Månad: februari 2016

Utdelningsaktier – inspiration

utdelningsäpplenpixabay.com

Jag brukar se på aktieutdelningar som frukten på ett träd. Trädet fortsätter att växa i konkurrens med alla träd runtomkring. Varje år bildas ett litet överskott av energi som används till att bilda frukt. Likadant är det med bolag. De konkurrerar och växer. Förhoppningsvis bildas det en vinst, som delvis kan delas ut aktieägarna.

Det finns olika sorters bolag. Nya snabbväxande bolag som ännu inte börjat dela ut vinst. Gamla utvecklade bolag som delar ut en stor del av sin vinst varje år. Om man investerar i de snabbväxande bolagen som faktiskt lyckas och blir framgångsrika kan man tjäna stora pengar. Det är dock inte så lätt. Inget jag rekommenderar till nybörjare, eller de som inte ständigt vill bevaka sina investeringar. Istället rekommenderar jag alla att ha stabila bolag med god utdelning som basen i sin portfölj, speciellt om du är ny på aktiemarknaden.

Men hur hittar man stabila utdelningsbolag? Givetvis kan man fråga runt och få tips på olika håll. Men man måste alltid göra sin egen läxa läsa in sig på bolagen man investerar i. Att hitta utdelning och direktavkastning kan man göra på de flesta plattformar som Avanza och Nordnet. Men får att få lite historik måste man gå bakåt i tiden. Ett sätt är att läsa bolagets årsrapporter. De hittar man på bolagets hemsida. (enligt reglerna måste bolagen offentliggöra denna information på sin hemsida). Men det kan vara ett drygt arbete att läsa årsrapporter för 10 – 20 år bakåt i tiden. Som tur är finns informationen på andra ställen på nätet.

borsdata är en webbsida där information om börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA finns tillgängligt. Sökbart och sorterbart! Man kommer åt en hel del information gratis, men vill man komma åt allt måste man köpa sig ett medlemskap.

$parabloggen tittade lite på stabila utdelningsbolag. Vi slog våra kloka huvuden ihop och plockade fram ett axplock var med bolag som delar ut bra med pengar:

TeliaSonera
Ratos B
Handelsbanken
Axfood
Skanska
HiQ International
Nolato B
Öresund
Beijer Alma B
Malmbergs Elektriska B
Acando B
Svolder B
Vitec
SJR
H&M
NIBE
Beijer Ref
SCA
Castellum
Hufvudstaden
eWork
Tele2

Tar man det hela sedan ett steg längre och tittar på historiken på direktavkastningen 10 år bakåt i tiden så får man en uppfattning om hur utdelningen brukar se ut.

Sparabloggen utdelningsbolag
Ur denna tabell kan man sedan få lite inspiration till sin egen utdelningsportfölj! Tänk bara på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Detsamma gäller för utdelningar och direktavkastning!

Mer inspiration till utdelningsportföljer kommer snart!
Lycka till med äppleträden!

Annons

Spara för livet med utdelningar

usa-flagga_102100837

Vi har skrivit om utdelningar många gånger förut och det är en del av vår investeringsfilosofi. Tänk långsiktigt, så kommer avkastningen att ramla in år efter år. Men kan det vara så enkelt?

I USA finns det bolag som kallas för “Dividend Aristocrats” eller “Dividend Champions” och det är bolag som har höjt utdelningen oavbrutet i minst 25 år. *S&P 500 utdelnings aristokrat index spår deras prestanda och består i huvudsak av stora, välkända blue-chip företag. Standard & Poors tar bort företag från indexet om de misslyckas med att öka sin utdelning från föregående år. Indexet uppdateras årligen i januari.

Chansen att dessa bolag skulle fortsätta höja utdelningen är tämligen god vilket också innebär att man sätter stabilitet i första rummet. Många investerare har byggt sin filosofi på att äga dessa bolag och låta utdelningen löpa på år efter år.

Lågkonjunkturen 2008-2009 orsakat att många företag, såsom Bank of America, General Electric och Pfizer togs bort från listan. Ett företag tas bort från listan om det inte ökar sin utdelning eller om den tas bort från S&P 500.
Styrkan i utdelningsaristokrater ligger inte bara i deras förmåga att ständigt öka utdelning till aktieägarna, men också att dessa företag historiskt sett gått bättre än S&P 500 och är mindre volatila.

