Hushållskassa

Vilka är hushållets tillgångar?

Tillgångar.jpg

Det går en (liten) våg över (delar av) Sverige av att se över sin sparkvot, skuldkvot och ta kontroll över sin ekonomi. Så känns det i alla fall i spåren av alla bloggar och podcasts som handlar om just investeringar och privatekonomi. Kanske syns bara denna vågen från insidan av ankdammen? Men det finns ändå en del siffror som visar att intresset finns. Men om man vill skapa en överblick över sina tillgångar? Vad ska man titta på då?

Jag letade lite för att få lite hjälp att se över mina summerade tillgångar. Jag hittade en intressant finsk sida med en bra överblick över de finska hushållen. Där kan man se följande översikt:

hushallens-finansiella-tillgangar-i-finland

Jag antar att den svenska översikten är ganska lik. Intressant att se IT-bubblan, finanskrisen och nedgången 2011 syns på aktie-/fondinnehavet. Det är också intressant att se att inlåningen (pengar på konto) är det största tillgångsslaget. Men vad ser vi för tillgångar här:

  • Pengar – kontanter och sparkonto
  • Icke noterade aktier – eventuellt egna företag
  • Pension/försäkring – pensionssparande
  • Noterade aktier – aktieportföljen
  • Fondandelar – fondportföljen
  • Penningmarknadsinstrument – räntefonder
  • Obetalda/förutbestämda inkomster – lönekontot
  • Lån – tillgång? Fattar inte?
  • Finansiella derivat – optioner/warranter mm

Detta är som sagt de finansiella tillgångarna. Till detta får man lägga till andra tillgångar. Till exempel sina ägodelar som hus/bostadsrätt, fritidsboende, bil/båt/husvagn mm, konst, smycken, möbler och annat lösöre.

När man räknat samman alla sina tillgångar får man en överblick över hur stora tillgångarna är, hur de fördelar sig och vad som är ”tillgängligt” idag och vad som är bundet. Man får en bättre bild över sin ekonomi helt enkelt. I USA benämns denna summer för net worth.

Frågan är dock om alla dina ägodelar kan räknas som tillgångar? Bil eller andra fordon är högst tveksamma om de kan räknas in… De kostar bara pengar och kommer att säljas för mindre än vad de köptes för. På denna amerikanska blogg anser bloggaren att bilen kan räknas in i tillgångarna för att få en ögonblicksbild. Under förutsättningar att man räknar med marknadspriset vid en eventuell försäljning och drar ifrån eventuellt lån. Det är hur som helst absolut inte en investeringar att äga ett fordon i alla fall!

Då är det alltså dags att ställa upp och räkna ihop dina tillgångar! Logga in på din bank/banker/nätmäklare/pensionsbolag för att se dina finansiella tillgångar. Pensionen räknas lättast ihop på www.minpension.se! Lite jobb för Microsoft Excel eller LibreOffice Calc (  ) eller Google Spreadsheet! Ska du lägga till huset värde måste du antingen värdera ditt hus eller uppskatta marknadsvärdet (andra köp i området? Kanske undersöka på www.bostadsuppgifter.se ). Lägger du till bilen så kan du antagligen hitta en motsvarande bil på www.blocket.se för att se ett marknadspris. Glöm inte att dra ifrån eventuella lån!

summerade-tillgangar

Som du antagligen kommer märka är de mesta tillgångarna i ditt hushåll bundna. Antingen som pension eller i någon sorts ägodel (som du för det första behöver och för det andra tar lite tid att göra sig av med.) Med denna bild har du nu en bättre möjlighet att fundera på vad du har att leva på efter pensionen, hur mycket av dina tillgångar som bundna osv.

Vill du åka på andelen av tillgängliga/rörliga tillgångar är det nu dags att lägga upp ett sparande! Ska du starta ett sparande till en buffert kan du jämföra sparkonton på financer.com! Lite info om hur stor din buffert bör vara kan du läsa här.

SEB använder ungefär samma fördelning av tillgångsslag i sin Sparbarometer. De tittar på fastigheter, värdepapper och räntor. Svenskarna har tillgångar på 14 122 miljarder kronor… ( 14 122 000 000 000 kr).

Hur stor andel av detta är ditt?

