bolån

Nu har det väl spårat ut…

hus

Jag var på visning av ett hus för ett tag sedan. Familjen önskar ett större hus så vi håller utkik och har varit på några visningar och varit med och budet när vi ansett det möjligt och rimligt. Vi bor i en småstad nära Göteborg vilket innebär att priserna är relativt höga, dock ej Stockholms höga. När man ser utgångspris i relation till slutpris inser man att det ofta blir mycket dyrt.

En mörk och dyr framtid
Med det nya förslaget på höjd skatt för ISK började jag fundera på sparande och lån. Lånekarusellen snurrar allt fortare och nu är hushållens totala lån är över 3.600 miljarder svenska kronor där bostadslånen står för 80 procent. Några procents ökning på räntan kan få förödande konsekvenser för många hushåll. Det genomsnittliga huspriset i Sverige ligger på 2 772 000 (2016) men i detta ingår hushåll som kanske har ägt sin fastighet i över 40 år och ligger långt utanför riskzonen.
Skärmavbild 2017-09-16 kl. 22.44.02Det är de ”nya” bostadsköparna som löper stor risk med amorteringskrav, kontaktinsats och ränteuppgång. Om man har bostadslån på 4 000 000 kr innebär det en kostnad vid 85% belåningsgrad, ränta på 2 % och 2% amortering: 11 334 kr med ränteavdrag per månad. Flyttar vi fram detta bolån in i framtiden med ränta på 3% blir summan: 13 667 kr. Vid 5% ränta blir det 18 334 kr. Utöver själva lånet är det för fastighetsägaren en mängd andra utgifter som gör månadskostnaden väldigt hög vid högre ränta: försäkring, uppvärmning, hushållsel, vatten och avlopp, sopor, sotning och buffertsparande om något går sönder. Icke att förglömma är den kommunala fastighetsavgiften som ligger på max 7 412 kronor.
Sedan får man inte glömma andra sorters kostnader som är brukligt att ha när man äger en fastighet och skall sköta trädgård och fixa med huset. Till exempel gräsklippare och verktyg. En annan riktigt stor utgift är underhållsplanen. Där allt från dränering, fönsterbyte, målning och takbyte kan inrymmas och detta är dyrt, mycket dyrt.
Nu har dock historien visat att en husaffär har varit en mycket god affär för de allra flesta de senaste 25 åren. Bostadskrashen i början av 90-talet är det senaste exemplet när fastigheter föll kraftigt i värde även om det var en viss nedgång vid finanskrisen runt åren 2007-2008.

Hur gick det då med husvisningen?
Huset från 1918 var i mycket fint skick men dock inte så stort. Tomten var på nästan 2000 kvadratmeter med ett fristående litet hus på 25 kvadrat. Men så var det det här med priset. Utgångsbudet låg på 3.850.000 kronor och givetvis hoppas man att det inte skall öka för mycket men efter första buddagen låg priset på 5.300.000 kronor. Om jag inte insett det förr så fick jag bevis på det nu, helt galet.

Något vars prisutveckling har gått ännu längre är nyproducerade lägenheter. Som ett exempel en lägenhet med fyra rum för 4 495 000 kronor med en månadsavgift på 5 480 kronor. Om man då ingår i en bostadsrättsförening innebär det att man också tar en risk om föreningen är högt belånade vilket troligen är fallet om det är en nybildad förening.
Hur tråkigt det än låter så måste detta bromsas upp och det är snart. När de införde amorteringskrav: 85% belåning 2% amortering och 70% belåning 1% amortering tog de ett steg i rätt riktning men effekten tycktes vara kortvarig.
Avanza lät Sifo göra en undersökning bland bolånetagare gällande hur de förberedd sig på en framtida ränteökning. 42% gjorde ingenting alls medan 24% av de som agerade sparade mer och 17% amorterade.
Det finns åtgärder att ta till för att bromsa utvecklingen men ingen av dessa är särskilt populära och med tanke på att det är val om ett år. Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen har trots oviljan att höja reporänta gått ut med varningar gällande bolånesituationen: ”Politikerna behöver ta ett helhetsgrepp och se över såväl beskattningen av kapitalvinster vid bostadsförsäljningar som fastighetsskatten och ränteavdragen. De samhällsekonomiska obalanserna kommer att fortsätta att öka vilket i förlängningen bli mycket kostsamt för Sveriges ekonomi.”

