Månad: september 2017

Nu har det väl spårat ut…

hus

Jag var på visning av ett hus för ett tag sedan. Familjen önskar ett större hus så vi håller utkik och har varit på några visningar och varit med och budet när vi ansett det möjligt och rimligt. Vi bor i en småstad nära Göteborg vilket innebär att priserna är relativt höga, dock ej Stockholms höga. När man ser utgångspris i relation till slutpris inser man att det ofta blir mycket dyrt.

En mörk och dyr framtid
Med det nya förslaget på höjd skatt för ISK började jag fundera på sparande och lån. Lånekarusellen snurrar allt fortare och nu är hushållens totala lån är över 3.600 miljarder svenska kronor där bostadslånen står för 80 procent. Några procents ökning på räntan kan få förödande konsekvenser för många hushåll. Det genomsnittliga huspriset i Sverige ligger på 2 772 000 (2016) men i detta ingår hushåll som kanske har ägt sin fastighet i över 40 år och ligger långt utanför riskzonen.
Skärmavbild 2017-09-16 kl. 22.44.02Det är de ”nya” bostadsköparna som löper stor risk med amorteringskrav, kontaktinsats och ränteuppgång. Om man har bostadslån på 4 000 000 kr innebär det en kostnad vid 85% belåningsgrad, ränta på 2 % och 2% amortering: 11 334 kr med ränteavdrag per månad. Flyttar vi fram detta bolån in i framtiden med ränta på 3% blir summan: 13 667 kr. Vid 5% ränta blir det 18 334 kr. Utöver själva lånet är det för fastighetsägaren en mängd andra utgifter som gör månadskostnaden väldigt hög vid högre ränta: försäkring, uppvärmning, hushållsel, vatten och avlopp, sopor, sotning och buffertsparande om något går sönder. Icke att förglömma är den kommunala fastighetsavgiften som ligger på max 7 412 kronor.
Sedan får man inte glömma andra sorters kostnader som är brukligt att ha när man äger en fastighet och skall sköta trädgård och fixa med huset. Till exempel gräsklippare och verktyg. En annan riktigt stor utgift är underhållsplanen. Där allt från dränering, fönsterbyte, målning och takbyte kan inrymmas och detta är dyrt, mycket dyrt.
Nu har dock historien visat att en husaffär har varit en mycket god affär för de allra flesta de senaste 25 åren. Bostadskrashen i början av 90-talet är det senaste exemplet när fastigheter föll kraftigt i värde även om det var en viss nedgång vid finanskrisen runt åren 2007-2008.

Hur gick det då med husvisningen?
Huset från 1918 var i mycket fint skick men dock inte så stort. Tomten var på nästan 2000 kvadratmeter med ett fristående litet hus på 25 kvadrat. Men så var det det här med priset. Utgångsbudet låg på 3.850.000 kronor och givetvis hoppas man att det inte skall öka för mycket men efter första buddagen låg priset på 5.300.000 kronor. Om jag inte insett det förr så fick jag bevis på det nu, helt galet.

Något vars prisutveckling har gått ännu längre är nyproducerade lägenheter. Som ett exempel en lägenhet med fyra rum för 4 495 000 kronor med en månadsavgift på 5 480 kronor. Om man då ingår i en bostadsrättsförening innebär det att man också tar en risk om föreningen är högt belånade vilket troligen är fallet om det är en nybildad förening.
Hur tråkigt det än låter så måste detta bromsas upp och det är snart. När de införde amorteringskrav: 85% belåning 2% amortering och 70% belåning 1% amortering tog de ett steg i rätt riktning men effekten tycktes vara kortvarig.
Avanza lät Sifo göra en undersökning bland bolånetagare gällande hur de förberedd sig på en framtida ränteökning. 42% gjorde ingenting alls medan 24% av de som agerade sparade mer och 17% amorterade.
Det finns åtgärder att ta till för att bromsa utvecklingen men ingen av dessa är särskilt populära och med tanke på att det är val om ett år. Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen har trots oviljan att höja reporänta gått ut med varningar gällande bolånesituationen: ”Politikerna behöver ta ett helhetsgrepp och se över såväl beskattningen av kapitalvinster vid bostadsförsäljningar som fastighetsskatten och ränteavdragen. De samhällsekonomiska obalanserna kommer att fortsätta att öka vilket i förlängningen bli mycket kostsamt för Sveriges ekonomi.”

