avgifter

Rör inte mitt ISK-konto!

ISK Fortsätt spara
(Grafik: pexels.com  pixabay.com  och Thobias)

Det har börjat huggas mer och mer i våra investeringskonto… Förslag läggs fram om att ytterligare höja skatten på sparande, och debatten har gått varm! Men vad innebär det? Är det dags att flytta sparandet till en vanlig aktie- fonddepå? Eller är det bara att lägga ner sparandet? Nej! Hugg inte ner trädet! Fortsätt spara!

För ett drygt år sedan redde jag ut hur mycket skatt man får betala för sitt investeringskonto. Det är ju nämligen så att skatten varierar med statslåneräntan. Läs mer om hur man räknar här. Vi repeterar snabbt uträkningen:

Det finns några krångliga begrepp som har med skatten på ISK-kontot att göra:

Kapitalunderlag: Medelvärdet för kapitalet på ditt ISK-konto. Det är typ ditt kapital helt enkelt. För att räkna fram detta så lägger man ihop värdet av ditt konto i början av varje kvartal, till detta lägger man allt insatt kapital och sedan delar man med 4. Då får man ett medelvärde av ditt kapital under året. Har du typ 100 000 kr på ditt ISK-konto, blir kapitalunderlaget typ 100 000 kr.

Schablonintäkt: Detta är din skattepliktiga intäkt (inkomst) för året. Din skattemässiga vinst för året, helt enkelt. För att räkna fram den så tar man statslåneräntan per den 30:e november året innan + 0,75%-enheter* och multiplicerat med sitt kapitalunderskott. Det är detta värde som tas upp i din deklaration. Krångligt? 😉 Vi räknar ut det!

Statslåneräntan 30/11 – 16: 0,27%
Tillägg*: 0,75%
Räntesats: 0,27% + 0,75% = 1,02% (Men det finns ett minsta golv på 1,25%… Så vi måste räkna på 1,25%)

Din schablonintäkt för 2017: 1,25% av 100 000 kr = 1 250 kr. (detta ska du nu skatta 30% av!)

Skatteinbetalning: Staten räknar alltså med att du tjänar 1 250 kr i avkastning på dina 100 000 kr. Det är alltså detta belopp du ska betala 30% skatt för. Det blir alltså

Din skatteinbetalning: 30% av 1 250: 0,3 * 1250 = 375 kr (eller 0,375% av ditt kapital!)

 

Skatten på ditt ISK-konto 2017 är 0,375% av kapitalet!

 

Du ska alltså betala 375 kr i skatt för varje 100 000 kr du har på ditt ISK-konto under 2017. Detta betalas in via deklarationen 2018. För att få en historisk tillbakablick på hur mycket ISK-kontot har beskattas år får år sedan början kan du läsa här.

 

Nu är det dock ändringar på gång!

Eftersom vi har ett extremt lågt ränteläge i Sverige för tillfället så blir skatten på ISK-kontot väldigt låg. Hade statslåneräntan legat på en mer normal nivå så hade vi fått se högre skatter. Går man tillbaka ett tiotal år så är statslåneräntor på 2% – 3% – 4% inte alls konstigt. I en sådan räntemiljö hade ett ISK-konto beskattats med:

100 000 kr * (4 + 0,75)%: 4 750 kr
4 750 kr * 30% = 1 425 kr för varje 100 000 kr, eller 1,425% på kapitalet.

På grund av det låga ränteläget finns det politiska krafter som vill höja räntan som ska betalas. Det gäller det här tillägget på 0,75% som vänsterpartiet vill höja till ett tillägg på 1% istället. Nu är det redan så att det här tillägget inte fanns från början. Den låga räntan gjorde att höjningar av ISK-skatten gjordes redan 2015. Man lade till 0,75% när man räknade fram schablonintäkten, och lade ett golv på minst 1,25%. Detta kan du se i min uträkning längst upp. Tydligen tyckte man inte att denna höjning räckte, utan lägger på ytterligare 0,25%, som sagt.

Okej, okej… Men vad betyder det här? När händer detta? Hur mycket blir det? Alla siffror gör mig snurrig! Alltså! Vi tar ett skutt in i framtiden och ser hur det här slår. Ändringen kommer inte att börja gälla förrän nästa år. Det blir alltså för inkomståret 2018. Då ligger statslåneräntan för 30/11 – 2017 till grund för beräkningen. Denna är inte satt än. Vi får helt enkelt försöka prognostisera med hjälp av dagens ränta. Statslåneräntan ligger på 0,60% idag (14 september). Alltså räknar jag på detta värde… Vi kör beräkningen igen!

Kapitalunderlag: 100 000 kr.
Schablonintäkt: 100 000 kr * (0,60 + 1,0) = 1 600 kr
Skatt 2018: 1 600 kr * 0,3 = 480 kr för varje 100 000 kr (eller 0,48% av kapitalet) **

Jämför vi detta med hur det sett ut utan höjning…
Schablonintäkt: 100 000 kr * (0,6 + 0,75) = 1 350 kr
Skatt: 1 350 kr * 0,3 = 405 kr (höjningen ligger på 75 kr för varje 100 000 kr, eller 0,075%-enheter högre)

Vi kan alltså konstatera att höjningen inte är så stor. Ligg lugnt kvar i ditt ISK-konto, du kommer inte att bli skatteruinerad… än.

