Risk

Låt Fortum betala din elräkning!

fortum

Nu kommer kylan och Sverige har tagits lite på sängen av vintern i år. Snöröjningen har fungerat si så där i Stockholm och däckfirmorna har fått bråda dagar med att byta till vinterdäck. Själv fick jag börja med att skotta upp ett område på gatan först för att byta till vinterdäck sedan. Det var ett äventyr att köra dit bilen! Läs mer om hur du kan spara pengar på dina däck här. En annan sak som kostar på vintern är energi. Värme- och elförbrukning drar iväg. Hur ska vi spara här?

Elkostnaden är en ganska stor kostnad i hushållsbudgeten. Vi skrev redan i somras om att spara pengar på elkostnaderna genom sitt elavtal, och att elen är hushållens största kostnad, efter mat. Elkostnaden för ett år ligger på:

Elkostnad per år Villa
25 000 kWh/år med direktverkande el,
10 000 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Elkostnad per år lägenhet
12 000 kWh/år med uppvärmning,
5 500 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Källa: Enerigrådgivaren.se

Denna kostnad kan man påverka på tusen sätt. Både genom att välja avtal med omsorg, men också genom att spara energi på belysning eller andra sätt. Detta verkar vara ett återkommande ämne här på bloggen. Men det finns ett sätt att få hela elräkningen betald för dig. Låt elproducenterna själva betala!

”Låt elproducenterna själva betala! Investera i en elproducent och betala sedan elräkningen med deras utdelning!”

Idén är alltså att investera pengar i en elproducent och sedan betala elräkningarna med deras utdelningar. Du blir därmed ”elektriskt-oberoende”, ett första steg mot att vara helt ekonomiskt oberoende! Det finns främst två kandidater att investera i från Sverige. Eftersom vi har avtal och en infrastruktur som enkelt ger oss tillgång till skandinaviska börserna blir Fortum och Elverket Vallentuna de två enklaste investeringsobjekten. (Genom t.ex. Degiro kan man investera i elbolag över hela världen. Men jag har inte data på dessa. Kanske kan du tipsa om ett stabilt elbolag I USA, Tyskland eller liknande?)

Fortum är noterat på finska börsen (OMX Helsinki) och Elverket Vallentuna är noterat på Aktietorget. För att kunna räkna på hur stor investering man måste göra för att med stor säkerhet kunna täcka elräkningen med utdelningen så ska vi titta på historisk utdelning och göra ett litet överslag. Att Finland använde euro ger oss en faktor till i beräkningarna! Vi börjar med Fortum:

Utdelning från Fortum:

År          Utdelning kr           Direktavkastning
2016:            1.1 EUR                     7,68%
2015:            1.1  EUR                    6,43%
2014:            1.3 EUR                     7,32%
2013:            1.1 EUR                     7,18%
2012:            1.0 EUR                    6,12%
2011:            1.0 EUR                     5,05%
2010:           1.0 EUR                     5,01%
2009:           1.0 EUR                     6,33%
2008:           1.0 EUR                     4,35%
2007:           1.35 EU                      5,3%
Medeltal:    1,095 EUR              6,077%

Så frågan är ju hur mycket du måste investera i Fortum-aktier för att få dina elräkningar betalda av Fortum. Eftersom Fortum som sagt är ett finskt bolag så både handlas det i och delar ut i euro. Valutakursen kommer därför att variera lite och beräkningen blir lite svårare. Euron har varierat mellan dryga 8 kr till ungefär 9,60 kr/euro senaste 5 åren. Därför räknar jag med jämna 9 kr här!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år –> 1 100 euro/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år –> 610 euro/år

Utdelning Fortum:
1.1 Euro/år (och kanske höjer de I framtiden?)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 1 100/1,1 = 1 000 aktier
Lägenhet: 610/1,1 = 550 aktier

Investering:
1000 aktier för 14,50 euro/aktie –> 14 500 euro = 130 500 kr (ca 140 000 kr med dagens eurokurs)
550 aktier för 14,50 euro/aktie –> 7 975 eruo = 71 775 kr (ca 80 000 kr med dagens eurokurs)

