till är skuldkonsolidering, lendify13 lån av 16 i rådande stund. Detta är kanske inte den optimala mottagaren av pengar, mycket talar för att de har haft svårt att finansiera sig hos andra aktörer.

Något som också slår mig är att många har rätt hög bruttolön och låga boendekostnader, lite lyxfällan varning på detta.

I sin helhet känns Lendify seriös men för egen del vågar jag ännu inte gå in med större kapital. Jag vill först avvakta och se hur Lendify utvecklas. Tanken om att utmana bankernas utlåning tilltalar mig och jag hoppas att denna form får fortsätta utvecklas och att fler människor upptäcker den.

Toborrow
Här är det också lätt att logga in med mobilt Bank-id. Insättning sker problemfritt med Bankgiro och ett OCR-nummer baserat på sitt personnummer.
Tomorrow skiljer sig från Lendify genom att man måste vara mer aktiv i en budgivning. Enkelt förklarat vill ett företag finansiera t.ex ombyggnad av lager och jag som lånar ut pengar skriver in en procentsats samt en summa. Det som händer är att man kan bli överbjuden och då måste man sänka sin ränta och hoppas att man får det man önskar. Det finns två sätt att göra denna process på; med autobud eller manuellt. Med autobud fyller man i vissa parametrar såsom risknivå, lägsta ränta osv. Vill man inte var aktiv så är detta ett bra alternativ.

Deras sida fungerar mycket bra och man får rapporter om hur återbetalningen sker.
Toborrow
Det som inte känns bra inför framtiden är antalet företag som ansöker om lån. Här är utbudet mycket begränsat och för närvarande finns det bara fyra företag.
Denna form av finansiering är ny och det kan behövas lång tid innan man har kunskap, vetande och förståelse utanför det ”normala” banksystemet.

Savelend
De har två olika typer av lån som man kan investera i; snabblån 1000-5000 kr och lån på mellan 15 000-50 000 kr. De som jag har provat är de vanliga lånen där det för närvarande finns 14 lån men tyvärr bara ett att investera i. Resterande är godkända lån från den senaste månaden. Den förväntade räntan ligger mellan 5.24% – 35%. Viktigt att påpeka är att många av dessa lån är av hög risk, därav räntan. Något som skiljer från Lendify är att man valt bort att ha information av mer privat karaktär t.ex månadsinkomst, boende osv. Det finns en AutoInvest funktion som är bra om man inte har tid eller lust att följa de aktuella lånen. Avbetalningstid, avkastning samt summa för varje lån finns att välja mellan, mycket bra!
Tyvärr har de inget Bank-id att logga in med, vilket jag tycker är mycket smidigt. Funktionen med snabblån har jag ännu inte provat men ska göra detta inom kort.

Summering
Jag tycker att denna affärsmodell är mycket tilltalande och hoppas att det finns en framtid. Viktigt är att de aktörer som finns på marknaden agerar seriöst vilket inte tycktes vara i fallet med Trustbuddy. Jag väljer att se det som en lite extra krydda i min investeringsportfölj och löper det på bra kommer jag att gå in med mer pengar i framtiden.

Skulle Ni investera i denna sparform?

Hur köper du mobiltelefon?

smartphone iPhone6
pexels

En av de vanligaste skuldfällorna  i Sverige är våra mobiltelefoner. Att ha en dyr och fin mobiltelefon ses nästan som en mänsklig rättighet och mobilföretagen har därför ofta svept in telefonköpen med en slöja av avbetalningar och bindningstider. Att räkna ut vad en telefon egentligen kostar och vilket abonnemang som är billigast är komplicerat. Men det finns en stor sparpotential om man kollar igenom köpet ordentligt innan man slår till.

Att mobilkonsumtion lätt leder till stor utgifter är inget nytt. Bland unga är det en vanlig skuldfälla. Så mycket som 760 000 betalningsföreläggande härrörde från mobiltelefon och bredbandsabonnemang 2005, och det har nog inte minskat sedan dess.

För att undersöka vad en telefon med abonnemang kostar får man göra en hel del beräkningar. För jämförelsens skulle ska jag ”köpa” ett par populära telefoner på olika sätt och se vad som kan tänkas vara det billigaste. Vi jämför några olika telekombolag jämfört med att köpa telefonen kontant med det billigaste abonnemanget. För att sätta lite krav så väljer vi minst 2GB data i abonnemanget.