Låt Fortum betala din elräkning!

fortum

Nu kommer kylan och Sverige har tagits lite på sängen av vintern i år. Snöröjningen har fungerat si så där i Stockholm och däckfirmorna har fått bråda dagar med att byta till vinterdäck. Själv fick jag börja med att skotta upp ett område på gatan först för att byta till vinterdäck sedan. Det var ett äventyr att köra dit bilen! Läs mer om hur du kan spara pengar på dina däck här. En annan sak som kostar på vintern är energi. Värme- och elförbrukning drar iväg. Hur ska vi spara här?

Elkostnaden är en ganska stor kostnad i hushållsbudgeten. Vi skrev redan i somras om att spara pengar på elkostnaderna genom sitt elavtal, och att elen är hushållens största kostnad, efter mat. Elkostnaden för ett år ligger på:

Elkostnad per år Villa
25 000 kWh/år med direktverkande el,
10 000 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Elkostnad per år lägenhet
12 000 kWh/år med uppvärmning,
5 500 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Källa: Enerigrådgivaren.se

Denna kostnad kan man påverka på tusen sätt. Både genom att välja avtal med omsorg, men också genom att spara energi på belysning eller andra sätt. Detta verkar vara ett återkommande ämne här på bloggen. Men det finns ett sätt att få hela elräkningen betald för dig. Låt elproducenterna själva betala!

”Låt elproducenterna själva betala! Investera i en elproducent och betala sedan elräkningen med deras utdelning!”

Idén är alltså att investera pengar i en elproducent och sedan betala elräkningarna med deras utdelningar. Du blir därmed ”elektriskt-oberoende”, ett första steg mot att vara helt ekonomiskt oberoende! Det finns främst två kandidater att investera i från Sverige. Eftersom vi har avtal och en infrastruktur som enkelt ger oss tillgång till skandinaviska börserna blir Fortum och Elverket Vallentuna de två enklaste investeringsobjekten. (Genom t.ex. Degiro kan man investera i elbolag över hela världen. Men jag har inte data på dessa. Kanske kan du tipsa om ett stabilt elbolag I USA, Tyskland eller liknande?)

Fortum är noterat på finska börsen (OMX Helsinki) och Elverket Vallentuna är noterat på Aktietorget. För att kunna räkna på hur stor investering man måste göra för att med stor säkerhet kunna täcka elräkningen med utdelningen så ska vi titta på historisk utdelning och göra ett litet överslag. Att Finland använde euro ger oss en faktor till i beräkningarna! Vi börjar med Fortum:

Utdelning från Fortum:

År          Utdelning kr           Direktavkastning
2016:            1.1 EUR                     7,68%
2015:            1.1  EUR                    6,43%
2014:            1.3 EUR                     7,32%
2013:            1.1 EUR                     7,18%
2012:            1.0 EUR                    6,12%
2011:            1.0 EUR                     5,05%
2010:           1.0 EUR                     5,01%
2009:           1.0 EUR                     6,33%
2008:           1.0 EUR                     4,35%
2007:           1.35 EU                      5,3%
Medeltal:    1,095 EUR              6,077%

Så frågan är ju hur mycket du måste investera i Fortum-aktier för att få dina elräkningar betalda av Fortum. Eftersom Fortum som sagt är ett finskt bolag så både handlas det i och delar ut i euro. Valutakursen kommer därför att variera lite och beräkningen blir lite svårare. Euron har varierat mellan dryga 8 kr till ungefär 9,60 kr/euro senaste 5 åren. Därför räknar jag med jämna 9 kr här!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år –> 1 100 euro/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år –> 610 euro/år

Utdelning Fortum:
1.1 Euro/år (och kanske höjer de I framtiden?)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 1 100/1,1 = 1 000 aktier
Lägenhet: 610/1,1 = 550 aktier

Investering:
1000 aktier för 14,50 euro/aktie –> 14 500 euro = 130 500 kr (ca 140 000 kr med dagens eurokurs)
550 aktier för 14,50 euro/aktie –> 7 975 eruo = 71 775 kr (ca 80 000 kr med dagens eurokurs)

Utdelning från Elverket Vallentuna:

År         Utdelning kr       Direktavkastning
2016:        1.75 SEK                   2,92%
2015:        1.75 SEK                   4,28%
2014:        1.75 SEK                   4,61%
2013:        3,0 SEK                    8,96%
2012:        0,5 SEK                    1,41%
2011:        0,5 SEK                    1,29%
2010:        1.0 SEK                   2,33%
2009:        1,0 SEK                   2,02%
2008:        0,5 SEK                   0,95%
2007:        1.1 SEK                   2,24%
Medeltal: 1,285 SEK             3,162%

