Månad: mars 2016

Vad står det i deklarationen och hur mycket skatt blir det?

6056493021_ddbafe106a_o
Magnus D, flickr.com

Nu när deklarationen landat i brevlådan kan man kika lite på hur ISK:en egentligen beskattas. Som bekant så schablonbeskattas innehavet i ett investeringssparkonto. Men då uppstår två frågor direkt; hur stor är beskattningen? vilket kapital är det som schablonbeskattas?

Om man börjar med den första frågan så var den först lite klurig, och sedan efter att reglerna ändrades 1 januari 2016 ha det blivit ännu krångligare.

För årets deklaration (som då gäller för 2015) gäller följande:
Schablonskatten var för 2015 30% av statslåneräntan per den 30 november 2014. Statslåneräntan var då 0,9%, vilket ger en schablonskatt på 0,3 * 0,9 = 0,27%.

Du ska alltså betala 270 kr för varje 100 000 kr som du har i din ISK. (Vilket är mycket lägre än för året 2014) Frågan är då bara vilket kapital som skatteverket räknar med? Är det i början av året? I slutet? Någon sorts medelvärde? Rätt svar är någon sorts medelvärde av kapitalet på kontot. Medelvärdet räknas ut genom att:

  • lägga ihop alla insättningar som skett på kontot under året,
  • lägga till värdet på depån i slutet av varje kvartal,
  • dividera denna summa med 4. (Vilket blir ett medelvärde av 4 kvartal.)

deklaration
LionSthlm, flickr.com

Om du nu letar upp 7.1 schablonintäkter på din inkomstspecifikation så ser du att dina ISK finns uppradade där med en summa. Denna summa är alltså kontots kapitalunderlag multiplicerat med statslåneräntan. Vill du undersöka vilket kapitalunderlag som skatteverket kommit fram till (eller din bank meddelat dem) så tar du alltså schablonintäkten och dividerar med statslåneräntan (i decimalform). Ex:

Schablonintäkt konto 12345678:      1 800 kr

Ger kapitalunderlag 1 800/ 0,009 = 200 000 kr.
På schablonintäkten ska du nu skattas med 30%, vilket ger en skatt på 1 800 kr * 0,3 = 540 kr

Denna skatt på 540 kr är sedan kvittningsbar mot andra skatter i samma kategori (schablonintäkt på ränteinkomst), eller till viss del mot kapitalinkomst.

 

Hur blir nu för 2016?
Med minusräntor och annat ställdes den hypotetiska frågan om det kan komma att bli så att man får betalt för att ha kapital i en ISK? Nu är det visserligen så att reporäntan  som riksbanken sänkt till -0,50% inte är samma ränta som statslåneräntan . Statslåneräntan har aldrig varit negativ. Men trots detta har ändringar införts som gör att beskattningen på investeringssparkonton blir lite högre, och aldrig går under ett visst golv.

Från och med 1 januari 2016 beräknas schablonskatten istället så här:

  • Ett tillägg på 0,75% läggs till statslåneräntan när man beräknar schablonintäkten.
  • Man inför ett golv på skattesatsen, så att värdet aldrig understiger 1,25%, oavsett hur låg statslåneräntan blir.

Detta är alltså vad som gäller för 2016, till nästa deklaration:

Statslåneräntan sista november: 0,65%
Tillägg: 0,75%
Skattesats: 0,65 + 0,75 = 1,4 % (vilket är över golvet på 1,25%)

Schablonskatt 2016: 1,4% * 0,3 = 0,42%

Du blir beskattad med 420 kr på varje 100 000 kr som du satt in i en ISK eller kapitalförsäkring. En relativt kraftig ökning jämfört med 2015, men fortfarande lägre än 2014 och 2013:

2013: 0,447%
2014: 0,627%
2015: 0,27%
2016: 0,42%

Läs gärna mer om beskattningen av ISK (och för all del även kapitalförsäkring):

Avanza förklarar hur beskattningen går till.
Skatteverket förklarar hur ISK fungerar.
Frågor och svar på skatteverket.

Lycka till med deklarationen!
påskkyckling
Glad påsk!

Annons

Peer-to-peer: utlåning med risk? 