De tre mobilmodellerna som jämförs är: iPhone SE (16GB), iPhone 6s (16GB) och Samsung Galaxy s7 (32GB).
De olika butikerna som jag jämför är: Tre, Telenor, Telia, Tele2, Comviq, Halebop, fello och sedan kontant i butik med det billigaste abonnemanget där det ingår minst 2GB data (Hallon liten).

Resultatet ser ut enligt följande:

iphone se

iphone 6s

samsung s7
* fello.se har lite rabatterade månader i början. Jag tog ett medelvärde för de 24 första månaderna.

Som synes finns det en hel del pengar att spara genom att se sig omkring!

Sparpotentialen mellan dyraste och billigaste alternativen är:
4 683 kr för iPhone SE
4 824 kr för iPhone 6s
4 108 kr för Samsung S7.

Nu är jämförelsen inte helt rättvis eller enkel att göra. Det är lite olika surfmängd (minst 2GB, men en del var långt över) och kontantpriset kan pressas ännu mer genom att använda lite mindre butiker på nätet. Jag valde ut lite mer renommerade butiker. Det finns alltså kanske ännu mer pengar att spara. Det viktigaste är att du vet vad du gör, och ser dig omkring. (Det kan ju till och med finnas billigare mobiler att köpa…)

Frågan är varför någon skulle välja ett alternativ som är flera tusen kronor dyrare. En viktig anledning är säkert att man inte behöver betala något med en gång, utan handlar telefonen på kredit. Kredit är alltid dyrare. En intressant sak är att man får gräva ganska djupt ner i avtalet för att hitta ord som kredit, lån och ränta…

(Räknar man lite enkelt så blir ju räntan på ovanstående lån ca 4 500 kr för en telefon som kostar 7 000 kr… Alltså 2 250 kr/år eller en effektiv ränta på ca 30%. En ganska hög ränta i minusräntemiljö. Fast så kan man ju inte riktigt räkna eftersom produkterna/abonnemangen skiljer sig lite åt.)

En annan anledning till att de dyra alternativen väljs är säkert att det är svårt att överblicka vad det totala priset egentligen blir, och att man inte jämför tillräckligt ofta. Här är det bra att ta hjälp av de olika prisjämförelsetjänster som finns på nätet. Till exempel:

compricer för telefonabonnemang.
prisjakt för telefon och abonnemang.
pricerunner för telefoni.

Lycka till i telekomdjungeln!

Sex laxar i en laxask, sex laskar i en laxsax…

lax

Läste en artikel som publicerades i Dagens Industri i fredags. De tog upp de norska laxodlarna på Oslobörsen och att efterfrågan ökar samtidigt som utbudet är begränsat. Med andra ord ett gyllene tillfälle att titta närmare på några av bolagen som verkar inom laxnäringen.

Norge har ungefär hälften av all laxodling i världen och har sedan 1970-talet växt från nästan ingenting till en jätteindustri. Närmare 50 miljarder är exportvärdet på den odlade laxen och målet är att femdubbla fram till 2050. Just nu har Chile som står för 30% av världens odlingar stora problem med höjda havstemperaturer och algblomning.

Det ser onekligen ljust ut för den norska laxodlingen och den dagen bojkotten från Ryssland upphör öppnar det upp för ännu en marknad. Trenden för en ökad laxkonsumtion ser mycket god ut med ett p/e tal i snitt på runt 13%.

Baksidan är givetvis miljöaspekten kring laxodlingarna. När det trängs många laxar på liten yta finns det sjukdomsproblem och det är inte ovanligt att man använder kemikalier, gifter och antibiotika för att behandla den sjuka laxen. Det användes över 30.000 ton väteperoxid förra året vid norska laxodlingar för att bekämpa lusangrepp.

Vi tänkte lyfta fram sju bolag som på ett eller annat sätt odlar den norska laxen.

Marine Harvest, Lerøy, Leröy Seafood, Grieg Seafood, Bakkafrost, Austevoll Seafood, Salmar och Norway Royal Salmon.