Utdelningen från bolaget påverkas mycket av elpriset som påverkas av väder vind, status i elverken och rådande elförbrukning och konjunktur. Får att få något att gå på så räknar jag alltså på framräknade 10-års-medel. Dock slipper vi valutaeffekten!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år

Utdelning Elverket Vallentuna:
1,285 SEK/år (om än väldigt skiftande)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 10 000/1,285 = 7 800 aktier
Lägenhet: 5 500/1,285 = 4 300 aktier

Investering:
7 800 aktier för 60 SEK/aktie –> 468 000 kr
4 300 aktier för 60 SEK/aktie –> 258 000 kr

Det känns väldigt uppenbart att Fortum är bolaget som vi plockar upp här. Elverket Valletuna finns visserligen på hemmaplan, men den ojämna utdelningen och den jämförelsevis låga direktavkastningen gör valet enkelt.

Det kan kännas mycket att investera ca 140 000 kr för att slippa betala elräkningen någonsin igen. Det är ungefär lika mycket som att köpa en ny bergvärmepump! Men å andra sidan är den stora fördelen att den här värmepumpen aldrig kommer att slitas ut och behöva bytas*. Tröttnar du på den kan du dessutom sälja den och kommer antagligen både få pengarna tillbaka och ha avkastat en hel del vinst! Det är en värmepump som jag gärna hade investerat i!

Så vad säger du? Ska vi se till att aldrig behöva betala en elräkning själva igen?

 

* En investering i aktier är dock alltid utsatt för andra risker. Valutarisker, marknadsrisker, konjunkturrisker mm mm. Investera alltid i aktier på lång sikt, fördela din investering på flera bolag och investera inte pengar som du ska använda inom kort!

 

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

 

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

 

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

 

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

 

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Lägg upp en sparplan till semestern!

startbild-semester-consector
pexels.com

Hösten har verkligen anlänt med sitt mörker och kyla. Sommaren känns avlägsen. Men det är skönt att drömma tillbaka till sommaren och soliga dagar. Eller varför inte tänka framåt? Att ta kontroll över sin ekonomi ger dig möjligheter att komma dit du vill. Vill då åka en vecka till Mallorca? Eller har du helt andra planer. Kanske börjar du fundera på en ny bil?

Enligt två undersökningar som Länsförsäkringar gjort 2011  och 2014  saknar var femte svensk ett sparande. Det finns säkert många anledningar till det, men skillnaden på att inte ha ett sparande och att lägga undan pengar ger en markant skillnad i trygghet och frihet att kunna åka på till exempel semester. Sedan är det något av en balansgång också. Svenskarna är nämligen de mest sparande i hela Europa. Enligt en senare undersökning som Nordea gjort så har andelen svenskar med stor buffert ökat stort de senaste åren, och tyvärr ligger de pengarna ofta på konton utan ränta. Så det ger mer att spara bra. Läs mer om att sätta pengarna i arbete här.

Detta inlägg i samarbete med Consector. Din Kostnadfria Låneförmedlare.
consector-logo-transparent

”… skapa personlig trygghet och frihet med sparplaner.”

Lösningen för att skapa personlig trygghet och frihet är att skapa sparplaner. Bestäm idag vilka mål du har framöver och skapa ett sparande som tar dig till de målen. Skillnaden blir ganska stor.

För att visa detta så lägger jag fram tre exempel; solsemester augusti -17, fjällsemester februari -18 och byta bil januari-19. För enkelhetens skull tänker vi oss två scenario. Antingen sparar man ihop pengarna I förväg och får ränta, eller så lånar man pengarna och betalar efteråt med ränta.

mallorca
Solsemester 

1 vecka Mallorca augusti 2017
Spartid: 10 månader
Kostnad: 30 000 kr

Sparplan: 3 000 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 125 kr ungefär (ränta på varje insatt krona, varje dag)
Total resekostnad: 30 000 kr – 125 kr = 29 875 kr

Konsumentlån: 30 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 412 kr/mån
Total kostnad: 33 888 kr

Kostnadsskillnad: 33 888 kr – 29 875 kr = 4 013 kr (ungefär 13,4 % dyrare)

 

skidor
Fjällsemester

1 vecka i fjällen februari 2018
Spartid: 16 månader
Kostnad: 25 000 kr

Sparplan: 1 500 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 155 kr ungefär
Total resekostnad: 25 000 kr – 155 = 24 845 kr

