Lön

Utdelningsportföljen växer och levererar!

Utdelningsportföljen utveckling.jpg

Att kunna leva på utdelningarna från aktieportföljen är en dröm som många har. Att plocka ihop en utdelningsportfölj kan man läsa om på flera olika ställen. Både Avanza  och Nordnet tipsar om hur man kan bära sig åt. Även på Sparabloggen tycker vi om att beröra ämnet! Låt oss se om vi lyckats pricka in en portfölj som levererar!

Ett av de mest populära inläggen vi skrivit på sparabloggen handlar om Den Ultimata Utdelningsportföljen. Där samlade vi in tips från flera olika namnkunniga källor på nätet och sammanställde det till en utdelningsportfölj med tio bolag. Portföljen såg ut enligt följande:

Hennes & Mauritz

Castellum

TeliaSonera

Beijer Alma

Skanska

Bilia

Handelsbanken

Ratos

SJR in Scandinavia

Nibe

För att sedan undersöka om bolagen varit en bra investering historiskt så gjorde vi en liten backtrading som gick ut på att vi (rent fiktivt) köpte en jämnt fördelat portfölj för 100 000 kr för tio år sedan. Sedan månadssparar vi 5 000 kr i portföljen, och ser dessutom till att återinvestera utdelningarna. Resultatet är häpnadsväckande!

Summa summarum hade denna (iofs ganska tuffa) investeringen 100 000 kr + 5 000 kr * 12 månader * 10 år blivit över 2 000 000 kr! Detta är ju inte illa alls, med tanke på att insatt kapital är 700 000 kr. Tittar man dock på innehaven så ser man att en del av dem inte alls avkastat så bra. Telia och Ratos har inte givit den avkastning som vi hade hoppats på. Andra bolag har inte den höga direktavkastning som man kanske kan förvänta sig av bolag i en utdelningsportfölj. Detta är dock fördelen med en riskspridning! Att fullträffarna mer än väl kan kompensera de mindre lyckade.

 

”Portföljen avkastade 13,7%, jämfört med börsens 13,2%.”

 

Hur som helst så ökade värdet på portföljen från januari 2016 – december 2016 från 2 030 550,75 kr till 2 368 400,30 kr. En ökning på 337 849,55 kr (varav 60 000 kr är nya besparingar). Det motsvarar en värdeökning på 13,7%, samtidigt som börsen inklusive utdelningar avkastade 13,2% (SIXRX). Ett resultat som inte är lika imponerande. Men man måste tänka på att portföljen samtidigt släpat på TeliaSonera och Ratos!

För att skärskåda resultatet lite mer har jag sammanställt hur utdelningarna vuxit i de olika bolagen. (Tänk på att vi under tiden har återinvesterat utdelningen, samt köpt fler aktier med nya besparingar!)

Utdelningstillväxt Bolag Utdelningsportföljen 2006 2016.png
Utvecklingen för våra utdelningar ser lite olika ut för de olika bolagen. Störst utveckling ser vi hos Bilia och SJR of Scandinavia, men där är det också ojämnt. Bolag som Castellum, NIBE och Beijer Alma har en mycket stabil utdelningstillväxt. Beijer Alma imponerar!

Ser man till den totala utdelningen (vilket är vår ökade lön genom portföljen) så ser den ut så här:

utdelningstillvaxt-utdelningsportfoljen-2006-2016
Vår ”årslön” har stigit från 10 000 kr/år till knappa 100 000 kr/år.

Det är alltid kul att följa utvecklingen av en portfölj. Men just denna samling bolag skulle nog behöva en mindre justering. I nästa inlägg ska jag försöka hitta nya influenser och se om det inte är något eller några bolag som vi byter ut!

Under tiden kan du passa på att lyssna på SVD Börsplus och höra vilka utdelningsbolag de funderar på att lägga i portföljen under 2017!

Annons

Har du koll på dina fasta utgifter?

EmptyPockets Dan Moyle CC
Empty Pockets, Dan Moyle, CC

Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

De flesta har en hel del olika sorters abonnemang som kostar lite varje månad. Faktum är att varje liten post inte verkar vara så mycket, men alla de små avgifterna tillsammans blir faktiskt ganska mycket varje månad. Tittar man sedan på vad det kostar om året så blir det väldigt mycket pengar. Frågan är om du får valuta för pengarna?

Ta en titt på ditt konto utdrag. Vad är det som händer i början på månaden. Vad är det som dras egentligen? Vad har du för fasta abonnemang. Det kan ju faktiskt bli en hel del!

