Hushållskassa

Vilken pengapersonlighet har du?

pengapersonlighet(Grafik: pexels.com och Thobias)

Nu i jultider finns det kanske lite tid över för att lyssna på poddar? Själv försöker jag i alla fall hitta lite tid för lyssna på intressanta och spännande radio! Det finns fantastiskt mycket bra där ute! En podd som jag lyssnar på är den amerikanska podden Listen Money Matters för att få lite input från utanför Sveriges gränser. Det är en podd om privatekonomi. I senaste avsnittet pratade de om pengapersonligheter. Hur beter vi oss med pengar, och hur påverkar det våra liv? Så frågan är nu… Vilken pengapersonlighet har du?

LMM-podcast-artwork-small-2018
I avsnittet Your Money Modus Operandi pratar Andrew och Matt om hur olika personligheter fungerar med pengar, och hur man förändrar sin pengapersonlighet genom livet. De pratar också en hel del om öl… 🙂

Listen Money Matters är inte en tråkig podd om privatekonomi. Det är två grabbar som diskuterar alla olika aspekter kring privatekonomi över ett par öl. Eftersom det är en amerikansk podd så dyker det givetvis upp en del begrepp som inte går att översätta direkt till svenska förhållanden (Pensionsplanerna inuti 401k till exempel. (Det är en sorts blandning av tjänstepension och privatpension). Eller hur deras studielån fungerar för att inte prata om synen på kreditkort.) Men mycket som diskuteras finns ju någon sorts motsvarighet till här i Sverige också, vilket gör att jag tycker podden absolut är värd att lyssna på. Och rolig!

I senaste avsnittet tog de som sagt upp ett sätt att fundera över hur man själv fungerar med pengar, och hur man med den vetskapen kan lyckas bättre med sin ekonomi. Hela upplägget bygger på ett spel/online quiz där man svarar på en mängd olika frågor för att kartlägga sin pengapersonliget. Vill ni se mer om källan kan ni läsa om Money Habitudes här. Däremot vill jag inte rekommendera att ni köper en kortlek eller provar online quizet… Det ligger nämligen i min personlighet att inte spendera $15 på det… 😉

Ta nu och läs om de 6 olika personlighetstyperna nedan! Ta fram papper och penna. Samtidigt som du läser så fördelar du 100%-enheter på hur stor del din pengapersonlighet som varje typ upptar.

Security – Säkerhet
Pengar får dig att känna trygghet och säkerhet. Kanske känner man självsäkerhet av en stor kassa?

Fördelarna med detta personlighetsdrag är du sparsamhet och har ordning på pengarna. Du har säkert någon sorts budget, en målbild med dina besparingar och du tar hand om dina ägodelar. (Inga sabbade skärmar på telefonen här inte…)

Nackdelarna som kan uppstå är en viss snålhet, du avstår utgifter för att kunna spara. Du kanske inte kan uppskatta vissa saker för att de kostar pengar. En snåljåp helt enkelt!

Spontaneous – Spontan
Pengar uppmuntrar dig att njuta av ögonblicket!

Fördelarna med detta är såklart att man uppskattar att ha roligt, och livet fylls med spännande saker. Man väntar inte till ”det perfekta ögonblicket” att göra saker utan man gör det man vill.

Nackdelarna blir då kanske att man inte alltid tänker över konsekvenserna av det man gör, att man har svårt att säga nej till köpbegäret och att man inte har något buffertsparande och att pengarna alltid tar slut för månaden gör det… Det blir också svårt att kunna spara till större inköp, och istället lättare att låna pengar till resor, konsumtion mm.

Status – Status
Du använder pengar för att skapa en positiv bild av dig själv. Du lägger mycket pengar på att framstå som en framgångsrik och lycklig människa, och du bjuder gärna andra människor (till viss del för att du själv ska framstå i god dager…)

Fördelarna med detta är att du är en generös och imponerande människa. Du ger att positivt och starkt första intryck och du tycker om att dela med dig och inkludera andra människor.

Nackdelarna med detta personlighetsdrag är att du lätt blir ytlig och lätt tappar greppet över din finansiella situation. Du kan lätt skuldsätta dig för att upprätthålla din status.

Giving – Generös
Pengar för dig att må bra när du ger dem till andra människor.

Fördelarna här är att du gärna är uppoffrande för den goda saken och gärna skänker till välgörenhet. Du har starka värderingar och övertygelser, och håller lätt isär det man ”vill ha”, och det man faktiskt ”behöver”.

Nackdelarna kan bli att du kan bli fördömande mot dem som inte är generösa och kanske till och med tar på dig en martyrroll då du skänker mer än du egentligen har råd med. Du kan lätt känna skuld eller bli arg på dig själv om du spenderar pengar på dig själv. Kanske använder du också dina gåvor för att visa upp och övertyga andra om dina värderingar.

Carefree – Obekymrad
Pengar är inget du prioriterar eller bryr dig om just nu i ditt liv.

Fördelarna är att du är lättsam och frimodig. Du delar gärna generöst med andra. Du känner ingen stress över andras förväntningar på dig.

