ränta

P2P i ständig utveckling

diversify

Vi på Sparabloggen har tidigare skrivit om P2P-Lending och marknaden växer med fler aktörer och nya möjligheter. Både som låntagare och långivare kan man dra nytta av P2P och inte minst utmana och gå förbi de traditionella kreditinstituten.

Vad är P2P?
Affärsidén är enkel och går ut på att man som privatperson lånar ut pengar till andra människor eller företag. För att kunna genomföra detta behövs en plattform som sammanför låntagare med långivare som till exempel Sparlån. Du som långivare sätter in en summa pengar som lånas ut till en låntagare. Ränta och amortering förs in på ditt konto enligt en betalningsplan. Hur mycket man får i ränta beror på din riskvilja där låg risk är lika med säkrare lån. Inga lån släpps igenom utan att det gjorts en kreditprövning på låntagaren och där inga betalningsanmärkningar får finnas.

För att minimera riskerna sprids långivarens pengar ut på flera låntagare vilket innebär att om problem uppstår med en återbetalning minimerar man riskerna. Intäktsströmmen för långivaren är räntan på lånen där P2P-företaget tar ut en fast procentuell avgift på intäkterna. När det sedan kommer till beskattning är det som med alla ränteinkomster 30 procent skatt och finns med som ”inkomst av kapital” i din deklaration.

Bli din egen bank
Många svenskar har aktier och/eller aktiefonder på börsen. Ett sätt att komplettera och sprida riskerna är att agera utanför börsen med P2P-Lending där man får ett månatligt kassainflöde som inte är kopplat till börsen. Dessutom blir man indirekt en personlig konkurrent till kreditinstituten genom att man själv agerar långivare direkt till andra människor och företag. Detta ligger helt i linje med den nya delningsekonomin som innefattar många många områden från taxitjänster, bostäder eller crowdfunding.

Nytt, men ändå inte
P2P-Lending är egentligen inget nytt fenomen, dess historia går tillbaka ända till 1700-talet och det var en vanlig form av lån mellan människor. När bankväsendet gjorde sitt intåg på lånemarknaden och tog över som kreditinstitut avtog det. Faktum är att bankerna bedrev en liknande verksamhet där man förmedlade lån mellan människor, så kallade notariatlån. Detta upphörde 1985 när dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt och riksbankschef Bengt Dennis genomförde en avreglering av den svenska finansmarknaden (Novemberrevolutionen).
När sedan internet och delningsekonomin gjorde det möjligt att förena människor genom olika plattformar var det möjligt att återuppta denna låneform. I Storbritannien startade det första företaget 2005 och har sedan dess utvecklats med många aktörer på marknaden. I Sverige slog P2P-Lending igenom på riktigt under 2014 och sedan dess har marknaden fortsatt att växa. Redan så tidigt som 2007 etablerade sig Loanland som avvecklades och togs över av Trustbuddy 2010. Trustbuddy finns inte kvar på marknaden på grund av bedrägeri mot sina långivare.
Från 2015 måste bolag som förmedlar lån mellan privatpersoner ha tillstånd från Finansinspektionen, allt för att öka säkerheten för alla parter. sparlan3.jpg

Sparabloggen kommer i samarbete med Sparlån att beskriva hur processen ser ut och reda ut begrepp som risk och avkastning och hur man praktiskt går tillväga för att investera i P2P-Lending.

För den som är intresserad att få avkastning på sitt kapital genom P2P-Lending är det mycket att enkelt att komma igång. Med ett Mobilt BankID kan man skapa ett kostnadsfritt konto på Sparlån på bara några minuter, vilket är enkelt och smidigt.

I nästa del av P2P-Lending går vi in på djupet hur tjänsten ser ut och vilka möjligheter som ges för dig som investerare.