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 17.59.57

Har Ni hört talas om Toborrow, Lendify eller Savelend? Det är en affärsidé där man som privatperson kan vara bank och låna ut pengar till privatpersoner eller företag. Det låter intressant vid en första anblick men hur ser det ut i verkligheten?

Ett av företagen som sysslar med denna verksamheten är eller rättare sagt var, Trustbuddy. De har nyligen försats i konkurs då man upptäckt att inlånat kapital använts felaktigt. Det rör sig om ca 40 miljoner kronor av det kapital som inlånats av privatpersoner sedan starten av verksamheten.
Visst blir man misstänksam mot denna sortens verksamhet men grundidén är god då man helt enkelt struntar i de etablerade kreditinstituten.

Hur fungerar det?
Grundprincipen är enkel. Som privatperson kan du starta ett konto hos någon av peer-to-peer företagen. Du sätter in pengar som sedan lånas ut till en motpart. För detta erhålls en ränta som är uppbygd efter hur kreditrisken ser ut hos låntagaren.
För den som vill låna sker det en vanlig kreditprövning i samband med låneansökningen. Skillnaden kommer när man skall få ihop kapital, då detta kommer från många olika investerare som är privatpersoner.
När man lånar ut varierar den förväntade räntan kraftigt och detta beror givetvis vilken kreditbedömning man har gjort av den personen eller företaget man lånar ut till. En förväntad avkastning kan ligga mellan 3-10%, där riskviljan ökar med avkastningen.
För att hålla nere risknivån är det bra att sprida ut pengarna till många låntagare och därmed hålla ned risken om det visar sig att man inte får tillbaka pengarna från en av låntagarna.

Lendify lovar till exempel följande: ”Lendifys genomsnittlige låntagare har: Inga betalningsanmärkningar (ett krav), medelinkomst över 400 000/år och fast anställning.”

Hur går man då tillväga?
Här är en beskrivning från företaget LendLink hur processen ser ut och det skiljer sig inte mycket från de övriga företagen.

Skapa konto: Skapa ett konto i ditt namn på LendLink. Du identifierar dig via e-post och BankID. Detta tar inte mer än 2 minuter.

Sätt in belopp: Sätt in önskat belopp på ditt konto, minsta summan du kan investera i ett lån är 200 kronor. Pengarna sätts in på ett klientmedelskonto och tillhör inte LendLink.

Välj investeringssätt: Du kan välja mellan manuell utlåning eller automatisk utlåning. Vid manuell utlåning väljer du själv vilka lån som du vill låna ut till. Vid automatiserad utlåning anger du dina utlåningsvillkor och systemet matchar dina önskemål med de lån som kommer in i marknaden. Automatisk utlåning återinvesterar din månatliga avkastning så du hela tiden får avkastning på dina pengar.

Avkastningen: Varje månad får du ränta och amortering på dina utlånade pengar utbetalade till ditt LendLink-konto. Du väljer själv om du vill återinvestera eller ta ut dina pengar. LendLinks serviceavgift dras av på din ränteinbetalning varje månad innan pengarna sätts in på ditt LendLink-konto.

Toborrow
Denna Peer-to-Peer skiljer sig lite från de andra. Toborrow riktar uteslutande in sig på företag som vill låna pengar. Det hela bygger på att man lånar ut pengar genom att lämna bud. Ett företag anger t.ex vilken summa de vill låna, löptid, start- och slutdatum för räntebudet. Man kan gå in och läsa om företaget och det har också gjorts en riskbedömning som baseras på externa kreditbedömare som Business Check, Soliditet och UC. Här finns några länkar för att läsa om Toborrow. Länk 1, 2 och 3

Läs mer om bolagen för att få Er en uppfattning om hur verksamheten fungerar och vad man kan förvänta sig av denna affärsmodell: Lendify, LendLink, Sparlån och Savelend.

Besök även denna utmärkta sida om Peer-to-peer lån.

För att se hur det fungerar bestämde vi oss för att investera ett litet belopp i några av bolagen. Valet föll på  Lendify, Toborrow och Savelend. Uppföljning kommer i ett senare blogginlägg.

Vill dock påminna om att denna sortens investeringar är långt ifrån riskfria. 

