Bolåneränta

Nu har det väl spårat ut…

hus

Jag var på visning av ett hus för ett tag sedan. Familjen önskar ett större hus så vi håller utkik och har varit på några visningar och varit med och budet när vi ansett det möjligt och rimligt. Vi bor i en småstad nära Göteborg vilket innebär att priserna är relativt höga, dock ej Stockholms höga. När man ser utgångspris i relation till slutpris inser man att det ofta blir mycket dyrt.

En mörk och dyr framtid
Med det nya förslaget på höjd skatt för ISK började jag fundera på sparande och lån. Lånekarusellen snurrar allt fortare och nu är hushållens totala lån är över 3.600 miljarder svenska kronor där bostadslånen står för 80 procent. Några procents ökning på räntan kan få förödande konsekvenser för många hushåll. Det genomsnittliga huspriset i Sverige ligger på 2 772 000 (2016) men i detta ingår hushåll som kanske har ägt sin fastighet i över 40 år och ligger långt utanför riskzonen.
Skärmavbild 2017-09-16 kl. 22.44.02Det är de ”nya” bostadsköparna som löper stor risk med amorteringskrav, kontaktinsats och ränteuppgång. Om man har bostadslån på 4 000 000 kr innebär det en kostnad vid 85% belåningsgrad, ränta på 2 % och 2% amortering: 11 334 kr med ränteavdrag per månad. Flyttar vi fram detta bolån in i framtiden med ränta på 3% blir summan: 13 667 kr. Vid 5% ränta blir det 18 334 kr. Utöver själva lånet är det för fastighetsägaren en mängd andra utgifter som gör månadskostnaden väldigt hög vid högre ränta: försäkring, uppvärmning, hushållsel, vatten och avlopp, sopor, sotning och buffertsparande om något går sönder. Icke att förglömma är den kommunala fastighetsavgiften som ligger på max 7 412 kronor.
Sedan får man inte glömma andra sorters kostnader som är brukligt att ha när man äger en fastighet och skall sköta trädgård och fixa med huset. Till exempel gräsklippare och verktyg. En annan riktigt stor utgift är underhållsplanen. Där allt från dränering, fönsterbyte, målning och takbyte kan inrymmas och detta är dyrt, mycket dyrt.
Nu har dock historien visat att en husaffär har varit en mycket god affär för de allra flesta de senaste 25 åren. Bostadskrashen i början av 90-talet är det senaste exemplet när fastigheter föll kraftigt i värde även om det var en viss nedgång vid finanskrisen runt åren 2007-2008.

Hur gick det då med husvisningen?
Huset från 1918 var i mycket fint skick men dock inte så stort. Tomten var på nästan 2000 kvadratmeter med ett fristående litet hus på 25 kvadrat. Men så var det det här med priset. Utgångsbudet låg på 3.850.000 kronor och givetvis hoppas man att det inte skall öka för mycket men efter första buddagen låg priset på 5.300.000 kronor. Om jag inte insett det förr så fick jag bevis på det nu, helt galet.

Något vars prisutveckling har gått ännu längre är nyproducerade lägenheter. Som ett exempel en lägenhet med fyra rum för 4 495 000 kronor med en månadsavgift på 5 480 kronor. Om man då ingår i en bostadsrättsförening innebär det att man också tar en risk om föreningen är högt belånade vilket troligen är fallet om det är en nybildad förening.
Hur tråkigt det än låter så måste detta bromsas upp och det är snart. När de införde amorteringskrav: 85% belåning 2% amortering och 70% belåning 1% amortering tog de ett steg i rätt riktning men effekten tycktes vara kortvarig.
Avanza lät Sifo göra en undersökning bland bolånetagare gällande hur de förberedd sig på en framtida ränteökning. 42% gjorde ingenting alls medan 24% av de som agerade sparade mer och 17% amorterade.
Det finns åtgärder att ta till för att bromsa utvecklingen men ingen av dessa är särskilt populära och med tanke på att det är val om ett år. Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen har trots oviljan att höja reporänta gått ut med varningar gällande bolånesituationen: ”Politikerna behöver ta ett helhetsgrepp och se över såväl beskattningen av kapitalvinster vid bostadsförsäljningar som fastighetsskatten och ränteavdragen. De samhällsekonomiska obalanserna kommer att fortsätta att öka vilket i förlängningen bli mycket kostsamt för Sveriges ekonomi.”