Nackdelarna kan vara att du är omogen och ansvarslös. Du saknar kunskap och driv att fatta informerade beslut. Du kan känna en viss press eller stress över att andra behöver ta hand om dig finansiellt.

Planning – Planerande
Pengar är ett verktyg för dig för att kunna uppnå dina mål.

Fördelarna med detta personlighetsdrag är att du är ansvarsfull och ekonomiskt bildad. Du lägger pengar på de saker som du själv vill ha och som behåller sitt värde. Du gör alltid medvetna ekonomiska beslut.

Nackdelarna kan bli att du är alltför driven och alltför konservativ. Du tar lätt på dig att hjälpa andra som inte själva planerar och du skulle kunna tänka dig att dölja viss information om ekonomin för din partner för att få full kontroll över ekonomin.
Så? Hur gick det? Hur ser din personlighetsprofil ut? Jag tror det kan vara ganska svårt att ha självinsikt helt och hållet. Kanske borde man be tre fyra personer som känner en fylla i, och sedan räkna ut ett medel. Det skulle nog kunna leda till en del insikter!

Pengapersonlighet diagram

Vad ska man då ha detta till? Jag tror att det är väldigt viktigt att ha lite självinsikt kring sin pengapersonlighet. Att känna till sina styrkor och svagheter gör att man kan utnyttja sina styrkor och försöka kompensera för sina svagheter.

Har man självinsikt kring sin pengapersonlighet kan man dra nytta av sina styrkor och lära sig att tackla sina svagheter!

Är man en spontan och obekymrad person där pengarna bara försvinner så är det nog klokt att lägga upp ett automatiserat sparande som tar lite tid att komma åt. Det är nog också viktigt att hålla sig så långt bort från kreditkort eller andra sätt att spendera pengar man inte har. Prata med banken eller någon bekant som kan hjälpa dig att skapa en automatisk överföring direkt när lönen kommer till räkningar och sparande. Har man skapat en automatisk överföring till sparande så kan man ju faktiskt spendera pengar med gott samvete sedan! Man ska ju kunna njuta av livets goda, utan att ha dåligt samvete!

Är man är å andra sidan en sparande och planerande människa så har man antagligen både stark ekonomi och en budget. Det man inte får glömma det är att faktiskt använda pengarna till saker man mår bra av och som man njuter av. Kanske behöver man lägga till en post i budgeten som bara handlar om att njuta av livet nu? Risken är ju annars att man skjuter upp att använda pengarna hela tiden till sen sen sen.

budget parförhållande.jpg( pexels.com )

En annan viktig del kring pengapersonlighet är när man är i ett parförhållande. Hur fungerar era pengapersonligheter ihop? Är den ena spara och den andra slösa? Hur får man i så fall ihop det på ett bra sätt? Det kan uppstå problem om man har väldigt olika syn på pengar och ekonomi. Ena parten vill hålla i pengarna och sparar i smyg… den andra vill använda pengarna och spenderar i smyg… Ekonomisk otrohet kan ställa till det en hel del. Här tror jag att en insikt och förståelse för de olika personligheterna kan vara till stor hjälp när man pratar om hur man vill ha det och underlättar att hittar de kompromisser och lösningar som får det hela att fungera. På sparabloggen har vi skrivit tidigare om hur man kan arbeta med sin ekonomi i ett förhållande.

Passa på nu när det nya året snart börjar att reflektera över din egen pengapersonlighet, och kanske för er bägge två om ni är i ett förhållande. Hur ska man tackla sina svagheter, och utnyttja sina styrkor?

Annonser

Spara pengar på mobilabonnemanget!

mobiltelefon
(Grafik: pexels.com och Thobias)

Vi har skrivit om mobiltelefoner och mobilabonnemang på sparabloggen förut. Det verkar dock vara ett ämne som det finns anledning att återkomma till. Utgifterna för mobilabonnemang är något som många inte tänker så mycket på, och som snabbt blir ganska stora pengar! Framför allt unga personer har varit riskgruppen för att hamna i skuldfälla, många gånger på grund av mobiltelefonen och abonnemanget!

Läs gärna vårt tidigare inlägg om mobiltelefoner och abonnemang här. Där kan du läsa att det finns många tusenlappar att spara, om man bara håller igen på sina mobilköo en aning. Faktum är att mobilen är den vanligaste orsaken till ekonomiska problem för unga vuxna i Sverige. Kanske ses mobiltelefonen som en mänsklig rättighet? Att byta till senaste modellen varje år, och ta ut ett riktigt fett abonnemang kostar hur mycket som helst. Man kan få i stort sett samma ”tjänst” för en bråkdel av kostnaden.

En snabb koll på en onlinebutik ger månadskostnaden 749 kr i 24 månader för en iPhone 8. Det landade på 18 227 kr, inklusive alla avgifter som en sådan avbetalning alltid innehåller. (Den verkliga månadskostnaden är alltså 760 kr) Då får man alltså telefonen, samt ett abonnemang med fria samtal/meddelanden och 20 GB surf. Ett ganska saftigt abonnemang alltså.