Skärmavbild 2016-02-19 kl. 21.12.39.pngSkärmavbild 2016-02-20 kl. 08.40.53

 

 

 

 

 

 

 

Blue-chip företag
Bäst beskrivet av vad begreppet Blue-chip företag kan man läsa i denna text:

”Stock of a large, well-established and financially sound company that has operated for many years. A blue-chip stock typically has a market capitalization in the billions, is generally the market leader or among the top three companies in its sector, and is more often than not a household name. While dividend payments are not absolutely necessary for a stock to be considered a blue-chip, most blue-chips have a record of paying stable or rising dividends for years, if not decades. The term is believed to have been derived from poker, where blue chips are the most expensive chips”

Plocka ut 10-15 kvalitetsbolag som varje år höjer sin utdelning, sitt still i båten och fylla på med kapital regelbundet. Detta är ett passivt ägande som ger god avkastning men man måste ha tålamod. När kapitalet ökar år efter år kommer det kanske se ut såhär:

 

Skärmavbild 2016-02-23 kl. 20.51.45

Någon svensk motsvarighet har vi inte ännu men det finns två bolag som närmar sig de magiska 25 åren, Castellum och Hufvudstaden.
När du köper utländska aktier är det lättast att äga dessa i en Kapitalförsäkring efter som man automatiskt får tillbaka källskatten på 15% på utdelningen.

Innan man väljer att investera i ett företag är det som vanligt viktigt att förse sig med så mycket information som är möjligt och ta egna beslut baserat på fakta.
Läs mer om amerikanska utdelningsbolag på www.dividend.com  eller här.

Lycka till i utdelningsvärlden!

Har det smugit sig in något faktafel i siffror eller text ber vi om ursäkt för det.

*S&P 500 (Standard & Poor’s 500) är ett aktieindex över 500 stora börsnoterade aktiebolag som handlas i USA. Det är det näst största indexet i USA efter Dow Jones. Företagen som räknas med i S&P 500 är alla amerikanska och har ett marknadsvärde på 5,3 miljarder US dollar eller mer.

 

Skanska – ett utdelningscase

Skanska projekt

Skanska bygger WTC i Växjö.

För någon vecka sedan skrev vi ett litet tröstefullt inlägg om att även i börsens mörker kan utdelningarna lysa upp tillvaron. I det inlägget plockades Skanska fram som ett exempel på bolag som delar ut en del pengar. I vårt inlägg undersökte vi hur en investering på 200 000 kr hade utvecklats på 20 år, inklusive utdelningar. Det visar sig att utdelningar gör en hel del skillnad med tiden!

Att kvalitetsbolag med höga utdelningar är ett bra sätt att få en bra avkastning på sikt på börsen. Men det finns två intressanta sätt att ta hand om den där utdelningen. Det ena sättet är att betrakta utdelningen som en extra lön, och använda den till något kul. Det andra sättet är att återinvestera utdelningen i bolaget för att efter hand ta del av den fantastiska ränta-på-ränta-effekten. Men kan det verkligen göra så stor skillnad? Vi undersöker! Låt oss säga att vi investerar 200 000 kr i Skanska 1996. (200 000 är en avsevärd summa, och var mycket mer för 20 år sedan.)

Om vi tar det första exemplet så kommer vi att plocka ut utdelningen som en sorts lön. Den kan täcka årets semester eller något liknande. Då kommer investeringen att utvecklas så här:*

Skanska utdelning som lön

Tar vi istället och väntar lite med att konsumera upp utdelningen, och i stället återinvesterar utdelningen i nya fräscha aktier i bolaget, så kommer investering att utvecklas så här:

Skanska utdelning återinvesteras

Det är en ganska avsevärd skillnad! På depån finns i ena fallet 1 700 000 kr och i andra fallet 600 000 kr! För att jämförelsen ska bli rättvis måste vi dock räkna in den aggregerade utvecklingen till värdet på aktierna. Det har ju plockats ut över 400 000 kr i utdelningslön under tiden! Trots det så är det en avsevärd skillnad:

Jämförelse tabell Skanska

Skillnaden på investeringen blir ca 700 000 kr! Eller 757% mot 422% utveckling. Båda siffrorna är fantastiskt bra, men 757% i utveckling är mer fantastiskt! Tittar man på värdeutveckling i graf ser det ut så här:

Jämförelse diagram Skanska.PNG

När man ser skillnaden som diagram så ser man tydligt hur ränta-på-ränta-effekten fungerar. I början ser man inte så stor skillnad, men med tiden så stiger det allt mer. Skulle man titta på 30 år eller 40 år så skulle skillnaden vara helt otroligt otrolig!