Faktum är att skatten för ISK-kontot 2018 blir lägre, även med höjning, än vad skatten var både 2012 (0,495%) och 2014 (0,627%). Så för mig är det inte skatten 2018 det här handlar om. För mig handlar det om vad som händer när statslåneräntan går upp igen. Om statslåneräntan stiger till mer normala 4%… Kommer då tillägget plockas bort? Det är jag inte lika säker på! Hade det löftet funnits, hade jag inte varit lika bekymrad. Så länge det inte finns ett löfte om att plocka bort tillägget så säger jag:

Rör inte mitt ISKSprid gärna handen över nätet… 

Skriv på Hembergs protestlista mot ändringar i ISK-skatten!

Men fortsätt också spara! Tills vi hörs igen!

 

Fotnoter:
* Detta tillägg på 0,75% fanns inte med i den ursprungliga planen för ISK-konto. Både tillägget och golvet på 1,25% infördes 2015. Den ändringen var mycket värre än dagens ändring.

** Jag räknar som sagt inte på den faktiska räntan som kommer ligga till grund för den riktiga skatten 2018. Den räntan sätts 30 november 2017, och kan bli både högre och lägre. Antagligen blir den högre, så som räntorna utvecklas.

 

Annonser

Spara tusenlappar på din internetavgift med bredbandsval.se

bredbandsval(Grafik: pexels.com och Thobias)

Svenskarna blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling till hemmet. Inte bara för sociala medier, banktjänster, läsa tidningar och andra ganska ”datalätta” tjänster, utan även för lite mer krävande saker som att strömma HD-TV från Netflix, HBO, SVT, Youtube eller för tunga online-spel. Vi kräver mer och mer av vårt bredband… och vi betalar alltmer! Men det finns tusentals kronor att spara genom smarta val!

På sparabloggen förordar vi ofta att man ska se över sina fasta månadsutgifter, för det springer iväg till ganska mycket pengar varje år! Vissa utgifter är säkert helt onödiga, och kan plockas bort helt. Andra saker är helt nödvändiga, men då kanske man kan göra smarta val för att få så bra valuta för pengarna som möjligt. Internetavgiften hör definitivt till den kategorin!

Efter en snabb sondering av marknaden hos de största leverantörerna i Sverige så ser jag att snittpriset för en internetuppkoppling ligger på ca 4 800 – 6 000 kr/år. Till detta kan det komma ytterligare utgifter för ”Trygg Surf” och liknande för ca 600 kr/år! Här måste finnas utrymme för besparingar!

”Det måste finnas utrymme för besparingar när det kostar 6 600 kr/år för en internetuppkoppling!”

Problemet med bredbandsmarknaden är att det är svårt att få en överblick över vad det kostar. Internetavgiften bakas in i paketlösningar med TV och telefoni, alla leverantörer kan inte beställas till alla adresser. Inte ens de vanliga jämförelsesajterna på nätet visar vilken leverantör som du kan beställa på just din adress. Man blir tvungen att besöka varje leverantör själv för att se om du kan skapa abonnemang hos dem. Det finns dock en ny tjänst som klarar det!

bredbandsval

Bredbandsval.se visar de leverantörer som kan leverera till just din adress!

bredbandsval.se slår man in sin adress, så kommer sedan en lista upp över vilka som faktiskt levererar till din adress! Jag körde min adress i systemet och hittade en leverantör som kunde leverera samma tjänst som jag har idag, men för bara 3 200 kr/år. Jag kan alltså spara ungefär 3 000 kr/år att istället investera i framtidsportföljen! Bytet gick snabbt, man kan beställa direkt på sidan.

En annan sak som är vettig att se över är vilken anslutningshastighet du behöver. Det finns lite olika guider på nätet för detta, Bahnhof har en bra till exempel. Eftersom vi tittar en hel del på strömmad TV här hemma, men ändå inte är fler än 4 så fungerar 100Mbit bra för oss. Det är onödigt att betala för mer än vad man behöver.

Kolla över ditt bredbandsabbonemang du också! Det finns tusenlappar att spara! Vill du passa på att se över övriga utgifter också? Följ denna checklista för att ta tag i dina utgifter rejält!

Lycka till med utgiftskapandet! Det kommer att stärka din ekonomi!

Samäga en schablonbeskattad depå… går det?

Startup Stock Photos

Att starta en aktiesparklubb är ett kul sätt att tillsammans investera i aktier. Man lär sig tillsammans, diskuterar investeringar tillsammans, möter motgång och framgång tillsammans. Det gör helt enkelt investeringar till en mer social grej. Att skapa en samägd portfölj som kan schablonbeskattas på samma sätt som en ISK är dock inte så enkelt. Det finns inga enkla alternativ för det. Men det finns ändå möjligheter!

Innan möjligheten att öppna investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkringar (KF) fanns så ägde och förvaltade man sina värdepapper genom ett aktie- & fondkonto (AF). Dessa tre kontotyper är de vanligaste som finns idag och det finns några skillnader mellan dem.