Här finns det utrymme att spara en hel del pengar. Personligen köper jag min telefon begagnad på Tradera eller Blocket. Där kan man få en iPhone 8 för typ 5 500 kr. Kanske skulle jag inte köpa en så dyr telefon begagnat, utan garantier… men som en jämförelse. (Jag köper ännu billigare telefoner och ligger hellre lite i bakkant med teknologin. Jag betalar 1 000 – 1 500 kr för min telefon.)

Oavsett om du köper begagnat, eller bästa priset nytt så behöver du ett abonnemang till telefonen också. De tre olika abonnemangen som jag rekommenderar är hallon, fello eller Vimla! Det är tre bra och billiga abonnemang där du själv kan ställa in hur mycket du vill ska ingå, och surfmängden som inte används sparas till nästa månad!

fello

använder telias nät.
2GB surf, fria samtal: 145 kr/mån
20 GB surf, fria samtal: 345 kr/mån

hallon

använder tre:s nät.
2 GB surf, 60 samtal: 99 kr/mån
22 GB surf, fria samtal: 299 kr/mån

vimla

använder telenors nät.
2 GB surf, 60 samtal, 600 mess: 100 kr/mån
22 GB surf, fria samtal: 300 kr/mån

Du kan alltså få ett abonnemang mellan 100 kr/mån och 300 kr/mån. Utan bindningstid, och med en surfpott som sparas om du inte använder den. Det finns flera nivåer mellan dessa, så det kan vara värt att prova en lägre nivå! Vad sparar vi då på det här?

Kostnader
Telefon: 5 500 kr.
Abonnemang: 300 * 24 = 7 200 kr.
Totalt: 5 500 + 7 200 = 12 700 kr

Du sparar alltså 5 530 kr på två år, utan att gå ner i standard över huvud taget. Om du sedan begränsar dig till en lite äldre telefon, och ett lite mer begränsat abonnemang så kan du säkert spara 5 000 kr om året. Ta en funderare… vad vill du lägga dina pengar på egentligen?

Av dessa tre leverantörer så föredrar jag Vimla! De har nämligen ett superbra tipsningsprogram, där du får 10 kr/mån i rabatt för varje person som du tipsar om Vimla. Det blir 120 kr/år i rabatt för varje person du tipsar om Vimla (och som öppnar ett abonnemang). Det bästa med detta är att den man tipsar också får samma rabatt och man tipsar faktiskt om något bra!

Passa på och sänk dina telefonkostnader nu på en gång. Använd gärna någon av länkarna på vår sida, så får vi en liten kick-back utan att det kostar dig någonting. Vill du istället bli tipsad till Vimla så skickar du ett meddelande till sparabloggen@gmail.com!

Vi hörs!

Spara tusenlappar på din internetavgift med bredbandsval.se

bredbandsval(Grafik: pexels.com och Thobias)

Svenskarna blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling till hemmet. Inte bara för sociala medier, banktjänster, läsa tidningar och andra ganska ”datalätta” tjänster, utan även för lite mer krävande saker som att strömma HD-TV från Netflix, HBO, SVT, Youtube eller för tunga online-spel. Vi kräver mer och mer av vårt bredband… och vi betalar alltmer! Men det finns tusentals kronor att spara genom smarta val!

På sparabloggen förordar vi ofta att man ska se över sina fasta månadsutgifter, för det springer iväg till ganska mycket pengar varje år! Vissa utgifter är säkert helt onödiga, och kan plockas bort helt. Andra saker är helt nödvändiga, men då kanske man kan göra smarta val för att få så bra valuta för pengarna som möjligt. Internetavgiften hör definitivt till den kategorin!

Efter en snabb sondering av marknaden hos de största leverantörerna i Sverige så ser jag att snittpriset för en internetuppkoppling ligger på ca 4 800 – 6 000 kr/år. Till detta kan det komma ytterligare utgifter för ”Trygg Surf” och liknande för ca 600 kr/år! Här måste finnas utrymme för besparingar!

”Det måste finnas utrymme för besparingar när det kostar 6 600 kr/år för en internetuppkoppling!”

Problemet med bredbandsmarknaden är att det är svårt att få en överblick över vad det kostar. Internetavgiften bakas in i paketlösningar med TV och telefoni, alla leverantörer kan inte beställas till alla adresser. Inte ens de vanliga jämförelsesajterna på nätet visar vilken leverantör som du kan beställa på just din adress. Man blir tvungen att besöka varje leverantör själv för att se om du kan skapa abonnemang hos dem. Det finns dock en ny tjänst som klarar det!

bredbandsval

Bredbandsval.se visar de leverantörer som kan leverera till just din adress!

bredbandsval.se slår man in sin adress, så kommer sedan en lista upp över vilka som faktiskt levererar till din adress! Jag körde min adress i systemet och hittade en leverantör som kunde leverera samma tjänst som jag har idag, men för bara 3 200 kr/år. Jag kan alltså spara ungefär 3 000 kr/år att istället investera i framtidsportföljen! Bytet gick snabbt, man kan beställa direkt på sidan.