Att köpa högutdelare och sedan återinvestera utdelningen är den strategi som aktiestinsen Lennart Israelsson använt för att omvandla 600 kr till 140 000 000 kr. En fantastisk placering, som möjliggjorts av ränta-på-ränta-effekten och tid.

Skanska har under denna 20 års period haft 5,5% direktavkastning i snitt. Inte alls illa! Frågan är om det finns fler utdelningscase där ute? Vilka utdelningscase tittar du på? Lämna gärna en kommentar och tipsa. Vi är ständigt på jakt efter nya! Är du ute efter inspiration kan du alltid ta en titt på vårt inlägg om utdelningsaristokrater.

Läs mer om de bolag som delar ut mest 2016 på Nordnetbloggen!

Lycka till!

 

* I alla exempel ovan har jag förenklat något genom att bortse från skatte-effekter, courtage mm. Lite felaktigt, men poängen är densamma. Och jag orkar inte göra om nu…

På botten finns hoppet

Skärmavbild 2016-02-14 kl. 19.53.31

Sedan den 27 april har OMXS 30 sjunkit omkring 24%. Detta är mer än en korrigering men ännu inget ras. Tidigare i historien har det förekommit liknande sättningar och ett som är säkert är att absolut ingen vet när fallet är över.

Låt oss först konstatera att räkneexemplen som följer bygger på verkliga siffror men att tankeexperimentet som sådant just är en lek med siffror och utfall där statistiken togs fram den 14 februari.

Det börjar bli intressant att titta på bolag som har rasat omotiverat mycket. Vi pratar då om klassiska kvalitetsbolag som överlever både nästa år och troligtvis om tio år. Vilka dessa bolag är får var och en fundera på men vi tänkte lyfta fram några av kandidaterna.
Det hela går ut på att se hur mycket en aktie har fallit, titta på tidigare fall och räkna ut avkastning och tid när det väl vänder tillbaka till tidigare toppnivå.
Vi har lyft fram tio bolag på Large Cap där nedgången började mellan den 9 februari och 4 juni. Nedgången har varit mellan -21 och -40 procent.

Skärmavbild 2016-02-17 kl. 08.15.38

Vad händer då när marknaden tar fart?
Potentialen är stor när det rullar över i en positiv trend. Vi plockar ut några av bolagen på Large Cap som det finns potential för återhämtning. Vi leker med tanken att vi investerar cirka 20 000 kronor på botten och håller kvar aktierna till de återhämtat sig till tidigare toppnivåer. För att sprida riskerna investerar vi i fem av bolagen och det skulle ge följande resultat:

Tele2
Lägsta kurs 68 kr – högsta kurs 115,70 kr = 78%
68/19 992 kr = 294 aktier
294 aktier x 115.70 kr = 34015 kr
Vinst: 14023 kr

H&M
Lägsta kurs 261 kr – högsta kurs 363 kr = 39%
261/20 097 kr = 77 aktier
77 aktier x 363 kr = 27951 kr
Vinst: 7854 kr

JM
Lägsta kurs 190 kr – högsta kurs 313 kr = 65%
190/19950 = 105 aktier
105 aktier x 313 kr =  32 865 kr
Vinst: 12 915 kr

ABB
Lägsta kurs 145 kr – högsta kurs 193 kr = 33%
145/20 010 = 138 aktier
138 aktier x 193 kr =  26 634 kr
Vinst: 6624 kr

Nordea
Lägsta kurs 79 kr – högsta kurs 115 kr = 46%
79/19987 = 253 aktier
253 aktier x 115 kr = 29 095 kr
Vinst: 9108 kr

Hur lång tid tar det för att återkomma till vår målkurs?
Slutsatsen är att efter en rejäl nedgång kan det ta väldigt lång tid för aktien att återhämta sig. Vi kollar på siffrorna från finanskrisen och får en liten inblick i hur tidsintervallen ser ut. Intressant är att ett av bolagen fortfarande inte har återhämtat sig kursmässigt sedan finanskrisen. Vad gäller OMXS 30 ser siffrorna ut enligt följande: 1308 – 19 juli 2007 återhämtning till 1308 – 16 dec 2013

Skärmavbild 2016-02-17 kl. 08.00.00

 

Skärmavbild 2016-02-14 kl. 19.40.25

 

*Man kan och kanske till och med borde räkna in utdelningarna för att göra investeringen rättvis. Men i detta fallet ville vi bara fokusera på kursgrafer. 
Reservation för något räknefel här och där men principen är framlagd.