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
400 kr/mån TV-abonnemang (Canal Digital, ViaSat)
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
800 kr/mån Matkasse till dörren
80 kr/mån PPM-rådgivare
120 kr/mån Kalsong-abbonemang
70 kr/mån Tidningsprenumerationer
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
3 655 kr/mån
43 860 kr/år

Det blir en hel del om man tittar på det. Nu hoppas jag att du inte har allt det här. Dessutom är det ju en hel del av dessa som man vill ha, och är väl värt pengarna. Vad händer om vi plockar bort det som faktiskt inte känns värt pengarna?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
2 185 kr/mån
26 220 kr/år

Helt plötsligt sparade vi 17 460 kr om året! Bara genom att plocka bort en del dyra abonnemang som vi egentligen inte behöver. Men det finns fortfarande sparpotential. Vad händer om vi går in på Compricer och hittar billigare alternativ till våra dyra abonnemang?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
200 kr/mån Mobiltelefon (abonnemang)
200 kr/mån Internet
250 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
80 kr/mån Kontaktlinser
——–
1 495 kr/mån
17 940 kr/år

Vi sparade ytterligare 8 280 kr/år genom att hitta billigare alternativ! Det är bedrägligt när man får en kostnad i månadspris. Det verkar så oerhört mycket billigare än vad det egentligen är. Vi betalar ju faktiskt fortfarande runt 18 000 kr/år i den bantade sista versionen.

Mina exempel är egentligen inte så viktiga. Ta fram kontoutdrag och gör din egen lista! Vad har du för dyra utgifter varje månad? Vad blir det per år? Vad är onödigt? Vilka är egentligen värda sitt pris? Vilka kan du hitta billigare alternativ till? Sänk dina utgifter och använd dina pengar till något som du faktiskt tycker är värt det!

Ta hjälp med att få kontroll över utgifterna!

Lånaförlivet Hushållets utgifter

I del 3 av Låna för Livet la Claes Hemberg fram medelutgifterna för en svensk snittfamilj. Snittfamiljen har utgifter på 435 000 kr/år.

Det kan vara lättare sagt än gjort att göra en hushållsbudget. Vilka utgifter har man egentligen? Vad handlar man egentligen varje månad? Hur ser den verkliga budgeten ut?

Enligt Hemberg har snittfamiljen utgifter för 36 300 kr varje månad. Om detta är tillämpligt för dig och ditt hushåll är omöjligt att svara på. Det beror på så många olika saker. Vart man bor (storstad/landsbygd), hur stort hushållet är (ensam / stor familj), vilka vanor man har. Men för enkelhetens skull så använder jag det som utgångspunkt.

Jämför vi denna budget med snittlönerna för 2013 får vi följande bild:

Utgifterna gäller en familj, två arbetande vuxna med barn.

Inkomst man: 31 500 kr – 10 395 = 21 105 kr
Inkomst kvinna: 26 700 – 8 811 = 17 889 kr
Totalt in på kontot: ca 39 000 kr
Utgifter: 36 300 kr
Överskott: 39 000 – 36 300 = 2 700 kr

Det finns ett överskott på ca 2 700 kr som kan läggas undan till sparande. Sparande på lång sikt eller till semester eller liknande. Detta är gott och väl. Det finns 32 400 kr (2 700 kr * 12 mån) som kan läggas på vad man nu anser sig vilja använda dem till.

Frågan är nu: Hur stort överskott har du? För att få hjälp att ta reda på det finns väldigt smidiga digitala verktyg. Man vill ju gärna slippa att gå igenom kontoutdrag för ett år tillbaka och gå igenom varenda post. Vi har testat två verktyg:

Smartbudget

Webbsida där du kan importera in dina kontoutdrag och få hjälp att sammanställa dem på ett överskådligt och bra sätt. Vi har inte använt tjänsten på ett par år, men det finns många smidiga funktioner även i gratisversionen.

Smartbudget_mobil

Tink

Mobilapp som automatiskt kan plocka in kontoutdrag från din bank/banker/betalkort. Efter att ha hjälpt appen att kategorisera din utgifter så kan du få en mycket bra överblick över alla dina utgifter.

Tink

Vår rekommendation är att man bygger sin månadsbudget så att man kan spara undan 10% av sin inkomst. I ”snittfallet” ovan så skulle det motsvara att minska utgifterna såpass att man kan lägga undan 3 900 kr varje månad. Vilka utgifter ska man skära i för att få loss 1 200 kr till? Fritid? Övrigt?

Använder du de digitala verktygen så får du hjälp att ta reda på det!