Finansinspektionen kom i maj med ett förslag om hushåll som lånar mer än 4,5 gånger av sin bruttoinkomst ska amortera 1 procentenhet mer av sitt bolån varje år. I praktiken skulle det kunna innebära att man är tvungen att amortera 3% på sitt bolån varje år. Detta vill de skall börja gälla från 1 januari 2018. Förslaget har gått ut på remiss och Riksbanken är positiv medan Mäklarsamfundet är negativa. Även politiskt är splittringen stor där Moderaterna är för medan Liberalerna och Kristdemokraterna är tveksamma. I mitten av november börjar arbetet med förslaget att bearbetas av regeringen.
Skärmavbild 2017-09-17 kl. 11.51.01

Ekonomiska konsekvenser
Om och nu säger jag OM vi skulle drabbas av en bostadskrasch i någon form, för det med sig väldigt mycket i den övriga ekonomin. För om det är något man försvarar till sista kronan så är det ens boende. Det är den allmänna konsumtionen som kommer att minska och med det följer arbetslöshet. Men vi får verkligen hoppas att det inte behöver gå så långt.

Nu är det dags att gå in på Hemnet och drömma vidare för en dag så ska vi väl få det där större huset och glöm inte att en amortering är en investering.

Sparabloggen

Annonser

Är du beredd på höjda boräntor?

house-35535_1280

Ingen vet säkert men det spekuleras från olika håll att bolåneräntorna kanske inom ett år börjar stiga mot nivåer som vi inte sett på många år. Är du förberedd för denna framtid?

En del i det hela är regelskärpningar kring bankernas kapitaltäckning, finansiering och riskhantering kommer att fördyra finansieringen av bolån och bidra till att pressa bolåneräntorna uppåt. Sedan kommer den stora frågan när riksbanken väljer att börja höja räntan?

Bostäder i de flesta städer har ökat i pris men när bolånen blir billigare märker man inte av det i plånboken. Men detta kan snabbt vända och värdet på bostaden sjunker samtidigt som räntorna tar fart, det är då som den omtalade bostadsbubblan blommar ut.

Om vi målar upp ett tänkbart scenario inför framtiden där räntan kan ligga på fem procent kommer din månadskostnad att öka dramatiskt. Känner du att den framtida kostnaden kommer att belasta din ekonomi för mycket? Det enda sättet att påverka detta är att amortera på lånet eller helt enkelt sälja och köpa en billigare bostad.  Vad gäller ränteavdragen diskuteras det bland partierna huruvida dessa skall vara kvar, om de skall sänka nivån eller försvinna helt. Om ränteavdraget skulle försvinna helt innebär det att 30% av räntekostnaden inte längre är möjlig att dra av. Det är upp räntor upp till 100 000 kronor som innefattar 30% avdrag och när räntekostnaden överstiger 100.000 kronor får endast 21% av räntan dras av i dagsläget.

Vi har tagit fram en beräkning på ett lån på 2 000 000 skulle förändras i takt med ränteökning. Vi valde en amorteringsplan på 40 år och utan ränteavdrag.

Skärmavbild 2016-01-24 kl. 09.31.51

Är du orolig för framtiden bör du stresstesta din ekonomi och kolla av hur en ränteökning på din bostad påverkar din plånbok.

1. Kolla hur mycket högre bostadskostnader du klarar utan att få problem i din vardagsekonomi.

2. Passa på att spara medan räntorna är låga och därmed skaffa dig en buffert

3. Överväg om du ska binda räntan för delar av ditt lån.

 

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 17.42.01Källa: Swedbank

Här kan man se utvecklingen för Swedbanks bolån under 10 år, frågan är vart kurvorna tar vägen de närmaste åren?

Första räntehöjningen i USA på 10 år

Federal reserve

Federal Reserve bestämmer bland annat över styrräntan i USA. En höjd styrränta visar bland annat att USA ekonomi utvecklar sig åt rätt håll.