Utdelning från Elverket Vallentuna:

År         Utdelning kr       Direktavkastning
2016:        1.75 SEK                   2,92%
2015:        1.75 SEK                   4,28%
2014:        1.75 SEK                   4,61%
2013:        3,0 SEK                    8,96%
2012:        0,5 SEK                    1,41%
2011:        0,5 SEK                    1,29%
2010:        1.0 SEK                   2,33%
2009:        1,0 SEK                   2,02%
2008:        0,5 SEK                   0,95%
2007:        1.1 SEK                   2,24%
Medeltal: 1,285 SEK             3,162%

Utdelningen från bolaget påverkas mycket av elpriset som påverkas av väder vind, status i elverken och rådande elförbrukning och konjunktur. Får att få något att gå på så räknar jag alltså på framräknade 10-års-medel. Dock slipper vi valutaeffekten!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år

Utdelning Elverket Vallentuna:
1,285 SEK/år (om än väldigt skiftande)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 10 000/1,285 = 7 800 aktier
Lägenhet: 5 500/1,285 = 4 300 aktier

Investering:
7 800 aktier för 60 SEK/aktie –> 468 000 kr
4 300 aktier för 60 SEK/aktie –> 258 000 kr

Det känns väldigt uppenbart att Fortum är bolaget som vi plockar upp här. Elverket Valletuna finns visserligen på hemmaplan, men den ojämna utdelningen och den jämförelsevis låga direktavkastningen gör valet enkelt.

Det kan kännas mycket att investera ca 140 000 kr för att slippa betala elräkningen någonsin igen. Det är ungefär lika mycket som att köpa en ny bergvärmepump! Men å andra sidan är den stora fördelen att den här värmepumpen aldrig kommer att slitas ut och behöva bytas*. Tröttnar du på den kan du dessutom sälja den och kommer antagligen både få pengarna tillbaka och ha avkastat en hel del vinst! Det är en värmepump som jag gärna hade investerat i!

Så vad säger du? Ska vi se till att aldrig behöva betala en elräkning själva igen?

 

* En investering i aktier är dock alltid utsatt för andra risker. Valutarisker, marknadsrisker, konjunkturrisker mm mm. Investera alltid i aktier på lång sikt, fördela din investering på flera bolag och investera inte pengar som du ska använda inom kort!

 

Annonser

Diversifiera din portfölj – fånga hela världens tillväxt

Världen händer pixabay

I mina investeringar har jag för tillfället nästan 100% svenska bolag. Det är en marknad som känns bekant och jag kan bolagen (hyfsat). Men är det verkligen det klokaste att lägga hela portföljen i Sverige?

Inom investeringar och portföljtänkande pratar om man om riskjusterad avkastning. Investeringar ska göra så hög avkastning som möjligt, men för att få en rättvis bild över avkastningen måste den sättas i paritet med risken man tar. Om man lyckas avkasta 5% årligen kan det vara riktigt bra, eller ganska dåligt. Hittar du ett obundet sparkonto med statlig insättningsgaranti som ger dig 5% ränta årligen så är det fantastiskt bra, men investerar du i en högrisk tillväxtmarknad och fonden bara levererar 5% så är det inget vidare, med tanke på risken.

Ett vanligt fel man gör är att fokusera väldigt mycket på sin hemmamarknad. Detta skrev bland annat Michael Livijn i ett kort inlägg på Privata Affärer. De flesta småsparare fokuserar på sin hemmamarknad, precis som jag, och lägger nästan 100% av sitt kapital där. Detta står i stark kontrast till den 1% som Sverige faktiskt utgör av världens ekonomi. För att få en bättre riskjusterad avkastning bör man alltså plocka in mer av omvärlden i portföljen.