  • Den stora skillnaden (som har betydelse för detta inlägg) är hur de beskattas. ISK och KF schablonbeskattas med avräkning på hur stort kapital de innehåller och AF beskattas med 30% på vinsten på alla affärer. ISK och AF behöver inte deklareras med K4 (sammanräkning av affärerna) deklarationen, men affärerna i din AF måste du deklarerar.
  • En annan skillnad är att en AF kan man samäga på flera personen (vilket passar en aktiesparklubb mycket bra!) men ISK och KF kan bara ägas av en person. ISK kan dessutom bara ägas av en privatperson och en KF kan ägas av både privatpersoner och juridiska personer (företag).
  • En tredje skillnad är att AF och ISK kommer att finnas med på olika sätt i din privata deklaration, men för KF dras skatten direkt på ditt innehav och din egen deklaration blandas inte in alls.

Vill du läsa lite mer om skillnaderna mellan kontotyperna kan du gå till Nordnet eller Avanza . Dessa skillnader får lite effekter på vad som passar bäst för en aktiesparklubb, och hur man kan samäga dem.

Först och främst vill jag beskriva vad det är man vill uppnå. Det man efterfrågar som aktiesparklubb är:

  • Ett konto som schablonbeskattas istället för reavinstbeskattas. En mindre skatt varje år istället för en stor skatt på slutet. (I alla fall om man siktar på lite mer långsiktiga innehav och hoppas på en avkastning högre än statslåneräntan)
  • Ett konto som inte tas upp i den privata deklarationen, så att man lättare kan hålla isär den privata ekonomin och ekonomin inom aktiesparklubben.
  • Ett samägande så att man enkelt och tydligt kan beskriva hur samägandet ser ut, kanske som en procentuell fördelning.
  • Gärna direktägarskap, med möjlighet att gå på bolagsstämman!

 

”Vi vill ha en kontoform som schablonbeskattas, kan samägas och har ett direktägarskap i aktier!”

 

Den kontoform som passar bäst in på dessa tre är kapitalförsäkringen. KF schablonbeskattas och den privata deklarationen blandas inte in. Dock kan man inte samäga en KF! (eller gå på bolagsstämma.)

Hur ska man lösa detta?

bolagsverket

Att starta ett företag!

En lösning för samägandet av en KF är att starta ett samägt bolag för att sedan äga KF:n genom det. Det gäller alltså att antingen starta ett aktiebolag eller handelsbolag. Att starta ett bolag är alltid förknippat med en del byråkratiskt arbete i bolagsbildandet och avgifter i samband med detta. Dessutom tillkommer en del arbete med bokföring och bolagsdeklaration.

Aktiebolag känns ju proffsigt! Det är ett smidigt sätt att reglera ägarfördelningen genom att skapa ett antal aktier i bolaget som man fördelar mellan medlemmarna i aktiesparklubben enligt varje persons delägarskap. Det blir också relativt enkelt att ändra antalet medlemmar i klubben genom att helt enkelt skapa/döda eller omfördela aktierna.

Men det är lite vanskligt att sätta in pengar i ett aktiebolag och sedan få ut dem. Alla uttag ur ett aktiebolag är ju skattepliktiga (Utdelning eller lön. Utdelning beskattas till 20%, och löneuttag ännu mer. En skatt som då läggs utöver den schablonskatt som redan dragit i KF:n). En annan lösning är att låta alla insättningar i aktieklubben registreras som ett lån till bolaget. Lånet koppas till en ränta som är lika stor som avkastningen i den KF där kapitalet förvaltas. (Bokförings tips.) Detta skulle nog kunna fungera enligt gällande skattelagar, men jag har inte undersökt hur man lägger upp det närmare än så.

Handelsbolag verkade då bättre. Man slipper dubbel beskattning genom att man kan göra privata insättningar och uttag. (Det kallas i bokföringen för Eget uttag) Handelsbolaget är ju sammankopplat till den egna ekonomin. Idén är alltså att starta handelsbolag, och sedan öppna en KF i bolagets namn. Sedan är vi alla delägare i bolaget, vilket gör att vi är delägare i KF:en. KF:en schablonbeskattas, bolaget har ingen verksamhet utan allt sker i kapitalförsäkringen. Schablonskatten dras dessutom inuti KF:n, vilket gör att den privata ekonomin inte blandas in alls. Ett väl fungerande upplägg!

Enda nackdelen är en ovan nämnda administrativa avgifter i samband med bolagsbildandet och att alla uttag ur KF:n måste gå via bolagets egna bankkonton, enligt Avanzas säkerhetspolicy. (Pengar från Avanza kan endast flyttas till konton som ägs av samma person/juridisk person som äger depån i Avanza).

Om man inte vill/kan starta bolag då?

En tredje lösning finns, men den är lite mindre tydlig. Om man inte vill/kan starta ett bolag kan man istället starta en KF i en klubbmedlems namn. Den startas med ett eget inloggningskonto i Avanza så att alla kan logga in utan att komma åt medlemmens andra depåer hos Avanza. Sedan regleras ägarskapet i KF:n med ett samägandeavtal + det ursprungliga bolagsavtal till klubben. Dessutom står alla medlemmar som förmånstagare till KF:n om medlemmen skulle gå bort, uppdelat enligt gällande ägarfördelning. (Ägaren får skriva in sin egen förmånstagare).