Finansinspektionen kom i maj med ett förslag om hushåll som lånar mer än 4,5 gånger av sin bruttoinkomst ska amortera 1 procentenhet mer av sitt bolån varje år. I praktiken skulle det kunna innebära att man är tvungen att amortera 3% på sitt bolån varje år. Detta vill de skall börja gälla från 1 januari 2018. Förslaget har gått ut på remiss och Riksbanken är positiv medan Mäklarsamfundet är negativa. Även politiskt är splittringen stor där Moderaterna är för medan Liberalerna och Kristdemokraterna är tveksamma. I mitten av november börjar arbetet med förslaget att bearbetas av regeringen.
Skärmavbild 2017-09-17 kl. 11.51.01

Ekonomiska konsekvenser
Om och nu säger jag OM vi skulle drabbas av en bostadskrasch i någon form, för det med sig väldigt mycket i den övriga ekonomin. För om det är något man försvarar till sista kronan så är det ens boende. Det är den allmänna konsumtionen som kommer att minska och med det följer arbetslöshet. Men vi får verkligen hoppas att det inte behöver gå så långt.

Nu är det dags att gå in på Hemnet och drömma vidare för en dag så ska vi väl få det där större huset och glöm inte att en amortering är en investering.

Sparabloggen

Annonser

Kavastus investeringsregler

kavastus regler
(Grafik: pexel.com och Thobias)

Lyssnade på avsnitt 89 av #PrataPengar ( Episod 89 – Kavastu gästar by #PrataPengar ) där Arne Talving gästande, mer känd som twitterprofilen Kavastu. Det var ett mycket bra avsnitt (liksom avsnittet med Morgan Alling. Episod 78 – Från fattig skådespelare till investerare! by #PrataPengar ) Det blev mycket inspirerande prat om styrkan i att investera på börsen och kring de investeringsregler som Talving satt upp för sig själv. Reglerna och tipsen var så bra att jag valde att skriva ner dem åt mig själv. Nu får du chansen att läsa dem här!

Arne Talving föddes 1962 och började följa aktiemarknaden 1983. Han har alltså sett riktiga rusningar och riktiga krascher. Vid ett tillfälle 2004 satte han sig ner och funderade igenom sina investeringar. Han hade inte överavkastat mot börsen och funderade på om det inte vore bättre att lägga allt i en indexfond istället. Efter att skärskådat sina affärer bestämde han sig för att ta lärdom och göra mer av det som gick bra, och lägga av med det som gick dåligt. Sedan tog investeringarna igång på allvar! 2012, vid 50 års ålder kunde Arne välja att jobba med det som var roligt, inte för att varje lön behövdes. Att lyssna på Arne kan nog ge några värdefulla tips!

”Om man aldrig gör mer än vad man får betalt för, kommer man aldrig få mer betalt för det man gör.”

 