 

 

P/E-talet, en liten fingervisning om värdering

PE.png

P/E-talet kan användas för att ge en fingervisning om hur högt värderat ett bolag är.

Det finns en mängd olika nyckeltal som används för att jämföra aktier och bolagsvärderingar. Tittar man i listan på Avanza så radas de upp: Börsvärde, direktavkastning, YOC, volatilitet, beta, p/e-tal, p/s-tal. Förkortningar och obegripligheter… eller? Direktavkastning och p/e-talet brukar vara två som man lär sig ganska tidigt i sin investerarkarriär. De är nämligen relativt enkla att förstå.

I detta lilla inlägg ska jag skriva lite om p/e-talet, eller price-earnings-ratio som termen är på engelska. Det står för kvoten mellan priset/vinsten, eller hur många kronor man får betala för varje intjänad krona på företaget. Man kan säga att det blir som jämförelsepris för företaget. Kronor/kg på ett ungefär.

Tittar man på några utvalda bolag på LargeCap, OMX Stockholm så finner man (21 jan 2016) **

  • p/e: 5,50 för Melker Schörling
  • p/e: 7,76 för Fastighetsbolaget Balder
  • p/e: 12,87 för Handelsbanken
  • p/e: 13,16 för Industrivärden C
  • p/e: 13,84 för SKF B
  • p/e: 15,08 för Trelleborg B
  • p/e: 22,63 för Hennes & Mauritz
  • p/e: 72,70 för Fingerprint Cards B
  • p/e: 495,14 för SOBI (Swedish Oprhan Biovitrum)

Det är en ganska rejäl spridning från 5,50 till 495,14. Det verkar ju lite konstigt att det kan variera så fruktansvärt mycket. Melker Schörling är värderat till 5,5 gånger årsvinsten, och SOBI till hela 495 gånger årsvinsten. Det verkar relativt enkelt att lista ut vilket bolag man ska investera i!

Nu finns det ju en hel del mer bakom detta. Bakom p/e-talet (eller kanske främst aktiekursen) finns ju en del andra faktorer än bara jämförpris. Bolagen är ju sinsemellan inte helt jämförbara. Vissa bolag är i en stark utvecklingsfas och växer så det knakar. Det gör ju att vinsten kommer att stiga rejält i framtiden. Dagens aktiekurs är ju som bekant baserad på framtida vinster. Dessutom är bolag i olika branscher inte heller jämförbara. Man kan inte klumpa ihop ett investmentbolag (som Melker Schörling) med ett tillväxtbolag som SOBI. Det blir som att jämföra literpriset på mellanmjölk och vodka. (Det spelar inte ens någon roll om det är laktosfri mjölk. Det blir inte samma sak.)

Kort kan man säga så här:

Investmentbolag värderas utifrån de bolag som de äger, och deras framtida vinster. P/E-talet för investmentbolag är (nästan) alltid väldigt låga, går inte att jämföra med andra typer av bolag och ganska intetsägande. Istället använder man substansrabatt. (Priset på investmentbolag jämfört med värdet på de underliggande bolagen)

Banker värderas också lite speciellt jämfört med andra bolag. De verkar på en mogen bransch, som inte väntas växa explosionsartat eller hitta nya nischer så fort. De svenska storbankerna är dessutom så stora och befinner sig i något av en oligopol-situation, så de kommer nog inte dubbla sin omsättning till nästa år. Kanske inte ens näst-nästa. Därför har de ofta ett lägre p/e-tal i närheten av 10 eller så.

Fastighetsbolag har också en speciell värdering. De har i regel väldigt stora värden inbakat i kursen (i och med alla fastighetsbestånd) samt lite blygsammare inkomster i form av hyresintäkter. Därför kommer p/e-talet att blir lägre.

Industribolag och konsumentbolag är den sortens bolag där p/e-talet fungerar som bäst. De har relativt stora intäkter (jämfört med fastighetsbolag t.ex.) och värdet baseras till stor del på just vinsten. Sedan finns det en massa olika undantag och parenteser. Cykliska bolag har ett p/e-tal som ändras i takt (eller i baktakt) med konjunkturen osv.

Tillväxtbolag som Fingerprint Cards och SOBI värderas ofta väldigt högt i p/e-termer. De befinner sig i en stark tillväxtfas och aktiekursen baseras ju på de förväntade vinsterna nästa år, eller näst-nästa. Detta gör att p/e-talet ofta är väldigt högt. Ibland är det så med rätta, ibland infrias aldrig förväntningarna.