En sak att titta på är den privatekonomiska risken hos den person som står som ägare till KF:n. Hamnar den person på obestånd är det inte helt säkert att myndigheter kommer att se KF:n som delägd. Välj person med eftertanke!

Även med detta upplägg måste alla uttag ur klubben gå via ägarens bankkonto.

 

Ett upplägg med ISK

Sparabloggen AK startade för ca 2,5 år sedan. Du kan alltid följa portföljen och upplägget här. Innehaven ligger idag i en ISK. Sedan har vi avtalat en fullmakt på den andra delägaren, så att vi båda kan arbeta med portföljen. Dock kommer schablonskatten att hamna på ägarens privata deklaration, vilket vi kommer behöva reglera årligen. Detta upplägg fungerar bara om man är två personer, eftersom man bara kan ha en fullmakt på en extra person hos Avanza.

Är man fler än två kan man alltid skapa ISK:n med en egen inloggning på Avanza, skiljt från ägarens eventuella andra konton.

ISK:n står alltså på en person, men ägarskapet regleras i klubbens bolagsavtal. Vi kommer eventuellt titta på en annan lösning i framtiden med KF. På så sätt behöver en egen privat ekonomi inte blandas in på samma sätt, då schablonskatten dras direkt i KF:n.

De upplägg vi använder bygger på att man känner varandra väl och litar på varandra. Dessutom är det bra med en stor transparens i affärerna så att man kontinuerligt ser att allt går rätt till.

Framtiden?

I framtiden skulle vi gärna vilja se en lösning med ett schablonbeskattat som kan ägas av flera personer. Antingen en kapitalförsäkring, men ännu hellre ett investeringssparkonto. (Man får ju nämligen inte inbjudan till bolagsstämman som aktieägare i en KF).

Var flaskhalsen finns vet jag inte riktigt. Är det lagstiftning på området som behövs? Eller är det så att nätmäklarna skulle behöva produktutveckla en samägd KF?

Kanske är lösningen att nätmäklarna skapar ett paket med ett företag och en KF i ett? Skräddarsytt åt aktiesparklubbar?

Hur som helst hoppas vi på en lösning i framtiden!
Feedback mottages med tacksamhet! Finns ytterligare lösningar som inte tagits upp? Har jag missförstått något i de snåriga reglerna? Vilken lösning tycker du verkar bäst?

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

 

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

 

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

 

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

 

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Lägg upp en sparplan till semestern!

startbild-semester-consector
pexels.com

Hösten har verkligen anlänt med sitt mörker och kyla. Sommaren känns avlägsen. Men det är skönt att drömma tillbaka till sommaren och soliga dagar. Eller varför inte tänka framåt? Att ta kontroll över sin ekonomi ger dig möjligheter att komma dit du vill. Vill då åka en vecka till Mallorca? Eller har du helt andra planer. Kanske börjar du fundera på en ny bil?

Enligt två undersökningar som Länsförsäkringar gjort 2011  och 2014  saknar var femte svensk ett sparande. Det finns säkert många anledningar till det, men skillnaden på att inte ha ett sparande och att lägga undan pengar ger en markant skillnad i trygghet och frihet att kunna åka på till exempel semester. Sedan är det något av en balansgång också. Svenskarna är nämligen de mest sparande i hela Europa. Enligt en senare undersökning som Nordea gjort så har andelen svenskar med stor buffert ökat stort de senaste åren, och tyvärr ligger de pengarna ofta på konton utan ränta. Så det ger mer att spara bra. Läs mer om att sätta pengarna i arbete här.

Detta inlägg i samarbete med Consector. Din Kostnadfria Låneförmedlare.
consector-logo-transparent

”… skapa personlig trygghet och frihet med sparplaner.”

Lösningen för att skapa personlig trygghet och frihet är att skapa sparplaner. Bestäm idag vilka mål du har framöver och skapa ett sparande som tar dig till de målen. Skillnaden blir ganska stor.

För att visa detta så lägger jag fram tre exempel; solsemester augusti -17, fjällsemester februari -18 och byta bil januari-19. För enkelhetens skull tänker vi oss två scenario. Antingen sparar man ihop pengarna I förväg och får ränta, eller så lånar man pengarna och betalar efteråt med ränta.

mallorca
Solsemester 

1 vecka Mallorca augusti 2017
Spartid: 10 månader
Kostnad: 30 000 kr

Sparplan: 3 000 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 125 kr ungefär (ränta på varje insatt krona, varje dag)
Total resekostnad: 30 000 kr – 125 kr = 29 875 kr

Konsumentlån: 30 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 412 kr/mån
Total kostnad: 33 888 kr

Kostnadsskillnad: 33 888 kr – 29 875 kr = 4 013 kr (ungefär 13,4 % dyrare)

 

skidor
Fjällsemester

1 vecka i fjällen februari 2018
Spartid: 16 månader
Kostnad: 25 000 kr

Sparplan: 1 500 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 155 kr ungefär
Total resekostnad: 25 000 kr – 155 = 24 845 kr

Konsumentlån: 25 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 176 kr/mån
Total kostnad: 28 224 kr

