ränta

Alla borde vara miljonärer

money-2696234_1920.jpg

Lite provocerande, men jag tror att en stor del av befolkningen med rätt information och rätt beslut någon gång i livet kan vara miljonärer. Ofta handlar det tid, beslutsamhet och en och annan uppoffring.

Finansminster Ann Wibble (1991-1993) uttryckte sin önskan om att alla borde ha en årslön på banken. Detta uttalande fick mycket kritik eftersom det var en provokation mot människor med låg lön och dåliga förutsättningar för sparande. Själv instämde jag i den kritiska kören och nu gör jag en pudel och ger ett erkännande till Ann Wibble och hennes tankar kring människors sparande och trygghet. Idag är det en självklarhet för många att man sätter undan pengar varje månad för att skapa en ekonomisk buffert för framtiden.

Tid, pengar och kunskap
Jag har sett äldre människor som i princip inte har något sparande alls förutom några tusen kronor på ett nollräntekonto. Hur är det möjligt och vilken uppoffring hade hen behövt göra för att öka på sitt trygghetskapital?
Om vi utgår från att hen arbetat i minst 30 år innebär det att 360 månadslöner har betalats ut och vi ponerar att det finns 10.000 kronor sparade innebär det att hen lagt undan ca 28 kronor i månaden, alltså 1 krona om dagen. Det är nu man börjar förstå hur liten uppoffringen hade behövt vara för att trygghetskapitalet hade kunnat vara betydligt större. Bara genom att tiodubbla månadssparandes till 280 kronor hade hen kunnat passerat 100.000 kronor.
Hade vi då investerat dem i några väl spridda indexfonder är sannolikheten stor att kapitalet hade växt till över 400.000 kronor och därmed skulle Anne Wibbles vision om en årslön på banken vara en verklighet för många av oss.

I en undersökning (2017) som Yougov gjorde på uppdrag av Metro visar att nästan 20% har en årsinkomst eller mer sparat. Den visar också att 15% har mindre än en månadslön sparat.
I en annan undersökning som Sifo gjort åt Swedbank visar på att 90% av svenskarna sparar och att 50% har ett sparkapital på minst 100 000 kronor och 20% har mer än 500 000 kronor.
Novus undersökning åt ICA Banken visar att 40% har mer än fem månadslöner sparade samtidigt som 10% inte har något sparande alls. Bland de som sparar uppger 50% att de sparar mellan 500–2000 kronor varje månad. Medan 20% sparar mellan 500–1 000 kronor varje månad.

Unga människor som man möter i vardagen ger jag ofta rådet att börja spara om inte förr så när din första lön kommer, tiden är din vän när det kommer till sparande. Det behöver inte vara stora summor men det förbättrar ditt sparkapital.

När blir du miljonär?

  1. Om du sparar 1000 kronor i månaden i 35 år med en avkastning på 5% i snitt är du miljonär.
  2. Om du sparar 2000 kronor i månaden i 24 år med en avkastning på 5% i snitt är du miljonär.
  3. Om du sparar 3000 kronor i månaden i 19 år med en avkastning på 5% i snitt är du miljonär.
  4. Om du sparar 4000 kronor i månaden i 15 år med en avkastning på 5% i snitt är du miljonär.
  5. Om du sparar 5000 kronor i månaden i 13 år med en avkastning på 5% i snitt är du miljonär.

Svårare än så är det inte!

Men hur gör jag?
Att komma igång med ett sparande behöver inte vara svårare än att bestämma sig för att sätta undan en viss summa pengar varje månad på ett lämpligt konto som ger ränta inom ramen för den statliga bankgarantin. Sök här.
Viktigt är att välja en summa som dras automatiskt från ditt lönekonto samma dag som lönen kommer in. Detta minskar drastiskt chansen att konsumera de pengar som var tänkta att sparas.
För den som är lite mer riskvillig och planerar ett mer långsiktigt sparande är det aktier eller aktiefonder som man skall satsa på. För den som är absolut nybörjare kan det kännas som ett stort hinder men information är lätt att hitta på nätet och ett digitalt besök på Avanza eller Nordnet gör det lätt att starta ett sparande eller varför inte besöka vår aktieskola.

Ungefär 20% av alla svenskar direktäger aktier enligt Euroclear och det är de stora bolagen som är listade på Large Cap som drar till sig mest uppmärksamhet.

1 Telia 496 434
2 Ericsson 433 779
3 Swedbank 302 522
4 SEB 272 288
5 H&M 268 410
6 Volvo 240 521
7 Investor 196 900
8 Handelsbanken 115 432
9 Nordea 113 107
10 Skanska 110 618

Det är aldrig för sent att börja spara men det underlättar om man börjar i tidig ålder.