Ska man sammanfatta så är p/e-talet en sorts jämförpris, men det går inte att jämföra priset på vitt skilda bolag. För att förfina och förbättra jämförpriset har andra nyckeltal plockats fram, till exempel PEG-talet. Men det blir mer och mer komplicerat, och beräkningarna bygger mer och mer på förväntningar (vilket även spekulativa aktieköp gör). Varför jag väljer att släppa taget här.

Men en liten demonstration av aktievärdering med hjälp av p/e-tal kan ju vara intressant. Det talas mycket om verkstad/industri nu. En bransch som tagit mycket stryk tidigare. Vad ser vi om vi jämför olika bolag med p/talet och direktavkastningen? (Jag brukar titta på direktavkastning för att på något sätt se på hur bolaget själva ser till sitt behov att använda sin vinst. Lite trubbigt då en del delar ut lite mer än vad som är riktigt bra…)

pe direkt jämför 2016 jan

Ett urval av verkstadsbolag, före rapporterna (21 jan -16)

pe direkt jämför 2016 feb

Samma lista ett par veckor senare. (13 feb – 16)

Efter ett urval, helt ur eget huvud, så kan vi se att det ”billigaste” bolaget är Nolato och det ”dyraste” SAAB. Dessutom så delar Nolato ut knappa 4%, medan SAAB delar ut knappa 2%. Plockar man sedan fram några bolag som ser aptitliga ut, i denna lista så har SKF en hög direktavkastning och (relativt) lågt p/e, likaså Atlas Copco. Däremot börjar det att se lite dyrt ut med HEXPOL med p/e 20. (En liten fingervisning finns här.)

Man kan alltså med hjälp av P/E-talet och direktavkastningen börja sortera lite bland bolagen.  Men allt beror på vad vi tror att bolagen kommer att göra för vinster i framtiden. Stiger vinsterna kraftigt så blir p/e-talet automatiskt lägre.

Detta kan man enkelt se genom att jämföra vad som händer i listorna före och efter en rapportering och en ganska kraftig kurskorrigering, som vi haft senaste tiden.

  • SKF har sjunkit i listan. Kursen har nämligen stigit på ett inspirerande sätt den senaste tiden.
  • SAAB stiger från en sista plats till att lägga sig i mitten. SAAB gjorde ett suveränt Q4, och vinsten ha stigit. Kursen har inte hängt med, vilket plockat ner P/E-talet från höga 31 till 19.

 

Tittar vi på en uppdatering av den första listan som jag tog ut så ser det ut så här:

pe direkt jämför 2016 feb blandat

SOBI ligger fortfarande på ett skyhögt P/E-tal. Det speglar de höga förväntningarna som finns på bolaget, och många säger att det är fint bolag. Dock behöver de dubbla sin vinst 5 gånger så är de nere på p/e 15… Om de inte klarar att dubbla vinsten 5 gånger, så måste kursen ner för att samma värdering ska nås. (Sedan kanske inte p/e 15 är en korrekt värdering för SOBI?)

Tittar vi på Fingerprint Cards så har p/e-talet sjunkit från dryga 70 till knappa 30. En halvering alltså. En del av denna ändring är en kurs som gått ner ca 20%, men också ett suveränt vinstlyft från -144,0 miljoner (2014) till +798,3 miljoner (2015). Tror man på en fortsatt vinsttillväxt i samma takt så är p/e 30 kanske billigt. Om de inte fortsätter öka vinsten lika mycket så…

Så p/e-talet kan vara en lite pusselbit i din analys av bolagen. Jag hoppas du fått ett verktyg till att använda i din jakt på köpvärda bolag!

Vill du läsa mer så kika in hos Günther Mårder. Han har dessutom fler länkar om du vill läsa ännu mer.
Happy analysing!

I mörkret finns utdelningsljuset

graph

Utdelningssäsongen är här och många bolag kommer att ge riktigt bra utdelningar under våren. En del bolag har flaggat för sänkta utdelningar medan andra höjer. 

Att vi haft ett tufft och volatilt börsklimat sedan slutet av april har knappast undgått någon och som det ser ut nu finns det ingen vändning inom det närmaste. Många faktorer har haft inverkan och det spekuleras vilt om när det är dags att fylla på med mera köp. Det är ju trots allt efter nedgång som de stora möjligheterna finns att köpa in sig billigt och att följa med på resan uppåt.