Sparabloggen önskar en trevlig påskhelg

Skärmavbild 2016-03-23 kl. 16.51.24.png

 

 

Inkomstdeklarationen för 2015 är här!

6056493021_ddbafe106a_o

Nu vankas deklarationstider. Från och med imorgon klockan 07:00 kan du logga in med bank-ID på skatteverket och se årets deklaration.

Om du har dina investeringar i ISK och inte har några andra avdrag så kommer deklarationen att gå fort. ISK:en schablonbeskattas som bekant och du behöver i stort sett bara skriva under. Om du sköter detta online, med bank-ID, så kan eventuell skatteåterbäring ramla in på kontot redan till midsommar!

Även om du har en vanlig aktiedepå kan du deklarera på nätet. I stort sett alla avdrag, tillägg och annat kan göras direkt på nätet. Då får man dessutom en del hjälp med summering och överföring till rätt ruta. Smidigt!

Vill du få lite tips på hur du kan minska din skatt kan du läsa om kyrkoavgiften här. Andra tips är att kolla upp om du har rätt att dra av för resor till och från arbetet. Kanske har du uppskov på reavinsten för fastighet? Då kan du betala tillbaka skatten och sedan begära rättelse fem år bakåt. Då får du tillbaka räntan på skatten för fem år tillbaka. Givet att du har pengarna tillgängliga.

I år kommer ROT och RUT att granskas extra mycket. Håll lite extra koll på detta!

Lycka till med deklarationen!

Som du sår får du skörda… så ultimat!

Crops pixabaypixabay.com

I ett inlägg för ett par veckor sedan försökte jag koka samman en hel mängd rekommenderade utdelningsbolag till den ”ultimata utdelningsportföljen”. Det som återstår nu är att se om portföljen varit så bra. Om man sått sina pengar i denna portfölj, har man då kunnat skörda en stor skörd?

På $parabloggen förordar vi framförallt stabila bolag, långsiktighet och regelbundet sparande. Med detta framför ögonen så tänker vi oss följande scenario: För tio år sedan tog vi vårt långsiktiga sparande (100 000 kr) och placerade det jämnt fördelat i utdelningsportföljen. Sedan tar vi ett ordentligt tag i vår privatekonomi och börjar spara 10% av vår lön (2 gemensamma löner ~ 5 000 kr/mån.) Givetvis kan du anpassa beräkningen till vilka värden som passar dig. Jag lägger ut excel-filen här. (Klicka på länken… filen öppnas från onedrive. Där kan du ladda ner den med valet till höger under punkterna.)

Följer man detta spartempo, att börja med 100 000 kr och sedan 5 000 kr i månaden har man lagt undan en saftig summa på 700 000 kr på 10 år! Det är ju en fantastisk summa! Men då räknad helt utan avkastning. Hade man investerat i utdelningsportföljen istället hade man haft ett kapital på 2 030 550 kr! Det motsvarar en avkastning +190%. Det är riktigt bra på 10 år.

Utveckling år för år ser ut så här:
Ultimatportfölj utv 10 år graf
Finanskrisen syns, men minskas rejält av mer insatt kapital och återinvesterad utdelning. Insättningar har inte skett sista året än, men det blir 10 insättningar inkl år 2006.

Det verkar ju nu som om portföljen kanske är lite ultimat trots allt! Men om man skärskådar de olika innehaven var och en för sig så ser det lite annorlunda ut:
Ultimatportfölj bolag utv 10 år

Vi har investerat 70 000 kr i vardera bolag + återinvesterat utdelningarna. I storleksordning är innehaven nu värda:
Bolagsvärde

För att få en tydligare bild över utvecklingen i de enskilda bolagen kan man se utveckling som graf:
Bolag utv 10 år graf

Det innehav som är värt mest (Bilia) är värt 6 gånger så mycket som det som är värt minst (Ratos)! Det är en enorm skillnad! Ratos har dessutom avkastat negativt över perioden, trots inkluderad utdelning. TeliaSonera har heller inte rosat portföljen med så stor avkastning. Det känns som att vissa delar av portföljen inte var så ultimat trots allt…

Bilia, SJR in Scandinavia och Nibe är de innehav som avkastat bäst. De har haft en historik som präglats av både en attraktiv utdelning och en stark tillväxt. Det är en denna kombination som verkligen gett ett bra resultat.