En annan sak som är vettig att se över är vilken anslutningshastighet du behöver. Det finns lite olika guider på nätet för detta, Bahnhof har en bra till exempel. Eftersom vi tittar en hel del på strömmad TV här hemma, men ändå inte är fler än 4 så fungerar 100Mbit bra för oss. Det är onödigt att betala för mer än vad man behöver.

Kolla över ditt bredbandsabbonemang du också! Det finns tusenlappar att spara! Vill du passa på att se över övriga utgifter också? Följ denna checklista för att ta tag i dina utgifter rejält!

Lycka till med utgiftskapandet! Det kommer att stärka din ekonomi!

Vilka är hushållets tillgångar?

Tillgångar.jpg

Det går en (liten) våg över (delar av) Sverige av att se över sin sparkvot, skuldkvot och ta kontroll över sin ekonomi. Så känns det i alla fall i spåren av alla bloggar och podcasts som handlar om just investeringar och privatekonomi. Kanske syns bara denna vågen från insidan av ankdammen? Men det finns ändå en del siffror som visar att intresset finns. Men om man vill skapa en överblick över sina tillgångar? Vad ska man titta på då?

Jag letade lite för att få lite hjälp att se över mina summerade tillgångar. Jag hittade en intressant finsk sida med en bra överblick över de finska hushållen. Där kan man se följande översikt:

hushallens-finansiella-tillgangar-i-finland

Jag antar att den svenska översikten är ganska lik. Intressant att se IT-bubblan, finanskrisen och nedgången 2011 syns på aktie-/fondinnehavet. Det är också intressant att se att inlåningen (pengar på konto) är det största tillgångsslaget. Men vad ser vi för tillgångar här:

  • Pengar – kontanter och sparkonto
  • Icke noterade aktier – eventuellt egna företag
  • Pension/försäkring – pensionssparande
  • Noterade aktier – aktieportföljen
  • Fondandelar – fondportföljen
  • Penningmarknadsinstrument – räntefonder
  • Obetalda/förutbestämda inkomster – lönekontot
  • Lån – tillgång? Fattar inte?
  • Finansiella derivat – optioner/warranter mm

Detta är som sagt de finansiella tillgångarna. Till detta får man lägga till andra tillgångar. Till exempel sina ägodelar som hus/bostadsrätt, fritidsboende, bil/båt/husvagn mm, konst, smycken, möbler och annat lösöre.

När man räknat samman alla sina tillgångar får man en överblick över hur stora tillgångarna är, hur de fördelar sig och vad som är ”tillgängligt” idag och vad som är bundet. Man får en bättre bild över sin ekonomi helt enkelt. I USA benämns denna summer för net worth.

Frågan är dock om alla dina ägodelar kan räknas som tillgångar? Bil eller andra fordon är högst tveksamma om de kan räknas in… De kostar bara pengar och kommer att säljas för mindre än vad de köptes för. På denna amerikanska blogg anser bloggaren att bilen kan räknas in i tillgångarna för att få en ögonblicksbild. Under förutsättningar att man räknar med marknadspriset vid en eventuell försäljning och drar ifrån eventuellt lån. Det är hur som helst absolut inte en investeringar att äga ett fordon i alla fall!

Då är det alltså dags att ställa upp och räkna ihop dina tillgångar! Logga in på din bank/banker/nätmäklare/pensionsbolag för att se dina finansiella tillgångar. Pensionen räknas lättast ihop på www.minpension.se! Lite jobb för Microsoft Excel eller LibreOffice Calc (  ) eller Google Spreadsheet! Ska du lägga till huset värde måste du antingen värdera ditt hus eller uppskatta marknadsvärdet (andra köp i området? Kanske undersöka på www.bostadsuppgifter.se ). Lägger du till bilen så kan du antagligen hitta en motsvarande bil på www.blocket.se för att se ett marknadspris. Glöm inte att dra ifrån eventuella lån!

summerade-tillgangar

Som du antagligen kommer märka är de mesta tillgångarna i ditt hushåll bundna. Antingen som pension eller i någon sorts ägodel (som du för det första behöver och för det andra tar lite tid att göra sig av med.) Med denna bild har du nu en bättre möjlighet att fundera på vad du har att leva på efter pensionen, hur mycket av dina tillgångar som bundna osv.

Vill du åka på andelen av tillgängliga/rörliga tillgångar är det nu dags att lägga upp ett sparande! Ska du starta ett sparande till en buffert kan du jämföra sparkonton på financer.com! Lite info om hur stor din buffert bör vara kan du läsa här.

SEB använder ungefär samma fördelning av tillgångsslag i sin Sparbarometer. De tittar på fastigheter, värdepapper och räntor. Svenskarna har tillgångar på 14 122 miljarder kronor… ( 14 122 000 000 000 kr).

Hur stor andel av detta är ditt?