Kostnadsskillnad: 28 224 kr – 24 845 kr = 3 379 kr (ungefär 13,5% dyrare)
bil
Bil

Begagnad okej bil, inköp jan -20
Spartid: 3 år 2 månader = 38 månader.
Kostnad: 160 000 kr

Sparplan: 4 200 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 1 965 kr ungefär
Total bilkostnad: 160 000 kr – 1 965 kr = 158 035 kr

Billån: 160 000 kr
Återbetalningstid: 5 år / 60 månader
Låneränta: 7,07% (snabb sökning nätet) = 3 157 kr/mån
Total kostnad: 189 420 kr

Kostnadsskillnad: 189 420 kr – 158 035 kr = 31 385 kr (ungefär 19,6% dyrare)

”Du får rabatt om du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot!”

Skillnaden blir stor! Sparar du före köpet, istället för att låna och betala efter så ger du dig själv en ganska bra rabatt! Denna rabatt får du för att du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot. Skillnaden blir större ju dyrare lånet är och ju längre du kan vänta. Även räntan på sparkontot påverkar rabatten.

För att göra din egen sparplan kan du använda Nordeas sparkalkylator.

Känns det lite tungt att vänta med bilköpet I tre år, och lägga undan över 4 000 kr varje månad fram till dess så kan du göra någon slags kompromiss mellan spara och låna. Att köpa bilen kontant är ju inte alla förunnat. På sparabloggen rekommenderar vi inte lån, men om man ska låna så är det bäst att låna så billigt som möjligt. Det får du hjälp med på Consector.

Läs gärna mer om sparplaner på Consector Förklarar. Där kan du få mer tips om sparplaner, och dessutom kostnadsfri låneförhandling till ditt bilköp!

Lycka till! Ha det så trevligt på semestern!

 

Hur köper du mobiltelefon?

Mobil
(Grafik: pexels och Thobias)

En av de vanligaste skuldfällorna  i Sverige är våra mobiltelefoner. Att ha en dyr och fin mobiltelefon ses nästan som en mänsklig rättighet och mobilföretagen har därför ofta svept in telefonköpen med en slöja av avbetalningar och bindningstider. Att räkna ut vad en telefon egentligen kostar och vilket abonnemang som är billigast är komplicerat. Men det finns en stor sparpotential om man kollar igenom köpet ordentligt innan man slår till.

Att mobilkonsumtion lätt leder till stor utgifter är inget nytt. Bland unga är det en vanlig skuldfälla. Så mycket som 760 000 betalningsföreläggande härrörde från mobiltelefon och bredbandsabonnemang 2005, och det har nog inte minskat sedan dess.

vimla
Stöd sparabloggen, öppna ditt abonnemang på Vimla här!

För att undersöka vad en telefon med abonnemang kostar får man göra en hel del beräkningar. För jämförelsens skulle ska jag ”köpa” ett par populära telefoner på olika sätt och se vad som kan tänkas vara det billigaste. Vi jämför några olika telekombolag jämfört med att köpa telefonen kontant med det billigaste abonnemanget. För att sätta lite krav så väljer vi minst 2GB data i abonnemanget.

De tre mobilmodellerna som jämförs är: iPhone SE (16GB), iPhone 6s (16GB) och Samsung Galaxy s7 (32GB).
De olika butikerna som jag jämför är: Tre, Telenor, Telia, Tele2, Comviq, Halebop, fello och sedan kontant i butik med det billigaste abonnemanget där det ingår minst 2GB data (Hallon liten).

Resultatet ser ut enligt följande:

iphone se

iphone 6s

samsung s7
* fello.se har lite rabatterade månader i början. Jag tog ett medelvärde för de 24 första månaderna.

Som synes finns det en hel del pengar att spara genom att se sig omkring!

Sparpotentialen mellan dyraste och billigaste alternativen är:
4 683 kr för iPhone SE
4 824 kr för iPhone 6s
4 108 kr för Samsung S7.

Nu är jämförelsen inte helt rättvis eller enkel att göra. Det är lite olika surfmängd (minst 2GB, men en del var långt över) och kontantpriset kan pressas ännu mer genom att använda lite mindre butiker på nätet. Jag valde ut lite mer renommerade butiker. Det finns alltså kanske ännu mer pengar att spara. Det viktigaste är att du vet vad du gör, och ser dig omkring. (Det kan ju till och med finnas billigare mobiler att köpa…)

Frågan är varför någon skulle välja ett alternativ som är flera tusen kronor dyrare. En viktig anledning är säkert att man inte behöver betala något med en gång, utan handlar telefonen på kredit. Kredit är alltid dyrare. En intressant sak är att man får gräva ganska djupt ner i avtalet för att hitta ord som kredit, lån och ränta…

(Räknar man lite enkelt så blir ju räntan på ovanstående lån ca 4 500 kr för en telefon som kostar 7 000 kr… Alltså 2 250 kr/år eller en effektiv ränta på ca 30%. En ganska hög ränta i minusräntemiljö. Fast så kan man ju inte riktigt räkna eftersom produkterna/abonnemangen skiljer sig lite åt.)