Vilken investeringsteknik man använder kan vara avgörande för hur din portfölj utvecklas. För de som tillämpar Warren Buffets ”Buy and hold” filosofi är utdelningen en viktig faktor för att få avkastning på ditt kapital. Det handlar helt enkelt att hitta bolag som tjänat pengar under lång tid, en lättförståelig affärsidé och som drivs av människor med ett personligt engagemang och kanske eget satsat kapital.

Tror man på denna investeringsfilosofi köper man på sig stabila och bra bolag och fyller på efterhand men det gäller att tänka mycket långsiktigt och inte vara rädd när börsen sjunker och värdet urholkas. För det är över tid som ditt kapital kommer aSkärmavbild 2016-02-06 kl. 09.14.17tt växa. Att köpa på sig stabila utdelningsbolag både svenska och amerikanska gör att man kan få en fin spridning på risk och sektorer. Det finns givetvis utdelningsbolag i många länder men då gäller det att ha koll på företagen och göra sin hemläxa.

På Avanza finns det en mycket trevlig funktion i form av en utdelningsflik som fylls på allteftersom bolagen rapporterar in. Där kan man ha koll på hur utdelningarna kommer att bli tillsammans med en totalsumma. Det är alltid lika trevligt varje år när siffrorna börjar dyka upp pengarna kommer in.

Ränta på ränta
När man har hittat bolag som gett stabila utdelningar under många år är det dags att kalkylera på hur pengarna  kommer att växa i framtiden. Det finns utmärkta ränta-på-ränta kalkylatorer på olika sidor bland annat på rikatillsammans.se. Som för övrigt är en mycket bra sida för den som är intresserad av investeringar.

200 000

Om man investerar 200 000 kronor och får i snitt 4% avkastning under 20 år har man dryga 400 000 kronor i en ISK efter att skatten dragen.

500 000

Om man ökar på summan till 500 000 tusen kronor har det växt till dryga miljonen.

1 000 000

Satsar man 1000 000 kronor där utdelningen ligger på 4% i snitt har man dryga 2 000 000 kronor 20 år senare. 

Nu är det ju förhoppningsvis inte bara utdelningen som ger avkastning över tid för ska bolaget kunna dela ut pengar till sina aktieägare måste det också växa.
Om vi tar exemplet Skanska som är ett välskött bolag har kursen de senaste 20 åren vuxit med 191%, trots två stora nedgångar.

Skärmavbild 2016-02-10 kl. 20.47.24

Då kan vi summera: hade vi satsat 200 000 kronor 1996 i Skanska hade vi haft drygt 600 000 kronor inklusive utdelningar. Kvalitetsbolag och utdelningar är en fin kombination för den långsiktiga investeraren.

 

———————————–
Redigering med siffror
Läsares förfrågan
———————————–

Skanska B, 1 jan -96:   53,54 kr/aktie
Investerat belopp:  200 000 kr
Antal aktier: 3 730 aktier  (köpte 1/4 av aktieantalet, men spliten gav sedan detta antal)

Utdelningar:
1996   – 2,50 kr/aktie (10,00 kr/aktie före split) = 9 325 kr
1997   – 2,75 kr/aktie (11,00 kr/aktie före split) = 10 258 kr
1998   – 3,00 kr/aktie (12,00 kr/aktie före split) = 11 190 kr
1999   – 4,00 kr/aktie (16,00 kr/aktie före split) = 14 920 kr
2000   – 3,375 kr/aktie (13,50 kr/aktie före split) = 12 589 kr (split 1:4 genomfördes)
2001   – 3,00 kr/aktie = 11 190 kr
2002   – 2,00 kr/aktie = 7 460 kr
2003   – 3,00 kr/aktie = 11 190 kr
2004   – 4,00 kr/aktie = 14 920 kr
2005   – 6,50 kr/aktie = 24 245 kr
2006   – 8,25 kr/aktie = 30 773 kr
2007   – 8,25 kr/aktie = 30 773 kr
2008   – 5,25 kr/aktie = 19 583 kr
2009   – 6,25 kr/aktie = 23 313 kr
2010   – 12,00 kr/aktie = 44 760 kr
2011   – 6,00 kr/aktie = 22 380 kr
2012   – 6,00 kr/aktie = 22 380 kr
2013   – 6,25 kr/aktie = 23 313 kr
2014   – 6,75 kr/aktie = 25 178 kr
2015   – 7,50 kr/aktie = 27 975 kr

Total utdelning: 397 279 kr – 119 184 kr skatt = 278 095 kr

Skanska B, 11 feb, 2016: 160,30 kr/aktie (vilket ger en uppgång på 106,76 kr, eller 199,4%)
Värdet på aktierna idag: 597 919 kr

Totalt värde: ~600 000 kr (-skatt) + 280 000 kr = 480 000 + 280 000 = 760 000 kr 
(vinst 560 000 kr om realisation idag)

Disclaimer
Alltså räknade vi lite fel i början… Om jag nu inte missat någon split,
sett fel på någon utdelning eller någon annan händelse. Jag hittade ingen utdelningshistorik på nätet, så jag fick plöja 20 årsredovisningar… Dessutom började jag här i textfältet, när jag borde lagt in allt i excel. Det kan alltså finnas räknefel som jag skyller på mänskliga faktorn!