Låt Fortum betala din elräkning!

fortum

Nu kommer kylan och Sverige har tagits lite på sängen av vintern i år. Snöröjningen har fungerat si så där i Stockholm och däckfirmorna har fått bråda dagar med att byta till vinterdäck. Själv fick jag börja med att skotta upp ett område på gatan först för att byta till vinterdäck sedan. Det var ett äventyr att köra dit bilen! Läs mer om hur du kan spara pengar på dina däck här. En annan sak som kostar på vintern är energi. Värme- och elförbrukning drar iväg. Hur ska vi spara här?

Elkostnaden är en ganska stor kostnad i hushållsbudgeten. Vi skrev redan i somras om att spara pengar på elkostnaderna genom sitt elavtal, och att elen är hushållens största kostnad, efter mat. Elkostnaden för ett år ligger på:

Elkostnad per år Villa
25 000 kWh/år med direktverkande el,
10 000 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Elkostnad per år lägenhet
12 000 kWh/år med uppvärmning,
5 500 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Källa: Enerigrådgivaren.se

Denna kostnad kan man påverka på tusen sätt. Både genom att välja avtal med omsorg, men också genom att spara energi på belysning eller andra sätt. Detta verkar vara ett återkommande ämne här på bloggen. Men det finns ett sätt att få hela elräkningen betald för dig. Låt elproducenterna själva betala!

”Låt elproducenterna själva betala! Investera i en elproducent och betala sedan elräkningen med deras utdelning!”

Idén är alltså att investera pengar i en elproducent och sedan betala elräkningarna med deras utdelningar. Du blir därmed ”elektriskt-oberoende”, ett första steg mot att vara helt ekonomiskt oberoende! Det finns främst två kandidater att investera i från Sverige. Eftersom vi har avtal och en infrastruktur som enkelt ger oss tillgång till skandinaviska börserna blir Fortum och Elverket Vallentuna de två enklaste investeringsobjekten. (Genom t.ex. Degiro kan man investera i elbolag över hela världen. Men jag har inte data på dessa. Kanske kan du tipsa om ett stabilt elbolag I USA, Tyskland eller liknande?)

Fortum är noterat på finska börsen (OMX Helsinki) och Elverket Vallentuna är noterat på Aktietorget. För att kunna räkna på hur stor investering man måste göra för att med stor säkerhet kunna täcka elräkningen med utdelningen så ska vi titta på historisk utdelning och göra ett litet överslag. Att Finland använde euro ger oss en faktor till i beräkningarna! Vi börjar med Fortum:

Utdelning från Fortum:

År          Utdelning kr           Direktavkastning
2016:            1.1 EUR                     7,68%
2015:            1.1  EUR                    6,43%
2014:            1.3 EUR                     7,32%
2013:            1.1 EUR                     7,18%
2012:            1.0 EUR                    6,12%
2011:            1.0 EUR                     5,05%
2010:           1.0 EUR                     5,01%
2009:           1.0 EUR                     6,33%
2008:           1.0 EUR                     4,35%
2007:           1.35 EU                      5,3%
Medeltal:    1,095 EUR              6,077%

Så frågan är ju hur mycket du måste investera i Fortum-aktier för att få dina elräkningar betalda av Fortum. Eftersom Fortum som sagt är ett finskt bolag så både handlas det i och delar ut i euro. Valutakursen kommer därför att variera lite och beräkningen blir lite svårare. Euron har varierat mellan dryga 8 kr till ungefär 9,60 kr/euro senaste 5 åren. Därför räknar jag med jämna 9 kr här!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år –> 1 100 euro/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år –> 610 euro/år

Utdelning Fortum:
1.1 Euro/år (och kanske höjer de I framtiden?)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 1 100/1,1 = 1 000 aktier
Lägenhet: 610/1,1 = 550 aktier

Investering:
1000 aktier för 14,50 euro/aktie –> 14 500 euro = 130 500 kr (ca 140 000 kr med dagens eurokurs)
550 aktier för 14,50 euro/aktie –> 7 975 eruo = 71 775 kr (ca 80 000 kr med dagens eurokurs)

Utdelning från Elverket Vallentuna:

År         Utdelning kr       Direktavkastning
2016:        1.75 SEK                   2,92%
2015:        1.75 SEK                   4,28%
2014:        1.75 SEK                   4,61%
2013:        3,0 SEK                    8,96%
2012:        0,5 SEK                    1,41%
2011:        0,5 SEK                    1,29%
2010:        1.0 SEK                   2,33%
2009:        1,0 SEK                   2,02%
2008:        0,5 SEK                   0,95%
2007:        1.1 SEK                   2,24%
Medeltal: 1,285 SEK             3,162%

Utdelningen från bolaget påverkas mycket av elpriset som påverkas av väder vind, status i elverken och rådande elförbrukning och konjunktur. Får att få något att gå på så räknar jag alltså på framräknade 10-års-medel. Dock slipper vi valutaeffekten!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år

Utdelning Elverket Vallentuna:
1,285 SEK/år (om än väldigt skiftande)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 10 000/1,285 = 7 800 aktier
Lägenhet: 5 500/1,285 = 4 300 aktier

Investering:
7 800 aktier för 60 SEK/aktie –> 468 000 kr
4 300 aktier för 60 SEK/aktie –> 258 000 kr

Det känns väldigt uppenbart att Fortum är bolaget som vi plockar upp här. Elverket Valletuna finns visserligen på hemmaplan, men den ojämna utdelningen och den jämförelsevis låga direktavkastningen gör valet enkelt.