Skärmavbild 2016-06-12 kl. 22.33.58

Skärmavbild 2016-06-12 kl. 22.34.43

Fond
För den som inte vill äga aktier och sprida sina risker finns det en fond, Holberg Triton. Innehavet är diversifierat inom havsnäringen med god geografisk spridning, med en viss övervikt mot Norge. Innehaven finns här.

Skärmavbild 2016-06-13 kl. 20.41.42

Då återstår den stora frågan, är den odlade laxen en framtidsbransch? Om så är fallet verkar Norge ligga mycket bra till på världsmarknaden.

Vi tänker i alla fall bidra till försäljningen genom att växla från ekonomiblogg till att bli matlagningsblogg á la Ernst.

Citronmarinerad grillad lax med kaviar- och rödlökssås

10 portioner
Skärmavbild 2016-06-13 kl. 21.05.33

Ingredienser
1,3 kg färsk lax med skinnsidan kvar
1 dl olivolja
1 citron
1 msk honung
1 kruka finskuren dill
Flingsalt
Nymalen svartpeppar

Kaviar- och rödlökssås:
1,5 dl crème fraiche
1,5 dl majonnäs
0,5 finhackad rödlök
1 msk röd kaviar
1 dl finskuren dill
Salt
Nymalen svartpeppar
Citron

Gör så här!

1. Blanda olivolja, citron, honung, dill, flingsalt och svartpeppar till en marinad. Häll den över laxskivan och låt den stå och dra i ca en timme. Sätt ugnen på 100 grader. Baka laxen  i ugn i ca 40 minuter. Det går också bra att grilla laxen.

2. Blanda crème fraiche med lök, majonnäs, röd kaviar och dill. Smaka av med salt, peppar och citron.

Från Skånemejeriets sida med recept från Pernilla Elmquist.

Väl smakat önskar grillmästarna från Sparabloggen

Vår #börselva inför fotbolls-EM!

Planen.jpg

Vår börselva består givetvis av bolagen i vår egen portfölj. För tillfället är det just elva bolag, även om vi egentligen siktar på att ha tio bolag i portföljen. Portföljen består av mixade defensiva bolag med några riktigt vassa anfallare. De har en bred bas att stå på och när det väl gäller ger de en bra avkastning. 

Låt oss börja med den stabila målvakten Balder. Detta fastighetsbolag går från klarhet till klarhet och levererat år från år. Det är ett expansivt bolag med en skicklig ledning som kombinerar realvärden med tillväxt.

Som vänsterback ser vi NIBE, personligt coachad av självaste Gerteric Lindquist. NIBE är ett bolag som stadigt tuggar på framåt, med siktet inställt på sitt relativt höga tillväxtmål om 20%! Mittback är Melker Schörling, som står stabilt i alla väder. Eftersom MSAB är ett investmentbolag så har de flera ben att stå på, vilket borgar för en större stabilitet, även om de underliggande bolagen är tillväxtbolag. Bilia blir vår högerback som har varit en riktig raket de senaste åren och ingenting tycks bromsa denna utveckling. Svenskarna köper bilar som aldrig förr, och Bilia finns dessutom i Norge och Danmark och kan expandera vidare.

mittfältet hittar vi först Bure som är ett investmentbolag som haft en enastående utveckling med flera spännande innehav. Jämte finner vi Hexpol där vi säkrar upp genom att självaste Herr Schörling återfinns även i detta bolag. Vad kan passa bättre än att kasta in ett spelbolag i denna startelva när vi har flera stora sportevenemang som väntar – EM i fotboll med Sverige, OS i Rio följs därefter av World Cup i ishockey. Unibet tjänar på detta. Scandi Standard finner vi också i mittfältet. Kyckling ligger i tiden och har blivit ett substitut mot det röda köttet, klimatsmart och billigt. Marknaden växer och Scandi Standard med den!

Men nu gäller det att toppa laget när anfallarna gör entré. Har vi några vinnarskallar bland dessa tre? Som anfallare på vänsterkanten har Invisio som är en riktig vilding som ibland tokrusar och andra dagar tar det lite lugnt. Vi tror att kommunikation i tuffa lägen är något som kommer att efterfrågas än mer i framtiden, så invisio kommer nog att väsa vidare. Vår ersättare för Zlatan får bli ett riktigt spännande och expansivt bolag som verkligen har framtiden för sig, IAR Systems. Internet of Things växer, och på den marknaden verkar IAR. Slutligen som högeranfallare blir eWork, detta lysande konsultföretag som haft en lite tuff vår men som kommer att prestera på toppnivå i längden.