Konsumentlån: 25 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 176 kr/mån
Total kostnad: 28 224 kr

Kostnadsskillnad: 28 224 kr – 24 845 kr = 3 379 kr (ungefär 13,5% dyrare)
bil
Bil

Begagnad okej bil, inköp jan -20
Spartid: 3 år 2 månader = 38 månader.
Kostnad: 160 000 kr

Sparplan: 4 200 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 1 965 kr ungefär
Total bilkostnad: 160 000 kr – 1 965 kr = 158 035 kr

Billån: 160 000 kr
Återbetalningstid: 5 år / 60 månader
Låneränta: 7,07% (snabb sökning nätet) = 3 157 kr/mån
Total kostnad: 189 420 kr

Kostnadsskillnad: 189 420 kr – 158 035 kr = 31 385 kr (ungefär 19,6% dyrare)

”Du får rabatt om du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot!”

Skillnaden blir stor! Sparar du före köpet, istället för att låna och betala efter så ger du dig själv en ganska bra rabatt! Denna rabatt får du för att du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot. Skillnaden blir större ju dyrare lånet är och ju längre du kan vänta. Även räntan på sparkontot påverkar rabatten.

För att göra din egen sparplan kan du använda Nordeas sparkalkylator.

Känns det lite tungt att vänta med bilköpet I tre år, och lägga undan över 4 000 kr varje månad fram till dess så kan du göra någon slags kompromiss mellan spara och låna. Att köpa bilen kontant är ju inte alla förunnat. På sparabloggen rekommenderar vi inte lån, men om man ska låna så är det bäst att låna så billigt som möjligt. Det får du hjälp med på Consector.

Läs gärna mer om sparplaner på Consector Förklarar. Där kan du få mer tips om sparplaner, och dessutom kostnadsfri låneförhandling till ditt bilköp!

Lycka till! Ha det så trevligt på semestern!

 

Ät klimatsmart OCH ekonomiskt!

Kyckling sallad klimatpexels.com

Svensken lägger ungefär 30 000 kr per person och år på mat. Det blir uppåt 120 000 kr om året för en tvåbarnsfamilj! Samtidigt som vi lägger en hel del pengar på mat så utgör maten en väldigt stor påverkan på miljön. 25% av hushållens miljöpåverkan utgörs av maten. Här har vi ett perfekt upplägg för att göra besparingar!

Den stora ”boven” i maten är köttet. Det kostar i stort sett mest och släpper ut mest koldioxid vid produktion av våra matvaror. Det beror på att vi stiger upp i näringskedjan, och det krävs en hel del resurser för att föda och göda fram det goda köttet. Gör vi en liten översikt över några olika köttsorter ser den ut så här:

Lista Mat

Att ta fram en lista med riktvärden att räkna på för maten är väldigt svårt, och kommer att stämma sisådär. Det finns oerhört många variabler att ta hänsyn till. Jag har använt Mat-Klimat-Listan från Sveriges Lantbruksuniversitet för att plocka fram medelvärden på koldioxidutsläpp för de olika köttvarorna. Sedan är det skillnad på en väl skött nötköttsproduktion i Sverige jämfört med en tveksam verksamhet i Brasilien. (Sedan finns det väl skött produktion i Brasilien med.)**

Koldioxidutsläpp är ändå lättare att hitta bra värden på än priset på varan. Där finns det större variabler. Jag försökte kika på ICA Online i en random-butik (Lerum blev det!). Sedan finns det ju fryst/färskt och Svenskt/utländskt, fina bitar/enkla bitar, extrapris/ordinarie pris. Jag spanade en massa olika priser och försökte välja något i mitten!

Hur kan man då räkna på det här? Jo… varje svensk äter i genomsnitt 50 kg kött per person och år. Vad händer om man byter ut en del av köttet? Man kanske äter kyckling istället för nötkött? Man kanske till och med byter ut en del av köttet till bönor? Vad händer då?

Vår ambition:

  • Vi byter ut 10 kg nötkött/person till kyckling istället.
  • Vi byter ut 5 kg nötkött/ person till bönor istället och 5 kg fläskkött till bönor.
  • Kvar blir kanske 10 kg nötkött och 20 kg fläskkött? Jag vet inte… bestäm du!

