Månad: januari 2019

Håll i hatten, sju svåra år att vänta?

pyramids-2371501_1920.jpg

Läste en artikel i DN från december 2018 där det fastslogs med biblisk jämförelse om sju goda år och sju hungersår i Egypten: Bostadspriser stiger inte för evigt, räntan kommer inte alltid vara så låg som nu och börsen kommer inte alltid att stiga. Artikelförfattaren Hasse Eriksson har en poäng i det han skriver och man kan tolka det som följande.

Bostadspriser stiger inte för evigt
Efter finanskrisen 1990-94 började fastighetspriserna att återigen stiga från bottennivåer. Små hack i kurvan kom med finanskrisen 2007-08 och 2011 var det börsoron i USA och Eurokrisen som påverkade fastighetspriserna. Men trots detta har vi haft ett fastighetsprisindex som stigit i över 20 år. Under 2018 såg vi det falla och mycket talar för att det kommer att fortsätta så men med en balanserad nedgång.

Skärmavbild 2019-01-20 kl. 18.19.20.png

Källa: Ekonomifakta


Räntan kommer inte alltid vara så låg som nu
Om vi går tillbaka lika länge som bostadspriserna har ökat dvs från 1995 har vi haft en fallande ränta där snittlisträntan 1995 låg på 10,55% för att sedan falla ner till 2,57% 2005 och sedan åter öka till 5,95% 2008. Därefter såg vi en kraftig sänkning mot låga nivåer där snitträntan på tremånaders rörliga bolån till under 2%. Nu är det ingen som tror att det kommer gå särskilt fort vad gäller ränteuppgång, men som en påminnelse är det viktigt att förstå vilken verklighet vi kan hamna i inom en femårsperiod.

Börsen kommer inte alltid att stiga
Det pratas ofta om den lång börsuppgången som har varit och tittar man på det breda indexet inklusive utdelningar har vi haft en börsuppgång på nästan 120% under de senaste sju åren. I ett längre perspektiv har det alltid funnits bubblor och krascher men trenden är, efter över hundra år fortfarande uppåt.
Men som alltid så kan ingen förutse vilken dag, månad eller år som nästa återgång kommer att ske. Sammantaget talar mycket för att kostnaden för hushållen kommer att öka över tid vilket innebär att de som är högt belånade kommer få det tuffare.

Om man köper ett hus för 5.000 000 kronor med kontantinsats på 750.000 kronor har man maximerat sin belåningsgrad till 85%. Detta medför om man räknar med amorteringskrav på 2% över 70% belåningsgrad plus 1% för skärpta amorteringskrav som infördes 1 mars 2018. (Alla som tar ett nytt bolån eller höjer sitt befintliga efter 1 mars 2018 och lånar mer än 4,5 gånger sin totala årsinkomst före skatt omfattas av det skärpta amorteringskravet).
Kostnaden vid 2% ränta skulle således vara: räntekostnad 7 083 kr plus amorteringskostnad 10 625 kr = 17 708 kr. Om vi skruvar upp räntan till 3% stiger kostnaden markant till: räntekostnad 10 625 kr plus amorteringskostnad 10 625 kr = 21 250 kr. Om vi skruvar upp det ytterligare till 5% blir det riktigt läskigt: räntekostnad 17 708 kr plus amorteringskostnad 10 625 kr = 28 333 kr. (ränteavdraget på 30% är ej inräknat).
Som en första indikation på räntehöjningar var när reporäntan förändrades från -0,5% till -0,25% och detta medförde en räntehöjning på mellan 0,20% till 0,25%.

skärmavbild 2019-01-23 kl. 12.54.06

Källa: fi.se

Det är nu som bankerna bolånemarginal blir intressant. Skall de behålla nuvarande marginal på kring 1,5% kommer bolåneräntan alltid korrelera till denna siffra men det är inte troligt om man tittar bakåt historiskt. 2002 låg bolånemarginalen på 1,2% och listräntan på ca 4,80% och under bankkrisen 2008 var bolånemarginalen kring 0,20% och listräntan kring 6%.
Ytterligare en faktor som kan komma att påverka i framtiden är ränteavdragen. 6 av 8 partier har öppnat upp för att en sänkning och i en intervju i DN sa den nye bostadsministern Per Bolund: ”Mitt parti tycker att vi kan trappa ned ränteavdragen successivt och använda intäkterna för att sänka andra skatter. Det skulle kunna vara en del av en sådan skattereform. Men inga beslut är tagna”.
Detta skulle i så fall innebära ökade kostnader för bolånetagaren men som kanske kompenseras genom transferering av andra skatter.