För att själv försöka hitta bolag som dels har en stor tillväxt (en omsättning som ökar), har bra vinstmarginal (gör vinst på omsättningen) och delar ut en del till aktieägarna kan du med fördel se detta på borsdata

Nu är det väldigt svårt att dra jättestora slutsatser om de olika innehaven framgent. Historiskt hade det varit mycket bättre att investera i något annat än Ratos och TeliaSonera. Men tar man Ratos som exempel så har vi köpt ”billiga” aktier under lång tid. Om kursen nu skulle börja stiga i Ratos igen (kapitalet från en ev. försäljning av Arcusgruppen kanske ger en möjlighet till bra affärer) så kommer det innehavet att ha stor potential. Men framtiden får utvisa, och jag vill se tecken på vändning innan jag köper.

Det är väldigt roligt att undersöka hur olika innehav hade avkastat historiskt, att back-trejda portföljer. Men det är alltid lätt att back-trejda. Hade det back-trejding gett avkastning hade alla varit miljonärer! Men det enda som är viktigt är vad som händer i framtiden, och framtiden står skriven i stjärnorna!

Historisk avkastning är inte en garanti för en framtida avkastning… men som någon sa; ”Vi har en tendens att gå upp samma tid varje dag, åka till jobbet samma väg varje dag, att lösa problem på samma sätt imorgon som vi löste dem igår…”. Historiken är ju ett kvitto på någonting!

Lycka till!

The best of Investmentbolag

businessmen-1080983_1280

Visst vore det dumt att springa i motsatt riktning när kanske de bästa visar vägen? Vilka nu de bästa är kan vara en subjektiv bedömning men med lite historiska fakta är det ändå värt att lyfta fram tre kandidater bland Investmentbolagen.

På svenska börsen finns det ett antal Investmentbolag och några av dem är kända bland svenska folket, inte minst Investor med Wallenbergarna i spetsen. Investmentbolag har som affärside att äga och utveckla företag och detta gör de mer eller mindre aktivt.

Kan man äga för många investmentbolag?
Om du letar efter en ordentlig diversifiering i din aktieportfölj så kan man lätt hitta detta genom att äga ett antal Investmentbolag. De representerar de klassiska svenska stora industribolagen, banker och även spännande mindre bolag. Lundbergs har Industrivärden i sin portfölj och detta innebär att de har en del gemensamma innehav. Det finns ytterligare några företag som dyker upp i två Investmentbolag: SEB, Handelsbanken, Ericsson, SAAB, Husqvarna, Assa Abloy, Troax, Scandi Standard, Sandvik, Skanska, SSAB.

När man ser översikten över innehaven känns helt enkelt vissa av Investmentbolagen mer spännande än andra. Översikten gör också att man förstår vilken bredd som de olika Investmentbolagen representerar.
alla

Mycket talar för att Melker Schörling, Mats Qviberg, Fredrik Lundberg och de andra har bättre koll på marknaden än gemene man. Gillar man inte hela deras portfölj kan man alltid välja delar ur den och köpa de enskilda bolag.

Vi har tagit ut de Investmentbolag som har gått bäst under ett antal år.

Skärmavbild 2016-03-13 kl. 17.57.50Tre investmentbolag att äga historiskt skulle kunna vara dessa:

  1. Bure Equity
  2. Melker Schörling
  3. Latour

OMX30 har under denna tioårsperiod gått upp 40%. Snittavkastningen för att ha ägt dessa bolag ligger på otroliga 314% på tio år. Alltså 31,4% i avkastning per år.

Det som är lite intressant är Melker Schörling, som har ett innehav som vida överstigit de andra, nämligen Hexpol.

Skärmavbild 2016-03-13 kl. 10.12.03

Likaså är det med Bure Equity som haft sitt Vitrolife som lyft portföljen ordentligt.

Skärmavbild 2016-03-13 kl. 10.18.47

Latour däremot har haft ett mer balanserat innehav.

Skärmavbild 2016-03-13 kl. 16.06.45

Det är också viktigt att komma ihåg att vissa av bolagen i respektive Investmentbolag inte har funnit på börsen under tioårsperioden, därav kan kurserna skilja sig åt.