  1.  Ha inte bråttom – bli inte stressad!
    Alltför många vill tjäna pengar fort. De ser investeringar som ett spel, där de ska vinna pengar. Det är tyvärr ett utmärkt sätt att förlora pengar. Låt det ta tid.
  2. Undvik hävstångsprodukter!
    Enda sättet att tjäna pengar på hävstångsprodukter är när man kan slå marknaden med marginal. Det kan de flesta inte göra, och då förvandlas hävstångsprodukten till en förlust affär. (Om du ska ge dig själv hävstång genom att belåna din egen portfölj bör det absolut inte vara mer än 10% – 15%.)
  3. Kolla bolaget! Inte bara branschen.
    Visst, mat kommer alltid att behövas och köpas… men det betyder inte automatiskt att ICA eller Axfood blir vinnare. (Jag tror visserligen det…). Ska du köpa in dig i dagligvaror/matbutiker, se till att hitta det bästa bolaget! Kolla hur vinsten och omsättningen utvecklats, se på marginalens utveckling osv. Ett tips är att titta på P/S-talet. (Price/sale. Det bör vara lågt, så att bolagets värde inte är väldigt mycket mer än försäljningen.)
  4. Skriv en regelbok!
    Skriv en regelbok som talar om vad du får, och inte får göra! Hur många bolag ska din portfölj innehålla? Hur stor del av din portfölj får ligga i varje bolag? Hur mycket ska dina bolag dela ut? Vilka listor får du investera i? Hur stor del av portföljen ska investeras utomlands? Osv… Arne hade väldigt intressanta regler tycker jag! Se nedan!
  5. Sprid riskerna!
    Köp flera bolag, minst 10 stycken varav ett eller ett par är investmentbolag. Om du ägde Probi den dagen den föll 30% hade det varit ett dråpslag, om det var ditt enda bolag! Har du tio bolag så hade det däremot bara varit 3% av ditt portföljvärde.
  6. ”Pris är vad du betalar, värde är vad du får.” – Warren Buffet.
    Betala hellre lite mer för ett bra bolag, istället för att köpa ett dåligt bolag billigt. Du kommer bara blir besviken om du inte köper kvalitet.
  7. Spekulera inte i nedgång!
    Fånga inte en fallande kniv! Om aktiekursen faller, så finns det antagligen en anledning. Man gör inte ett fynd ,för antagligen kommer de fortsätta falla. Den gamla kursen är inte ett riktvärde för hur det blir i framtiden. Vänta till trenden har vänt ordentligt innan du går in, om du verkligen är sugen på bolaget.
  8. Fånga inte en fallande kniv!
    Det är tydligen ett vanligt misstag… så tipset kommer igen. Börjar ett bolag vända uppåt igen kan du ju gå in lite… om sedan uppgången håller i sig kan man gå in med lite mer. Men vänta till trenden vänt.
  9. Köp aktier med utdelningar!
    Bolagens utdelningar står för över börsens halva tillväxt (om man återinvesterar utdelningen). Svenska börsen växer inte på grund av spekulation (långsiktigt) eller inflation. Den växer och levererar eftersom bolagen går med vinst. Går de inte med vinst kommer de att försvinna. Se till att köpa bolag som gör vinst, och delar ut den!
  10. Börja spara!
    Skjut inte upp att börja spara. Hitta de möjligheter som finns att spara, och investera överskottet. Några tips är att investera alla extraordinära inkomster (gåvor, sålt saker på nätet osv.) Dra in på onödiga saker (kanske hoppa över ett krogbesök och investera istället, köp inte alltid en ny bil när det kan fungera med en begagnad osv…), köp på rea/rabatt (och spara undan det du sparat). Arne började med två tomma händer och jobbar nu bara frivilligt vid 55 års ålder.Bonustips!

     

  11. Undvik ryggdunkarklubben!
    Många vill lyssna på andra, men lyssnar bara på andra som tycker samma sak. Det leder inte till utveckling eller framgång i längden. Lyssna på den som säger tvärtom… Vad har de för argument? Kanske ligger det något i det. Ta lärdom och vinn!
  12. Undvik bolag som ökar antalet aktier!
    Det finns bolag som ökar antalet aktier. Det görs genom långsam utspädning eller nyemission. Antagligen till detta är att bolaget inte klarar av att finansiera sin utveckling själv, och är det något att investera i? ”En gång nyemission är en gång, två gånger är en gong gong!”
  13. Skjut inte upp sparandet!
    Det bästa läget att ändra eller starta något är alltid just nu. Väntar du till imorgon så har du bara lyckats tappa en dag. Investeringar på börsen tar tid för att ge avkastning, se till att börja med en gång för tiden får du aldrig tillbaka!