Lycka till!

Sparabloggen.com

Annonser

Håll i hatten, sju svåra år att vänta?

pyramids-2371501_1920.jpg

Läste en artikel i DN från december 2018 där det fastslogs med biblisk jämförelse om sju goda år och sju hungersår i Egypten: Bostadspriser stiger inte för evigt, räntan kommer inte alltid vara så låg som nu och börsen kommer inte alltid att stiga. Artikelförfattaren Hasse Eriksson har en poäng i det han skriver och man kan tolka det som följande.

Bostadspriser stiger inte för evigt
Efter finanskrisen 1990-94 började fastighetspriserna att återigen stiga från bottennivåer. Små hack i kurvan kom med finanskrisen 2007-08 och 2011 var det börsoron i USA och Eurokrisen som påverkade fastighetspriserna. Men trots detta har vi haft ett fastighetsprisindex som stigit i över 20 år. Under 2018 såg vi det falla och mycket talar för att det kommer att fortsätta så men med en balanserad nedgång.

Skärmavbild 2019-01-20 kl. 18.19.20.png

Källa: Ekonomifakta


Räntan kommer inte alltid vara så låg som nu
Om vi går tillbaka lika länge som bostadspriserna har ökat dvs från 1995 har vi haft en fallande ränta där snittlisträntan 1995 låg på 10,55% för att sedan falla ner till 2,57% 2005 och sedan åter öka till 5,95% 2008. Därefter såg vi en kraftig sänkning mot låga nivåer där snitträntan på tremånaders rörliga bolån till under 2%. Nu är det ingen som tror att det kommer gå särskilt fort vad gäller ränteuppgång, men som en påminnelse är det viktigt att förstå vilken verklighet vi kan hamna i inom en femårsperiod.

Börsen kommer inte alltid att stiga
Det pratas ofta om den lång börsuppgången som har varit och tittar man på det breda indexet inklusive utdelningar har vi haft en börsuppgång på nästan 120% under de senaste sju åren. I ett längre perspektiv har det alltid funnits bubblor och krascher men trenden är, efter över hundra år fortfarande uppåt.
Men som alltid så kan ingen förutse vilken dag, månad eller år som nästa återgång kommer att ske. Sammantaget talar mycket för att kostnaden för hushållen kommer att öka över tid vilket innebär att de som är högt belånade kommer få det tuffare.

Om man köper ett hus för 5.000 000 kronor med kontantinsats på 750.000 kronor har man maximerat sin belåningsgrad till 85%. Detta medför om man räknar med amorteringskrav på 2% över 70% belåningsgrad plus 1% för skärpta amorteringskrav som infördes 1 mars 2018. (Alla som tar ett nytt bolån eller höjer sitt befintliga efter 1 mars 2018 och lånar mer än 4,5 gånger sin totala årsinkomst före skatt omfattas av det skärpta amorteringskravet).
Kostnaden vid 2% ränta skulle således vara: räntekostnad 7 083 kr plus amorteringskostnad 10 625 kr = 17 708 kr. Om vi skruvar upp räntan till 3% stiger kostnaden markant till: räntekostnad 10 625 kr plus amorteringskostnad 10 625 kr = 21 250 kr. Om vi skruvar upp det ytterligare till 5% blir det riktigt läskigt: räntekostnad 17 708 kr plus amorteringskostnad 10 625 kr = 28 333 kr. (ränteavdraget på 30% är ej inräknat).
Som en första indikation på räntehöjningar var när reporäntan förändrades från -0,5% till -0,25% och detta medförde en räntehöjning på mellan 0,20% till 0,25%.

skärmavbild 2019-01-23 kl. 12.54.06

Källa: fi.se

Det är nu som bankerna bolånemarginal blir intressant. Skall de behålla nuvarande marginal på kring 1,5% kommer bolåneräntan alltid korrelera till denna siffra men det är inte troligt om man tittar bakåt historiskt. 2002 låg bolånemarginalen på 1,2% och listräntan på ca 4,80% och under bankkrisen 2008 var bolånemarginalen kring 0,20% och listräntan kring 6%.
Ytterligare en faktor som kan komma att påverka i framtiden är ränteavdragen. 6 av 8 partier har öppnat upp för att en sänkning och i en intervju i DN sa den nye bostadsministern Per Bolund: ”Mitt parti tycker att vi kan trappa ned ränteavdragen successivt och använda intäkterna för att sänka andra skatter. Det skulle kunna vara en del av en sådan skattereform. Men inga beslut är tagna”.
Detta skulle i så fall innebära ökade kostnader för bolånetagaren men som kanske kompenseras genom transferering av andra skatter.