En annan anledning till att de dyra alternativen väljs är säkert att det är svårt att överblicka vad det totala priset egentligen blir, och att man inte jämför tillräckligt ofta. Här är det bra att ta hjälp av de olika prisjämförelsetjänster som finns på nätet. Till exempel:

compricer för telefonabonnemang.
prisjakt för telefon och abonnemang.
pricerunner för telefoni.

Lycka till i telekomdjungeln!


Stöd sparabloggen! Öppna ditt abonnemang på fello här!

Vad står det i deklarationen och hur mycket skatt blir det?

6056493021_ddbafe106a_o
Magnus D, flickr.com

Nu när deklarationen landat i brevlådan kan man kika lite på hur ISK:en egentligen beskattas. Som bekant så schablonbeskattas innehavet i ett investeringssparkonto. Men då uppstår två frågor direkt; hur stor är beskattningen? vilket kapital är det som schablonbeskattas?

Om man börjar med den första frågan så var den först lite klurig, och sedan efter att reglerna ändrades 1 januari 2016 ha det blivit ännu krångligare.

För årets deklaration (som då gäller för 2015) gäller följande:
Schablonskatten var för 2015 30% av statslåneräntan per den 30 november 2014. Statslåneräntan var då 0,9%, vilket ger en schablonskatt på 0,3 * 0,9 = 0,27%.

Du ska alltså betala 270 kr för varje 100 000 kr som du har i din ISK. (Vilket är mycket lägre än för året 2014) Frågan är då bara vilket kapital som skatteverket räknar med? Är det i början av året? I slutet? Någon sorts medelvärde? Rätt svar är någon sorts medelvärde av kapitalet på kontot. Medelvärdet räknas ut genom att:

  • lägga ihop alla insättningar som skett på kontot under året,
  • lägga till värdet på depån i slutet av varje kvartal,
  • dividera denna summa med 4. (Vilket blir ett medelvärde av 4 kvartal.)

deklaration
LionSthlm, flickr.com

Om du nu letar upp 7.1 schablonintäkter på din inkomstspecifikation så ser du att dina ISK finns uppradade där med en summa. Denna summa är alltså kontots kapitalunderlag multiplicerat med statslåneräntan. Vill du undersöka vilket kapitalunderlag som skatteverket kommit fram till (eller din bank meddelat dem) så tar du alltså schablonintäkten och dividerar med statslåneräntan (i decimalform). Ex:

Schablonintäkt konto 12345678:      1 800 kr

Ger kapitalunderlag 1 800/ 0,009 = 200 000 kr.
På schablonintäkten ska du nu skattas med 30%, vilket ger en skatt på 1 800 kr * 0,3 = 540 kr

Denna skatt på 540 kr är sedan kvittningsbar mot andra skatter i samma kategori (schablonintäkt på ränteinkomst), eller till viss del mot kapitalinkomst.

 

Hur blir nu för 2016?
Med minusräntor och annat ställdes den hypotetiska frågan om det kan komma att bli så att man får betalt för att ha kapital i en ISK? Nu är det visserligen så att reporäntan  som riksbanken sänkt till -0,50% inte är samma ränta som statslåneräntan . Statslåneräntan har aldrig varit negativ. Men trots detta har ändringar införts som gör att beskattningen på investeringssparkonton blir lite högre, och aldrig går under ett visst golv.

Från och med 1 januari 2016 beräknas schablonskatten istället så här:

  • Ett tillägg på 0,75% läggs till statslåneräntan när man beräknar schablonintäkten.
  • Man inför ett golv på skattesatsen, så att värdet aldrig understiger 1,25%, oavsett hur låg statslåneräntan blir.

Detta är alltså vad som gäller för 2016, till nästa deklaration:

Statslåneräntan sista november: 0,65%
Tillägg: 0,75%
Skattesats: 0,65 + 0,75 = 1,4 % (vilket är över golvet på 1,25%)

Schablonskatt 2016: 1,4% * 0,3 = 0,42%

Du blir beskattad med 420 kr på varje 100 000 kr som du satt in i en ISK eller kapitalförsäkring. En relativt kraftig ökning jämfört med 2015, men fortfarande lägre än 2014 och 2013:

2013: 0,447%
2014: 0,627%
2015: 0,27%
2016: 0,42%

Läs gärna mer om beskattningen av ISK (och för all del även kapitalförsäkring):

Avanza förklarar hur beskattningen går till.
Skatteverket förklarar hur ISK fungerar.
Frågor och svar på skatteverket.

Lycka till med deklarationen!
påskkyckling
Glad påsk!

Inkomstdeklarationen för 2015 är här!

6056493021_ddbafe106a_o

Nu vankas deklarationstider. Från och med imorgon klockan 07:00 kan du logga in med bank-ID på skatteverket och se årets deklaration.

Om du har dina investeringar i ISK och inte har några andra avdrag så kommer deklarationen att gå fort. ISK:en schablonbeskattas som bekant och du behöver i stort sett bara skriva under. Om du sköter detta online, med bank-ID, så kan eventuell skatteåterbäring ramla in på kontot redan till midsommar!

Även om du har en vanlig aktiedepå kan du deklarera på nätet. I stort sett alla avdrag, tillägg och annat kan göras direkt på nätet. Då får man dessutom en del hjälp med summering och överföring till rätt ruta. Smidigt!