Tvåbarnsfamiljen bestämmer sig för att börja laga till kyckling istället för nötkött och prova att använda bönor i köttfärsen under ett år. Vi sparar:

40 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 40 * 190 kr = 7 600 kr
Koldioxid: 40 * 26 kg = 1 040 kg

40 kg kyckling
Kostnad: 40 * 100 = 4 000 kr
Koldioxid: 40 * 3 kg = 120 kg

Besparing
Kronor: 7 600 – 4 000 = 3 600 kr
Koldioxid: 1 040 kg – 120 kg = 920 kg CO2

 

20 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 20 * 190 kr = 3 800 kr
Koldioxid: 20 * 26 kg = 520 kg

20 kg fläskkött
Kostnad: 20 * 90 kr = 1 800 kr
Koldioxid: 20 * 6 kg = 120 kg

40 kg bönor
Kostnad: 40 * 40 kr = 1 600 kr
Koldioxid: 40 * 0,7 kg = 28 kg

Besparing
Kronor: (3 800 + 1 800) – 1 600 = 4 000 kr
Koldioxid: (520 + 120) – 28 = 612 kg CO2

 

Denna förändring i kosten sparade oss 7 600 kr på ett år!

Dessutom sparade vi miljön utsläpp av 1 532 kg CO2. Det motsvarar 6 649 km bilkörning i en Volvo V70! Som att åka Stockholm – Göteborg… 14 gånger.

För att sockra denna dealen lite mer kan man stryka under att kyckling är mer hälsosamt än nötkött. Att bönor är bättre för hälsan än kött. Det låter lite som en win – win – win här!

För att lättare välja ut miljövänligt kött så kolla gärna på WWF:s köttguide.

 

Sallad
foto: Martin Hanner, Spisa.nu

Varför inte ta en god kycklingsallad till middag imorgon? Grillad kycklingfilé med sallad, rödlök och avokado. Billigare, mer hälsosamt och bättre för miljön än oxfilé! Ta receptet här!

 

** När man räknar på miljöpåverkan finns det ju dessutom en massa andra saker man kan fundera på förutom koldioxidutsläpp. Släpps gödsel ut och övergöder Östersjön? Hur produceras fodret? Kommer fisken från hotade bestånd? Hur används antibiotika i produktionen? Man kan också börja titta på moraliska aspekter… hur hålls djuren? Hur ser transporter ut? Frågorna är inte helt enkla… Lite mer info kan ni hitta här.

Minska dina elutgiftkostnader med Alltid.se och $parabloggen.com!

Bild1

I Sverige utgör boendet hushållens största kostnad. I boendekostnaden är energikostnaderna en mycket stor post. Svenska hushåll betalar så mycket som 25 000 kr/år i en genomsnittlig eluppvärmd villa, trots dagens låga elpris på ca 1 kr/kWh! Detta ger dig stora möjligheter att göra besparingar!

Det första man kan tänka på när det gäller utgifterna för energi är hur man kan minska sin förbrukning. Att minska energiförbrukningen ger både en ekonomisk besparing och är en lättnad för miljön. Win – win! Läs mer om tips i ett tidigare inlägg på $parabloggen.com.

En annan olägenhet när det gäller elräkningar är att de kommer väldigt ojämnt över året. Det kan kännas avlägset att tänka på mörker och kyla nu på sommaren, men vinterns kyla och mörker ökar användningen av elektricitet markant. Värmebehovet går upp oerhört mycket, man behöver tända fler lampor och man sitter inne mer och ser på tv mm. En elräkning i januari kan vara upp till 10 gånger högre än en i juli! Kanske ligger elräkningen i juli på 300 kr, men räkningen i januari på 3 000 kr! Detta kan ge en ganska stor osäkerhet i månadsbudgeten.

När man gjort vad man kan för att minska elförbrukningen är nästa besparingsåtgärd att se över vilken elleverantör man har och vilket avtal man har med dem. Det finns många leverantörer att välja mellan och det kan kännas lite krångligt. Dessutom måste man upprepa det med jämna mellanrum när avtalet löper ut. Som tur är finns det smarta entreprenörer som skapar nya tjänster som hjälper dig med det här!

logo

Alltid.se ser till att du

  • alltid får lägre elpris.
  • alltid får samma månadskostnad.
  • alltid får klimatsmart el.
  • dessutom kan du byta trots att du har bundet avtal idag!