Detta var hela startelvan, lite defensiv men med kvalité och tillväxt som kommer att vara vinnare i längden.

Trevlig fotbollssommar!
Sparabloggen.com

football-1412602_1280

Litium: det nya guldet?

energy-1023035_1920

Elon Musk håller på att bygga världens största batterifabrik som är en del av den stora affärsplanen att tillverka 500.000 bilar varje år. Nästan alla andra biltillverkare följer efter och siktar på att ta marknadsandelar i det stora elbilsracet som startades av Tesla.

Den viktigaste och mest kritiska komponenten i en elbil är utan tvekan batteriet. Alla eftersträvar längre räckvidd till en lägre kostnad vilket också sker successivt med små förbättringar inom Litium-jon tekniken.

För att tillverka dessa batterier krävs det grundämne nummer tre, Litium. Hälften av allt Litium finns i Bolivias saltöken men det är i Chile, Australien, Kina och Argentina som man har utvunnit mest. Intressant är att mineralet petalit hittades i Utö järnmalmsgruva i Stockholms skärgård och när Johan August Arfwedson analyserades det 1817 upptäcktes grundämnet Litium.

Men nu tillbaka till nutid och framtid. Om alla dessa elbilar skall produceras kommer det behövas ofantliga mängder Litium. Men brukar det inte vara så att när efterfrågan är hög brukar också priset bli detsamma? Alla biltillverkare vill pressa priset på batteriet eftersom det är en stor del av bilens kostnad.

Om vi nu skall se det ur investerarperspektivet kan Litium bli det nya guldet om alla prognoser slår in med antalet elbilar som skall erövra marknaden. Goldman Sachs tror att efterfrågan på litium tredubblas fram till 2025. Mer i ämnet finns att läsa här.

Enligt Wall Street Journal har priset på litiumkarbonat stigit med 46 procent under årets första kvartal vilket innebär 18 procent mer än för hela 2015. Till skillnad från andra metaller som guld säljs och köps litium direkt på kontrakt mellan köpare och säljare.
Men nu är det inte bara batterier till elbilar som är beroende av Litium, tänk alla surfplattor, mobiltelefoner och datorer. Användningsområdet är mycket brett och förekommer i glas, keramik och metallegeringar. Men även som läkemedel vid bipolär sjukdom och som torkmedel.
För den som intresserad av hur processen från utvinning till färdig produkt ser ut rekommenderas denna film.

Tror vi på ett scenario där efterfrågan kommer att växa är det egentligen inte svårare än att hitta bolag som utvinner Litium.
Vi har tittat på kursutvecklingen i tre bolag som handlar med Litium samt en ETF.  Samtliga av dessa har haft en mycket fin kursutveckling under 2016.

Global X Lithium ETF

global

Nemaska Lithium Inc

nemaska

Albemarle Corp

Skärmavbild 2016-06-06 kl. 09.14.21

Sociedad Quimica y Minera de Chile SA

Skärmavbild 2016-06-06 kl. 09.15.38

Kan detta var framtidens nya guld, eller är vi kanske redan mitt i denna Litiumrush?

Väl investerat!

Sparabloggen

 

 

 

 

Screening 4 – SmallCap. Dags att välja småbolag!

Växerpexels.com

Det är dags att plocka fram den sista delen av min portfölj, SmallCap-bolagen. De bolag som är små nu, men som kan växa till stora bolag med tiden! Jag har gjort ett grovt urval i första delen av min uttagning, som du kan läsa mer om här. Jag kommer nu alltså att se hur omsättning och vinsten utvecklats bland de småbolag som jag plockat ut, för att försöka hittade de bolag som växer stadigt.

De bolag som plockades fram var I.A.R. Systems Group, DGC One, eWork Scandinavia Rejlers, Micro Systemation, Malmbergs Elektriska, XANO industri, Oscar Properties, Svolder, Hexatronic Group, Cellavision, Wise och Consilium. Men nu behöver de vägas mot varandra med lite skarpare verktyg än P/E-tal och direktavkastning. Min vana trogen så börjar jag med att titta på hur omsättningen vuxit de senaste 10 åren:

Omsättning smallcap 10år.PNG
Jag har plockat fram denna graf på samma sätt som beskrivs i tidigare inlägg. Här och här.