Kavastus regelbok

(det urvalet som fanns med i podden… 34 min 30 sekunder in i podden. Kavastu får gärna höra av sig och fylla i med mer regler från sin regelbok! det hade varit riktigt intressant!)

  • Exakt hur mycket procent i varje aktie, som max. Talet nämnde han dock inte! Men tidigare bestod portföljen av 20 – 30 bolag, idag 60 st bolag.
  • 85% av portföljen på OMX-Stockholm! (Large-, Mid-, Smallcap)
    Max 15% på listor utanför OMX (FirstNorth, Aktietorget)
  • 90 % av alla aktier ska ha utdelning!
    (Återinvesterade utdelningar ger mer än halva börsens avkastning.)
  • Bara köpa svenska aktier! ”Det är det jag kan”
  • Om ett bolag faller under MA200 (200-dagars glidande medelvärde) så ökar jag aldrig mer i bolaget. Kanske säljer jag istället…
  • När marknaden ligger i bulltrend (uppgång) så ligg 100% investerad! När börsen ligger i beartrend (nedgång) flytta ut kapital ur marknaden.
    (Lyckas du med det perfekt så tala om hur man gör!!)

 

Det finns några likheter mellan den här regelboken (som nog inte är så komplett) och den vi använder i vår aktiesparklubb… Nu är det alltså bara att vänta på den stora avkastningen! 😉

Vilka regler använder du?

Rör inte mitt ISK-konto!

ISK Fortsätt spara
(Grafik: pexels.com  pixabay.com  och Thobias)

Det har börjat huggas mer och mer i våra investeringskonto… Förslag läggs fram om att ytterligare höja skatten på sparande, och debatten har gått varm! Men vad innebär det? Är det dags att flytta sparandet till en vanlig aktie- fonddepå? Eller är det bara att lägga ner sparandet? Nej! Hugg inte ner trädet! Fortsätt spara!

För ett drygt år sedan redde jag ut hur mycket skatt man får betala för sitt investeringskonto. Det är ju nämligen så att skatten varierar med statslåneräntan. Läs mer om hur man räknar här. Vi repeterar snabbt uträkningen:

Det finns några krångliga begrepp som har med skatten på ISK-kontot att göra:

Kapitalunderlag: Medelvärdet för kapitalet på ditt ISK-konto. Det är typ ditt kapital helt enkelt. För att räkna fram detta så lägger man ihop värdet av ditt konto i början av varje kvartal, till detta lägger man allt insatt kapital och sedan delar man med 4. Då får man ett medelvärde av ditt kapital under året. Har du typ 100 000 kr på ditt ISK-konto, blir kapitalunderlaget typ 100 000 kr.

Schablonintäkt: Detta är din skattepliktiga intäkt (inkomst) för året. Din skattemässiga vinst för året, helt enkelt. För att räkna fram den så tar man statslåneräntan per den 30:e november året innan + 0,75%-enheter* och multiplicerat med sitt kapitalunderskott. Det är detta värde som tas upp i din deklaration. Krångligt? 😉 Vi räknar ut det!

Statslåneräntan 30/11 – 16: 0,27%
Tillägg*: 0,75%
Räntesats: 0,27% + 0,75% = 1,02% (Men det finns ett minsta golv på 1,25%… Så vi måste räkna på 1,25%)

Din schablonintäkt för 2017: 1,25% av 100 000 kr = 1 250 kr. (detta ska du nu skatta 30% av!)

Skatteinbetalning: Staten räknar alltså med att du tjänar 1 250 kr i avkastning på dina 100 000 kr. Det är alltså detta belopp du ska betala 30% skatt för. Det blir alltså

Din skatteinbetalning: 30% av 1 250: 0,3 * 1250 = 375 kr (eller 0,375% av ditt kapital!)

 

Skatten på ditt ISK-konto 2017 är 0,375% av kapitalet!