När du registrerar dig som kund hos Alltid.se så matar du in uppgifter om din aktuella elleverantör eller laddar upp din senaste elfaktura. Därefter får du snart ett nytt och riktigt bra erbjudande där Alltid ser till att kostnaden för elen fördelas ut jämt över årets månader. De lovar dig dessutom lägre elpris än vad du har idag! Detta gör att du inte riskerar få några skyhöga räkningar på vintern och får en större kontroll över din månadsbudget. Dessutom har Alltid.se ett bonusprogram som ger dig återbäring, vilket ytterligare kan sänka din elkostnad. Eller varför inte skänka bonusen till välgörenhet?

Låter det krångligt? Det är det absolut inte! Se själv denna korta film som förklarar.

Om du passar på att bli kund nu redan nu i augusti är du dessutom med och tävlar om en helt ny elbil från BMW! I ett samarbeta mellan $parabloggen.com och Alltid.se kan du dessutom spara ytterligare 500 kr på elkostnaden genom att använda kampanjkoden 500SPAR när du registrerar dig som kund. Registrera dig redan nu!

 

BMW i3

Så trots att det kanske tar emot lite nu när solen fortfarande lyser… ta tag i din elkostnad och registrera dig som kund hos Alltid.se nu så är du beredd när vinterns mörker och kyla höjer din elförbrukning!

Tänk på att du kan byta över till Alltid.se även om du har ett bundet avtal! Glöm inte kampanjkoden 500SPAR. Det kan dessutom löna sig att googla lite om BMW innan! 😉

Inkomstdeklarationen för 2015 är här!

6056493021_ddbafe106a_o

Nu vankas deklarationstider. Från och med imorgon klockan 07:00 kan du logga in med bank-ID på skatteverket och se årets deklaration.

Om du har dina investeringar i ISK och inte har några andra avdrag så kommer deklarationen att gå fort. ISK:en schablonbeskattas som bekant och du behöver i stort sett bara skriva under. Om du sköter detta online, med bank-ID, så kan eventuell skatteåterbäring ramla in på kontot redan till midsommar!

Även om du har en vanlig aktiedepå kan du deklarera på nätet. I stort sett alla avdrag, tillägg och annat kan göras direkt på nätet. Då får man dessutom en del hjälp med summering och överföring till rätt ruta. Smidigt!

Vill du få lite tips på hur du kan minska din skatt kan du läsa om kyrkoavgiften här. Andra tips är att kolla upp om du har rätt att dra av för resor till och från arbetet. Kanske har du uppskov på reavinsten för fastighet? Då kan du betala tillbaka skatten och sedan begära rättelse fem år bakåt. Då får du tillbaka räntan på skatten för fem år tillbaka. Givet att du har pengarna tillgängliga.

I år kommer ROT och RUT att granskas extra mycket. Håll lite extra koll på detta!

Lycka till med deklarationen!

Kreditkort på resa, uppföljning

Kreditkort resa

Det händer mycket på kreditkortsmarknaden. Det blir antagligen tuffare att tjäna pengar.

Det händer mycket på kreditkortsmarknaden just nu. Nya kort dyker upp, villkoren ändras på några kort och andra kort försvinner helt. Det har blivit läge att uppdatera sig på bästa kreditkortet för resan.

I tidigare inlägg om betalkort på resan så rekommenderade vi Santanders Mitt Kort med sparränta i första hand och ICA Bankens ICA Bankkort Plus i andra hand. Bägge dessa kort har nu förändrats. Santander har plockat bort sitt kort och ICA Banken har lagt på en växlingsavgift på sitt. Detta förändrar bilden för oss något!

Santander Mitt KortCoop MedMera MerDe kort som verkar bäst för resenären just nu är Santander Mitt Kort  eller COOP MedMera Mer Mastercard. Detta under förutsättning att man betalar sina krediträkningar i tid.

Jämförelsepost:                                Santander Mitt Kort         COOP MedMera Mer

Årskostnad                                            0 kr                              249 kr/år
Uttagsavgift Sverige                               0%, 0 kr*                     0%, 0 kr*
Uttagsavgift Utomlands                         0%, 0 kr*                     0%, 0 kr*
Valutaväxlingsavgift                              0%                                0%
Kreditränta                                             14,95%                         15,45%
Kreditränta / mån                                 1,25%                            1,29%

* Kreditränta börjar rulla direkt om man tar ut i automat för både Santanders och Coops kort. Om det går, så se till att betala in pengar på kortet före resan, så att kredit inte används! Annars blir det 13% – 19% ränta på pengarna! Men det är inte helt säkert att det går att sätta in pengar i förväg på Santanders kort. (Se frågan.)