Lycka till med budgeten!

Stresstesta din ekonomi!

calculator-178127_1920
Hushållen i Sverige har fått avnjuta flera år av ständigt bättre förutsättningar. Lönerna har stigit mer än andra länders under flera år, räntorna på våra lån har varit låga i tio år, skatterna har minskat senaste åren, priserna har gått ner under lång tid. Vi har mer pengar nu än vad vi haft under lång tid.

Men ingenting varar för evigt, efter sol kommer regn (och tvärtom). Hur skulle din ekonomi klara av lite bistrare tider? Hur stor risken är för dessa förändringar är lite svårt att säga. Vissa kommer med all säkerhet att komma, medan andra kanske känns mer avlägsna. Dock är det alltid bra att ha koll på läget med en stresstest av din ekonomi!

Vilka olyckor är det som drabba oss? Jag har lånat en ”olyckor” från den utmärkta TV-serien ”Låna för livet” som UR sänder på onsdagar just nu. Följ gärna serien via URplay.

Vi kan råka ut för:

  • Räntehöjning (En vanlig ränta man bör klara på bolånet är 5%)
  • Amorteringskrav (Förslaget låg på 2% av bolånet om året tills man betalat av till 75%)
  • Fastighetsskatt (Förr låg fastighetsskatten på 1% av taxeringsvärdet)
  • Sjukdom/arbetslöshet. (Max A-kassa utan tillägg är ca 10 350 kronor efter skatt. Om du har en inkomstförsäkring via facket eller privat bolag kan du få mer)

Hur troligt är de här sakerna inträffar? Tja, räntehöjningar kommer utan tvekan. Men kanske först sommaren 2016. Amorteringskraven var på gång, men togs bort på grund av juridiska tveksamheter. Alltså är det ganska troligt att det kommer, men kanske från ett annat håll. Fastighetsskatten är lite mer osäkert och risken för arbetslöshet eller sjukdom är väldigt svårt att spekulera i.

Men vad skulle allt detta betyda? Jag lägger upp ett scenario:

Förutsättningar:
Bolån: 1 000 000 kr
Inkomst: 28 000 kr + 21 000 kr efter skatt

”Olyckor”:
Räntehöjning:
1,5 % stiger till 5%.
Månadsavgift innan: 1 000 000 * 0,015 / 12 = 1 250 kr/mån
Månadsavgift efter: 1 000 000 * 0,05 /12 = 4 170 kr/mån (ökning med 2 920 kr/mån)

Amorteringskrav: 2% av bolånet
Nu: Ingen amortering.
Sedan: 1 000 000 * 0,02 / 12 = 1 670 kr/mån

Fastighetsskatt: 1% av taxeringsvärdet:
Fastighetsavgift: 7 112 / 12 = 590 kr/mån
Taxeringsvärde, typ: 1 500 000 kr
Fastighetsskatt: 1 500 000 * 0,01 / 12 = 1 250 kr/mån (ökning med 660 kr/mån)

Arbetslöshet: (1 pers)
Inkomst tidigare: 21 000 kr/mån
Inkomsten efter: 10 350 kr/mån (sjunker med 10 650 kr/mån)

Detta var flera olyckor efter varandra men om man drabbas av allt detta så kommer månadskostnaden att drabbas negativt och sjunka med 15 900 kr/mån. Det är en ansenlig försämring av månadsbudgeten. Arbetslösheten är också den största delen av detta. Men även om man inte blir arbetslös, men drabbas av det övriga så minskar månadsbalansen med 5 250 kr/mån.

Allt detta är högst hypotetiska siffror. Det intressanta för är vad som skulle kunna gälla för just dig och din ekonomi. Gör ett eget stresstest av din ekonomi. Du kan göra det helt på egen hand, om du har koll på alla siffror. Men du kan också ta hjälp sidor på nätet:

DN Ekonomi

IKANOBank Blogg

Men vad ska alla denna dysterhet tjäna till? Den dagen, den sorgen. Men å andra sidan kan man också ta kontroll över situationen. Om stresstestet visar att det kan blir kämpigt, ta då tag i situationen nu innan något händer. Dra åt budgeten och spara undan till en rejäl buffert! Det gör att du står bättre rustad att klara bistrare tider i framtiden. Både genom att du är van vid en tuffare budget, och dels genom att du har en liten reserv att ta till om det skulle behövas.

Även på kortare sikt kan det vara värdefullt att ta kontroll t.ex över din semesterkassa.

Stresstesta din kassa, DN Ekonomi

Lycka till med stresstestet!