Det kan kännas mycket att investera ca 140 000 kr för att slippa betala elräkningen någonsin igen. Det är ungefär lika mycket som att köpa en ny bergvärmepump! Men å andra sidan är den stora fördelen att den här värmepumpen aldrig kommer att slitas ut och behöva bytas*. Tröttnar du på den kan du dessutom sälja den och kommer antagligen både få pengarna tillbaka och ha avkastat en hel del vinst! Det är en värmepump som jag gärna hade investerat i!

Så vad säger du? Ska vi se till att aldrig behöva betala en elräkning själva igen?

 

* En investering i aktier är dock alltid utsatt för andra risker. Valutarisker, marknadsrisker, konjunkturrisker mm mm. Investera alltid i aktier på lång sikt, fördela din investering på flera bolag och investera inte pengar som du ska använda inom kort!

 

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Lägg upp en sparplan till semestern!

startbild-semester-consector
pexels.com

Hösten har verkligen anlänt med sitt mörker och kyla. Sommaren känns avlägsen. Men det är skönt att drömma tillbaka till sommaren och soliga dagar. Eller varför inte tänka framåt? Att ta kontroll över sin ekonomi ger dig möjligheter att komma dit du vill. Vill då åka en vecka till Mallorca? Eller har du helt andra planer. Kanske börjar du fundera på en ny bil?

Enligt två undersökningar som Länsförsäkringar gjort 2011  och 2014  saknar var femte svensk ett sparande. Det finns säkert många anledningar till det, men skillnaden på att inte ha ett sparande och att lägga undan pengar ger en markant skillnad i trygghet och frihet att kunna åka på till exempel semester. Sedan är det något av en balansgång också. Svenskarna är nämligen de mest sparande i hela Europa. Enligt en senare undersökning som Nordea gjort så har andelen svenskar med stor buffert ökat stort de senaste åren, och tyvärr ligger de pengarna ofta på konton utan ränta. Så det ger mer att spara bra. Läs mer om att sätta pengarna i arbete här.

Detta inlägg i samarbete med Consector. Din Kostnadfria Låneförmedlare.
consector-logo-transparent

”… skapa personlig trygghet och frihet med sparplaner.”

Lösningen för att skapa personlig trygghet och frihet är att skapa sparplaner. Bestäm idag vilka mål du har framöver och skapa ett sparande som tar dig till de målen. Skillnaden blir ganska stor.

För att visa detta så lägger jag fram tre exempel; solsemester augusti -17, fjällsemester februari -18 och byta bil januari-19. För enkelhetens skull tänker vi oss två scenario. Antingen sparar man ihop pengarna I förväg och får ränta, eller så lånar man pengarna och betalar efteråt med ränta.

mallorca
Solsemester 

1 vecka Mallorca augusti 2017
Spartid: 10 månader
Kostnad: 30 000 kr

Sparplan: 3 000 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 125 kr ungefär (ränta på varje insatt krona, varje dag)
Total resekostnad: 30 000 kr – 125 kr = 29 875 kr

Konsumentlån: 30 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 412 kr/mån
Total kostnad: 33 888 kr

Kostnadsskillnad: 33 888 kr – 29 875 kr = 4 013 kr (ungefär 13,4 % dyrare)

 

skidor
Fjällsemester

1 vecka i fjällen februari 2018
Spartid: 16 månader
Kostnad: 25 000 kr

Sparplan: 1 500 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 155 kr ungefär
Total resekostnad: 25 000 kr – 155 = 24 845 kr

Konsumentlån: 25 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 176 kr/mån
Total kostnad: 28 224 kr

Kostnadsskillnad: 28 224 kr – 24 845 kr = 3 379 kr (ungefär 13,5% dyrare)
bil
Bil

Begagnad okej bil, inköp jan -20
Spartid: 3 år 2 månader = 38 månader.
Kostnad: 160 000 kr

Sparplan: 4 200 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 1 965 kr ungefär
Total bilkostnad: 160 000 kr – 1 965 kr = 158 035 kr

Billån: 160 000 kr
Återbetalningstid: 5 år / 60 månader
Låneränta: 7,07% (snabb sökning nätet) = 3 157 kr/mån
Total kostnad: 189 420 kr

Kostnadsskillnad: 189 420 kr – 158 035 kr = 31 385 kr (ungefär 19,6% dyrare)

”Du får rabatt om du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot!”

Skillnaden blir stor! Sparar du före köpet, istället för att låna och betala efter så ger du dig själv en ganska bra rabatt! Denna rabatt får du för att du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot. Skillnaden blir större ju dyrare lånet är och ju längre du kan vänta. Även räntan på sparkontot påverkar rabatten.

För att göra din egen sparplan kan du använda Nordeas sparkalkylator.

