Månad: oktober 2016

Lägg upp en sparplan till semestern!

startbild-semester-consector
pexels.com

Hösten har verkligen anlänt med sitt mörker och kyla. Sommaren känns avlägsen. Men det är skönt att drömma tillbaka till sommaren och soliga dagar. Eller varför inte tänka framåt? Att ta kontroll över sin ekonomi ger dig möjligheter att komma dit du vill. Vill då åka en vecka till Mallorca? Eller har du helt andra planer. Kanske börjar du fundera på en ny bil?

Enligt två undersökningar som Länsförsäkringar gjort 2011  och 2014  saknar var femte svensk ett sparande. Det finns säkert många anledningar till det, men skillnaden på att inte ha ett sparande och att lägga undan pengar ger en markant skillnad i trygghet och frihet att kunna åka på till exempel semester. Sedan är det något av en balansgång också. Svenskarna är nämligen de mest sparande i hela Europa. Enligt en senare undersökning som Nordea gjort så har andelen svenskar med stor buffert ökat stort de senaste åren, och tyvärr ligger de pengarna ofta på konton utan ränta. Så det ger mer att spara bra. Läs mer om att sätta pengarna i arbete här.

Detta inlägg i samarbete med Consector. Din Kostnadfria Låneförmedlare.
consector-logo-transparent

”… skapa personlig trygghet och frihet med sparplaner.”

Lösningen för att skapa personlig trygghet och frihet är att skapa sparplaner. Bestäm idag vilka mål du har framöver och skapa ett sparande som tar dig till de målen. Skillnaden blir ganska stor.

För att visa detta så lägger jag fram tre exempel; solsemester augusti -17, fjällsemester februari -18 och byta bil januari-19. För enkelhetens skull tänker vi oss två scenario. Antingen sparar man ihop pengarna I förväg och får ränta, eller så lånar man pengarna och betalar efteråt med ränta.

mallorca
Solsemester 

1 vecka Mallorca augusti 2017
Spartid: 10 månader
Kostnad: 30 000 kr

Sparplan: 3 000 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 125 kr ungefär (ränta på varje insatt krona, varje dag)
Total resekostnad: 30 000 kr – 125 kr = 29 875 kr

Konsumentlån: 30 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 412 kr/mån
Total kostnad: 33 888 kr

Kostnadsskillnad: 33 888 kr – 29 875 kr = 4 013 kr (ungefär 13,4 % dyrare)

 

skidor
Fjällsemester

1 vecka i fjällen februari 2018
Spartid: 16 månader
Kostnad: 25 000 kr

Sparplan: 1 500 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 155 kr ungefär
Total resekostnad: 25 000 kr – 155 = 24 845 kr

Konsumentlån: 25 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 176 kr/mån
Total kostnad: 28 224 kr

Kostnadsskillnad: 28 224 kr – 24 845 kr = 3 379 kr (ungefär 13,5% dyrare)
bil
Bil

Begagnad okej bil, inköp jan -20
Spartid: 3 år 2 månader = 38 månader.
Kostnad: 160 000 kr

Sparplan: 4 200 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 1 965 kr ungefär
Total bilkostnad: 160 000 kr – 1 965 kr = 158 035 kr

Billån: 160 000 kr
Återbetalningstid: 5 år / 60 månader
Låneränta: 7,07% (snabb sökning nätet) = 3 157 kr/mån
Total kostnad: 189 420 kr

Kostnadsskillnad: 189 420 kr – 158 035 kr = 31 385 kr (ungefär 19,6% dyrare)

”Du får rabatt om du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot!”

Skillnaden blir stor! Sparar du före köpet, istället för att låna och betala efter så ger du dig själv en ganska bra rabatt! Denna rabatt får du för att du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot. Skillnaden blir större ju dyrare lånet är och ju längre du kan vänta. Även räntan på sparkontot påverkar rabatten.

För att göra din egen sparplan kan du använda Nordeas sparkalkylator.

Känns det lite tungt att vänta med bilköpet I tre år, och lägga undan över 4 000 kr varje månad fram till dess så kan du göra någon slags kompromiss mellan spara och låna. Att köpa bilen kontant är ju inte alla förunnat. På sparabloggen rekommenderar vi inte lån, men om man ska låna så är det bäst att låna så billigt som möjligt. Det får du hjälp med på Consector.