Fonder vs Investmentbolag
Helt ovetenskapligt lyfter vi fram tre Sverigefonder som förvaltas aktivt och har gått bra på marknaden under många år.

Evli Sverige Småbolag  120% (5 år) 208% (10 år)
Carnegie Sverigefond  85% (5 år) 139% (10 år)
Didner & Gerge Aktiefond  76% (5 år) 160% (10 år)

Om du hade ägt dessa tre fonder hade avkastningen på 5 år varit i snitt 94% och på 10 år 169%. Detta kan vi jämför med de tre Investmentbolagen där avkastningen under 5 år har varit 141% och under 10 år hela 314%.
Lägg där till utdelningarna som i snitt bland de tre bolagen har legat på ca 2% per år.

Om man inte vill direktäga aktier finns alltid alternativet Spiltan Aktiefond Investmentbolag. En mycket trevlig aktiefond som dessutom är billig. Innehavet i den ser ut som följande: Investor, Industrivärden, Lundbergs, Kinnevik, Latour, Melker Schörling och Ratos. Investor och Industrivärden är i särklass de största innehaven. Bra eller dåligt får framtiden utvisa men vad vi har kommit fram till är just de Investmentbolagen inte har presterat bäst.

 

Detta lilla inlägg är skrivet för att få inspiration och det kan förekomma faktafel och någon felräkning i texten.

Trevlig investering!

Sparabloggen

Estelles aktieportfölj – eller jobba inte ihjäl dig!

Estelle
Prinsessan Estelle. Fotograferad vid Haga slott, november 2015. (C) kungahuset.se

23 februari 2012 föddes prinsessan Estelle. Det var stora rubriker och många artiklar om händelsen. En tidning som uppmärksammade det hela var Dagens Industri. På $parabloggen är vi inga utpräglade rojalister, men Di startade i samband med detta en aktieportfölj som de ämnar ge till Estelle på hennes artonårsdag. Det är denna portfölj som vi ska ta och titta lite närmare på.

Portföljen startades som sagt 2012. Upplägget är att 100 000 kr investeras i 10 svenska kvalitétsbolag med ett långt investeringsperspektiv. Portföljen följs upp en gång om året (vid Estelles födelsedag) där man eventuellt byter ut innehav om det visar finnas mer potential någon annanstans. Detta är ett upplägg som jag tror skulle passa många småsparare också. Att bygga en portfölj enligt:

  • 10 stycken bolag i portföljen.
  • Välja relativt stora kvalitétsbolag som är hyfsat stabila.
  • Inte peta för mycket i portföljen. Följ upp en gång om året ungefär.
  • Återinvestera utdelningarna i bolagen.

Frågan är om man kan nå någon framgång med en sådan ”enkel” strategi? Kan det leverera någon större avkastning? Vi har samlat in artiklarna om Estelles portfölj från Di och sedan följt upp utvecklingen genom åren (utan att bry oss om att Di redan presenterat resultat… 😉 )

Di:s artiklar kan ni läsa nedan.
2012
2013
2014
2015
2016

Även Affärsvärlden  skriver om portföljen.

Ett nedslag i portföljen februari 2015.
0222-Estelle-Portfolj-www

Hur har då portföljen sett ut genom åren? Vi har satt ihop lite grafik som visar innehaven år för år:
Portfölj ändringnamn

Det har skett 4 byten genom åren. Byten som man kan fundera över, men det är alltid lätt att back-trejda.

För att se hur utvecklingen ser ut har vi simulerat portföljen genom att använda historiska kurser för 23 februari för respektive år. Vi ”köpte” först bolagen jämnt fördelat, och behöll sedan innehaven år efter år. Utdelningarna återinvesterades i respektive bolag. Vid ett byte så lät vi hela kapitalet flytta från det ena bolaget till det andra, utan att flytta något kapital. Det är inte exakt så som Di gjort, därför får vi heller inte exakt samma resultat. Vår utveckling ser ut så här:
Portföljutveckling tabell

Utvecklingen på börsen har varit stark under perioden, med en nedgång på slutet. Börsen har som bekant fallit sedan 27 april 2015. Denna portföljen håller dock emot nedgången bra!

