privatekonomi i skolan

Vilken bil skulle du köpa?

Vilken bil(Grafik: Thobias Eriksson)

Jag lyssnade på den amerikanska podden Listen, Money Matters och fick där höra frågan: ”Två exakt likadana bilar står ute till försäljning. Den ena kostar 193 000 kr och den andra 227 600 kr*. Vilken skulle du köpa?” De flesta skulle givetvis svara att de skulle köpa bilen för 193 000 kr. Givetvis. Trots det, så köper de allra flesta bilen för 227 600 kr istället. Hur kommer det sig?

Ni har säkert redan gissat vad skillnaden på de här två bilarna egentligen är. Det handlar om hur man finansierar sitt bilköp. Lånar man till bilköpet? Eller sparar man till bilköpet? I det ena fallet så betalar du pengar till banken, i andra fallet betalar banken ränta till dig! Skillnaden blir att antingen betalar du mer och får bilen direkt, eller så betalar du mindre och får vänta ett tag på din bil. Månadskostnaden blir i stort sett det samma!

Vill du ta en liten kurs i att använda kalkylprogram?

Till vardags arbetar jag som matematiklärare på högstadiet. I ett försök att slå tre flugor i en smäll satte jag ihop en liten uppgift åt mina elever i nionde klass. Dels räknade vi på ränta och procent, dels vill jag att de ska lära sig att använda kalkylprogram. Dessutom försöker jag lägga till ämnet privatekonomi i skolan vid de tillfällen jag kan. Du kan läsa arbetsuppgifterna här. Du kan använda mitt förberedda kalkylblad för uppgiften här.

Vill du ta min lilla kurs i att använda kalkylprogram kan du se mina instruktioner på youtube. Jag använder Google Sheets, men det går lika bra med LibreOffice Calc eller Microsoft Excel.

youtube

I uppgiften räknar jag på hur mycket det skulle kosta att köpa en bil för 200 000 kr om man lånar till köpet eller om man sparar till köpet. Vi tänker oss en avbetalningstid (eller spartid) på 5 år, och använder oss av Compricer för att hitta det mest förmånliga billånet, och den bästa sparräntan. Du kan göra samma sökning själv här:

Hitta bästa billånet på Compricer.
Hitta bästa sparräntan på Compricer.

Anledningen till att det kan vara bra att använda ett kalkylprogram för att beräkna den totala räntan är att lånekapitalet inte är samma under hela lånet. Man amorterar av skulden allt eftersom, vilket sänker räntekostnaden. Det omvända gäller vid sparande. Sparkapitalet blir större och större, och dessutom får man räkna med ränta-på-ränta-effekten. Trots att det är ganska många beräkningar i själva kalkylen bör man vara medveten om att den är förenklad. Lånet betalas inte av årsvis, utan månadsvis. Det kan vara olika sorters lån, som annuitetslån eller lån med rak amortering. Min modell använder rak amortering, men på årsbasis.

Låt Advisa hjälpa dig att hitta det bästa billånet.

Vill du ta till en färdig lånkalkylator som beräknar med noggrant så hittar du en här. Där kan du se att trots att vi använda ganska trubbiga beräkningar, så var vi inte så långt bort!

Vill du ge dig själv 15% rabatt på bilköpet?

Räknar man med exempelräntor på 4,60% för billånet blir bilen 27 600 kr dyrare om man finansierar med lån. Sparar man istället till bilen till 1,15% sparränta blir bilen ca 7 000 kr billigare. Skillnaden är nästan 35 000 kr! Genom att spara till ditt bilköp istället för att låna har du gett dig själv dryga 15% rabatt på bilköpet! Inte illa! Det hade nog varit svårt att förhandla fram hos bilhandlaren.

Jag förstår om många tvivlar på att man kan spara ihop till en bil på 5 år. Räknar man på det måste man lägga undan ungefär 3 300 kr/mån för att kunna kontantbetala en bil för 200 000 kr efter 5 år. Det är inte många som gör det. Å andra sidan så får man göra samma sak om man lånar till bilen. Enligt lånekalkylatorn ovan får man betala ungefär 3 700 kr/mån för att ha betalt av lånet efter 5 år. Enda skillnaden är att man får vänta på bilen.

audi-car-car-wallpapers-2394.jpg(Foto: pexels.com)

Så frågan du måste ställa dig själv är: Klarar du att vänta på bilen? Kan du helt avstå från bil tills du sparat ihop till den? Kanske kan du köra en billig bil under tiden? Det är nämligen så att så länge man äger en bil får man betala 2 500 kr – 5 000 kr i månaden. Det går inte komma undan. Det går till bensin, försäkring, skatt, underhåll, värdeminskning mm. Även om du redan betalt din bil så kostar det. Har du då betalt av den så är mitt råd att fortsätta betala. Börja betala på nästa bil så du slipper låna. Den blir nämligen billigare då!