Finansinspektionen kom i maj med ett förslag om hushåll som lånar mer än 4,5 gånger av sin bruttoinkomst ska amortera 1 procentenhet mer av sitt bolån varje år. I praktiken skulle det kunna innebära att man är tvungen att amortera 3% på sitt bolån varje år. Detta vill de skall börja gälla från 1 januari 2018. Förslaget har gått ut på remiss och Riksbanken är positiv medan Mäklarsamfundet är negativa. Även politiskt är splittringen stor där Moderaterna är för medan Liberalerna och Kristdemokraterna är tveksamma. I mitten av november börjar arbetet med förslaget att bearbetas av regeringen.
Skärmavbild 2017-09-17 kl. 11.51.01

Ekonomiska konsekvenser
Om och nu säger jag OM vi skulle drabbas av en bostadskrasch i någon form, för det med sig väldigt mycket i den övriga ekonomin. För om det är något man försvarar till sista kronan så är det ens boende. Det är den allmänna konsumtionen som kommer att minska och med det följer arbetslöshet. Men vi får verkligen hoppas att det inte behöver gå så långt.

Nu är det dags att gå in på Hemnet och drömma vidare för en dag så ska vi väl få det där större huset och glöm inte att en amortering är en investering.

Sparabloggen

Annonser

Är du beredd på höjda boräntor?

house-35535_1280

Ingen vet säkert men det spekuleras från olika håll att bolåneräntorna kanske inom ett år börjar stiga mot nivåer som vi inte sett på många år. Är du förberedd för denna framtid?

En del i det hela är regelskärpningar kring bankernas kapitaltäckning, finansiering och riskhantering kommer att fördyra finansieringen av bolån och bidra till att pressa bolåneräntorna uppåt. Sedan kommer den stora frågan när riksbanken väljer att börja höja räntan?

Bostäder i de flesta städer har ökat i pris men när bolånen blir billigare märker man inte av det i plånboken. Men detta kan snabbt vända och värdet på bostaden sjunker samtidigt som räntorna tar fart, det är då som den omtalade bostadsbubblan blommar ut.

Om vi målar upp ett tänkbart scenario inför framtiden där räntan kan ligga på fem procent kommer din månadskostnad att öka dramatiskt. Känner du att den framtida kostnaden kommer att belasta din ekonomi för mycket? Det enda sättet att påverka detta är att amortera på lånet eller helt enkelt sälja och köpa en billigare bostad.  Vad gäller ränteavdragen diskuteras det bland partierna huruvida dessa skall vara kvar, om de skall sänka nivån eller försvinna helt. Om ränteavdraget skulle försvinna helt innebär det att 30% av räntekostnaden inte längre är möjlig att dra av. Det är upp räntor upp till 100 000 kronor som innefattar 30% avdrag och när räntekostnaden överstiger 100.000 kronor får endast 21% av räntan dras av i dagsläget.

Vi har tagit fram en beräkning på ett lån på 2 000 000 skulle förändras i takt med ränteökning. Vi valde en amorteringsplan på 40 år och utan ränteavdrag.

Skärmavbild 2016-01-24 kl. 09.31.51

Är du orolig för framtiden bör du stresstesta din ekonomi och kolla av hur en ränteökning på din bostad påverkar din plånbok.

1. Kolla hur mycket högre bostadskostnader du klarar utan att få problem i din vardagsekonomi.

2. Passa på att spara medan räntorna är låga och därmed skaffa dig en buffert

3. Överväg om du ska binda räntan för delar av ditt lån.

 

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 17.42.01Källa: Swedbank

Här kan man se utvecklingen för Swedbanks bolån under 10 år, frågan är vart kurvorna tar vägen de närmaste åren?

Första räntehöjningen i USA på 10 år

Federal reserve

Federal Reserve bestämmer bland annat över styrräntan i USA. En höjd styrränta visar bland annat att USA ekonomi utvecklar sig åt rätt håll.

En höjd styrränta är ett styrkebesked från USA. Ekonomin går framåt, och bedömningen är att den snart kan stå på egna ben. Ett tecken på att USA kan vara det draglok i ekonomin som så väl behövs.

En höjning på 25 punkter (0,25%-enheter) och signaler om att vidare höjningar kommer, men inte omedelbart. Ett väntat, och av många efterlängtat, besked. De signaler som finns om att fortsatta höjningar kommer i ett lite lugnare tempo visar också att Fed inte lämnar bolagens utveckling helt åt sig själv riktigt än.