Läs gärna mer om sparplaner på Consector Förklarar. Där kan du få mer tips om sparplaner, och dessutom kostnadsfri låneförhandling till ditt bilköp!

Lycka till! Ha det så trevligt på semestern!

 

NIBE:s nyemission.

nibe-pumpar

Har du aktier i det småländska energibolaget NIBE? Grattis! Du har fått vara med om en god tillväxt under en lång tid! NIBE är ett bolag som har som målbild att växa 20% om året. Ett högt satt mål, som de faktiskt har nått under åren! Nu är det alltså dags för nyemission i bolag. Varför då? Vad ska du nu göra?

För att nå tillväxtmålet har NIBE lagt upp en strategi att försöka växa 20% årligen med hälften organisk tillväxt och hälften genom förvärv. Alltså ska de försöka ta marknadsandelar så att de ökar sin omsättning med 10% och sedan köpa bolag i samma bransch så att de växer ytterligare 10%. Ett bolag som de köpte för att ytterligare ta sig in i den stora amerikanska marknaden var bolaget CCG. Tidigare har NIBE använt sin egen kassa för att göra förvärv, men detta stora amerikanska bolag har de planerat köpa med kapital från aktieägarna. Kapital som de nu tar in via en nyemission med företrädesrätt för tidigare aktieägare.

Där har vi alltså lite av bakgrunden. Men frågan är nu hur detta går till, och hur du som aktieägare behöver agera. Själva förfarandet går till så här:

  1. Varje aktie i NIBE som du äger kommer att ge dig en teckningsrätt för nya aktier i NIBE.
  2. Var sjunde teckningsrätt ger dig möjlighet att köpa en nyupprättad NIBE-aktie för 48 kr/st. Det kommer alltså att skapas nya aktier i bolaget, men samtidigt så växer bolaget med det intagna kapitalet/det nyförvärvade bolaget CCG.

    Du måste nu välja att antingen;

  3. svara Ja på erbjudandet att växla över dina teckningsrätter till aktier. I så fall kommer du att få en sjundedel så många NIBE-aktier till, som du måste betala 48 kr för.
  4. eller så svarar du Nej. Du nöjer dig med det antalet aktier som du redan har. I så fall så säljer du sedan dina teckningsrätter för ca 3 – 4 kr på börsen, så att någon annan kan välja att vara med i nyemissionen och betala in kapital till NIBE. Handeln med teckningsrätter börjar idag, 10 oktober.
  5. Om du vill vara med i nyemissionen måste du ha likvider på ditt aktiekontot vid dagen för inväxling av teckningsrätter. Datum för detta är 25 oktober.

Sedan finns den en del saker att fundera på:

  • Hur mycket bör en teckningsrätt vara värd om du vill köpa eller sälja dem. Jag vet inte exakt hur man bör beräkna det, men i handeln idag måndag 10/10 har marknadspriset varierat mellan 3,16 och 3,37 kr/st enligt vad jag har sett.
    (Priset borde vara 1/7 av det mervärde som de nya aktierna ger dig ungefär. Kan man beräkna det som ( (Nuvarande aktiekurs-nya aktiers kurs)/7 =  (70-48)/7 = 3,14 kr/st)?)
  • Kommer CCG ge NIBE en fördel i framtiden? I så fall vill man väl vara med på tåget? Annars kanske man ska avvakta. Är du redan aktieägare så tror du väl redan på NIBE som bolag. Då borde du kanske satsa mer…
  • Har du jämnt antal aktier? Om ditt antal aktier inte är jämnt delbart med sju kommer du att få en slatt med teckningsrätter över. har du t.ex. 300 aktier innan så får du 300 teckningsrätter. Det ger dig möjlighet att teckna dig för 42 ny aktier, men du får 6 teckningsrätter över. Dessa måste du antingen sälja, eller köpa en teckningsrätt till så att du kan teckna dig för en aktie till!

