skuldkvot

Nu har det väl spårat ut…

hus

Jag var på visning av ett hus för ett tag sedan. Familjen önskar ett större hus så vi håller utkik och har varit på några visningar och varit med och budet när vi ansett det möjligt och rimligt. Vi bor i en småstad nära Göteborg vilket innebär att priserna är relativt höga, dock ej Stockholms höga. När man ser utgångspris i relation till slutpris inser man att det ofta blir mycket dyrt.

En mörk och dyr framtid
Med det nya förslaget på höjd skatt för ISK började jag fundera på sparande och lån. Lånekarusellen snurrar allt fortare och nu är hushållens totala lån är över 3.600 miljarder svenska kronor där bostadslånen står för 80 procent. Några procents ökning på räntan kan få förödande konsekvenser för många hushåll. Det genomsnittliga huspriset i Sverige ligger på 2 772 000 (2016) men i detta ingår hushåll som kanske har ägt sin fastighet i över 40 år och ligger långt utanför riskzonen.
Skärmavbild 2017-09-16 kl. 22.44.02Det är de ”nya” bostadsköparna som löper stor risk med amorteringskrav, kontaktinsats och ränteuppgång. Om man har bostadslån på 4 000 000 kr innebär det en kostnad vid 85% belåningsgrad, ränta på 2 % och 2% amortering: 11 334 kr med ränteavdrag per månad. Flyttar vi fram detta bolån in i framtiden med ränta på 3% blir summan: 13 667 kr. Vid 5% ränta blir det 18 334 kr. Utöver själva lånet är det för fastighetsägaren en mängd andra utgifter som gör månadskostnaden väldigt hög vid högre ränta: försäkring, uppvärmning, hushållsel, vatten och avlopp, sopor, sotning och buffertsparande om något går sönder. Icke att förglömma är den kommunala fastighetsavgiften som ligger på max 7 412 kronor.
Sedan får man inte glömma andra sorters kostnader som är brukligt att ha när man äger en fastighet och skall sköta trädgård och fixa med huset. Till exempel gräsklippare och verktyg. En annan riktigt stor utgift är underhållsplanen. Där allt från dränering, fönsterbyte, målning och takbyte kan inrymmas och detta är dyrt, mycket dyrt.
Nu har dock historien visat att en husaffär har varit en mycket god affär för de allra flesta de senaste 25 åren. Bostadskrashen i början av 90-talet är det senaste exemplet när fastigheter föll kraftigt i värde även om det var en viss nedgång vid finanskrisen runt åren 2007-2008.

Hur gick det då med husvisningen?
Huset från 1918 var i mycket fint skick men dock inte så stort. Tomten var på nästan 2000 kvadratmeter med ett fristående litet hus på 25 kvadrat. Men så var det det här med priset. Utgångsbudet låg på 3.850.000 kronor och givetvis hoppas man att det inte skall öka för mycket men efter första buddagen låg priset på 5.300.000 kronor. Om jag inte insett det förr så fick jag bevis på det nu, helt galet.

Något vars prisutveckling har gått ännu längre är nyproducerade lägenheter. Som ett exempel en lägenhet med fyra rum för 4 495 000 kronor med en månadsavgift på 5 480 kronor. Om man då ingår i en bostadsrättsförening innebär det att man också tar en risk om föreningen är högt belånade vilket troligen är fallet om det är en nybildad förening.
Hur tråkigt det än låter så måste detta bromsas upp och det är snart. När de införde amorteringskrav: 85% belåning 2% amortering och 70% belåning 1% amortering tog de ett steg i rätt riktning men effekten tycktes vara kortvarig.
Avanza lät Sifo göra en undersökning bland bolånetagare gällande hur de förberedd sig på en framtida ränteökning. 42% gjorde ingenting alls medan 24% av de som agerade sparade mer och 17% amorterade.
Det finns åtgärder att ta till för att bromsa utvecklingen men ingen av dessa är särskilt populära och med tanke på att det är val om ett år. Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen har trots oviljan att höja reporänta gått ut med varningar gällande bolånesituationen: ”Politikerna behöver ta ett helhetsgrepp och se över såväl beskattningen av kapitalvinster vid bostadsförsäljningar som fastighetsskatten och ränteavdragen. De samhällsekonomiska obalanserna kommer att fortsätta att öka vilket i förlängningen bli mycket kostsamt för Sveriges ekonomi.”

Finansinspektionen kom i maj med ett förslag om hushåll som lånar mer än 4,5 gånger av sin bruttoinkomst ska amortera 1 procentenhet mer av sitt bolån varje år. I praktiken skulle det kunna innebära att man är tvungen att amortera 3% på sitt bolån varje år. Detta vill de skall börja gälla från 1 januari 2018. Förslaget har gått ut på remiss och Riksbanken är positiv medan Mäklarsamfundet är negativa. Även politiskt är splittringen stor där Moderaterna är för medan Liberalerna och Kristdemokraterna är tveksamma. I mitten av november börjar arbetet med förslaget att bearbetas av regeringen.
Skärmavbild 2017-09-17 kl. 11.51.01

Ekonomiska konsekvenser
Om och nu säger jag OM vi skulle drabbas av en bostadskrasch i någon form, för det med sig väldigt mycket i den övriga ekonomin. För om det är något man försvarar till sista kronan så är det ens boende. Det är den allmänna konsumtionen som kommer att minska och med det följer arbetslöshet. Men vi får verkligen hoppas att det inte behöver gå så långt.