Beslutet är lite historiskt. Det är första gången på ca 10 år som det kommer en höjning av räntan, och första gången sedan 2008 som styrräntan inte ligger på 0 %. Kan det vara så att det värsta är över, och världen på väg att normaliseras?

På tiden säger vissa… för sent säger andra. Det gäller att betala av skuldberget som hunnit byggas upp under tiden också.

Hur som helst kan man nog konstatera att räntehöjningen kommer att påverka börserna, framförallt den amerikanska. Men det finns säkert andra delar av vår ekonomi som kommer att påverkas också.

Börsen
Den höjda räntan blir som ett kvitto på att bolagen går bättre, och inte behöver lika mycket stöd. Man kan eventuellt vänta högre vinster framöver, och räntan är ju trots allt inte så hög än.

Dollarn
En högre ränta kommer att höja värdet på dollarn gentemot kronan. Detta gör semestern over there lite dyrare, men investerar du på amerikanska börsen får du en trevlig valutaeffekt. Många svenska bolag tjänar på en svag krona. De som gör affärer med USA får just en sådan effekt.

I kort kan man säga att alla tecken som visar på en normalisering av ekonomin är positiva i det långa loppet. Alla världens ekonomier är byggda för en viss ränta, en vissa inflation och höjningen är ett tecken på att vi är på väg dit.

Nu väntar vi på Yellens presskonferens och vad som kommer fram där!

Företaget Familjen. Jobba tillsammans!

företaget familjen

Det finns flera likheter mellan att ha en familj och driva ett företag. (och många olikheter) Tillsammans ska man skaffa inkomster till familjen, balansera utgifterna mot de inkomsterna. Man jobbar mot gemensamma mål som att ordna med mat, kläder, husrum åt familjen. För att lyckas med det måste man ordna med tillgångar som bil osv. Hur löser man alla de här sakerna?

Detta är ju en blogg om ekonomi. I denna fråga kan man lägga väldigt många olika aspekter, men vi ska titta lite på det ekonomiska. Man kan säga att det finns två huvudspår för familjens ekonomi. Antingen har man gemensam ekonomi eller så har man delad ekonomi.

Med gemensam ekonomi menar man i stort sett att alla familjens inkomster läggs i en gemensam pott och familjens utgifter dras därifrån. Det finns inget ”mina” eller ”dina” pengar. Det finns trots detta lite olika varianter på detta. Med dela ekonomi menar vi att man inte lägger ihop inkomsterna i en gemensam pott. Var och en tar hand om sina egna inkomster och utgifter, och man delar på de gemensamma utgifterna som hyra, mat osv.

Trenden är att fler och fler familjer går mot en delad ekonomi enligt en undersökning som Nordea gjort. I denna fråga finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att man diskuterar tillsammans och hittar den lösning som man själv är nöjd med. Det viktiga är att man jobbar tillsammans! Det finns ju en del fallgropar man kan falla ner i om man inte samarbetar. Några exempel:

  • Stor skillnad i inkomst kan leda till en del tråkiga problem om man har delad ekonomi. Den ena parten har gott om pengar och vill spendera på resor och nöjen. Den andra har inte råd att vara med sin partner. Detta är nog inte jättebra för ett förhållande.
  • Olika syn på hur man vill spendera pengar och en gemensam ekonomi kan vara en dålig kombination. En som vill spara till mål i framtiden, och en som vill sätta sprätt på pengarna med en gång.
  • Gemensam ekonomi och en part som själv tar allt ansvar för ekonomin och sköter allt från räkningar, konton, kort, deklaration, besparingar och budget. Den andra har ingen insyn alls. Detta leder lätt till att man inte sätter gemensamma mål och jobbar åt samma håll.

De här fallgroparna är inget man kan ta sig runt genom att välja hur man vill ha det med sin ekonomi. Lösningen är att prata med varandra. Oavsett hur intresserad man är av ekonomi är det ändå viktigt att ta såpass ansvar att man gör en hushållsbudget som svarar på frågorna: Vem betalar vad? Hur mycket ska vi spendera på det en och andra? (Vad är rimligt att spendera på teknikprylar, kläder, fikor, krogbesök, mobiltelefon, träning, fritidsintressen, mat, bil, osv) Hur mycket ska vi spara? Vad sparar vi till? Sedan skadar det inte att ta lite mer konkreta frågor som: Vilka konton ska lönen komma in på? Vilket konto ska alla räkningar dras från? Hur mycket pengar flyttar vi in till räkningskontot varje månad? Var ska vi spara pengar? Vilka konto ska betalkorten vara kopplade till? Det gäller att styra undan från ekonomins vardagsfällor!