Känns det lite tungt att vänta med bilköpet I tre år, och lägga undan över 4 000 kr varje månad fram till dess så kan du göra någon slags kompromiss mellan spara och låna. Att köpa bilen kontant är ju inte alla förunnat. På sparabloggen rekommenderar vi inte lån, men om man ska låna så är det bäst att låna så billigt som möjligt. Det får du hjälp med på Consector.

Läs gärna mer om sparplaner på Consector Förklarar. Där kan du få mer tips om sparplaner, och dessutom kostnadsfri låneförhandling till ditt bilköp!

Lycka till! Ha det så trevligt på semestern!

 

Ät klimatsmart OCH ekonomiskt!

Kyckling sallad klimatpexels.com

Svensken lägger ungefär 30 000 kr per person och år på mat. Det blir uppåt 120 000 kr om året för en tvåbarnsfamilj! Samtidigt som vi lägger en hel del pengar på mat så utgör maten en väldigt stor påverkan på miljön. 25% av hushållens miljöpåverkan utgörs av maten. Här har vi ett perfekt upplägg för att göra besparingar!

Den stora ”boven” i maten är köttet. Det kostar i stort sett mest och släpper ut mest koldioxid vid produktion av våra matvaror. Det beror på att vi stiger upp i näringskedjan, och det krävs en hel del resurser för att föda och göda fram det goda köttet. Gör vi en liten översikt över några olika köttsorter ser den ut så här:

Lista Mat

Att ta fram en lista med riktvärden att räkna på för maten är väldigt svårt, och kommer att stämma sisådär. Det finns oerhört många variabler att ta hänsyn till. Jag har använt Mat-Klimat-Listan från Sveriges Lantbruksuniversitet för att plocka fram medelvärden på koldioxidutsläpp för de olika köttvarorna. Sedan är det skillnad på en väl skött nötköttsproduktion i Sverige jämfört med en tveksam verksamhet i Brasilien. (Sedan finns det väl skött produktion i Brasilien med.)**

Koldioxidutsläpp är ändå lättare att hitta bra värden på än priset på varan. Där finns det större variabler. Jag försökte kika på ICA Online i en random-butik (Lerum blev det!). Sedan finns det ju fryst/färskt och Svenskt/utländskt, fina bitar/enkla bitar, extrapris/ordinarie pris. Jag spanade en massa olika priser och försökte välja något i mitten!

Hur kan man då räkna på det här? Jo… varje svensk äter i genomsnitt 50 kg kött per person och år. Vad händer om man byter ut en del av köttet? Man kanske äter kyckling istället för nötkött? Man kanske till och med byter ut en del av köttet till bönor? Vad händer då?

Vår ambition:

  • Vi byter ut 10 kg nötkött/person till kyckling istället.
  • Vi byter ut 5 kg nötkött/ person till bönor istället och 5 kg fläskkött till bönor.
  • Kvar blir kanske 10 kg nötkött och 20 kg fläskkött? Jag vet inte… bestäm du!

Tvåbarnsfamiljen bestämmer sig för att börja laga till kyckling istället för nötkött och prova att använda bönor i köttfärsen under ett år. Vi sparar:

40 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 40 * 190 kr = 7 600 kr
Koldioxid: 40 * 26 kg = 1 040 kg

40 kg kyckling
Kostnad: 40 * 100 = 4 000 kr
Koldioxid: 40 * 3 kg = 120 kg

Besparing
Kronor: 7 600 – 4 000 = 3 600 kr
Koldioxid: 1 040 kg – 120 kg = 920 kg CO2

 

20 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 20 * 190 kr = 3 800 kr
Koldioxid: 20 * 26 kg = 520 kg

20 kg fläskkött
Kostnad: 20 * 90 kr = 1 800 kr
Koldioxid: 20 * 6 kg = 120 kg

40 kg bönor
Kostnad: 40 * 40 kr = 1 600 kr
Koldioxid: 40 * 0,7 kg = 28 kg

Besparing
Kronor: (3 800 + 1 800) – 1 600 = 4 000 kr
Koldioxid: (520 + 120) – 28 = 612 kg CO2

 

Denna förändring i kosten sparade oss 7 600 kr på ett år!

Dessutom sparade vi miljön utsläpp av 1 532 kg CO2. Det motsvarar 6 649 km bilkörning i en Volvo V70! Som att åka Stockholm – Göteborg… 14 gånger.

För att sockra denna dealen lite mer kan man stryka under att kyckling är mer hälsosamt än nötkött. Att bönor är bättre för hälsan än kött. Det låter lite som en win – win – win här!

För att lättare välja ut miljövänligt kött så kolla gärna på WWF:s köttguide.

 

Sallad
foto: Martin Hanner, Spisa.nu

Varför inte ta en god kycklingsallad till middag imorgon? Grillad kycklingfilé med sallad, rödlök och avokado. Billigare, mer hälsosamt och bättre för miljön än oxfilé! Ta receptet här!