Vill du få lite tips på hur du kan minska din skatt kan du läsa om kyrkoavgiften här. Andra tips är att kolla upp om du har rätt att dra av för resor till och från arbetet. Kanske har du uppskov på reavinsten för fastighet? Då kan du betala tillbaka skatten och sedan begära rättelse fem år bakåt. Då får du tillbaka räntan på skatten för fem år tillbaka. Givet att du har pengarna tillgängliga.

I år kommer ROT och RUT att granskas extra mycket. Håll lite extra koll på detta!

Lycka till med deklarationen!

Men det är ju räntefritt!

sale

Vi är många som har lockats av att köpa på räntefri avbetalning när den gamla TV har gått sönder och den nya LED-TV ska köpas in. Det är enkelt och allt kan lösas i affären. 

En räntefri avbetalning på ett år innebär i praktiken inte så stora månadssummor men det blir desto mer intressant när man börjar granska vad det egentligen kostar. Det är ju inte ”räntan” som är intressant, utan den effektiva räntan (inklusive alla avgifter runtomkring). Vi tittade närmare på fem av de stora inom branschen och det var en stor skillnad mellan vad de hade att erbjuda sina kunder.

SIBA: Det klart bästa erbjudandet. De utlovar att man bara betalar för själva inköpet och ingenting annat när man köper för 10 000 kronor på tio månader.

MediaMarkt: Hade en effektiv ränta på 8,25 % vid köp på 15 000 kronor

Elgiganten: Erbjuder räntefria lån under ett år. Problemet är bara att den effektiva räntan blir hela 17,37% vid köp på 10 000 kronor.

Netonnet: Erbjuder också räntefritt under ett år men detta innebär att den effektiva räntan blir 11,53% på summan 10 000 kronor.

Dustin: Erbjuder noll kronor i uppläggningsavgift men tar ut 29,22% i effektiv ränta när man handlar för 10 000 kronor.

Skärmavbild 2016-01-27 kl. 12.23.09

Även om det är billigt och ibland helt utan ränta kan det vara också vara en fälla där man lätt köper på sig mer saker än man behöver då kostnaden ser låg ut.

Det är enkelt när man direkt i butiken utan ett öre i plånboken kan skriva på ett papper och sedan bära ut sitt kylskåp. Billigt och riskfritt eller hur? Men det finns inget som är gratis, för det är finansbolag som vill tjäna pengar. Ofta ingår det uppläggningsavgift och aviavgift vilket syns på procentsatsen i den effektiva räntan. Om man missar en inbetalning kan det bli riktigt dyrt med förseningsavgifter och det kan till och med innebära att lånet läggs om.

Det kanske till och med är billigare att gå till sin bank för att låna pengar istället för räntefritt. Men det bästa är trots allt att spara ihop pengarna genom att månadsvis bygga upp en pengabuffert.

*Vi kan givetvis ha missat erbjudanden och andra uppgifter som gör att alla siffror inte stämmer.

 

 

Fondskolan del3: Förvaltningsavgifternas betydelse på lång sikt.

bokblad
Det finns stora möjligheter i att investera i olika fonder. Allt från högrisk-aktiefonder till lågriskinvestering-räntefonder. Du kan investera i de flesta marknader och branscher, börsuppgång eller börsnedgång. Men håll ett öga på förvaltningsavgiften! Den kan gröpa ur ditt resultat!

Det talas ofta om förvaltningsavgifter när man talar om fonder. Förvaltningsavgiften är den avgift som ska täcka fondens alla utgifter (transaktionskostnader, courtage, förvaltarens utgifter, lokalkostnader, lön till förvaltaren mm mm) men givetvis ska förvaltningsavgiften också generera vinst till fondbolaget.

Jag ska här vända och vrida lite på förvaltningsavgiften. Visa vad en hög avgift faktiskt innebär för ett långsiktigt sparande, och vad det innebär för fondbolaget! Jag vill börja med spridningen. Vad kostar olika fondtyper i avgift? Vad kan anses vara normalt?

Sverigefonder
Avanza Zero; 0 %
Spiltan Investmentbolag aktiefond; 0,20 %
Didner & Gerge Sverigefond; 1,22%
Carnegie Sverigefond; 1,40 %
Cliens Sverige B; 1,75 %
Vanlig aktiv avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Globalfonder
Länsförsäkringar Global Index; 0,20 %
DNB global Indeks; 0,30 %
SEB Dynamisk Aktiefond; 1,25 %
ODIN Global NOK; 2,00 %
Vanlig avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Tillväxtmarknadfonder
Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Index; 0,40 %
Fidelity Emerging Markets A -USD; 1,5 %
SwedBank Robur Access Emerging Markets; 2,42 %
Vanlig avgift: 1,70 %
Avgift indexfond: 0,40%

Räntefonder
AMF Räntefond Kort; 0,10 %
Spiltan Räntefond Sverige: 0,10 %
AMF Räntefond Lång; 0,15 %
Catella Avkastning: 0,70 %
Vanlig avgift: 0,3 % (SEK); 0,8 % (USD)

Blandfonder
AMF Balansfond; 0,4 %
SEB Trygg Placeringsfond; 1,10 %
Carnegie Strategifond;1,50 %
Vanlig avgift: 1,20 %

Hur kan det komma sig att det skiljer så mycket mellan olika fonder som investerar på samma marknad? Den största skillnaden ligger i om fonden är aktivt förvaltad eller indexförvaltad.