Utveckling diagram

Under en fyraårsperiod har portföljen avkastat 80,89 % och under samma period har SIX30 Return Index avkastat 44,67% (Från 127,62 den 23 februari 2012 till 184,63 den 23 februari 2016). Portföljen har alltså avkastat nästan dubbelt så bra! Med enbart 4 byten! Man kan få bra betalt även med lite arbete.

Poängen är att man inte måste jobba jättemycket med portföljen. För många investerare kan det faktiskt vara bättre att inte handla för mycket, utan hitta kvalité och handla någon gång om året. Är du osäker på om du själv kan hitta bra bolag, så kan du alltid ta rygg på någon annan. Följ den här portföljen till exempel, eller kika i de framgångsrika sverigefondernas portföljer!

Lycka till med investeringarna!

Den ultimata utdelningsportföljen?

portfölj

Det mest ursprungliga investeringsstrategin kring aktier är att man satsar en summa pengar som används för att bygga ett aktiebolag. Om allt sedan går väl kan man få del av vinsten i framtiden. Man planterar sitt sparkapital i marken, och med tiden kan det växa upp ett pengaträd som ger dig frukt varje år. Lämnar vi liknelserna så handlar det alltså om utdelning!

Att jaga kortsiktiga utdelningar tror jag inte mycket på. Ibland har jag sett frågan ”vilket datum man måste äga aktien för att få del i utdelningen?”. Vilket skulle kunna tyda på att man köper aktien precis innan utdelningen, för få utdelningen och sedan sälja aktien ganska fort efteråt. Kanske kan man trejda på det viset, men så snabb är i alla fall inte jag.


Stöd sparabloggen.com, öppna ditt konto på Avanza nu!

Man kan också använda en sorts långsam swing-trejd-strategi, där man handlar på sig starka utdelare när de står på en låg ”årsnivå”. Man köper alltså i slutet av sommaren, när fokus flyttas från årens vinster (som är läskigt realistiska) till nästa års vinster (som givetvis är rosiga och starka)! Sedan väntar man till strax efter utdelningen och inkasserar (ibland) en överavkastning.

Strategin som jag gillar mer är att försöka hitta bolag som utvecklas tämligen starkt och dessutom gör en del vinst som delas ut till aktieägarna. Jag ser det som det där fruktträdet som växer varje år, och dessutom ger god frukt! Men ärligt talat… vem letar inte efter sådana bolag? Jag har hur som helst kollat runt lite på nätet och försökt hitta olika förslag på utdelningsportföljer som kunnigt folk tipsat om:

När det finns så mycket olika att välja på känns det svårt att veta vad man ska ta. För att bringa lite mer ordning i denna djungel så samlade jag ihop alla de olika förslagen, satte portföljerna sida vid sida helt enkelt.

Metaportföljer data utdelning

Det känns dock fortfarande svårt att få en överblick över vilka bolag man ska välja. Har du stort förtroende för någon av ovanstående personer så kan du alltid följa just den personens rekommendation. Vi har valt att smälta samman all information i en big data-analys (med nio datakällor… 😉 och se vad som poppar fram!

Metaportföljer sammanräknat1 utdelning

Nu blir bilden tydlig över vilka bolag som har flest rekommendationer. Av detta har vi satt ihop en portfölj med 10 olika utdelningsbolag. Vi tar (i stort sett) de 10 översta och sätter ihop en portfölj. Dock så har vi några bolag som påminner om varandra ganska mycket. Tele2/TeliaSonera är ganska lika och Handelsbanken/Swedbank verkar ju i samma bransch. Här kan man alltid välja det bolag som man har störst förhoppningar om. Vi väljer TeliaSonera över Tele2 (för en jämnare direktavkastning) och Handelsbanken före Swedbank (för en lång och strålande historia ). Istället tar vi bolag 12 på listan. Ett bolag som har en stabil och (i alla fall i närtid) ständigt stigande utdelning: Nibe. (Gillar man inte den låga direktavkastningen så kan man ta Axfood istället. Dock använder Nibe sin vinst på ett bra sätt och har vuxit mycket istället vilket är bra för aktiekursen)

Den framtagna utdelningsportföljen ser du ut så här:

Denna portfölj har en ganska imponerande historia sett tio år bakåt. Direktavkastningen har i snitt varit 5,32%, om bolag hela tiden varit viktade lika. Det är inte illa!

