Vad är en fond?
Verkar det krångligt, riskfyllt och tidsödande att investera i en aktieportfölj?
Du kan enkelt investera i världens alla börser genom att spara i en fondportfölj istället!
Att fondspara… Investera sina pengar i fonder… Att placera sina besparingar i olika aktie- eller räntefonder rekommenderas ofta. Men vad innebär det egentligen?
En fond är kort sagt en hel portfölj med värdepapper av något slag, som man kan köpa sig andelar av. Man stoppar alltså in sina pengar i fonden, så handlar en förvaltare värdepapper för kapitalet. Själv får man ett visst antal andelar i fonden, och om värdepappren stiger i värde, så stiger dina andelar i värde.
Att investera pengar i en fond blir alltså som att köpa en hel samling av värdepapper, men man gör det tillsammans med andra. Det verkar kanske lite tillkrånglat jämfört med att köpa sina aktier eller obligationer (räntepapper) själv, men fördelarna är många!
- Genom att investera i en fond får man tillgång till en hel portfölj med till exempel aktier. Man kan alltså sprida risken över flera aktier, utan att behöva investera så mycket pengar som annars hade krävts.
- Genom fonder får man tillgång till en massa olika marknader som annars hade varit svårt att placera sina sparpengar i. Allt från USA och svenska småbolag till Kina och Inden. (Och allt där emellan, som räntemarknaden, råvaror, olika branscher mm)
- Man slipper att själv plocka ut en hel portfölj med värdepapper, utan kan förlita sig på att en (förhoppningsvis kompetent) förvaltare har koll på vilka bolag som är bäst att investera i Sverige, USA eller tex Vietnam och byter bolag åt dig.
- Man behöver inte engagera sig i sådant som en direktägare av aktier måste göra, som tex nyemissioner osv.
- Man kan enkelt månadsspara ganska små summor i sina fonder, utan att själv behöva genomföra manuella köpa varje månad.
Självklart finns det nackdelar med fonder också. De är som tur är inte lika många.
- Alla fonder (nästan) tar ut en avgift. Den kallas för förvaltningsavgift och kan vara allt från rimlig till orimlig. Vad som kan anses vara orimligt är lite svårt att bestämma exakt. Det beror på vilken sorts fond det är. (En indexfond bör inte kosta mer än 0,4 %, en aktivt förvaltad aktie bör inte kosta mer än 1 – 1,5 %, en tillväxtmarknadsfond bör inte kosta mer än 1,5 – 2 %) Denna avgift kommer nämligen att gröpa ur din avkastning ganska mycket över tid!
Andra nackdelar gäller bara de som vill ha de rättigheter som direkt aktieägande medger; att gå på årsstämman, att få utdelningen ”i handen” (den återinvesteras i fonderna)
Att investera i fonder är med andra ord ett jättebra sätt att skapa sig ett automatiskt och enkelt sparande! Du får riskspridningen direkt i fonden. I alla fall om du väljer en bred globalfond.
Det enklaste är att du startar ett månadssparande! Pengarna förs över från ditt lönekonto samma dag som lönen kommer, så sparar du utan att du märker det! Fundera över vilka sparmål du har och hur stor möjlighet du har att lägga undan pengar varje månad. Ta sedan en funderare på hur lång sparhorisont du har… Medan du gör det kan du läsa vidare i nästa del av fondskolan. Sista delen innehåller sedan några konkreta förslag på fondportföljer som du kan inspireras av!
I nästa del av fondskolan… Vilka olika sorters fonder finns det?
Fondskolan 2
Vilka olika sorters fonder finns det?
Vilka av alla tusentals fonder ska man köpa? Det är en svår fråga att besvara eftersom det beror på vad du vill uppnå. Konkreta tips på fondportföljer kommer i senare delar av fondskolan, men det kan vara bra att börja med att prata om vilka typer av fonder det finns!
Efterfrågan av värdepapper är ganska stor, och växande. Detta har lett till att det finns en uppsjö av olika fonder att investera i. Man kan investera i aktiefonder som placerar pengar i jordens alla hörn och branscher. Men det stannar inte där! Dessutom finns det flera olika typer av fonder.
Denna stora variation kan kännas lite komplicerad och svår att få grepp om, men jag ska försöka reda ut begreppen lite grand i detta inlägg. För enkelhetens skull kommer jag att skala bort en del av de mer tekniska bitarna (som tex börshandlade fonder, så kallade ETF:er)
De fyra stora huvudtyperna av fonder är:
Aktiefonder
Räntefonder
Blandfonder
Hedgefonder
Aktiefonder
Aktiefonder är, som namnet beskriver, en fond kapitalet placeras fullt ut i aktier. Man skapar alltså en portfölj med bolag. Det kan i princip vara hur många bolag som helst, men minsta antalet bolag som en fond äger aktier i är 16. (Ganska vanligt är mellan 20 – 30 st, men i breda fonder kan det finnas 100-talet bolag.)
Aktiefonder har olika inriktningar, USA, globalt, Sverige, Kina, Thailand, Afrika, läkemedel, fastigheter mm mm. Risken ökar ju med specialiserad fonden är och hur riskabel den aktuella marknaden är. En globalfond har alltså mycket lägre risk än t.ex. en bioteknikfond eller en fond som investerar i ett litet tillväxtland (typ Pakistan eller liknande)
Förvaltningsavgiften för fonden brukar vara beroende på vilka kostnader som fonden dras med. En aktivt förvaltad fond, där förvaltaren lägger tid och energi på att försöka plocka ut de bolag som kommer gå allra bäst, har en högre avgift. Däremot indexfonder, som investerar jämt fördelat för att följa index, brukar vara billigare. De värsta fonderna är de som säger att de är aktiva, tar betalt som om de vore aktiva och sedan följer index eller sämre ändå.