Har du redan betalt av din bil, så fortsätt att betala. Betala nästa i förväg genom att spara. Den blir billigare då!

Knepet är väl att komma ikapp. Att betala av lånet på den bil du har nu, och samtidigt spara till nästa. Det är inte lätt att betala båda samtidigt. Men kanske kan du ha kvar din gamla bil tills den nya är insparar? Tänk på att även om du inte sparat till hela din nya bil, så kommer allt sparat kapital hjälp dig att minska priset. Om du hamnar ahead of the game så blir allt billigare! Lycka till!

Bästa sparräntan hittar du hos VIA spar

* Nu snackade de givetvis priser i dollar istället… men poängen kvarstår!

Annonser

Privatekonomi i skolan

pexels-photo-207658.jpeg

Röster höjs med jämna mellanrum att man borde införa privatekonomi på schemat i skolan. En ekonomisk värdegrund som lär ut för livet och bidrar till en sund inställning till pengars värde.

I en allt mer ekonomisk utsatt värd borde det finnas ett samhälleligt intresse att utbilda och informera om de grundläggande strukturerna kring privatekonomi. Någonstans på vägen har vi tappat bort de ekonomiska spelreglerna kring egenansvar, ekonomiska intressen och bristen på politiska styrmedel.
Insatserna bör inrikta sig mot gymnasieelever där man slutligen som 18-åring blir myndig och står i begrepp till att ta beslut som kan påverka hela livet. Grunden bör basera sig på att förstå hur privatekonomi fungerar som till exempel en grundläggande budget, förstå hur lån är uppbyggda och hur man sparar för livet.

I oktober 2017 lämnade Jessica Roswall (M) in en motion till Riksdagen om förebyggande åtgärder där unga människor skuldsätter sig och hamnar i Kronofogdens register. ”Regeringen bör överväga att se över möjligheten om mer omfattande skolundervisning i privatekonomi, detta för att unga ska ha användning för sina kunskaper i verkliga livet och på så sätt förhindras att hamna i skuldsättning.”
Redan 2014 och 2016 lämnade Jessica Roswall in motion om privatekonomi i skolan men de avslogs och vi får hoppas att tiden har förändrat synen på skolans ansvar för att ge alla en chans till grundläggande kunskap i frågan oavsett bakgrund. Vi har försökt kontakta Jessica för lite frågor men utan resultat så här långt.

I en undersökning som Ung privatekonomi utförde 2014 anser alla partier utom Socialdemokraterna att elever som går ut gymnasiet i allmänhet har fått tillräckliga kunskaper med sig för att kunna hantera sin privatekonomi på ett bra sätt. I nästa fråga ansåg alla parter utom Centern att skolan ska lära eleverna mer om privatekonomi.
Generellt finns det en majoritet i riksdagen att förändra förutsättningarna för tusentals unga människor genom att inför obligatoriska kurser i privatekonomi. Detta skulle på sikt innebära såväl en samhällsekonomisk vinst som stärkta unga medborgare med bättre insikt i de grundläggande strukturerna kring lån, budget, sparande och pension. Så vad väntar de på?

Så ser verkligheten ut
Enligt Kronofogden finns det 34 295 människor i ålder 0-25 år som är med i deras register över de som har skulder hos Kronofogden. Detta är givetvis en mycket hög siffra och orsaken finns inte att utläsa men om man tittar på statistiken över obetalda snabblån fram till 2014 har de gått från 1 707 st 2016 till 56 641 st 2014. Av dessa är ca 20% tagna av unga människor upp till 25 år.Skärmavbild 2018-02-23 kl. 17.30.45I en nyligen gjord undersökning från Lunds Universitet har de identifierat tre faktorer för de som har skulder hos Kronofogden: låg utbildning, arbetslöshet och låga inkomster.
De fastslår också vilken grupp som löper större risk att hamna i hos kronofogden. 28 procent är födda i ett annat land och för de med två inrikesfödda föräldrar minskar risken. Vanligaste skuldformen är den till det offentliga.
I November 2017 kom det en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Fora där resultatet visade på att Nio av tio svenskar vill att skolan ska lära ut privatekonomi och fler än hälften anser att även pensionskunskap ska ingå.

Framtiden
Tyvärr ligger det antagligen långt bort innan vi får se ett samlat grepp kring privatekonomi i skolan. Mycket skall in på schemat men varför inte börja med en valbar kurs på gymnasiet kring vardagsekonomi på olika nivåer. Politikerna ser antagligen problemet i samhället som är relaterat till dåliga baskunskaper inom ekonomi. Den samhällsekonomiska och personliga vinsten går inte att underskatta.
Det är dags nu för alla politiska partier att visa att man menar allvar, speciellt inför valåret 2018.

Sparabloggen.com