En höjd styrränta är ett styrkebesked från USA. Ekonomin går framåt, och bedömningen är att den snart kan stå på egna ben. Ett tecken på att USA kan vara det draglok i ekonomin som så väl behövs.

En höjning på 25 punkter (0,25%-enheter) och signaler om att vidare höjningar kommer, men inte omedelbart. Ett väntat, och av många efterlängtat, besked. De signaler som finns om att fortsatta höjningar kommer i ett lite lugnare tempo visar också att Fed inte lämnar bolagens utveckling helt åt sig själv riktigt än.

Beslutet är lite historiskt. Det är första gången på ca 10 år som det kommer en höjning av räntan, och första gången sedan 2008 som styrräntan inte ligger på 0 %. Kan det vara så att det värsta är över, och världen på väg att normaliseras?

På tiden säger vissa… för sent säger andra. Det gäller att betala av skuldberget som hunnit byggas upp under tiden också.

Hur som helst kan man nog konstatera att räntehöjningen kommer att påverka börserna, framförallt den amerikanska. Men det finns säkert andra delar av vår ekonomi som kommer att påverkas också.

Börsen
Den höjda räntan blir som ett kvitto på att bolagen går bättre, och inte behöver lika mycket stöd. Man kan eventuellt vänta högre vinster framöver, och räntan är ju trots allt inte så hög än.

Dollarn
En högre ränta kommer att höja värdet på dollarn gentemot kronan. Detta gör semestern over there lite dyrare, men investerar du på amerikanska börsen får du en trevlig valutaeffekt. Många svenska bolag tjänar på en svag krona. De som gör affärer med USA får just en sådan effekt.

I kort kan man säga att alla tecken som visar på en normalisering av ekonomin är positiva i det långa loppet. Alla världens ekonomier är byggda för en viss ränta, en vissa inflation och höjningen är ett tecken på att vi är på väg dit.

Nu väntar vi på Yellens presskonferens och vad som kommer fram där!

Några onsdagstankar…

smart-725843_1920

Deziro
Nätmäklaren Degiro som etablerade sig i Sverige under 2015 och är aktiva i 18 europeiska länder har gjort sig kända för sina låga priser. Courtaget kan vara så lite som 5 kronor när man handlar amerikanska aktier för 20 000  kronor. De har också möjliggjort att man når många marknader, inte mindre än 26 länder kan man handla aktier i. Men nu tänker de ta aktiehandeln till en ny nivå, nämligen den lägsta nivån genom att erbjuda gratis handel på 500 bolag. Detta kallar de Deziro och de beskriver den själva som:

Den första i sitt slag, köp och sälj aktier gratis, var du än befinner dig i världen, utan avgifter, courtage, eller dolda avgifter. Skiftet från låg till noll kostnad görs möjlig genom en reklambaserad intäktsmodell. Plattformen kommer inledningsvis att täcka världens största aktier. Den kommer även att inkludera fraktionshandel, så att även den minsta investeraren kan dra nytta av detta.”

Exakta starten av Deziro är ännu inte satt men jag ser fram emot att handla på Deziro som ett komplement till Avanza och Nordnet. Men när det kommer till användarvänlighet och grafisk utformning är det inget som slår Avanza och kommer Deziro ha samma användar(o)vänlighet som Degiro är det bara priset som är lockande.

Privat pensionssparande
Nu är det sista månaden som avdragsrätten finns kvar i deklarationen för de pengar man har satt in på en IPS eller pensionsförsäkring. Den sänktes inför 2015 från 12000 till 1800 kronor. Men nu vid årsskiftet försvinner den helt och det innebär att man dubbelbeskattas om man fortsätter spara i dess nuvarande form. För när man tar ut pengarna från IPS:en eller pensionsförsäkringen betalar man inkomstskatt.

Se över ditt privata pensionssparande här.

Räntor
Vi har superbilliga räntor som påverkar alla med lån i en positiv riktning. Ja, kanske inte alla då det visat sig att man är så högt belånad att var fjärde hushåll uppger att de måste flytta om boendekostnaden ökar med 3 000 kronor i månaden, enligt senaste Bobarometern från Svensk Fastighetsförmedling.