I min privata portfölj hade jag tänkt att plocka in 10% av omvärlden i portföljen. Jag känner att Sverige är en region i världen som har väldigt bra tillväxt, men ändå finns många fina stabila bolag i Sverige. Eller är jag bara home-biased här? Dessutom känns det väldigt svårt att få en bra inblick i vilka bolag som finns på till exempel den tyska marknaden eller den amerikanska marknaden. De är dessutom oerhört mycket enklare än den kinesiska marknaden eller att hitta fina bolag i Afrika…

Hur som helst vill jag gärna uppmana er (och mig) att diversifiera er portfölj lite mer geografiskt för att på så sätt höja er riskjusterade avkastning. Aktiespararna ger bra fingervisning här. De har en ganska bra geografisk diversifiering som ser ut så här:

50% Sverige
10% Nordamerika
10% Europa
5% Japan
15% Tillväxtmarknader
10% Hedgefonder

Ett mer konkret förslag kan ju vara:

50% Sverige (Didner & Gerge Aktiefond  eller din egen portfölj med svenska bolag)
10% Nordamerika (SPP Aktiefond USA  eller egna amerikanska aktier)
10% Europa (SEB Europafond Småbolag  eller egna tyska, brittiska, danska aktier)
5% Japan (Henderson Horizon Japanese SmlrCos A2)
15% Tillväxtmarknader (HSBC GIF Frontier Markets AC  och Fidelity Emerging Markets A-USD)
10% Hedgefonder (PriorNilsson Idea  och Alfa Commodity Fund)

Ett annat bra verktyg som kan hjälpa dig att sätta ihop en diversifierad portfölj är Portföljgeneratorn på Avanza. Där får du tips på en samling fonder som tillsammans ger dig en bra mix.
Lycka till och försök att känna att hela världen är ditt ostron!
$parabloggen

Finanskris igen?

Train_wreck_at_Montparnasse_1895

Håller vi på att gå rakt in i väggen igen? (wikimedia, CC2)

Det har varit tufft på börsen sedan i våras. OMXS30 toppade 27 april 2015 på index 1719,93. Sedan dess har det varit en utförskana. Det har varit uteblivna vinstökningar, oro i Kina och diverse andra saker som plockats fram som orsak till nedgången. Men oavsett orsaker så stor index idag på 1305,24, vilket är en nedgång på 29,2%. Frågan nu är… har vi rasat färdigt? Kommer vi fortsätta neråt?

Det råder svarta rubriker i börstidningarna. Sälj allt, blytungt , nedåtgående trend, det går i moll, breda nedgångar i USA. Det är ingen munter läsning.

Vad har vi då att vänta om börsen skulle falla som under finanskrisen? Under finanskrisen föll börsen ungefär 55%. Vi har redan gått ned 29%, så det är ungefär lika långt kvar. Den nedgången varade från juli 2007 till november 2008. Alltså ca 17 månader. Stämmer detta igen så hamnar vi i september 2016. För att synliggöra detta har jag tagt fram lite grafik, med hjälp av de historiska kurserna på Nasdaq OMX.

13 - 17 Börskrasch

Om man lägger börskurvan från 2007/2008 över dagens kurva… och om börsen följer samma mönster så är nedgången klar i september -16. på index runt 1 000.

Detta är en väldigt konstig jämförelse, och det enda man egentligen kan vara säker på är att det inte kommer bli så här. Men det vi tänker oss är alltså att vi står mitt i en börskrasch av samma magnitud som finanskrisen. Skulle det vara så kommer index inte vända uppåt förrän i september, runt 1 000. Det skulle motsvara en ytterligare nedgång på 23,4%.

Man kan givetvis inte se in i framtiden på detta sätt. Men det kan vara viktigt att ställa sig frågan: ”Skulle du klara av en nedgång på ytterligare dryga 20%?

För skoj skull plockade jag fram nedgången för IT-kraschen -99/-00. Det var en rejäl backe det. Börsen sjönk med 67%, i en nedgång som varade i ca 2,5 år.

13 - 18 Börskrasch

Står vi inför en krasch av samma magnitud som IT-bubblan så stillar det sig inte förrän i januari -18. Då har index nått ner till ca 600 (skalan stämmer inte riktigt här)

Antagligen står vi inte inför samma nedgång igen, men vad skulle du göra om vi gjorde det? Vårt förslag till hur man kan ta sig igen om en sådan här nedgång är:

  • Ta bort spekulativa innehav. Försök hitta en bra timing till detta.
  • Börja månadsspara en liten summa i de bolag som du tror på, på längre sikt.
  • Sätt inte in några större summor på börsen just nu.