 

Pausa din portfölj med björnfond!

bullbear

imgarcade

Reklambilden visar hur den skicklige investeraren rider både tjur- och björnmarknaden med sådan skicklighet att portföljen stiger i värde oavsett vilken marknad han befinner sig i. Detta är givetvis möjligt, men det är ytterst få som klarar av att tjäna pengar både i uppgång och nedgång. De som försöker och misslyckas förlorar dessutom pengar även på sikt.

Att tjäna pengar i både uppgång och nedgång är som sagt oerhört svårt, och ingenting som vi egentligen försöker oss på. Att positionera sig för en nedgång och ha fel kostar mycket pengar, och det är väldigt svårt att veta hur börsen går på kort sikt. Att däremot lite på att börsen går upp på lång sikt är säkert, och det är här man ska tjäna sina pengar. Månadsspara på börsen, köpa bra bolag och behåll dem på lång sikt.

Det finns dock en del svårigheter med denna taktik också. Den största fienden är nämligen vårt eget psyke. När vi befinner oss i en björnmarknad (Wikipedia (från engelskans bear market) är en term som innebär att trenden på marknaden är negativ, index går ned. Det finns ingen strikt gällande definition på begreppet, men normalt räknas ett tapp på 20 procent från dess högsta nivå utsträckt över en period av minst två månader som en björnmarknad.) är det jobbigt att se värdet på portföljen sjunka. Risken är att vi inte klarar av det och börjar vidta åtgärder. Åtgärder som för de flesta faktiskt betyder att de förlorar ännu mer pengar.

Men vad ska man göra? Kan man inte göra någonting? Faktum är att det finns en ganska enkel sak som man kan göra. (Det finns så klart flera.) Det finns nämligen en pausknapp för portföljen!

Sedan 27 april gick svenska börsen över i björnmarknad. Det har slagit mot värdena på våra portföljer och om man blir orolig så ska man inte drabbas av, men istället pausa portföljen. Detta gör man genom att köpa lämplig mängd av fonden XACT BEAR. Det är en fond som rör sig inverterat mot börsen. När börsen går ner, så går den upp och tvärtom.

 

BEAR OMXS30

XACT BEAR rör sig inverterat mot svenska börsen (OMXS30), med med en viss hävstång (1,5).

 

Denna taktik, att hedga (skydda) sin portfölj, går till så att du köper XACT BEAR i så stor mängd att du balanserar rörelsen på dina övriga innehav. När börsen (och dina aktier) går ner så hävs det genom att XACT BEAR samtidigt går upp. Fantastiskt! Tyvärr fungerar det ju också tvärtom. När börsen (och dina aktier) går upp, så går XACT BEAR ner och du står i stort sett still. Du har helt enkelt pausat din portfölj!

Frågan är ju hur mycket XACT BEAR man behöver köpa för att pausa sin portfölj. Eftersom denna fond har en hävstång på 1,5 så kommer den att röra sig kraftigare än börsen. Går börsen upp 1% så går den ner 1,5% och tvärtom. Därför bör man tänka så här:
1. Hävstången gör att man köpa Bear för 40% av portföljens totala värde för att pausa den. Då står portföljen i stort sett still, om den rör sig exakt som börsen. 40% kan alltså vara ett riktvärde att börja med. Köper man mer än 40% så kommer porföljen att sjunka med en uppgående börs och stiga med en sjunkande börs.

2. Portföljer som rör sig exakt som börsen är dock ovanliga. Det troliga är att din portfölj svänger lite mer, eller lite mindre än börsen. Därför bör du även justera din position i Bear. Hur mycket rörelsen i din portfölj avviker från börsen benämns som Beta. Ett beta-tal på 1 betyder att dina innehav rör sig som börsen, över 1 så rör de sig mer och under 1 så rör de sig mindre.