Det som skiljer korten åt är alltså årskostnad. Krediträntan vid uttag är den andra utgiften som finns. Hur mycket måste man egentligen plocka ut från en automat för räntan ska bli mer än  årskostnaden 249 kr på en månad? (Man betalar ju tillbaka senast efter en månad.)

resekortFör att få lite ordning på jämförelsen har jag satt ihop ett en liten tabell. Det som skiljer är krediträntan på kontantuttag och årsavgiften. 

Slutsatsen blir alltså att Santander Mitt Kort är bättre eftersom det inte har någon årsavgift, och att den effektiva krediträntan är lite lägre (ingen avi-avgift). Det kostar ingenting om du inte använder automat!

Även kreditkortsbranschen är föränderlig. Det gäller att hålla sig på tårna för att ligga i framkant!

 

Andra saker att tänka på när du använder kort på resan är:

Pengar på resan. (Dock gamla kortuppgifter!)
Valutakurser. (Dock gamla kortuppgifter!)
Betala i lokal valuta.

Sparabloggen 2015 – 100 000 kr mer på sparkontot?

Även 2015 har varit ett år med många roliga händelser. Antalet besökare stiger månad för månad. Vi har hunnit med att publicera i pappersform (Alingsås Tidning, april ). Vi försöker hålla ett tempo med en större publicering på lördagar, och en mindre på onsdagar. Vi avslutade också året med vår boktävling. Våra läsare hade chansen att vinna en bok om privatekonomi och placeringar!

Sparabloggen.com har haft smått otroliga 64 000 visningar under 2015, och vi väntar oss ännu fler nästa år. I januari 2015 hade vi ca 1 700 unika besökare på sidan, och i december var det ca 4 000. En ökning med 135 % ! Om vi kan räkna med 4000 besökare i månaden under 2016 så kommer vi få 48 000 unika besökare! Intresset för att spara och kanske främst investera är högt för tillfället!

Besokstatistik

Antalet läsare stiger och stiger

Hur mycket har vi kunnat sparat under året då? Letar man upp alla spartips ser det ut så här:

Att använda det smartaste betalkortet på resan: (Del 1 , 2, 3)
Besparing: 1 000 kr/år

Handla med kuponger och extrapris:
Besparing: 5 500 kr/år

#braaffär: (Del 1,  2)
Sälja bilen själv istället för bilhandlare: 5 000 kr
Sälja gamla mobiltelefoner på tradera/blocket: 500 kr
Köpa kläder på januari- och sommarrea: 1 400 kr
Använda blocket/tradera: 2 000 kr/år

Se över dina försäkringar:
Besparing: 4 000 kr/år

Förhandla bolåneräntan med hjälp av snitträntan:
Besparing: 20 000 kr/år

Spara i förväg istället för avbetalning:
Besparing på en resa: 2 000 kr

Sälj ”det gamla skräpet” på loppis:
Förtjänst: 1 000 kr

Ta kontroll över dina fasta utgifter:
Besparing: 20 000 kr/år

Byt sparkonto:
Förtjänst: 1 000 kr/år

Sänk energiförbrukningen:
Besparing: 5 000 kr/år

Se över kyrkoavgiften:
Besparing: 3 000 kr/år

Varje persons sparpotential ser olika ut, jag har ovan försökt hitta någon sorts gyllene medelväg. Men lyckas du hålla samma tempo så har du sparat undan 71 400 kr i år! Detta utan att minska dina bekvämligheter så där jättemycket.

Vad skulle hända om man dessutom investerat denna summa? Det beror givetvis på hur man investerar den. Det finns lite olika alternativ:

Avkastning 2015

Det finns raketer och bottennapp, och allt mellan!

Man inser lätt att det finns stora möjligheter i att investera sina pengar, och en del fallgropar. Hade vi investerat våra sparade 71 400 kr i Swedbank Robur Ny teknik så hade vi nu haft 107 814 kr! (Vilket vi inte rekommenderar att man gör om man inte kan se in i framtiden!)

Pengar

Hur ska vi spara ihop 100 000 kr nästa år? Vad  ska vi göra med våra 100 000 i framtiden?

ps.
En annan intressant sak är ”snöbolls-effekten”. De besparingar vi gjorde förra året kommer faktiskt att gälla till stor del i år också. Fortsätter vi att vara noggranna med däcktrycket så sparar vi de pengarna i år också, har vi fortfarande lunchlåda till jobbet så fortsätter vi att spara de pengarna. Då blir ju besparingen ännu större! Kanske närmare 90 000 kr istället för 70 000 kr. (Lågt räknat!)