Följer du detta så kommer du att köpa kvalitetsbolag allt billigare. Du kan vända psykologin från att nedgången är nattsvart och ruinerar dig, till att du faktiskt köper billigare för varje gång. Detta kräver givetvis på att du inte ligger tungt investerad på börsen just nu.

Lite längre fram ska jag göra ett räkne-exempel på hur det hade sett ut om man månadsköpt sig genom finanskrisen, och hur lång tid det tagit innan en sådan investering gått med vinst!

Ta det lugnt där ut!

 

Målgång för aktieracet! Jan Dinkelspiel och Günther Mårder går i mål!

Winnare

Målgång i aktieracet!

2015 har varit ett väldigt händelserikt år på börsen. Det har gått rakt mot himlen, vissa dagar har det rasat 3-4%. Det har varit oro för grexit, oro för rysk invasion i Krim, oro för valutan och ekonomin i Kina. Volatiliteten har varit hög kan vi säga. Börsen stod också som högst 27 april i år. En miljö som det har varit ganska svårt att investera i för en amatör som mig. Frågan är hur det gått för våra proffs i aktieracet?

Har ni missat de tidigare delarna så kan ni, för att öka spänningen, läsa dem här:

Startskott
Delsträcka Q1
Delsträcka Q2
Delsträcka Q3

Som sagt har svenska börsen både rusat och rasat i år. Tittar man på OMXs30-index så har börsen i år gått ned -1,16%. En avmattning sedan all-time-high i april. Frågan är om börsen fortsätter ner eller hämtar sig. Det verkar som om det stabiliserat sig något senaste kvartalet, men om framtiden är svårt att sia. Günther Mårder uttalade sig i uppesittaravsnittet av #sparpodden (där han kom tillbaka och gästspelade) att börsen kommer att gå bra fram till utdelningarna i april/maj, för att sedan rasa. Vi får se!

Hur har herrarna Mårder och Dinkelspiel mätt sig mot börsen då? I en kort kommentar: Herr-e-gud! Günthers placeringar har gått riktigt bra, men Dinkelspiel har fullständigt krossat allt motstånd!

Som vi ser har Günther avkastat ungefär 28% på en nedåtgående börs. Mycket bra! Inga nitlotter heller bland bolag som man kanske kan påstå har en lite högre risk än vanligt. Men Jan har avkastat hela 121%, detta trots att Mekonomen inte mötte ett så bra 2015 som Jan från början trodde.

För att få en ännu tydligare bild, ett målfoto, så tar vi fram grafen också:

RaceQ4

Det är svårt att se om det är en avkastningskurva eller en nyårsraket!

Sparabloggen presenterar vinnarpallen för 2015 års stora aktierace:

#1: Jan Dinkelspiel på 121,08 %
#2: Günther Mårder på 28,33%
#3: OMXs30 på -1,16%
( Alla avkastningar utan utdelningar. Har det skett någon split eller liknade har jag inte letat efter den. Då blir resultatet kanske ett helt annat…)

Grattis till den modiga själ som våga följa Jans portfölj. Jag vet att han själv inte gjorde det… Men använd portföljerna för att kanske få upp ögonen för något bolag. Att inspireras är alltid bra, att göra sin egen läxa är alltid nödvändigt!

Gott Nytt 2016!

Aktieracets näst sista delsträcka. Q3 är slut!

bobby-car-race
pixabay.com

Det tredje kvartalet har tagit slut. Börsen har fullständigt ändrat ansikte sedan början av året. Börsen stod som allra högst 27 april i år, och har sedan dess gått ned 17 %. Är det klart nu? Kommer vi få se ytterligare nedgång på 17 %? 25 %? Om man visste det så. Hur har det gått för herrarna Dinkelspiel och Mårder under dessa prövande förhållanden?