En indexförvaltad fond följer ett förbestämt program och investerar på så sätt att den följer ett index. Till exempel följer stockholmsbörsen, eller Dow Jones Word index. En aktivt förvaltad fond däremot har en förvaltare som väljer ut de bolag som han eller hon tror kommer prestera bäst. De försöker därmed få en bättre avkastning än index.

En aktivt förvaltad fond dras med större utgifter. Förvaltaren ska fara runt och besöka bolag, bolag ska analyseras och möten ska hållas. Detta leder givetvis till att förvaltningsavgiften ska vara högre. Men att investera i en sådan fond måste ju också leda till en högre avkastning. Annars betalar man ju dyrt för ingenting!

Sverigefoner aktivindex
En jämförelse på ca 5 år mellan tre passiva indexfonder och tre aktivt förvaltade fonder. Vilka som är vilka kan ni lätt se på förvaltningsavgiften. De över 1% i avgift ska vara ”aktiva”. Det tråkiga är att alla fonderna går exakt likadant. De följer index ganska exakt. Gult är OMXS30 och fonderna har slagit det indexet med en viss marginal. Det är dock aktieutdelningarna som utgör skillnaden. Jämför man med Six30 Return index (som inkluderar utdelningar) så går de exakt lika. Är de då aktiva? Kostar gör de i alla fall. Kolla in Spiltan Aktiefond Investmentbolag! Den går riktigt riktigt bra!

Men är det egentligen så mycket bråka om? En skillnad på pluttiga 1,2 %… Gör det någon skillnad? Jag ska nu visa att en fondavgift på 1,2 % gör väldigt stor skillnad på avkastningen över tid. Detta märks dock inte direkt, eftersom avgiften dras från fonden lite grand varje dag.

För att få en bra bild över hur stor skillnad förvaltningsavgiften gör så har jag utgått från gratisfonden Avanza Zero. Jag har utgått från att vi investerade 100 000 kr i Avanza Zero 1 september1998 (fonden fanns inte då… men eftersom fonden följer omx30 index + utdelningar (Six Return index), så kan jag utgå från det) och behålla den till september 2015. Avanza Zero är en helt avgiftsfri fond. Frågan är hur stor skillnad det skulle bli om fonden hade 1,2 % i avgift?

Six30return index
Börsen har gått upp och ner och upp igen sedan 1998. Det var det år som jag fick data ifrån. Under dessa 17 år har börsen avkastat ca 375%.

Avgift 17 år

Tittar man på 17 år så har 100 000 kr blivit 475 000 kr ungefär. En avgift på 1,2% varje år gnager och gnager på avkastningen. Under samma period har avgiften sänkt din vinst med ungefär 50 000 kr! Hälften av det kapital som du satta in har förvaltaren tagit. Din slutsumma blir alltså 425 000 kr!

Mina beräkningar stämmer inte riktigt, eftersom kapitalet skull blivit urgröpt längs vägen. Det gör att du förlorar pengar längs vägen och får ännu mindre i slutändan.

Vad gör avgiften för inverkan på ännu längre sikt? Säg 40 år (från 25 år till 65 år gammal) i ditt pensionssparande? Det blir ganska komplicerat att beräkna, men om jag räknar med en schablonuppgång på börsen på ca 10%, och insättning av ca 20 000 kr varje år.

pensionssar avgift
Grattis! Om du börjar spara pengar i 25 års ålder, och sparar ca 1 700 kr i månaden tills du är 65 år gammal har du sparat ihop ungefär 7,5 miljoner! Det räknat på en årlig avkastning på ca 10% (vilket kan vara lite högt) men också med en avgift på 1,2%. Men 1,2% i avgift så kommer du ha betalt knappa en miljon i avgift! En miljon av dina pengar! De flesta aktiva fonder tar dessutom mer än 1,2% i avgift! Du blir rånad!

Finns det då inga tillfällen då en högre förvaltningsavgift är berättigad? Den skulle ju gå till att aktivt förvalta fonden, och förhoppningsvis slå index! Gör man en kort jämförelse mellan lite olika fonder så ser man att ibland får man extra betalt för en aktiv förvaltning, och ibland betalar man helt i onödan.

Bra fonder avgift
Här ser vi två skilda grupper. De tre översta fonderna (DNB Sweden Micro Cap, Lannebo småbolag och Didner & Gerge Aktiefond) har slagit index ganska markant på 10 år. Den andra gruppen har gått som index eller sämre. Alla dock med en avgift som om de vore aktivt förvaltade.

Akta dig för höga förvaltningsavgifter på dolda indexfonder! Akta dig för bland andra de sista fonderna i listan. För förvaltningsavgiften kostar en hel del i längden! Kolla hur fonderna står sig mot varandra i längden. (Även om historisk avkastning inte avgör framtida avkastning!)

Lycka till med fondsparandet! Kanske är det läge att börja månadsspara i lämpliga fonder?