Ultimata utdelningsportföljen

Detta är givetvis inte den ”ultimata” utdelningsportföljen, om det nu ens finns någon sådan. Någon av de tipsande är kanske mer träffsäker än någon annan, och då borde man följa hans eller hennes portfölj istället. Men eftersom vi nu inte vet vem vi ska följa kan denna sammanräkning kanske hjälpa till att minimera felen. Använd sammanställningen som inspiration till din egen portfölj!

Till nästa vecka ska jag back-trejda den här portföljen och se hur det gått om man investerat i den för tio år sedan och sedan återinvesterat utdelningarna, samt haft ett månadssparande. Hur står sig bolagen då? Återkom om en vecka!

Vill du se resultatet av back-trejdingen? Läs här.

När guldet blir till sand

africa-1170030_1920

Börsen är full av bolag som vi skulle kunna klassificera som förhoppningsbolag. Alltså bolag som inte gör vinst men som förhoppningsvis kommer att göra vinst i framtiden. 

Att bolagen inte gör vinst avspeglas inte alltid i börskursen då en del av företagen sitter på en tjänst eller produkt som många tror kommer att sälja i framtiden och där investerare tror starkt på bolaget.

Att investera i dessa bolag är i många fall ett lotteri där sannolikheten är liten att produkten eller tjänsten kommer att ge ett positivt kassaflöde. Alla bolag startar någonstans men frågan är om de skall hämta hem pengar från aktieägarna. Ett exempel är bolaget Oniva Online Group som har gjort många nyemissioner genom åren men bolaget tycks fortfarande ha problem med att uppnå positiva siffror. Aktieutvecklingen är en historia för sig och kan ses i denna graf:

Skärmavbild 2016-02-28 kl. 09.04.01

Läs mer om Oniva i detta utmärkta inlägg från Aktieingenjören. 

Det är viktigt att vara försiktig med sådana investeringar men att ha en liten del i sin portfölj kan vara både spännande och roligt, men då pratar vi om en väldigt liten del.

Låt oss ta ett exempel, NeuroVive Pharmaceutical
Bolaget Neurovive arbetar som de själva beskriver: ”läkemedelskandidater för skydd mot akuta njurskador, nervcellsskydd vid traumatisk hjärnskada och för hjärncellsskydd vid stroke. Härutöver arbetar NeuroVive med ett antal andra projekt för cellskydd och energireglering vid mitokondriella sjukdomar.”

I juni 2012 stod aktien i 8 kronor och den dagsaktuella kursen är densamma. Däremellan har den toppat på 80 kronor i augusti 2014. Det som förändrade allt var att de hade ett läkemedel som gick in i fas 3 och misslyckades, vilket innebar att den aldrig kommersialiserades. Ett stort bakslag för bolaget och aktieägarna men en helt naturlig reaktion när man är långt ifrån att tjäna pengar. Med ett fall på runt 90% har många aktieägare förlorat stora pengar men en som inte var sen att sälja var Neurovives forskningschef Eskil Elmér, han minskade sitt innehav med 85 000 aktier den 26 maj 2015. Insiderförsäljning i sådana bolag är alltid av negativ karaktär och visar vart bolaget är på väg.

Det finns en hel del bolag som håller på med forskning och läkemedel. Just de olika delarna med forskning och kliniska tester innan produkten når marknaden är väldigt kritiskt. Ibland skriver man om ett läkemedel som t.ex går in i fas 2 och som då får aktiekursen att rusa. Men sanningen är att därifrån är det långt till en färdig produkt.

Skärmavbild 2016-03-01 kl. 20.44.25

Så här ser NeuroVives forskningsportfölj ut i dagsläget.

Visst vore det fantastiskt om många av bolagen skulle lyckas med den forskning de håller på med. Tänk vilka läkemedel som skulle nå marknaden och vilka sjukdomar som skulle kunna botas. Men tyvärr så ser verkligheten inte ut så.

Funderar Ni på investera i ett spännande bolag som Ni tror på? Var försiktiga men vad som skrivs för många vill gärna haussa ett bolag för att själva dra nytta av det.

Investera lugnt!

Sparabloggen