Ännu mer oroande är det för människor under 30 år där hela 43 procent säger att de måste flytta om boendekostnaden stiger med 3 000 kronor – redan vid 1 000 kronor är det 14 procent som inte skulle kunna bo kvar i sin nuvarande bostad.

Det bästa är att verkligen ha koll på sina kostnader, bygg upp en buffert och att inte överbelåna sig.

 

 

 

Amortering som sparkonto?

Spara hus

Images Money, flickr.com, Creative Commons

Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt ställe att spara sina pengar nu när vi har minusränta, börsen har greklandsfrossa, och obligationerna sägs vara övervärderade. Vad ska man göra med sina sparpengar egentligen?

Det vanliga svaret är ha en del på börsen, men med en liten del nu när det är skakigt. 10% i en billig indexfond och 90% i billiga korta räntefonder, nu över sommaren. Ett bra svar, så klart. Sedan kan man ändra fördelningen utifrån vad man tror och vilken risk man vill ta. Jag hörde dock om en annan intressant strategi. Det handlar om att använda sitt bolån som sparkonto, genom att amortera kraftigt. Det är Jonas Lindmark från Morningstar som berättade detta i det allra första avsnittet av Fondpodden, lyssna efter 5:25.

Lindmarks taktik var som ett buffertsparande, eller kortsiktigt målsparande (semesterresor, bil och liknande). Han amorterade kraftigt varje månad på bolånet för att sedan gå till banken och höja upp lånet igen när han behövde pengar. Detta är en ganska intressant strategi med tanke på att räntorna på sparkontona är så låga (ej existerande) och att man samtidigt som man amorterar minskar sin ekonomiska risk den dag när räntorna ökar.

Fördelarna med amortering är många. Jens Bankman (för han heter väl Bankman 😉 förklarar allt om amortering.

Använder man amortering som sparmetod så får man inte någon ränta utbetalt, utan man slipper helt enkelt att betala räntan på lånet. Man slipper också betala skatt på den kapitalinkomst som en ränteinkomst från ett sparkonto hade gett. Dock har vi ju ränteavdrag i Sverige på bolånen som är lika stort (30%). Den går man ju miste om, så någon skattemässig effekt blir det ju inte egentligen. Men om ränteavdraget plockas bort så kommer ”amorteringsspara” att blir väldigt förmånligt skattemässigt.

Amortering som sparmetod kan vara bra om:

  • Du har en liten buffert som du snabbt kan komma åt. (Det tar ett tag att få ut pengar på huset).
  • Du har bolån.
  • Du är ute efter ett riskfritt målsparande. (På typ ett år till semester, bil mm)
  • Det inte finns några administrativa avgifter hos banken när man ökar lånet igen. (Fråga din bankman)
  • Du inte använder det som långsiktig placering. Börsplaceringar vinner ”alltid” på sikt.

Läs mer om amortering som sparmetod:

Byggahus.se
SvD Näringsliv
IKANO Bostad
Fondkollen.se
Alltomspara.se
Günther Mårder, Nordnetbloggen.se

Nu har du fått en infallsvinkel till i ditt sparande! Varför inte låta amortering bli en del av ditt sparande? Det minskar din ekonomiska risk för framtida höjda räntor, och det ger dig en riskfri sparränta som är lika hög som ditt bolån!

Mvh,
Sparabloggen.com

Snitträntan – en lysande idé

ränta hus

pixabay.com

Det råder nog ingen tvekan om att bostadslånet är det lån som belastar ekonomin mest. Att räntan har sjunkit drastiskt under några år har varit en mycket lönsam affär för de flesta som äger sin bostad. Nu finns det ju de som sitter fast i 10-åriga lån och som ännu inte har fått känna av hur månadskostnaden har minskat. Från den första juni är det lag på att redovisa sin snittränta, ett helt fantastiskt sätt för konsumenten att ha koll på hur verkligheten ser ut.

snittränta

Källa: Compricer

Se över Era lån och jämför hur just din bank ligger till i jämförelse både med sin egen snittränta men också hur konkurrenterna agerar på marknaden.
Enligt undersökningar från Sifo har 70 procent av alla bolånekunder inte prutat på sin ränta. Detta innebär i praktiken att om man har några miljoner i lån förlorar man många tusenlappar varje år. Se till att alltid minimera dina räntekostnader, banken kommer inte att göra det åt dig.