Familjeekonomen på Ikanobanken har skrivit en liten lista på olika lösningen, och vem som de passar till. De olika förslagen till lösningar är:

  1. Helt separat ekonomi – passar kompisar och nyblivna sambos.
  2. Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst.
  3. Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många.
  4. Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge.

Så vårt tips är att ni pratar ekonomi med varandra. Börja inte samtalet med budget och gränser. Börja ett samtal med vad ni vill med er ekonomi. Fråga er: Vad vill jag lägga pengar på? Hur vill jag spendera min semester? Vad vill jag spara till? Hur mycket är rimligt att spara till framtiden?

Ekonomin ska ju vara ett verktyg för att få trygghet och frihet. Tryggheten att klara vardagens oväntade händelser och friheten att använda sina pengar till det man själv vill. När ni har era mål klara för er så kan ni börja ta itu med budget, konton och kort. Är man överens om ekonomin så når man längre tillsammans och slipper den vanligaste orsaken till konflikter.

Lycka till!

Amortering som sparkonto?

Spara hus

Images Money, flickr.com, Creative Commons

Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt ställe att spara sina pengar nu när vi har minusränta, börsen har greklandsfrossa, och obligationerna sägs vara övervärderade. Vad ska man göra med sina sparpengar egentligen?

Det vanliga svaret är ha en del på börsen, men med en liten del nu när det är skakigt. 10% i en billig indexfond och 90% i billiga korta räntefonder, nu över sommaren. Ett bra svar, så klart. Sedan kan man ändra fördelningen utifrån vad man tror och vilken risk man vill ta. Jag hörde dock om en annan intressant strategi. Det handlar om att använda sitt bolån som sparkonto, genom att amortera kraftigt. Det är Jonas Lindmark från Morningstar som berättade detta i det allra första avsnittet av Fondpodden, lyssna efter 5:25.

Lindmarks taktik var som ett buffertsparande, eller kortsiktigt målsparande (semesterresor, bil och liknande). Han amorterade kraftigt varje månad på bolånet för att sedan gå till banken och höja upp lånet igen när han behövde pengar. Detta är en ganska intressant strategi med tanke på att räntorna på sparkontona är så låga (ej existerande) och att man samtidigt som man amorterar minskar sin ekonomiska risk den dag när räntorna ökar.

Fördelarna med amortering är många. Jens Bankman (för han heter väl Bankman 😉 förklarar allt om amortering.

Använder man amortering som sparmetod så får man inte någon ränta utbetalt, utan man slipper helt enkelt att betala räntan på lånet. Man slipper också betala skatt på den kapitalinkomst som en ränteinkomst från ett sparkonto hade gett. Dock har vi ju ränteavdrag i Sverige på bolånen som är lika stort (30%). Den går man ju miste om, så någon skattemässig effekt blir det ju inte egentligen. Men om ränteavdraget plockas bort så kommer ”amorteringsspara” att blir väldigt förmånligt skattemässigt.

Amortering som sparmetod kan vara bra om:

  • Du har en liten buffert som du snabbt kan komma åt. (Det tar ett tag att få ut pengar på huset).
  • Du har bolån.
  • Du är ute efter ett riskfritt målsparande. (På typ ett år till semester, bil mm)
  • Det inte finns några administrativa avgifter hos banken när man ökar lånet igen. (Fråga din bankman)
  • Du inte använder det som långsiktig placering. Börsplaceringar vinner ”alltid” på sikt.

Läs mer om amortering som sparmetod:

Byggahus.se
SvD Näringsliv
IKANO Bostad
Fondkollen.se
Alltomspara.se
Günther Mårder, Nordnetbloggen.se

Nu har du fått en infallsvinkel till i ditt sparande! Varför inte låta amortering bli en del av ditt sparande? Det minskar din ekonomiska risk för framtida höjda räntor, och det ger dig en riskfri sparränta som är lika hög som ditt bolån!

Mvh,
Sparabloggen.com