 

Du ska alltså betala 375 kr i skatt för varje 100 000 kr du har på ditt ISK-konto under 2017. Detta betalas in via deklarationen 2018. För att få en historisk tillbakablick på hur mycket ISK-kontot har beskattas år får år sedan början kan du läsa här.

 

Nu är det dock ändringar på gång!

Eftersom vi har ett extremt lågt ränteläge i Sverige för tillfället så blir skatten på ISK-kontot väldigt låg. Hade statslåneräntan legat på en mer normal nivå så hade vi fått se högre skatter. Går man tillbaka ett tiotal år så är statslåneräntor på 2% – 3% – 4% inte alls konstigt. I en sådan räntemiljö hade ett ISK-konto beskattats med:

100 000 kr * (4 + 0,75)%: 4 750 kr
4 750 kr * 30% = 1 425 kr för varje 100 000 kr, eller 1,425% på kapitalet.

På grund av det låga ränteläget finns det politiska krafter som vill höja räntan som ska betalas. Det gäller det här tillägget på 0,75% som vänsterpartiet vill höja till ett tillägg på 1% istället. Nu är det redan så att det här tillägget inte fanns från början. Den låga räntan gjorde att höjningar av ISK-skatten gjordes redan 2015. Man lade till 0,75% när man räknade fram schablonintäkten, och lade ett golv på minst 1,25%. Detta kan du se i min uträkning längst upp. Tydligen tyckte man inte att denna höjning räckte, utan lägger på ytterligare 0,25%, som sagt.

Okej, okej… Men vad betyder det här? När händer detta? Hur mycket blir det? Alla siffror gör mig snurrig! Alltså! Vi tar ett skutt in i framtiden och ser hur det här slår. Ändringen kommer inte att börja gälla förrän nästa år. Det blir alltså för inkomståret 2018. Då ligger statslåneräntan för 30/11 – 2017 till grund för beräkningen. Denna är inte satt än. Vi får helt enkelt försöka prognostisera med hjälp av dagens ränta. Statslåneräntan ligger på 0,60% idag (14 september). Alltså räknar jag på detta värde… Vi kör beräkningen igen!

Kapitalunderlag: 100 000 kr.
Schablonintäkt: 100 000 kr * (0,60 + 1,0) = 1 600 kr
Skatt 2018: 1 600 kr * 0,3 = 480 kr för varje 100 000 kr (eller 0,48% av kapitalet) **

Jämför vi detta med hur det sett ut utan höjning…
Schablonintäkt: 100 000 kr * (0,6 + 0,75) = 1 350 kr
Skatt: 1 350 kr * 0,3 = 405 kr (höjningen ligger på 75 kr för varje 100 000 kr, eller 0,075%-enheter högre)

Vi kan alltså konstatera att höjningen inte är så stor. Ligg lugnt kvar i ditt ISK-konto, du kommer inte att bli skatteruinerad… än.

Faktum är att skatten för ISK-kontot 2018 blir lägre, även med höjning, än vad skatten var både 2012 (0,495%) och 2014 (0,627%). Så för mig är det inte skatten 2018 det här handlar om. För mig handlar det om vad som händer när statslåneräntan går upp igen. Om statslåneräntan stiger till mer normala 4%… Kommer då tillägget plockas bort? Det är jag inte lika säker på! Hade det löftet funnits, hade jag inte varit lika bekymrad. Så länge det inte finns ett löfte om att plocka bort tillägget så säger jag:

Rör inte mitt ISKSprid gärna handen över nätet… 

Skriv på Hembergs protestlista mot ändringar i ISK-skatten!

Men fortsätt också spara! Tills vi hörs igen!

 

Fotnoter:
* Detta tillägg på 0,75% fanns inte med i den ursprungliga planen för ISK-konto. Både tillägget och golvet på 1,25% infördes 2015. Den ändringen var mycket värre än dagens ändring.

** Jag räknar som sagt inte på den faktiska räntan som kommer ligga till grund för den riktiga skatten 2018. Den räntan sätts 30 november 2017, och kan bli både högre och lägre. Antagligen blir den högre, så som räntorna utvecklas.