 

** När man räknar på miljöpåverkan finns det ju dessutom en massa andra saker man kan fundera på förutom koldioxidutsläpp. Släpps gödsel ut och övergöder Östersjön? Hur produceras fodret? Kommer fisken från hotade bestånd? Hur används antibiotika i produktionen? Man kan också börja titta på moraliska aspekter… hur hålls djuren? Hur ser transporter ut? Frågorna är inte helt enkla… Lite mer info kan ni hitta här.

Minska dina elutgiftkostnader med Alltid.se och $parabloggen.com!

Bild1

I Sverige utgör boendet hushållens största kostnad. I boendekostnaden är energikostnaderna en mycket stor post. Svenska hushåll betalar så mycket som 25 000 kr/år i en genomsnittlig eluppvärmd villa, trots dagens låga elpris på ca 1 kr/kWh! Detta ger dig stora möjligheter att göra besparingar!

Det första man kan tänka på när det gäller utgifterna för energi är hur man kan minska sin förbrukning. Att minska energiförbrukningen ger både en ekonomisk besparing och är en lättnad för miljön. Win – win! Läs mer om tips i ett tidigare inlägg på $parabloggen.com.

En annan olägenhet när det gäller elräkningar är att de kommer väldigt ojämnt över året. Det kan kännas avlägset att tänka på mörker och kyla nu på sommaren, men vinterns kyla och mörker ökar användningen av elektricitet markant. Värmebehovet går upp oerhört mycket, man behöver tända fler lampor och man sitter inne mer och ser på tv mm. En elräkning i januari kan vara upp till 10 gånger högre än en i juli! Kanske ligger elräkningen i juli på 300 kr, men räkningen i januari på 3 000 kr! Detta kan ge en ganska stor osäkerhet i månadsbudgeten.

När man gjort vad man kan för att minska elförbrukningen är nästa besparingsåtgärd att se över vilken elleverantör man har och vilket avtal man har med dem. Det finns många leverantörer att välja mellan och det kan kännas lite krångligt. Dessutom måste man upprepa det med jämna mellanrum när avtalet löper ut. Som tur är finns det smarta entreprenörer som skapar nya tjänster som hjälper dig med det här!

logo

Alltid.se ser till att du

  • alltid får lägre elpris.
  • alltid får samma månadskostnad.
  • alltid får klimatsmart el.
  • dessutom kan du byta trots att du har bundet avtal idag!

När du registrerar dig som kund hos Alltid.se så matar du in uppgifter om din aktuella elleverantör eller laddar upp din senaste elfaktura. Därefter får du snart ett nytt och riktigt bra erbjudande där Alltid ser till att kostnaden för elen fördelas ut jämt över årets månader. De lovar dig dessutom lägre elpris än vad du har idag! Detta gör att du inte riskerar få några skyhöga räkningar på vintern och får en större kontroll över din månadsbudget. Dessutom har Alltid.se ett bonusprogram som ger dig återbäring, vilket ytterligare kan sänka din elkostnad. Eller varför inte skänka bonusen till välgörenhet?

Låter det krångligt? Det är det absolut inte! Se själv denna korta film som förklarar.

Om du passar på att bli kund nu redan nu i augusti är du dessutom med och tävlar om en helt ny elbil från BMW! I ett samarbeta mellan $parabloggen.com och Alltid.se kan du dessutom spara ytterligare 500 kr på elkostnaden genom att använda kampanjkoden 500SPAR när du registrerar dig som kund. Registrera dig redan nu!

 

BMW i3

Så trots att det kanske tar emot lite nu när solen fortfarande lyser… ta tag i din elkostnad och registrera dig som kund hos Alltid.se nu så är du beredd när vinterns mörker och kyla höjer din elförbrukning!

Tänk på att du kan byta över till Alltid.se även om du har ett bundet avtal! Glöm inte kampanjkoden 500SPAR. Det kan dessutom löna sig att googla lite om BMW innan! 😉

Inkomstdeklarationen för 2015 är här!

6056493021_ddbafe106a_o

Nu vankas deklarationstider. Från och med imorgon klockan 07:00 kan du logga in med bank-ID på skatteverket och se årets deklaration.

Om du har dina investeringar i ISK och inte har några andra avdrag så kommer deklarationen att gå fort. ISK:en schablonbeskattas som bekant och du behöver i stort sett bara skriva under. Om du sköter detta online, med bank-ID, så kan eventuell skatteåterbäring ramla in på kontot redan till midsommar!

Även om du har en vanlig aktiedepå kan du deklarera på nätet. I stort sett alla avdrag, tillägg och annat kan göras direkt på nätet. Då får man dessutom en del hjälp med summering och överföring till rätt ruta. Smidigt!

Vill du få lite tips på hur du kan minska din skatt kan du läsa om kyrkoavgiften här. Andra tips är att kolla upp om du har rätt att dra av för resor till och från arbetet. Kanske har du uppskov på reavinsten för fastighet? Då kan du betala tillbaka skatten och sedan begära rättelse fem år bakåt. Då får du tillbaka räntan på skatten för fem år tillbaka. Givet att du har pengarna tillgängliga.

I år kommer ROT och RUT att granskas extra mycket. Håll lite extra koll på detta!

Lycka till med deklarationen!