Att sia om börsen är inte lätt. Att ens försöka är att sticka ut haken. Två herrar som stack ut hakan för ungefär 9 – 10 månader sedan var Jan Dinkelspiel och Günther Mårder, som då drev #sparpodden. Både lade fram olika bolag som man kunde hålla ögonen på under 2015. Vi plockade upp detta och startade Det stora Aktieracet, 2015! Ni kan läsa mer om det i våra tidigare inlägg:

Aktieracet startar! (innehåller länkar till de podd-avsnitt och blogginlägg där bolagen plockades fram)

Aktieracet Q1

Aktieracet Q2

Nu har både Dinkelspiel och Mårder gått vidare mot nya äventyr och lämnat Nordnet och #sparpodden bakom sig. Det hindrar inte att vi kör aktieracet i mål, envisa som vi är. Dessutom är resultatet faktiskt riktigt intressant, och tips på nya bolag är ju välkomna. Hur har det nu gått? Dags att komma till sak.

Günther Mårder har slagit börsen rejält. OMXs30 har hittills i år gått ner 3,2 %. Under samma tid har Mårders portfölj gått upp näsan 9 %! Det är dessutom genom att vara fullinvesterad. Riktigt bra.

I utgången Q2 hade Dinkelspiel dragit ifrån ganska mycket. Detta har inte bara hållit i sig, utan portföljen har fortsatt rakt upp! Fantastiskt!

Mårder:         8,94 %
Dinkelspiel:  49,82 %
OMXS30:      -3,20 %

Se här såg portföljerna ut vid utgång Q3:

Portföljer Q3

En tydlig bild av utvecklingen hittills 2015:

RaceQ3

Jans portfölj fortsätter att stiga rakt upp, utan paus eller avbrott. Den skrattar börsnedgången i ansiktet och anser tydligen att nedgångar mest får påverka andra. De bolag som sticker ut positivt är:

BTS Group
Bahnhof

Invisio Communications
Itab Shop Concepts

Kommer dessa bolag att fortsätta uppåt? Eller har de nått toppen nu? Visste jag det så… men kolla upp dem själva och dra egna slutsatser. Det är alltid kul med tips!

Vi väntar med spänning på det rafflande avslutet på nyårsafton!

Låt pengarna arbeta!

money
Credit: Chris Clor Blend Images Getty Images

”De flesta sparare tycker att 5 % ränta på sparkontot vore rimligt. Men de får 0 % och trots att det finns alternativ låter sju av tio pengarna stå.” Göteborgsposten, 23 maj 2015

De pengar man sparat undan ska sättas i arbete! Har du sparat undan ett kapital så har du möjlighet att få mer pengar utan att göra mer än att äga dem (egentligen lånar man ut dem, och låtar andra få dem att växa) Genom ganska enkla medel så kan du se till att få dina pengar att arbeta så effektivt som möjligt. Vad du gör med pengarna beror på hur länge du kan avvara dina pengar, och vilken risk du är villig att ta: Låg risk, medelrisk eller hög risk.

Kort tid = låg risk
Med kort tid menas egentligen all tid under 2-4 år. Har du planerat att använda dina pengar inom två år så är det låg risk, olika sparkonton, som är det enda vettiga valet. Annars kan en börsnedgång göra att pengarna inte finns på plats när du behöver dem.

Detta alternativ gäller också om du inte vill ta risk med dina pengar, oavsett hur lång sparhorisont du har. Vill du inte utsättas för att dina pengar under en period går ner i värde så är det lågriskplaceringar som gäller.

Sparkonto med maxad ränta.
Jämför vilket sparinstitut som har bäst ränta. (Compricer är din vän prisjämförelser!)
Vi har provat Santander och Hoist. De fungerar bra. Man skapar ett konto med hjälp av bank-id. Sedan för man över pengarna som en banköverföring eller som en inbetalning på bankgiro. Vi har haft kapital obundet, och man tar ut dem när man vill. Är man villig att binda kapitalet en tid kan man öka räntan:
Obundet:  1.0% – 1,35%
2 år:           1,5% – 1,85%

Räntefonder.
Har du redan kapital i någon sorts värdepapperdepå eller liknande kan man också placera dem i korträntefonder. De har låg risk. Ett exempel är Spiltan Räntefond Sverige som ger ungefär 1 – 2% i ränta. (Läs mer här)

Medellång tid = du kan ta mer risk (om du vill).
Med medellång placering menar man någonstans mellan 2-4 år till 5-6 år. Det är lite svårt att säga exakt, eftersom det som sagt handlar mycket om vilken risk man vill ta med sitt kapital. Men om man är beredd att ta en lite högre risk, och har en lite längre horisont än 2 år så kan man placera en del av pengarna i olika börsexponerade fonder. Man ökar risken, men kommer också på sikt få en högre avkastning.