 

Sparabloggen.com

Vilken bil skulle du köpa?

Vilken bil(Grafik: Thobias Eriksson)

Jag lyssnade på den amerikanska podden Listen, Money Matters och fick där höra frågan: ”Två exakt likadana bilar står ute till försäljning. Den ena kostar 193 000 kr och den andra 227 600 kr*. Vilken skulle du köpa?” De flesta skulle givetvis svara att de skulle köpa bilen för 193 000 kr. Givetvis. Trots det, så köper de allra flesta bilen för 227 600 kr istället. Hur kommer det sig?

Ni har säkert redan gissat vad skillnaden på de här två bilarna egentligen är. Det handlar om hur man finansierar sitt bilköp. Lånar man till bilköpet? Eller sparar man till bilköpet? I det ena fallet så betalar du pengar till banken, i andra fallet betalar banken ränta till dig! Skillnaden blir att antingen betalar du mer och får bilen direkt, eller så betalar du mindre och får vänta ett tag på din bil. Månadskostnaden blir i stort sett det samma!

Vill du ta en liten kurs i att använda kalkylprogram?

Till vardags arbetar jag som matematiklärare på högstadiet. I ett försök att slå tre flugor i en smäll satte jag ihop en liten uppgift åt mina elever i nionde klass. Dels räknade vi på ränta och procent, dels vill jag att de ska lära sig att använda kalkylprogram. Dessutom försöker jag lägga till ämnet privatekonomi i skolan vid de tillfällen jag kan. Du kan läsa arbetsuppgifterna här. Du kan använda mitt förberedda kalkylblad för uppgiften här.

Vill du ta min lilla kurs i att använda kalkylprogram kan du se mina instruktioner på youtube. Jag använder Google Sheets, men det går lika bra med LibreOffice Calc eller Microsoft Excel.

youtube

I uppgiften räknar jag på hur mycket det skulle kosta att köpa en bil för 200 000 kr om man lånar till köpet eller om man sparar till köpet. Vi tänker oss en avbetalningstid (eller spartid) på 5 år, och använder oss av Compricer för att hitta det mest förmånliga billånet, och den bästa sparräntan. Du kan göra samma sökning själv här:

Hitta bästa billånet på Compricer.
Hitta bästa sparräntan på Compricer.

Anledningen till att det kan vara bra att använda ett kalkylprogram för att beräkna den totala räntan är att lånekapitalet inte är samma under hela lånet. Man amorterar av skulden allt eftersom, vilket sänker räntekostnaden. Det omvända gäller vid sparande. Sparkapitalet blir större och större, och dessutom får man räkna med ränta-på-ränta-effekten. Trots att det är ganska många beräkningar i själva kalkylen bör man vara medveten om att den är förenklad. Lånet betalas inte av årsvis, utan månadsvis. Det kan vara olika sorters lån, som annuitetslån eller lån med rak amortering. Min modell använder rak amortering, men på årsbasis.

Låt Advisa hjälpa dig att hitta det bästa billånet.

Vill du ta till en färdig lånkalkylator som beräknar med noggrant så hittar du en här. Där kan du se att trots att vi använda ganska trubbiga beräkningar, så var vi inte så långt bort!

Vill du ge dig själv 15% rabatt på bilköpet?

Räknar man med exempelräntor på 4,60% för billånet blir bilen 27 600 kr dyrare om man finansierar med lån. Sparar man istället till bilen till 1,15% sparränta blir bilen ca 7 000 kr billigare. Skillnaden är nästan 35 000 kr! Genom att spara till ditt bilköp istället för att låna har du gett dig själv dryga 15% rabatt på bilköpet! Inte illa! Det hade nog varit svårt att förhandla fram hos bilhandlaren.

Jag förstår om många tvivlar på att man kan spara ihop till en bil på 5 år. Räknar man på det måste man lägga undan ungefär 3 300 kr/mån för att kunna kontantbetala en bil för 200 000 kr efter 5 år. Det är inte många som gör det. Å andra sidan så får man göra samma sak om man lånar till bilen. Enligt lånekalkylatorn ovan får man betala ungefär 3 700 kr/mån för att ha betalt av lånet efter 5 år. Enda skillnaden är att man får vänta på bilen.

audi-car-car-wallpapers-2394.jpg(Foto: pexels.com)

Så frågan du måste ställa dig själv är: Klarar du att vänta på bilen? Kan du helt avstå från bil tills du sparat ihop till den? Kanske kan du köra en billig bil under tiden? Det är nämligen så att så länge man äger en bil får man betala 2 500 kr – 5 000 kr i månaden. Det går inte komma undan. Det går till bensin, försäkring, skatt, underhåll, värdeminskning mm. Även om du redan betalt din bil så kostar det. Har du då betalt av den så är mitt råd att fortsätta betala. Börja betala på nästa bil så du slipper låna. Den blir nämligen billigare då!