 

Sparabloggen.com

Hur står det egentligen till med elbilsrevolutionen?

car-3321668_1920.png

Det pratas mycket om elbilar och visst har det hänt mycket det senaste året. Nyhetsflödet kretsar alltjämnt kring Tesla och ur en aktieägares synvinkel har det varit en spännande tid.

Tesla har fått fart på produktionen av sin efterlängtade Model 3 och har nu öppnat upp för försäljning i Europa och Sverige. Beställningar som gjordes i december beräknas att få leverans redan i februari men det är endast på de dyrare modellerna där prislappen börjar på 650.000 kronor. Det kommer att dröja en bra bit inpå 2019 innan det kan bli tal om den ”billiga” modellen som antagligen kommer att kosta mellan 400-500.000 kronor.
Men som tur är finns det numera bra alternativ för den som är intresserad av en elbil med lång räckvidd som inte har fantasipriser. Jag tänker främst på Hyundai Kona Electric och Kia e-Niro. Bägge har en räckvidd över 40 mil och med en prislapp som visserligen är dyr jämfört med liknande fossila fordon men som över tid är billig i drift.
Båda bilarna är 5-sitsiga SUV men Hyundai Kona Electric är lite mindre än Kia e-Niro och kostar i grundutförande 409.000 kronor med 64kWh batteri. e-Niro kostar 429.000 kronor i grundutförande (64kWh) och båda har fått fina recensioner av motorjournalister. Det finns också ett antal modeller som har varit med ett tag och som har fått uppdaterad batteriprestanda: Renault Zoe, Nissan Leaf, BMW i3 och Volkswagen e-Golf.
För den vanlige konsumenten börjar det alltså att hända saker och mycket talar för att det stora tekniksprånget mot elbilar kommer mellan 2020-2024 då flera av de stora bilmärkena t.ex Toyota och Volkswagen kommer att rulla ut många nya modeller.
Verkligheten är alltså här nu och en fascinerande detalj var när Norges elbilsförsäljning för 2018 presenterades, var tredje sålde bil var en elbil. Motsvarade i siffra i Sverige är 2%.
Vad är det då som motiverar att köpa en dyr elbil gentemot en fossil likvärdig modell? Här går givetvis åsikterna isär vad som är miljönytta och ekonomi men ett scenario skulle kunna se ut så här:

Positivt
Påverkar de lokala och globala utsläppen
Låg driftskostnad
Spännande teknik
Låg ljudnivå
Mindre underhåll
El finns utbyggt
Hög verkningsgrad
Litet underhåll

Negativt
Inköpskostnaden
Metaller: litium, grafit, koppar, kobolt, nickel och magnesium
Begränsad räckvidd
Lång laddtid
Smutsig el t.ex kol

En lista på 50 positiva saker med en elbil hittar du här:

Hur var det nu med ekonomi och elbil?
Om vi tittar på på Kia Niro finns det tre modeller: Niro hybrid, Niro laddhybrid och e-Niro.

  • Niro hybrid: 220.000:- CO2-utsläpp: 86 g/km. Bränsleförbrukning l/100 km blandad körning 3,7. Bonus 0:- = 220.000:-
  • Niro ladduhybrid: 304.900:- CO2-utsläpp: 31 g/km. Kombinerad körning, bränsleförbrukning (l/100km) 1,4. Bonus ca 30 000:- = 275.000:-
  • e-Niro: 429:000:- CO2-utsläpp: 0 g/km. Bonus 60 000:- = 370.000:-

Helt klart är det dyrt att köpa en elbil och skillnaden mot en laddhybrid som i de flesta fall tillgodoser körning med ren eldrift är stor. I snitt åker svensken 40 kilometer varje dag och därmed skulle en laddhybrid vara det perfekta valet. Men ändå tilltalas jag av att köpa en renodlad elbil där jag frikopplar helt från det fossila bränslet.

Länkar:
Beräkna bonus för bilar med låga utsläpp här.
Frågeställningar kring eldrift.
Teslaclubsweden
Hyundai Kona electric
Recharged
Laddnätverk i Sverige: Clever, Ionity, Tesla, laddkarta.

Sparabloggen.com