Räkneexempel på årskostnad för olika summor och räntenivåer:

1 00000 kr – 2% = 19 992 kr
1 00000 kr – 1.33% = 13 296 kr

2 00000 kr – 2% = 39 996 kr

2 00000 kr – 1.33% = 26 592 kr

Om man till exempel kontaktar SEB och refererar till snitträntan är det inte alls säkert att just du kommer att få den. Banken kan också komma att ställa motkrav som att flytta över alla sina bankaffärer, sparande osv.
Men en sak är säker, prutar du på listräntan kommer du att få en lägre ränta.
Om inte, gå till nästa bank!

Amorteringskrav inom ett år?

hus 2

I mars föreslog FI (Finansinspektionen) att man skulle införa amorteringskrav, de formulerade enligt följande:
Nya bolånetagare ska amortera ner sina bolån till 50 procent av bostadens värde. Amorteringskravet ska gälla för alla nya lån, som ges med en bostad som säkerhet, från och med den 1 augusti 2015. Omvärdering av bostaden får göras vart femte år. Reglerna ska gälla alla banker och kreditmarknadsföretag.

Senare visade det sig att det inte var möjligt att genomföra då det stred mot lagstiftningen. Det innebar att amorteringskravet inte kunde genomföras från den 1 augusti 2015.

Men sen tog politikerna tag i saken, regeringen tillsamman med allianspartierna träffades och kom fram till att det måste bli skärpta krav på amorteringar i Sverige. Amorteringskraven kommer förslagsvis att bli ungefär som Finansinspektionen kom fram till. Tidsplanen är att det ska införas någon gång under 2016.

Vad betyder då detta för ekonomin?
Vi lånar ett exempel som SVD Näringsliv publicerade i veckan:
Familjen köper en villa utanför Örebro för 3 miljoner kronor. Den flyttar från en större bostadsrätt och har möjlighet att lägga in 900 000 kronor i bostaden. De tar ett lån på 2,1 miljoner, vilket motsvarar 70 procent av bostadens värde. Räntekostnaden är 3 500 kronor i månaden.
Kalkyl med den gamla rekommendationen (amortering ned till 70 procent): Familjen hade inte behövt amortera något om de inte vill.
Kalkyl med den nya rekommendationen (amortering ned till 50 procent): Men med Bankföreningens nya rekommendation behöver familjen amortera 42 000 kronor om året i cirka 14 år, för att få ned lånet till 1,5 miljoner kronor (vilket motsvarar en belåningsgrad på huset på 50 procent). Det betyder en amortering på 3 500 kronor i månaden. Efter de 14 åren ligger räntekostnaden på 2 500 kronor i månaden.

Före detta finansministern Anders Borg har sagt att amorteringskraven måste vara ännu hårdare än Finansinspektionen och att detta även skulle innefatta befintliga lån. Frågan är om beslutsfattarna vågar gå så långt, tveksamt!

Intressant är att en enskild bank har gått ut och sagt att de vill införa amorteringar, Claes Warrén på Swedbank sa:
”Vi har länge förespråkat att man ska amortera på sina lån och banken var därför positivt inställd till Finansinspektionens (FI) aviserade amorteringskrav. Även om FI nu valt att dra tillbaka sitt förslag vill vi fortsätta lyfta fram amortering , allt för att säkerställa att våra kunder har och får en sund och hållbar ekonomi.
Från och med 1 augusti kommer vi att anpassa våra villkor i linje med FI:s tidigare förslag.”

I exemplet innebär det en ökad kostnad med 3500 kronor men antagligen finns det många som har betydligt högre lån än de 2,1 miljoner som anges.

Hur skulle du agera om detta blir verklighet, är du förberedd på den nya månadskostnaden?

Stresstesta din ekonomi!

calculator-178127_1920
Hushållen i Sverige har fått avnjuta flera år av ständigt bättre förutsättningar. Lönerna har stigit mer än andra länders under flera år, räntorna på våra lån har varit låga i tio år, skatterna har minskat senaste åren, priserna har gått ner under lång tid. Vi har mer pengar nu än vad vi haft under lång tid.