Blandfonder.
Blandfonder balanserar börsplaceringar och ränteplaceringar. Detta gör att de har en jämnare avkastning till mindre risk. Dock kan det vara lite svårt att veta hur blandningen är, och hur stor risk det blir. Man får försöka titta på fondens historik. Man letar efter en stigande kurva som är ganska jämn. Förvaltningsavgiften ska vara låg också! Titta gärna på Swedbank Robur Mix Indexfond Sverige. (Läs mer om fonden här.)

Blanda egna fonder.
Vill du få mer kontroll över fördelningen mellan ränta och aktier kan du blanda egna fonder. Är du mycket försiktig och vill lägga dig 80% räntor och 20% aktier kan du ju välja 80% av kapitalet i ovan nämnda Spiltan Räntefond Sverige, och 20% i Spiltan aktiefond Investmentbolag. (Läs mer om fonden här)

Lång sikt = du kan ta hög risk. (om du vill)
Sparar du pengar på lång sikt, för pensionen, för ekonomisk trygghet, till barnen, så är det alltid en bra att ta de kalkylerade risker som en börsplacering innebär. Sparhorisonten är på 7-25 år. En börsnedgång kommer att återhämta sig under den tiden (om inte samhället smulas samman.) Viktigt är att inte investera allting på en gång, utan månadsspara in sig. På det sättet så riskerar man inte att investera alla pengar på en börstopp.

Här ska vi inte dra allting en gång till, utan investera i egna aktier eller i aktiefonder, beroende på intresse! Läs Sparabloggens aktieskola och fondskola!

Sammanfattning
Börsen är orolig. För tillfället (början av juni 2015) är vi skeptiska till börsen. Vi skulle inte placera in några stora summer i aktier eller aktiefonder just nu. Månadssparar man enträget ska man fortsätta med det. Man kommer att snitta ner sig genom en eventuellt nedgång. Det är svårt att tajma marknaden! Titta hellre just nu på räntefonder för att minska risken!

Men bara för att börsen är orolig ska man inte nöja sig med att ha 0% i ränta på sitt kapital! Flytta pengarna till ett sparinstitut som ger 1% – 2%! Det är du och ditt sparande värt!

Läs gärna mer på DN!

Lycka till!

Kapitalskyddade investeringar – aktieindexobligationer – Bankerna skor sig!

Livboj
pixabay.com

Är du intresserad av att ta del av börsens möjligheter, men rädd att du ska förlora pengar? Då är du inte ensam! Dessutom är du målgruppen för storbankernas så kallade strukturerade produkter!

Går man in på sin bank idag och säger att man vill investera en summa pengar, men inte ta så stor risk så kommer man nog mest troligt ut med aktieindexobligationer, eller SPAX:ar som de kan kallas. Detta beror inte på att det är det som du tjänar mest på, utan på att det är denna produkt som banken tjänar mest på! Dessutom kan de sälja in den till dig med de lysande argumenten ”investera med möjlighet till bra avkastning, men inte ta så stor risk”. Vilket ju var det du bad om hela tiden. Jag ska motstå frestelsen att sabla ner de här strukturerade produkterna mer nu… men istället lämna det till andra som redan gjort det:

Per H Börjesson är kritisk till aktieindexobligationer i webb-TV inslag.
Sparrebellen vill förbjuda aktieindexobigationer till småsparare.

Men det finns ett enkelt och billigare alternativ till denna produkt. Ett alternativ som ger dig fördelen att du inte behöver betala avgifter (både redovisade och mer dolda) till banken, utan kan använda hela ditt kapital till höja din avkastning. Dessutom är chansen till högre avkastning större om du syr ihop produkten själv.