Nu är det dags att gå in på Hemnet och drömma vidare för en dag så ska vi väl få det där större huset och glöm inte att en amortering är en investering.

Sparabloggen

Annonser

Vilka är hushållets tillgångar?

Tillgångar.jpg

Det går en (liten) våg över (delar av) Sverige av att se över sin sparkvot, skuldkvot och ta kontroll över sin ekonomi. Så känns det i alla fall i spåren av alla bloggar och podcasts som handlar om just investeringar och privatekonomi. Kanske syns bara denna vågen från insidan av ankdammen? Men det finns ändå en del siffror som visar att intresset finns. Men om man vill skapa en överblick över sina tillgångar? Vad ska man titta på då?

Jag letade lite för att få lite hjälp att se över mina summerade tillgångar. Jag hittade en intressant finsk sida med en bra överblick över de finska hushållen. Där kan man se följande översikt:

hushallens-finansiella-tillgangar-i-finland

Jag antar att den svenska översikten är ganska lik. Intressant att se IT-bubblan, finanskrisen och nedgången 2011 syns på aktie-/fondinnehavet. Det är också intressant att se att inlåningen (pengar på konto) är det största tillgångsslaget. Men vad ser vi för tillgångar här:

  • Pengar – kontanter och sparkonto
  • Icke noterade aktier – eventuellt egna företag
  • Pension/försäkring – pensionssparande
  • Noterade aktier – aktieportföljen
  • Fondandelar – fondportföljen
  • Penningmarknadsinstrument – räntefonder
  • Obetalda/förutbestämda inkomster – lönekontot
  • Lån – tillgång? Fattar inte?
  • Finansiella derivat – optioner/warranter mm

Detta är som sagt de finansiella tillgångarna. Till detta får man lägga till andra tillgångar. Till exempel sina ägodelar som hus/bostadsrätt, fritidsboende, bil/båt/husvagn mm, konst, smycken, möbler och annat lösöre.

När man räknat samman alla sina tillgångar får man en överblick över hur stora tillgångarna är, hur de fördelar sig och vad som är ”tillgängligt” idag och vad som är bundet. Man får en bättre bild över sin ekonomi helt enkelt. I USA benämns denna summer för net worth.

Frågan är dock om alla dina ägodelar kan räknas som tillgångar? Bil eller andra fordon är högst tveksamma om de kan räknas in… De kostar bara pengar och kommer att säljas för mindre än vad de köptes för. På denna amerikanska blogg anser bloggaren att bilen kan räknas in i tillgångarna för att få en ögonblicksbild. Under förutsättningar att man räknar med marknadspriset vid en eventuell försäljning och drar ifrån eventuellt lån. Det är hur som helst absolut inte en investeringar att äga ett fordon i alla fall!

Då är det alltså dags att ställa upp och räkna ihop dina tillgångar! Logga in på din bank/banker/nätmäklare/pensionsbolag för att se dina finansiella tillgångar. Pensionen räknas lättast ihop på www.minpension.se! Lite jobb för Microsoft Excel eller LibreOffice Calc (  ) eller Google Spreadsheet! Ska du lägga till huset värde måste du antingen värdera ditt hus eller uppskatta marknadsvärdet (andra köp i området? Kanske undersöka på www.bostadsuppgifter.se ). Lägger du till bilen så kan du antagligen hitta en motsvarande bil på www.blocket.se för att se ett marknadspris. Glöm inte att dra ifrån eventuella lån!

summerade-tillgangar

Som du antagligen kommer märka är de mesta tillgångarna i ditt hushåll bundna. Antingen som pension eller i någon sorts ägodel (som du för det första behöver och för det andra tar lite tid att göra sig av med.) Med denna bild har du nu en bättre möjlighet att fundera på vad du har att leva på efter pensionen, hur mycket av dina tillgångar som bundna osv.

Vill du åka på andelen av tillgängliga/rörliga tillgångar är det nu dags att lägga upp ett sparande! Ska du starta ett sparande till en buffert kan du jämföra sparkonton på financer.com! Lite info om hur stor din buffert bör vara kan du läsa här.

SEB använder ungefär samma fördelning av tillgångsslag i sin Sparbarometer. De tittar på fastigheter, värdepapper och räntor. Svenskarna har tillgångar på 14 122 miljarder kronor… ( 14 122 000 000 000 kr).

Hur stor andel av detta är ditt?