Har vi dessutom investerat förra årets besparingar så får vi ju ränta på dem igen! Räknar man med denna snöbolls-effekt så har vi totalt lyckats spara ihop till:

Förra året + avkastning på investering: 80 000 kr
Detta år + fortsatt utnyttja förra årets spartips: 90 000 kr
Avkastning: 51% (Om vi träffat den bästa fonden, i år igen…)

Totalt: (80 000 + 90 000) * 1,51 = 256 700 kr.

Snöbollen är satt i rullning…
ds.

Gott nytt sparår 2016

champagne-160867

Nytt år brukar betyda att många avger löften på saker som ska förändras och vad man skall göra. En del avser att börja träna, andra kanske gör ett försök att sluta röka, medan en del vill ta tag i sin karriär och byta jobb.

Att hålla ett nyårslöfte kan vara väldigt svårt om man verkligen inte är motiverad. Hur många har inte köpt ett gymkort som sedan blir mer och mer oanvänt ju längre året går. Några saker som kan vara bra att tänka på är att löftet är: specifika, mätbara, realistiska och tidsbestämda.

Eftersom du läser just denna blogg kommer vi givetvis in på sparande. Att ta tag i sin ekonomi när det nya året börjar kan vara ett väldigt bra sätt att förändra och förbättra för dig och din familj. Om vi går in på de fyra olika sätten att nå sitt mål kan man tänka enligt följande:

Specifika: Du måste göra grovjobbet och gå igenom hela din ekonomi vad gäller inkomster såväl som utgifter. Hur kan jag få ned kostnaderna och finns det möjlighet att tjäna mer pengar. När väl detta är gjort är det dags att fundera över specifika sparmål. Det kan vara en resa som man vill göra till sommaren, en ny bil som man vill köpa om tre år eller bara ett allmänt sparande för att trygga sin ekonomi senare i livet.

Mätbara: När du vet vad du ska spara till är det lätt att stämma av varje månad om du kommer att lyckas med ditt sparande. Kostar resan 18000 kronor om sex månader är det 3000 kronor du måste avsätta för att nå ditt mål. Att ha en målsättning för sitt sparande under hela året 2016 kan vara en viss summa eller en procent av sin inkomst. Några perioder om året är dyrare (t.ex jul och semester) och då kan det vara svårt att upprätthålla sitt mål. Ta med detta i beräkningen när du lägger upp sparplanen för året.

Realistiska: Överdriv inte sparandet om du verkligen inte orkar eller har möjlighet till det. Sätt ett realistiskt sparmål där du känner dig bekväm med att avsätta pengar varje månad. Gläds åt att sparkontor fylls på varje månad och det går fortare än man tror att göra det som var omöjligt innan du började att spara.

Tidsbestämda: När du har lyckats spara ihop till ditt mål är det bra att stämma av och fundera på hur det har påverkat ditt liv. Fick du avstå många köp, fungerade det med matlåda istället för köplunch eller blev nöjeskontot för magert? Väg detta emot vad du fick ihop av att vara strukturerad och ekonomisk under en viss period. Lyckades du med ditt sparmål är det troligtvis lättare att sätta upp nästa sparmål för du har helt enkelt kommit in i hur man ska tänka kring sin ekonomi. Sparar du på lång sikt är det bara att fortsätta och kanske fundera på om det går att utöka sparandet ytterligare. Med sparade pengar sover man helt enkelt lite bättre för man vet att man gör något gott för framtiden både för sig själv men också sina barn.

Vad ska jag då göra med mitt sparande?
Vi har varit inne på det tidigare hur man skall tänka när man börjar att spara och en viktig faktor är tiden. Om man ska spara kortsiktigt till en resa eller en ny TV är det mest riskfritt att bara sätta undan pengarna på ett vanligt konto som i bästa fall ger en liten ränta. Det är för den mer långsiktige som det börjar bli intressant att öka risknivån genom att träda in på fond- och aktiemarknaden. Den alltid förnuftige sparekonomen Claes Hemberg på Avanza berättar mer om det här och här.

Det viktiga är att börja sin förändring och har man tidigare inte sparat i någon större utsträckning kan det vara läge att starta, det är roligare än det låter.

Lycka till med spar- och investeringsåret 2016.

Gott nytt år önskar Sparabloggen