räntefonder

Vad tusan ska man göra när börsen faller?

börskrasch

 

Under de senaste veckorna har det rapporterats om en orolig aktiemarknad. 8-10% har börsen sjunkit sedan i slutet av april och det spekuleras i huruvida det ska komma ett större ras eller om det bara är en liten sättning i marknaden.

Som aktiv följare av diverse podcasts, affärstidningar och olika forum är det en sak som senaste året har förenat dem; spekulationerna om börsen har gjort sitt för denna gången. Vi vet alla att förr eller senare inträffar det ett större eller mindre ras. Orsaken de två senaste gångerna var IT-kraschen i början av 2000-talet med ett fall på runt 65% och Finanskrisen där fallet under perioden juli 2007 till oktober 2008 var hela 57,8 %.

Står vi nu då inför en ny nedgång och vad är det som skall utlösa ett större fall på börsen? Det är det ingen som vet, en del säger att det kommer att fortsätta stiga medan andra tror på en nedgång.

Orolig, vad ska man då göra?
Den enklaste vägen är troligtvis att tro på att börsen under lång tid stiger och att kvalitetsbolag och billiga fonder med månadsspar är den bästa lösningen. Känner man dock på sig att många varningsklockor ringer kan det vara en bra idé att trappa ned sina innehav.
Kloka människor som förstår sig på finansmarknaden säger att man inte kan tajma marknaden. Att spekulera när stora upp- eller nedgångar ska inträffa är i princip omöjligt. Om man inte klarar detta återstår egentligen bara att åka med. Men är det den rätta vägen?

Hypotetiska lösningar
Sälj allt du har och ligg kvar med likvider samtidigt som du fortsätter att göra insättningar. Har du pengarna på ett Investeringssparkonto (ISK) kommer du att få betala skatt på de pengar du har på kontor (för tillfället 270 kr för varje 100 000 kr). Har du däremot ett vanligt Aktie- och fondsparkonto utgår ingen skatt om man inte gör vinst.
Med en liten risknivå och små avkastningskrav finns det en annan väg att gå: Räntefonder, obligationer och hedgefonder.

Räntefonder
När man sparar i räntefonder tar man en lägre risk vilket också medför att avkastningen är låg. Men det kan vara ett mycket bra sätt att säkra upp sina pengar under en period när marknaden är orolig. Det går att dela upp räntefonderna i olika kategorier: korta-, medellånga och långa räntefonder. Risknivån är högst med de långa räntefonderna.
Vad som styr risknivåer och avkastningen går att läsa på lar.snabber.se.
En favorit hos Sparabloggen är den korta räntefonder Spiltan Räntefond Sverige som genererat i snitt 2,8% de senaste fem åren. I den lågräntemiljö vi lever i kan man absolut inte förvänta sig mer. Vill man sprida riskerna bland de säkra räntefonderna kan man gå på Claes Hembergs räntetrippel: 1/3 SPP företagsobligation, 1/3 SEB företagsobligationsfond och 1/3 av Spiltan räntefond. Läs mer här.

Vad gäller medel- och långa räntefonder är det lite mer komplicerat och volatilt. Men i regel kan man säga att när marknadsräntorna är stillastående eller sjunker ger det avkastning på de långa räntorna. Just nu har de långa marknadsräntorna stigit och därmed gett negativt resultat för långa räntefonder.
Leta bland räntefonder hos Avanza här.

Företagsobligationer är en sorts ränta som företag får betala. Osäkra företag ger högre risk men också möjlighet till större avkastning medan stabila företag har lägre risk och därmed lägre ränta. Läs mer här.

Hedgefonder
En hedgefond är en fond som strävar efter positiv avkastning oavsett hur marknaden rör sig. Även om börsen och marknaden går nedåt är syftet med hedgefonden en positiv avkastning. Det åstadkoms genom att en hedgefond har friare placeringsmöjligheter än en traditionell aktie-, index- eller räntefond samt även att en hedgefond vanligen aktivt försöker minska sin risk.

Sparande i en hedgefond kan lika lite som andra fonder garantera att dina pengar ökar i värde. Däremot siktar fonden på att försöka motstå en marknad som går nedåt vilket innebär att om börsen går ned under en längre period strävar hedgefonden efter ett positivt resultat.
De flesta Hedgefonder är dyra och merparten tar ut en prestationsbaserad avgift samtidigt som du inte kan förvänta dig stor avkastning. Däremot kan det vara ett bra sätt att parkera pengar under oroliga tider.

Efter att ha tittat igenom det stora utbudet av Hedgefonder fastnade vi för följande:
Catella Hedgefond HF, Rhenman healthcare Eq L/S (månadsköp), Excalibur, Atlant stability, PriorNilsson yield, Aktie-Ansvar Graal Total, Aktie-Ansvar Graal HF, (månadsköp, 10000:-), Brummer Multi-Strategy (månadsköp, 20000:-). Om man har 100 000:- så är Gladiator en Hedgefond som har varit stabil under åren.
Leta bland Hedgefonder hos Avanza här.

Ett annat alternativ
Har du lån, passa på och amortera då vet du säkert att pengarna hamnar rätt.
Det är lätt att investera när börsen konstant stiger, vilket vi har vant oss vid under de senaste åren. Det är när börsen faller tillbaka som det gäller att agera klokt.
Bli aldrig girig, över tid finns stora möjligheter att få bra avkastning.

De exempel som har lyfts fram är absolut ingen garanti för framtida avkastning.