Har du redan betalt av din bil, så fortsätt att betala. Betala nästa i förväg genom att spara. Den blir billigare då!

Knepet är väl att komma ikapp. Att betala av lånet på den bil du har nu, och samtidigt spara till nästa. Det är inte lätt att betala båda samtidigt. Men kanske kan du ha kvar din gamla bil tills den nya är insparar? Tänk på att även om du inte sparat till hela din nya bil, så kommer allt sparat kapital hjälp dig att minska priset. Om du hamnar ahead of the game så blir allt billigare! Lycka till!

Bästa sparräntan hittar du hos VIA spar

* Nu snackade de givetvis priser i dollar istället… men poängen kvarstår!

P2P i ständig utveckling

diversify

Vi på Sparabloggen har tidigare skrivit om P2P-Lending och marknaden växer med fler aktörer och nya möjligheter. Både som låntagare och långivare kan man dra nytta av P2P och inte minst utmana och gå förbi de traditionella kreditinstituten.

Vad är P2P?
Affärsidén är enkel och går ut på att man som privatperson lånar ut pengar till andra människor eller företag. För att kunna genomföra detta behövs en plattform som sammanför låntagare med långivare som till exempel Sparlån. Du som långivare sätter in en summa pengar som lånas ut till en låntagare. Ränta och amortering förs in på ditt konto enligt en betalningsplan. Hur mycket man får i ränta beror på din riskvilja där låg risk är lika med säkrare lån. Inga lån släpps igenom utan att det gjorts en kreditprövning på låntagaren och där inga betalningsanmärkningar får finnas.

För att minimera riskerna sprids långivarens pengar ut på flera låntagare vilket innebär att om problem uppstår med en återbetalning minimerar man riskerna. Intäktsströmmen för långivaren är räntan på lånen där P2P-företaget tar ut en fast procentuell avgift på intäkterna. När det sedan kommer till beskattning är det som med alla ränteinkomster 30 procent skatt och finns med som ”inkomst av kapital” i din deklaration.

Bli din egen bank
Många svenskar har aktier och/eller aktiefonder på börsen. Ett sätt att komplettera och sprida riskerna är att agera utanför börsen med P2P-Lending där man får ett månatligt kassainflöde som inte är kopplat till börsen. Dessutom blir man indirekt en personlig konkurrent till kreditinstituten genom att man själv agerar långivare direkt till andra människor och företag. Detta ligger helt i linje med den nya delningsekonomin som innefattar många många områden från taxitjänster, bostäder eller crowdfunding.

Nytt, men ändå inte
P2P-Lending är egentligen inget nytt fenomen, dess historia går tillbaka ända till 1700-talet och det var en vanlig form av lån mellan människor. När bankväsendet gjorde sitt intåg på lånemarknaden och tog över som kreditinstitut avtog det. Faktum är att bankerna bedrev en liknande verksamhet där man förmedlade lån mellan människor, så kallade notariatlån. Detta upphörde 1985 när dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt och riksbankschef Bengt Dennis genomförde en avreglering av den svenska finansmarknaden (Novemberrevolutionen).
När sedan internet och delningsekonomin gjorde det möjligt att förena människor genom olika plattformar var det möjligt att återuppta denna låneform. I Storbritannien startade det första företaget 2005 och har sedan dess utvecklats med många aktörer på marknaden. I Sverige slog P2P-Lending igenom på riktigt under 2014 och sedan dess har marknaden fortsatt att växa. Redan så tidigt som 2007 etablerade sig Loanland som avvecklades och togs över av Trustbuddy 2010. Trustbuddy finns inte kvar på marknaden på grund av bedrägeri mot sina långivare.
Från 2015 måste bolag som förmedlar lån mellan privatpersoner ha tillstånd från Finansinspektionen, allt för att öka säkerheten för alla parter. sparlan3.jpg

Sparabloggen kommer i samarbete med Sparlån att beskriva hur processen ser ut och reda ut begrepp som risk och avkastning och hur man praktiskt går tillväga för att investera i P2P-Lending.

