batteri

Kobolt: värdefull metall i batterier

tesla-1724773_1280.jpg

Sparabloggen har i ett tidigare inlägg skrivit om Litium i samband med att elbilstillverkningen och dess batterier kommer att öka dramatiskt de närmaste åren. Cirka 2 procent är Litium i ett batteri medan Kobolt är 7 procent och dessutom ett mycket dyrare metall.

Grekiskans Kobald – troll eller elak ande
Kobolt är ett metalliskt grundämne som är hårt och med ett silvergrått utseende. Dess användningsområden är många, bland annat för magnetism, motstånd mot syreangrepp, färgämne (Koboltblå), Vitamin B12, medicinsk strålterapi, katalysatorer och inte minst som beståndsdel i litiumjonackumulatorer. Det var den svenske kemisten Georg Brandt som år 1742 lyckades isolera kobolt.
Kobolt är ofta en biprodukt när man bryter andra metaller, till exempel nickel eller koppar. De största reserverna av kobolt finns i Demokratiska republiken Kongo vilket i sig är ett problem. Landet är ett av de fattigaste länderna i världen och mycket beror på kolonisation och ensidigt styre. Kobolt liksom andra sällsynta metaller finns i områden där människor arbetar under slavlika förhållanden och där barnarbete förekommer. Kongo är inget undantag och det kan vara upp till 900 000 människor som arbetar under dåliga förhållanden.

Årsproduktionen i olika länder är enligt följande:
länder.jpg

Benchmark Mineral Intelligence har gjort en analys av Teslas gigafactory när den står klar med full kapacitet 2020. Det beräknas att det finns ett årsbehov av 7000 ton vilket kan jämföras med hela världens samlade produktion på 124 000 ton.
Kobolt används i flera batterityper som litiumjonbatterier, nickelkadmiumbatterier och nickelmetallhybridbatterier. Om allt går som planerat med främst batteriproduktion till elbilar kommer vi att se en kraftigt ökad efterfrågan under många år framåt. Under de senaste tjugo åren har efterfrågan på kobolt fyrdubblats på årsbasis.
Om vi tittar närmare på prisutvecklingen för kobolt så var det en topp strax efter 2010 som sedan följdes av prisfall för att bottna i början av 2016. Sedan dess har priset exploderat och fördubblats på ett år. Är det de bakomliggande faktorerna med större efterfrågan som pressat upp priset eller en produktionsfråga?

pris

Återvinning av kobolt ur ”vanliga” gamla batterier har pågått under många år och i Sverige återvinns runt tio ton varje år. Läs mer om återvinning här.
I Sverige finns det också tillgång till kobolt men ingen existerande brytning. Man räknar med reserver på runt 19 000 ton.

Hur investerar man i Kobolt?
Jag har letat runt bland bolag och även letat efter ETF:er och det gick att finna ett antal bolag där samtliga är verksamma i Kanada. De bolag som vi har med på listan kan köpas på Avanza och säkerligen Nordnet. Kursutvecklingen har varit imponerande i samtliga av bolagen och det verkar som koboltefterfrågan eller hypen kring tillverkning av batterier har satt sina spår i kursen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vågar man då gå in och köpa på dessa nivåer? Det finns inget givet svar att ge, dels för att kunskapen om bolagen är mycket bristfälliga. Kommer efterfrågan att växa i den takt man tror? Är fyndigheterna tillräckligt stora?  Är konkurrensen för stor från Kongo med sina usla arbetsförhållanden? Många frågetecken och inte så självklara svar.

Som man ser i bildspelet är det följande företag som går utmärkt att investera i:
First Cobalt Corp, Cruz Capital Corp, LiCo Energy Metals och Fortune Minerals.

Lycka till kring tankarna om kobolt och batteriutvecklingen.

Sparabloggen.com
23 februari 2017

 

Källa 1: SGU, Tradingeconomics och Investingnews

 

 

Annonser