 

Ibland får man ta sitt aktieägaransvar. I detta fall måste du möjliggöra för NIBE att ta in sina 3 miljarder kronor. Antingen får du själv lägga in en del, eller så får du sälja dina teckningsrätter och se till att någon annan kan skicka in din del! Du kan ju faktiskt även göra något mitt emellan och sälja lite teckningsrätter och använda resten!

Alla villkor och datum nyemissionen kan du läsa här.

Vi på $parabloggen köper lite extra teckningsrätter så att vi får ett jämnt antal, och sedan tecknar vi oss fullt!

 

Hur sparar svenskarna?

pengar
pexels.com

Svenskarna sparar som aldrig förr! Låg inflation, reallöneökning och en stark svensk ekonomi har lett till att svenskarna (med jobb) har mer pengar än någonsin. Tillsammans med en ekonomisk oro i världen och minusränta har det lett till att svensken lägger undan allt mer. Men okunskap gör att vi missar miljardtals kronor i avkastning!

Men frågan är hur detta sparande ser ut? Varför sparar man? Länsförsäkringar gjorde en sparundersökning  2014 som visar att svensken lägger undan en hel del i månaden, med syfta att bygga en buffert. Undersökningen visar också att det finns en viss ojämnhet i hur man sparar. En del hushåll sparar ingenting, medan andra sparar desto mer. Enligt en senare undersökning som SBAB gjorde i år stämmer denna bilden, och har kanske förstärks.

sparande
Günther Mårder twittrar i ämnet.

Enligt en undersökning som SCB gjort så har svenska hushållen 37% av sina besparingar på bankkonto, 40% i aktier och 19% i aktiefonder. Denna bild måste justeras något eftersom den rikaste 1% i världen äger mer än de andra 99% tillsammans (I Sverige är det lite mer jämnt fördelat än så) så kommer bilden att skeva lite, om man istället skulle se varje individ för sig. Titta man på Stefan Persson till exempel så är han världens 32:e rikaste person med 20,2 miljarder USD eller 173,4 miljarder kr i förmögenhet. Dessa har han givetvis till stor del i form av aktier i H&M.

”De flesta sparar på ett konto med liten eller ingen ränta…”

Tittar man på gemene man så blir bilden tyvärr inte lika bra. De flesta som sparar har sina hårt inarbetade pengar på ett konto med liten eller ingen ränta. Andra kvartalet i år sattes ytterligare 71 miljarder kr in på bankkonton. Antagligen för att skapa en ekonomisk trygghet eller spara till konsumtion.

Men är detta så farligt då? Vad innebär det att man placerar pengar på storbankernas ”sparkonton” med noll i ränta? Vi räknar lite på det! Jag undersöker vad som händer om man investerar kontosparandet i lite olika alternativ.

Förutsättningar/alternativ
Svenskarnas samlade kontosparande: 1 586 miljarder kr (1 586 000 000 000 kr!)
Ränta hos storbanken: 0 %
Ränta hos sparinstitut: 0,85 % (med statlig insättningsgaranti!)
Genomsnittlig avkastning börsen: 7,5 % (det långa genomsnittet!)

Resultat
Av storbanken: 0 kr
Av sparinstitut: 13,481 miljarder kr/år (30 % skatt till staten)
På börsen: 118,95 miljarder/år (Avdrag för skatt på trad. depå eller ISK)

Genom att låta pengarna ligga kvar i sin vanliga bank så missar svenskarna över 13 miljarder kronor varje år i ränta. Avstår man från aktier eller aktiefonder så missar man istället över 100 miljarder i årlig avkastning på sikt. Det känns lite tragiskt och lite onödigt. (Samtidigt flyttas skatteintäkterna på avkastningen från staten till banken.)

”Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!”

Hur kan det bli så här? SBAB konstaterar i sin undersökning att det är kunskap som saknas. De flesta är dåligt insatta i vilka alternativ som finns och hur man gör för att placera sina pengar någon annanstans. Du som läser här är säkert insatt, men det är de som inte läser sparbloggar som behöver mer kunskap. Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!