Hela konceptet går ut på att man kombinerar en fond med låg risk, och ganska säker avkastning, som en räntefond med en fond med större risk, med möjlighet till större avkastning, som en aktiefond. Sedan balanserar man dessa så att avkastningen på räntefonden täcker upp det belopp som man satsar i aktiefonden. På det sättet så man ändå en positiv avkastning, även om aktiefonden går ner Detta kan låta krångligt, men jag kan visa med en bild hur det hela hänger ihop:

AIO_illustration_staplar

Du köper en aktieindexobligation för 11 000 kr + courtage.
Banken lovar dig det nominella beloppet på 10 000 kr tillbaka.

Obligationsdelen / räntedelen växer såpass att det täcker upp det lovade beloppet. Sedan kan optionen (den del som växer med börsen) ge dig en eventuell avkastning om börsen stiger. Det är dock vanligt att man betalar en riskpremie, som banken inte lovar att betala tillbaka. Dessutom tillkommer det också ett courtage som banken tar direkt (ofta 1,5 %). Riskpremien och avgiften är alltså det man riskerar att förlora. Dock trycks det inte särskilt hårt på detta i de informationsblad jag läst… Där pratas det mest om ”kapitalskyddad investering”.

Hur som helst… Hur ska vi kunna sätt ihop något sådant här på ett bättre sätt? Jo, helt enkelt genom att göra samma sak. Vi köper en räntefond (som ju bygger på obligationer) med den största delen av kapitalet, och tar sedan en chansning med resten! Det är alltså inte krångligare än att köpa två fonder! Exempel:

Vi går till banken och vill tryggt investera 40 000 kr. Banken ger dig förslaget att investera 44 660 kr i en aktieindexobligation med inriktning med konsumtionen i USA.

Du börjar alltså med att betala 660 kr i avgift, och sedan riskerar du 4 000 kr… och kan max avkasta 20% + valutaeffekt på tre år.

Man kan också investera så här:

Tror på fortsatt stark börs i USA:
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Skandia USA (Avkastat 106,53 % på 3 år)

Mer global satsning: (Mindre risk ändå)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i SEB globalfond Lux (Avkastat 88,44 % på 3 år)

Tror på utveckling i Indien: (Högre risk, större chans!)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Carnegie Indienfond (Avkastat 76,54 % på 3 år)

Satsa på Sverige: (med lite högre risk)
90 % i Carnegie Corporate Bond A (Avkastat 18,54 % på 3 år)
10 % i Carnegie Sverigefond (Avkastat 111,64 % på 3 år)

Tror på börsnedgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BEAR 2 (Avkastar omvänt från börsen, men dubbelt! -68,83 % på 3 år pga börsuppgång)

Tror på börsuppgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BULL 2 (Avkastar dubbelt som börsen! +141,17 % på 3 år pga börsuppgång)

Vilket alternativ man väljer ovan beror ju på vad man tror börsen är på väg. Men man kan i alla fall ganska enkelt ge sig in och investera på börsen, utan att riskera att förlora alla sina pengar.
(Självklart är alla siffror ovan historiska… de senaste tre åren. Det enda man kan vara ganska säker på är att kommande tre år kommer inte att se likadana ut som de tre senaste. När börsen står på all-time-high kanske man inte ska ge sig in på börsen fullt ut.)

Men vad du gör… ge inte dina pengar till banken, utan sätt ihop ditt eget alternativ! Du kommer att tjäna mer på det, i 4 fall av 5, och ändå bra det femte!
Tänk också på att räntan just nu är väldigt, väldigt låg. Så länge räntan sjunker så är det bättre att ta en lång räntefond (som Carnegie Corporate Bond), men när räntorna stiger igen är det bättre att ta en kort räntefond (som Spiltan Räntefond Sverige)

Lycka till! Och flytta gärna in en del av sparkapitalet på börsen!

Skriv gärna en kommentar nedan med ditt eget alternativ till en aktieindexobligation!

Läs gärna rådet direkt från Per H Börjesson, på Sparrebellen.