Men ingenting varar för evigt, efter sol kommer regn (och tvärtom). Hur skulle din ekonomi klara av lite bistrare tider? Hur stor risken är för dessa förändringar är lite svårt att säga. Vissa kommer med all säkerhet att komma, medan andra kanske känns mer avlägsna. Dock är det alltid bra att ha koll på läget med en stresstest av din ekonomi!

Vilka olyckor är det som drabba oss? Jag har lånat en ”olyckor” från den utmärkta TV-serien ”Låna för livet” som UR sänder på onsdagar just nu. Följ gärna serien via URplay.

Vi kan råka ut för:

  • Räntehöjning (En vanlig ränta man bör klara på bolånet är 5%)
  • Amorteringskrav (Förslaget låg på 2% av bolånet om året tills man betalat av till 75%)
  • Fastighetsskatt (Förr låg fastighetsskatten på 1% av taxeringsvärdet)
  • Sjukdom/arbetslöshet. (Max A-kassa utan tillägg är ca 10 350 kronor efter skatt. Om du har en inkomstförsäkring via facket eller privat bolag kan du få mer)

Hur troligt är de här sakerna inträffar? Tja, räntehöjningar kommer utan tvekan. Men kanske först sommaren 2016. Amorteringskraven var på gång, men togs bort på grund av juridiska tveksamheter. Alltså är det ganska troligt att det kommer, men kanske från ett annat håll. Fastighetsskatten är lite mer osäkert och risken för arbetslöshet eller sjukdom är väldigt svårt att spekulera i.

Men vad skulle allt detta betyda? Jag lägger upp ett scenario:

Förutsättningar:
Bolån: 1 000 000 kr
Inkomst: 28 000 kr + 21 000 kr efter skatt

”Olyckor”:
Räntehöjning:
1,5 % stiger till 5%.
Månadsavgift innan: 1 000 000 * 0,015 / 12 = 1 250 kr/mån
Månadsavgift efter: 1 000 000 * 0,05 /12 = 4 170 kr/mån (ökning med 2 920 kr/mån)

Amorteringskrav: 2% av bolånet
Nu: Ingen amortering.
Sedan: 1 000 000 * 0,02 / 12 = 1 670 kr/mån

Fastighetsskatt: 1% av taxeringsvärdet:
Fastighetsavgift: 7 112 / 12 = 590 kr/mån
Taxeringsvärde, typ: 1 500 000 kr
Fastighetsskatt: 1 500 000 * 0,01 / 12 = 1 250 kr/mån (ökning med 660 kr/mån)

Arbetslöshet: (1 pers)
Inkomst tidigare: 21 000 kr/mån
Inkomsten efter: 10 350 kr/mån (sjunker med 10 650 kr/mån)

Detta var flera olyckor efter varandra men om man drabbas av allt detta så kommer månadskostnaden att drabbas negativt och sjunka med 15 900 kr/mån. Det är en ansenlig försämring av månadsbudgeten. Arbetslösheten är också den största delen av detta. Men även om man inte blir arbetslös, men drabbas av det övriga så minskar månadsbalansen med 5 250 kr/mån.

Allt detta är högst hypotetiska siffror. Det intressanta för är vad som skulle kunna gälla för just dig och din ekonomi. Gör ett eget stresstest av din ekonomi. Du kan göra det helt på egen hand, om du har koll på alla siffror. Men du kan också ta hjälp sidor på nätet:

DN Ekonomi

IKANOBank Blogg

Men vad ska alla denna dysterhet tjäna till? Den dagen, den sorgen. Men å andra sidan kan man också ta kontroll över situationen. Om stresstestet visar att det kan blir kämpigt, ta då tag i situationen nu innan något händer. Dra åt budgeten och spara undan till en rejäl buffert! Det gör att du står bättre rustad att klara bistrare tider i framtiden. Både genom att du är van vid en tuffare budget, och dels genom att du har en liten reserv att ta till om det skulle behövas.

Även på kortare sikt kan det vara värdefullt att ta kontroll t.ex över din semesterkassa.

Stresstesta din kassa, DN Ekonomi

Lycka till med stresstestet!