För den som är intresserad att få avkastning på sitt kapital genom P2P-Lending är det mycket att enkelt att komma igång. Med ett Mobilt BankID kan man skapa ett kostnadsfritt konto på Sparlån på bara några minuter, vilket är enkelt och smidigt.

I nästa del av P2P-Lending går vi in på djupet hur tjänsten ser ut och vilka möjligheter som ges för dig som investerare.

Sparabloggen.com
18 februari 2017

 

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Hur sparar svenskarna?

pengar
pexels.com

Svenskarna sparar som aldrig förr! Låg inflation, reallöneökning och en stark svensk ekonomi har lett till att svenskarna (med jobb) har mer pengar än någonsin. Tillsammans med en ekonomisk oro i världen och minusränta har det lett till att svensken lägger undan allt mer. Men okunskap gör att vi missar miljardtals kronor i avkastning!

Men frågan är hur detta sparande ser ut? Varför sparar man? Länsförsäkringar gjorde en sparundersökning  2014 som visar att svensken lägger undan en hel del i månaden, med syfta att bygga en buffert. Undersökningen visar också att det finns en viss ojämnhet i hur man sparar. En del hushåll sparar ingenting, medan andra sparar desto mer. Enligt en senare undersökning som SBAB gjorde i år stämmer denna bilden, och har kanske förstärks.

sparande
Günther Mårder twittrar i ämnet.

Enligt en undersökning som SCB gjort så har svenska hushållen 37% av sina besparingar på bankkonto, 40% i aktier och 19% i aktiefonder. Denna bild måste justeras något eftersom den rikaste 1% i världen äger mer än de andra 99% tillsammans (I Sverige är det lite mer jämnt fördelat än så) så kommer bilden att skeva lite, om man istället skulle se varje individ för sig. Titta man på Stefan Persson till exempel så är han världens 32:e rikaste person med 20,2 miljarder USD eller 173,4 miljarder kr i förmögenhet. Dessa har han givetvis till stor del i form av aktier i H&M.

”De flesta sparar på ett konto med liten eller ingen ränta…”

Tittar man på gemene man så blir bilden tyvärr inte lika bra. De flesta som sparar har sina hårt inarbetade pengar på ett konto med liten eller ingen ränta. Andra kvartalet i år sattes ytterligare 71 miljarder kr in på bankkonton. Antagligen för att skapa en ekonomisk trygghet eller spara till konsumtion.

Men är detta så farligt då? Vad innebär det att man placerar pengar på storbankernas ”sparkonton” med noll i ränta? Vi räknar lite på det! Jag undersöker vad som händer om man investerar kontosparandet i lite olika alternativ.

Förutsättningar/alternativ
Svenskarnas samlade kontosparande: 1 586 miljarder kr (1 586 000 000 000 kr!)
Ränta hos storbanken: 0 %
Ränta hos sparinstitut: 0,85 % (med statlig insättningsgaranti!)
Genomsnittlig avkastning börsen: 7,5 % (det långa genomsnittet!)

Resultat
Av storbanken: 0 kr
Av sparinstitut: 13,481 miljarder kr/år (30 % skatt till staten)
På börsen: 118,95 miljarder/år (Avdrag för skatt på trad. depå eller ISK)

Genom att låta pengarna ligga kvar i sin vanliga bank så missar svenskarna över 13 miljarder kronor varje år i ränta. Avstår man från aktier eller aktiefonder så missar man istället över 100 miljarder i årlig avkastning på sikt. Det känns lite tragiskt och lite onödigt. (Samtidigt flyttas skatteintäkterna på avkastningen från staten till banken.)

”Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!”

Hur kan det bli så här? SBAB konstaterar i sin undersökning att det är kunskap som saknas. De flesta är dåligt insatta i vilka alternativ som finns och hur man gör för att placera sina pengar någon annanstans. Du som läser här är säkert insatt, men det är de som inte läser sparbloggar som behöver mer kunskap. Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!

Men är det verkligen så att alla pengar ska in på börsen? Nej… inte riktigt. Den så otroligt viktiga bufferten och målsparandet ska fortfarande placeras med hög säkerhet. Det är där sparinstituten kommer in. Sparar man sedan lite mer långsiktigt till barn/barnbarn, pension eller pengamaskin så är börsen en självklarhet! $parabloggen rekommenderar 2 – 3 månadslöner i buffert. Läs gärna mer om hur du kan lägga upp ditt sparande här.

Se nu till att du och dina nära inte missar ränteinkomster i onödan! Lycka till!