Lycka till med Era val!

Kapitalskyddade investeringar – aktieindexobligationer – Bankerna skor sig!

Livboj
pixabay.com

Är du intresserad av att ta del av börsens möjligheter, men rädd att du ska förlora pengar? Då är du inte ensam! Dessutom är du målgruppen för storbankernas så kallade strukturerade produkter!

Går man in på sin bank idag och säger att man vill investera en summa pengar, men inte ta så stor risk så kommer man nog mest troligt ut med aktieindexobligationer, eller SPAX:ar som de kan kallas. Detta beror inte på att det är det som du tjänar mest på, utan på att det är denna produkt som banken tjänar mest på! Dessutom kan de sälja in den till dig med de lysande argumenten ”investera med möjlighet till bra avkastning, men inte ta så stor risk”. Vilket ju var det du bad om hela tiden. Jag ska motstå frestelsen att sabla ner de här strukturerade produkterna mer nu… men istället lämna det till andra som redan gjort det:

Per H Börjesson är kritisk till aktieindexobligationer i webb-TV inslag.
Sparrebellen vill förbjuda aktieindexobigationer till småsparare.

Men det finns ett enkelt och billigare alternativ till denna produkt. Ett alternativ som ger dig fördelen att du inte behöver betala avgifter (både redovisade och mer dolda) till banken, utan kan använda hela ditt kapital till höja din avkastning. Dessutom är chansen till högre avkastning större om du syr ihop produkten själv.

Hela konceptet går ut på att man kombinerar en fond med låg risk, och ganska säker avkastning, som en räntefond med en fond med större risk, med möjlighet till större avkastning, som en aktiefond. Sedan balanserar man dessa så att avkastningen på räntefonden täcker upp det belopp som man satsar i aktiefonden. På det sättet så man ändå en positiv avkastning, även om aktiefonden går ner Detta kan låta krångligt, men jag kan visa med en bild hur det hela hänger ihop:

AIO_illustration_staplar

Du köper en aktieindexobligation för 11 000 kr + courtage.
Banken lovar dig det nominella beloppet på 10 000 kr tillbaka.

Obligationsdelen / räntedelen växer såpass att det täcker upp det lovade beloppet. Sedan kan optionen (den del som växer med börsen) ge dig en eventuell avkastning om börsen stiger. Det är dock vanligt att man betalar en riskpremie, som banken inte lovar att betala tillbaka. Dessutom tillkommer det också ett courtage som banken tar direkt (ofta 1,5 %). Riskpremien och avgiften är alltså det man riskerar att förlora. Dock trycks det inte särskilt hårt på detta i de informationsblad jag läst… Där pratas det mest om ”kapitalskyddad investering”.

Hur som helst… Hur ska vi kunna sätt ihop något sådant här på ett bättre sätt? Jo, helt enkelt genom att göra samma sak. Vi köper en räntefond (som ju bygger på obligationer) med den största delen av kapitalet, och tar sedan en chansning med resten! Det är alltså inte krångligare än att köpa två fonder! Exempel:

Vi går till banken och vill tryggt investera 40 000 kr. Banken ger dig förslaget att investera 44 660 kr i en aktieindexobligation med inriktning med konsumtionen i USA.

Du börjar alltså med att betala 660 kr i avgift, och sedan riskerar du 4 000 kr… och kan max avkasta 20% + valutaeffekt på tre år.

Man kan också investera så här:

Tror på fortsatt stark börs i USA:
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Skandia USA (Avkastat 106,53 % på 3 år)

Mer global satsning: (Mindre risk ändå)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i SEB globalfond Lux (Avkastat 88,44 % på 3 år)

Tror på utveckling i Indien: (Högre risk, större chans!)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Carnegie Indienfond (Avkastat 76,54 % på 3 år)

Satsa på Sverige: (med lite högre risk)
90 % i Carnegie Corporate Bond A (Avkastat 18,54 % på 3 år)
10 % i Carnegie Sverigefond (Avkastat 111,64 % på 3 år)

Tror på börsnedgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BEAR 2 (Avkastar omvänt från börsen, men dubbelt! -68,83 % på 3 år pga börsuppgång)

Tror på börsuppgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BULL 2 (Avkastar dubbelt som börsen! +141,17 % på 3 år pga börsuppgång)

Vilket alternativ man väljer ovan beror ju på vad man tror börsen är på väg. Men man kan i alla fall ganska enkelt ge sig in och investera på börsen, utan att riskera att förlora alla sina pengar.
(Självklart är alla siffror ovan historiska… de senaste tre åren. Det enda man kan vara ganska säker på är att kommande tre år kommer inte att se likadana ut som de tre senaste. När börsen står på all-time-high kanske man inte ska ge sig in på börsen fullt ut.)

Men vad du gör… ge inte dina pengar till banken, utan sätt ihop ditt eget alternativ! Du kommer att tjäna mer på det, i 4 fall av 5, och ändå bra det femte!
Tänk också på att räntan just nu är väldigt, väldigt låg. Så länge räntan sjunker så är det bättre att ta en lång räntefond (som Carnegie Corporate Bond), men när räntorna stiger igen är det bättre att ta en kort räntefond (som Spiltan Räntefond Sverige)

Lycka till! Och flytta gärna in en del av sparkapitalet på börsen!

Skriv gärna en kommentar nedan med ditt eget alternativ till en aktieindexobligation!

Läs gärna rådet direkt från Per H Börjesson, på Sparrebellen.