Här ser vi en fantastisk utveckling hos flera bolag. Andra har inte utvecklats i samma takt. Tar vi slutsiffran i tabellform ser den tabellen ut så här:

  1. 441,1% Wise
  2. 441,1% Micro Systemation
  3. 424,9% Hexatronic Group
  4. 329,4% Cellavision
  5. 325,9% Oscar Properties
  6. 253,8% Rejlers
  7. 239,6% eWork Scandinavia
  8. 214,8% Consilium
  9. 212,3% DGC One
  10. 115,9% Malmbergs Elektriska
  11. 77,9% XANO Industri
  12. 54,5% I.A.R. Systems Group
  13. 0,0% Svolder (väldigt svårtydd då det är ett investmentbolag, och omsättningen sätts till 0)

Flera bolag har dubblat, tredubblat eller fyrdubblat sin omsättning på tio år! Det är inte illa. Men frågan är om bolagen också lyckats öka sin vinst i samma utsträckning? Jag har plockat fram en graf som visar hur vinsten ändrat sig över tio år:

Vinst smallcap 10år
Vinsterna har inte en lika stadig utveckling. Detta är förståeligt i snabbt växande bolag. Dessutom tog de sig genom finanskrisen 2008. Flera klarade detta utan att göra förlust!

Grafen blir lätt lite kladdig och svårtydd (speciellt när några färger är till förväxling lika…) Jag försöker underlätta med en tabell också för resultatet för 2016:

  1. 2081,8% Cellavision
  2. 679,2% Consilium
  3. 522,2% Hexatronic Group
  4. 344,2% Wise
  5. 343,8% DGC One
  6. 311,0% Oscar Properties
  7. 163,3% Malmbergs Elektriska
  8. 157,6% Micro Systemation
  9. 106,4% XANO Industri
  10. 101,4% eWork Scandinavia
  11. 98,0% I.A.R. Systems Group
  12. 73,1% Svolder
  13. 47,0% Rejlers

Några värden ligger utanför skalan. Jag valde att göra så för att kunna zooma in lite på resten. Om man nu sätter ihop det här för att försöka vaska fram 4 vinnare så ser vi att följande 4 bolag är med i topp 6 i både omsättningstillväxt och vinsttillväxt:

Cellavision
CellaVision är ett globalt medicinteknikföretag som egenutvecklar och säljer system för rutinanalys av blod och andra kroppsvätskor inom sjukvården. Analyserna utgör underlag för sjukdomsdiagnoser, t ex vid infektioner och allvarliga cancersjukdomar. Företagets kunder är sjukhuslaboratorier och kommersiella laboratorier i Europa, Nordamerika, Asien och Mellanöstern. Nordamerika stod för drygt 60% av omsättningen.

Hexatronic Group
Hexatronic är en teknikkoncern specialiserad på fiberkommunikation. Företaget levererar produkter och lösningar för optiska fibernät och kan tillhandahålla ett komplett sortiment av passiv infrastruktur till telekomföretag. Hexatronics kunder återfinns inom företag och offtentlig förvaltning inom telekombranschen. Företagets produkter säljs främst i Norden.

Wise
Wise Group är moderbolag i en koncern som äger, startar och utvecklar specialistbolag inom rekrytering, konsultuthyrning och HR/personalområdet. Wise erbjuder en portfölj av tjänster för såväl operativ som strategisk HR. Wise har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Helsingfors.

Oscar Properties
Oscar Properties köper, utvecklar och säljer bostadsfastigheter med attraktiva lägen i Stockholm. Hittills har de producerat 600 bostäder. Idag 1 700 bostäder på ritbordet varav 360 är under produktion.

Inom SmallCap lyckades jag hålla mig till bara 4 bolag! Det passar alltså in i min portfölj på ett bättre sätt. Inom kort kommer jag att presentera hela portföljen och den investeringsplan som jag sätter upp. Jag tänker nämligen inte köpa med hela kapitalet på en gång utan sakta smyga in med månadsvisa inköp. Jag ska dessutom försöka plocka fram fonder att investera i så att kapitalet får leta sig ut på fler marknader!

Hur går det med din portfölj?