Sparabloggen.com
18 februari 2017

 

Annonser

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

 

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

 

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

 

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

 

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Hur sparar svenskarna?

pengar
pexels.com

Svenskarna sparar som aldrig förr! Låg inflation, reallöneökning och en stark svensk ekonomi har lett till att svenskarna (med jobb) har mer pengar än någonsin. Tillsammans med en ekonomisk oro i världen och minusränta har det lett till att svensken lägger undan allt mer. Men okunskap gör att vi missar miljardtals kronor i avkastning!

Men frågan är hur detta sparande ser ut? Varför sparar man? Länsförsäkringar gjorde en sparundersökning  2014 som visar att svensken lägger undan en hel del i månaden, med syfta att bygga en buffert. Undersökningen visar också att det finns en viss ojämnhet i hur man sparar. En del hushåll sparar ingenting, medan andra sparar desto mer. Enligt en senare undersökning som SBAB gjorde i år stämmer denna bilden, och har kanske förstärks.

sparande
Günther Mårder twittrar i ämnet.

Enligt en undersökning som SCB gjort så har svenska hushållen 37% av sina besparingar på bankkonto, 40% i aktier och 19% i aktiefonder. Denna bild måste justeras något eftersom den rikaste 1% i världen äger mer än de andra 99% tillsammans (I Sverige är det lite mer jämnt fördelat än så) så kommer bilden att skeva lite, om man istället skulle se varje individ för sig. Titta man på Stefan Persson till exempel så är han världens 32:e rikaste person med 20,2 miljarder USD eller 173,4 miljarder kr i förmögenhet. Dessa har han givetvis till stor del i form av aktier i H&M.

”De flesta sparar på ett konto med liten eller ingen ränta…”

Tittar man på gemene man så blir bilden tyvärr inte lika bra. De flesta som sparar har sina hårt inarbetade pengar på ett konto med liten eller ingen ränta. Andra kvartalet i år sattes ytterligare 71 miljarder kr in på bankkonton. Antagligen för att skapa en ekonomisk trygghet eller spara till konsumtion.

Men är detta så farligt då? Vad innebär det att man placerar pengar på storbankernas ”sparkonton” med noll i ränta? Vi räknar lite på det! Jag undersöker vad som händer om man investerar kontosparandet i lite olika alternativ.

Förutsättningar/alternativ
Svenskarnas samlade kontosparande: 1 586 miljarder kr (1 586 000 000 000 kr!)
Ränta hos storbanken: 0 %
Ränta hos sparinstitut: 0,85 % (med statlig insättningsgaranti!)
Genomsnittlig avkastning börsen: 7,5 % (det långa genomsnittet!)

Resultat
Av storbanken: 0 kr
Av sparinstitut: 13,481 miljarder kr/år (30 % skatt till staten)
På börsen: 118,95 miljarder/år (Avdrag för skatt på trad. depå eller ISK)

Genom att låta pengarna ligga kvar i sin vanliga bank så missar svenskarna över 13 miljarder kronor varje år i ränta. Avstår man från aktier eller aktiefonder så missar man istället över 100 miljarder i årlig avkastning på sikt. Det känns lite tragiskt och lite onödigt. (Samtidigt flyttas skatteintäkterna på avkastningen från staten till banken.)

”Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!”

Hur kan det bli så här? SBAB konstaterar i sin undersökning att det är kunskap som saknas. De flesta är dåligt insatta i vilka alternativ som finns och hur man gör för att placera sina pengar någon annanstans. Du som läser här är säkert insatt, men det är de som inte läser sparbloggar som behöver mer kunskap. Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!

Men är det verkligen så att alla pengar ska in på börsen? Nej… inte riktigt. Den så otroligt viktiga bufferten och målsparandet ska fortfarande placeras med hög säkerhet. Det är där sparinstituten kommer in. Sparar man sedan lite mer långsiktigt till barn/barnbarn, pension eller pengamaskin så är börsen en självklarhet! $parabloggen rekommenderar 2 – 3 månadslöner i buffert. Läs gärna mer om hur du kan lägga upp ditt sparande här.

Se nu till att du och dina nära inte missar ränteinkomster i onödan! Lycka till!