Men är det verkligen så att alla pengar ska in på börsen? Nej… inte riktigt. Den så otroligt viktiga bufferten och målsparandet ska fortfarande placeras med hög säkerhet. Det är där sparinstituten kommer in. Sparar man sedan lite mer långsiktigt till barn/barnbarn, pension eller pengamaskin så är börsen en självklarhet! $parabloggen rekommenderar 2 – 3 månadslöner i buffert. Läs gärna mer om hur du kan lägga upp ditt sparande här.

Se nu till att du och dina nära inte missar ränteinkomster i onödan! Lycka till!

 

REIT: spännande fastighetsinvestering

cambridge-66714.jpg

Real Estate Investment Trusts, eller helt enkelt REIT. Detta är en intressant investeringsform då vilkoren är lite speciella. REIT betala ut minst 90% av sina inkomster i form av utdelning och är då inte skyldig att betala skatt. Generellt kan REITs delas in i två kategorier: fysiska byggnader och mREIT* som köper bostadsskulder.

REITs skapades under president Eisenhower 1960. Avsikten var att ge investerare möjlighet att investera inom fastighetssektorn. De första REITs skapades under 1960-61 och tre av dem finns fortfarande; Winthrop Realty Trust, Pennsylvania REIT och Washington REIT. 1965 letades sig den första REIT in på New York börsen; Continental Mortgage Investors.
De flesta REITs handlas på stora börserna, men det finns också onoterade och privata. REITs finns bland annat knutna till lägenheter, sjukhus, hotell, industrianläggningar, infrastruktur, sjukhem, kontor, köpcentra, studentbostäder och skogsmark. Från att ha varit ett amerikanskt fenomen finns denna investeringsform i 35 länder världen över, dock ej i Sverige på grund av lagstiftning.
En del som är attraktivt med REITs är utdelningen, där man kan finna vissa som delar ut så mycket som 7-12%. Här finns exempel.

För att kvalificera sig som en REIT måste företaget:

  • Investera minst 75 procent av de totala tillgångarna i fastigheter
  • 75 procent av sin bruttoinkomst från hyror från fastigheter, räntor på bolån finansiering fastigheter eller från försäljning av fastigheter
  • Betala minst 90 procent av sin beskattningsbara inkomst i utdelning till aktieägarna varje år
  • Vara en enhet som är skattepliktig som ett företag
  • Ledas av en styrelse eller förvaltare
  • Ha minst 100 aktieägare
  • 50 procent av aktierna får inte innehavs av fem eller färre personer

Om man vill investera i REIT:s kan man köpa fonder, ETF eller direktinvestera i aktier. Det finns till och med möjlighet att hitta dem i PPM systemet. En riktig klassiker som är populär bland svenska investerare inklusive mig själv är Realty Income Corp. Börsutvecklingen har varit fördelaktig med en direktavkastning på 3,5% och med det som jag gillar mest; månatlig utdelning. Läs mer på hos Västkustinvesteraren.

skarmavbild-2016-09-30-kl-17-25-05

Förslag på REITs med månatlig utdelning 

Här kommer lite andra förslag på REITs ibland fonder, ETF och aktier:

Fonder
UB Nordamerika REIT A
UB Asia REIT Plus A
UB Global REIT A
UB Europa REIT A

ETF
Schwab U.S. REIT ETF (SCHH)
SPDR Dow Jones REIT ETF (RWR)
US Real Estate Small Cap ETF
PowerShares KBW Premium Yield
Equity REIT Portfolio ETF
Vanguard REIT ETF
Wilshire US REIT ETF
Schwab U.S. REIT ETF
Global X Superdividend REIT

Aktier

skarmavbild-2016-09-30-kl-17-40-17

Vill du verkligen fördjupa dig bland bolagen finns här en lista på 221 REITs med bakomliggande fakta som utdelningshistorik, direktavkastning och bolagsfakta.

Det kan mycket väl ha smugit sig in något fel bland siffror och bolag men Ni förstår tanken med detta inlägg.
Har Ni några favoriter som Ni  har investerat i?

 

Sparabloggen.com
1 oktober 2016

*”M” står för ”lån”, som mREITs är en speciell grupp av REITs som baserar sina fastighetsinvesteringar på bolånemarknaden. mREITs köper bolån på den sekundära hypoteksmarknaden – med andra ord, köper de bostadsskulder.