2016: det sista goda året?

agenda-1458520_1920-2.png

Lågt olje- och elpris, billigt att spara, rekordlåga räntor, billiga studielån. Listan kan göras lång och jag tror att vi ur en ekonomisk synvinkel lever i de bästa av världar. Lägger man till en mer politisk och ideologisk aspekt kan man diskutera skattetryck ur flera aspekter.  

En faktor som i framtiden kommer att påverka den positiva trenden är skuldkvoten. Balansen mellan hushållets inkomster och skulder. Är den oroväckande hög kommer framtiden inte se så ljus ut. För med stigande räntor, vilket är oundvikligt kommer många att få det mycket svårt.
Skuldkvoten har växt varje år sedan mitten av 1990-talet och det är bland låginkomsttagare, unga hushåll och i storstäderna som den största ökningen sker.

 

Riksbankens slutsats kring detta är följande:

  • Hushållens skuldsättning fortsätter att öka i en snabbare takt än inkomsterna. Under de senaste 12 månaderna har den genomsnittliga skuldkvoten ökat med fem procentenheter, till 343 procent.
  • De lägre inkomstgrupperna har högst skuldkvoter men skillnaden i skuldkvotsnivåer mellan olika inkomstgrupper minskar.
  • I kommuner som redan 2010 hade de högsta skuldnivåerna har hushållens skuldsättning ökat mest mellan 2010 och 2016.
  • Det förekommer stora skillnader mellan bankerna, både sett till skuldnivån hos deras kunder och förändringen i kundernas skuldnivå från 2010 till 2016.
  • Nästan 50 procent av hushållen minskar inte sin bolåneskuld. Sedan 2015 har andelen hushåll som minskar sin bolåneskuld ökat.

Med dessa fakta är det lätt att se problematiken när räntorna tar fart. Det finns ingen genväg annat än att börja se lånen för vad de är och inte någon bankomat som man kan hämta pengar från.

  • Är ditt bostadslån för högt, börja amortera.
  • Låna du till konsumtion, sluta konsumera.
  • Lånar du till nästa semester, börja spara.

En trend som är positiv är att värdet på de finansiella tillgångarna alltså ökat i ungefär samma takt som skuldsättningen.

För Er som vill fördjupa Er i Riksbankens senaste rapport finns den i sin helhet här. Vill man testa sin skuldkvot kan man göra det här.

Olja
Oljepriset har en stor ekonomisk inverkan på världsekonomin. Transporter, uppvärmning och som industriråvara som till exempel plast, asfalt, kosmetika, färg. Priset anges oftast i USA-dollar per fat vilket motsvarar ca 159 liter.
Priset på olja har haft en topp på över 140 dollar fatet men sommaren 2014 började priset gå ned och bottnade på 29 dollar början av 2016. Sedan dess har priset långsamt gått upp och efter OPEC mötet den 30 november steg den till 54 dollar.

olja.jpg

Enligt Ulf Svahn på Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinstitutet höjs bensinpriset med 7 öre för varje dollar som oljan stiger, vilket innebär att priset skulle stiga med ca 3 kronor litern om oljan når 100 dollar fatet.

El
El är något som vi alla är beroende av 24 timmar om dygnet. Hela samhället skulle stanna om vi inte hade tillgång till elektricitet. Detta beroende gör också att vi är tvungna att betala det som leverantörerna erbjuder. Det finns många aktörer på marknaden och via tjänster som elskling.se har man möjlighet att jämföra och få fram det bästa elpriset.

Men även leverantörerna styrs av yttre faktorer, nämligen spotpriset. Detta är det pris som sätts varje timme på den nordiska elbörsen, Nordpool. Priset är baserat på tillgång och efterfrågan och utöver spotpriset betalar du avgifter för elcertifikat, energiskatt och moms.
Det lägsta spottriset var i oktober 2014, 0,54 öre. 2015 hamnade medelpriset på el på 20 öre per kWh och har man en villa som förbrukar mycket el kan det göra skillnad på 10.000-20.000 kronor från år till år.

skarmavbild-2016-12-03-kl-22-10-10

Elnätsavgiften har höjts kraftigt de senaste åren och i en dom från förvaltningsrätten får nätleverantörerna rätten att höja avgifterna med 36 miljarder kronor mer än vad energimarknadsinspektionen föreslagit under en period av fyra år. Läs mer här.
Hur du kan påverka ditt elpris kan man läsa mer om i Råd & Rön.

Helt klart är att det kommer att bli dyrare att leva för de som har fastighet, lån och bil. En viss del av de ökade kostnaderna kan man påverka genom att göra smarta val. Amortera, undvika lån och söka efter de fördelaktigaste avtalen.

Om man tror på scenariet som beskrivits ovan kan man ”hedga” sig genom att köpa finansiella produkter som man kan tjäna pengar på när priset stiger.
Här finns till exempel LONG OLJA H eller EL S, dessa går att köpa på Avanza eller Nordnet.


Sparabloggen
7 december 2016