Tar man Sparabloggen AK:s porfölj som exempel så talar Avanza* om för oss att det totala beta-talet är 0,93. Vår portfölj rör sig alltså lite mindre än börsen. (Beroende på att vissa bolag är lite stabilare) Vi skulle alltså köpa 40%*0,93 = 37,2% av portföljens värde i Bear för att pausa helt.

Det finns nog en hel del att säga om denna strategi, att hedga portföljen med XACT BEAR. Många säger att det är att krångla till saker en hel del i onödan. Är man orolig för en nedgång bör man istället minska ner mängden aktier, och istället investera i annat eller ligga likvid. Framförallt bör man vara medveten om att fonden kostar. Dels har den en avgift på 0,60% och att om börsen rör sig upp och ner varannan dag så urholkas värdet av innehållet ytterligare.

Är då denna taktik något för dig? Det kan vara det om…

  • du inte vill sälja dina positioner av skatteskäl eller annat, men ändå skydda mot nedgång.
  • du har likvider nog att ta en bear-position.
  • det bara gäller under en viss tidsperiod, eftersom värdet av fonden urholkas på längre sikt.

Läs gärna mer om hedging innan du sätter igång:

Redeye
Aktiespararna
40procent20år

Lycka till med häcken! 😉

* om du inte har Avanza eller en leverantör som beräknar din portföljs beta-värde kan du göra det själv. Du letar upp beta-talet för varje aktie i din portfölj och räknar ut medelvärdet av dem. Glöm inte att du också måste vikta in hur stor andel av portföljen varje bolag har. Enklast gör du det genom:

(beta-aktie1 * värde alla aktie1 + beta-aktie2 * värde alla aktie2 + beta-aktie3 * värde alla aktie3) / (totalt värde)

 

 

Kreditkort på resa, uppföljning

Kreditkort resa

Det händer mycket på kreditkortsmarknaden. Det blir antagligen tuffare att tjäna pengar.

Det händer mycket på kreditkortsmarknaden just nu. Nya kort dyker upp, villkoren ändras på några kort och andra kort försvinner helt. Det har blivit läge att uppdatera sig på bästa kreditkortet för resan.

I tidigare inlägg om betalkort på resan så rekommenderade vi Santanders Mitt Kort med sparränta i första hand och ICA Bankens ICA Bankkort Plus i andra hand. Bägge dessa kort har nu förändrats. Santander har plockat bort sitt kort och ICA Banken har lagt på en växlingsavgift på sitt. Detta förändrar bilden för oss något!

Santander Mitt KortCoop MedMera MerDe kort som verkar bäst för resenären just nu är Santander Mitt Kort  eller COOP MedMera Mer Mastercard. Detta under förutsättning att man betalar sina krediträkningar i tid.

Jämförelsepost:                                Santander Mitt Kort         COOP MedMera Mer

Årskostnad                                            0 kr                              249 kr/år
Uttagsavgift Sverige                               0%, 0 kr*                     0%, 0 kr*
Uttagsavgift Utomlands                         0%, 0 kr*                     0%, 0 kr*
Valutaväxlingsavgift                              0%                                0%
Kreditränta                                             14,95%                         15,45%
Kreditränta / mån                                 1,25%                            1,29%

* Kreditränta börjar rulla direkt om man tar ut i automat för både Santanders och Coops kort. Om det går, så se till att betala in pengar på kortet före resan, så att kredit inte används! Annars blir det 13% – 19% ränta på pengarna! Men det är inte helt säkert att det går att sätta in pengar i förväg på Santanders kort. (Se frågan.)

Det som skiljer korten åt är alltså årskostnad. Krediträntan vid uttag är den andra utgiften som finns. Hur mycket måste man egentligen plocka ut från en automat för räntan ska bli mer än  årskostnaden 249 kr på en månad? (Man betalar ju tillbaka senast efter en månad.)

resekortFör att få lite ordning på jämförelsen har jag satt ihop ett en liten tabell. Det som skiljer är krediträntan på kontantuttag och årsavgiften. 

Slutsatsen blir alltså att Santander Mitt Kort är bättre eftersom det inte har någon årsavgift, och att den effektiva krediträntan är lite lägre (ingen avi-avgift). Det kostar ingenting om du inte använder automat!

Även kreditkortsbranschen är föränderlig. Det gäller att hålla sig på tårna för att ligga i framkant!

 

Andra saker att tänka på när du använder kort på resan är:

Pengar på resan. (Dock gamla kortuppgifter!)
Valutakurser. (Dock gamla kortuppgifter!)
Betala i lokal valuta.