Räntefonder
Räntefonder investerar i olika typer av räntebärande papper, så kallade obligationer. Detta är något av de minst riskfyllda fonderna som man kan köpa. Men även här finns det räntefonder som tar större risk, och därmed har möjlighet till högre avkastning (över tid)
Ordet ränta låter riskfritt, men finns trots allt risk. Risken med räntefonder kommer sig av flera faktorer. Dels finns det en valutarisk om obligationer är emitterad i en annan valuta en SEK, dels finns det en kreditrisk där obligationen emitterats av ett bolag som inte klarar av att betala obligationskupongen (räntan), dels att det finns en andrahands-handel med obligationspapper. Det gör att om räntorna går upp, så är det mer lönsamt med nyemitterade obligationer, vilket gör att värdet på de gamla obligationerna sjunker. För att få en bild av risken med just den räntefond som du vill köpa an du titta på vilken typ av räntefond det är och vilken riskklass den har. Ett annat tydligt sätt är att titta på hur hur den den avkastat historiskt. En hackig kurva med stora upp och ner gångar visar på en större risk, en jämn kurva som långsamt stiger visar på en lägre risk.
Korta räntefonder
Kort räntefonder investerar i obligationer som har en löptid på max ett år. Det gör att man har god översikt över hur räntorna ändrar sig, och därmed går risken ner. Att köpa korta räntefonder är lite likt att ha pengarna på ett räntekonto på banken. Räntan är för närvarande högre dock, och ingen bindningstid finns!
Långa räntefonder
Innehåller obligationer med längre löptider. Detta gör dem mer känsliga för ändringar i räntan. Generellt är risken lite större, men avkastningen lite högre.
High yield
High yield-fonder investerar i obligationer som emitteras av företag och stater som har en låg kreditvärdighet. Det finns alltså en mycket större risk att dessa inte kan komma att betala tillbaka, vilket göra att de tvingas betala mycket högre ränta. Detta medför att räntefonder med high yield-obligationer siktar på att ge en mycket högre avkastning, men också kan komma att gå ner mycket i tider av oro!
Blandfonder
Blandfonder är fonder som innehåller en blandning aktier och obligationer. Man kan alltså säga att blandfonder ger dig en balans mellan säkrare räntepapper, men samtidigt en större avkastningsmöjlighet i form av aktieinnehav. Ett tryggare val än aktiefonder, och ett mer riskfyllt val än räntefonder.
När du investerar i en blandfond så ska du titta på de två delarna. Vad är inriktningen på aktierna (ofta global)? Hur stor andel finns investeras i aktier och hur stor del investeras i räntor? Detta ger dig en bättre uppfattning om hur riskfylld fonden är, och du kan köpa den fond som passar din riskvilja!
Information om blandfondens risk kan du få på tre sätt:
- Läs informationen om fonden. Där kan man se fördelningen mellan aktier och räntor, samt vilken inriktning som aktiedelen har.
- Många fondmäklare har ett mått på vilken risk som fonden har. Avanza har en bedömning mellan 1 och 5.
- Titta på fondens historiska avkastning. Ta fram en kurva på det. En kurva med stora upp och nedgångar har högre risk, jämfört med en som är jämnare.
Hedgefonder
Hedgefonder är något av finansvärldens ingenjörskonst. Hedgefonderna har mycket friare regler för sina investeringar. De kan jobba med belåning för att öka avkastningen (och risken!), de kan handla i optioner och andra derivatinstrument för att försöka göra avkastning även om börsen går ner. Kort satt den sortens investeringar som är lite för komplicerade för den genomsnittlige spararen.
Ordet hedge kommer av ett engelskt uttryck där det står för skydd. Vilket ska stå för att hedgefonderna ska fortsätta gå upp även om världens börser går ner. Detta låter ju helt fantastiskt, men man ska veta om att hedgefonder oftast har en ganska hög förvaltningsavgift, och att det faktiskt har hänt att hedgefonder misslyckats med sina investeringar och fullständigt kapsejsat!
Kritiken mot hedgefonder har varit att de tar en alldeles för stor risk, en risk som kan vara svår för en vanlig småsparare att få grepp om. På senare tid har det dock dykt upp hedgefonder med olika risknivåer. Undersök risken med hedgefonden innan du investerar, så att du köper det du vill ha!
En hedgefond kan vara ett bra alternativ i tider då börsen sjunker.
Undersök och få tips på fonder! Använd de verktyg som finns på nätet!
Avanzas fondtorg
Nordnets fond, topp30
I nästa del av fondskolan ska vi titta lite på hur förvaltningsavgiften kan inverka på avkastningen på sikt! I sista delen (del 4) ska vi titta på lite konkreta fondportföljer för olika risknivåer, för den som vill kapitalsäkra sin investering och för den som tror på börsnedgång!
sparabloggen 
Varför nämns här inte ett ord om SPAX-fonder?
Det beror nog på att jag anser att SPAX-fonder, eller strukturerade produkter eller aktieindexobligationer som de också kallas är dyra produkter som är konstruerade att ge banken maxvinst till låg risk. Något som kunder förlorar på.
Vi skrev om det för ett par år sedan:
https://sparabloggen.com/2015/02/17/kapitalskyddade-investeringar-aktieindexobligationer-bankerna-skor-sig/
Det beror också på att SPAX-fonder inte är fonder… utan aktieimdexobligationer.
Som jag tycker felaktigt kallas fonder.