Budget

Fattigpensionär – Hur ser livet ut då?

fattigpensionär(Grafik: pexels.com  och Thobias)

Det pratas mycket om pensioner i Sverige. För ett tag sedan kunde man läsa i Expressen att endast 4 av 10 anser sig kunna leva på sin pension i framtiden. Aftonbladet rapporterade att antalet fattigpensionärer ökat till över 200 000 personer, eller runt 12% av pensionärerna. Men var är egentligen en fattigpensionär? Hur mycket har man i pension då? Kan man leva som fattigpensionär?

Vad är en fattigpensionär?

Det första vi måste göra är att hitta en definition av begreppet fattigpensionär. När man pratar om fattigpensionärer så menar med de personer som har en lägre inkomst än 60% av medianinkomsten i landet. I artiklarna som jag länkat till hittills har det använts olika siffror, från olika år. Det varierar mellan 11 830 kr/mån (2016), 12 100 kr/mån (2017) och 12 685 kr/mån (2018). För att få lite egna siffror att utgå ifrån så kikar jag på statistik själv:

Medianinkomst Sverige: 278 954 kr. ( Ekonomifakta, 2018-11-03 )
Fattigpensionär 60% av median: 278 954 kr * 0,6 = 167 372 kr/år
Månadspension: 167 372 kr / 12 = 13 947 kr /mån.

Var gränsen ska dras för fattigdom är alltså lite oklart. Jag kommer fram till nära 14 000 kr/mån, men tidningen Senioren utgår från siffran 12 000 kr/mån vilket kanske är mer korrekt.

gränsGränsen finns säkert fast definierad någonstans, men 13 000 kr/mån kan man nog utgå ifrån efter lönerevisionerna 2018.
(Grafik: pexels.com och Thobias.)

Hur stor blir pensionen då?

Vi har skrivit en hel del om pensioner här på sparabloggen. Om du haft pensionsgrundad inkomst under ditt arbetsliv kommer du att få pension från statens allmänpension och din av arbetsgivaren undansparade tjänstepension och eventuellt om du sparat egen privatpension. Eftersom pensionärer lever allt längre så blir det egna kapitalet allt viktigare, och dessutom kommer pensionsåldern att öka. Vill du se din egen pensionsprognos kan du logga in på Min Pension.

Men när vi pratar fattigpensionärer så handlar det främst om de som av olika anledningar inte kunnat arbeta ihop en stor allmänpension eller tjänstepension. Det kan bero på att man jobbat mycket deltid eller att man inte kunnat jobba på grund av sjukdom. För att få lite siffror på det hela så har jag utgått ifrån de lägsta möjliga pensionen. Om man inte arbetat ihop någon pension får man ändå en pension, den så kallade garantipensionen. Man har rätt till full garantipension om man bott i Sverige i 40 år. (Har man bott i landet kortare tid än så får man bara del av garantipensionen. Har man bott i landet i 30 år får man ut 30/40 av garantipension osv.) Om man delar boende (och därmed utgifter) med någon så blir garantipensionen lägre. Men jag utgår ifrån ett ensamhushåll. Trots att garantipensionen blir högre, så blir också utgifterna högre.

Som lägst får man ut en garantipension på 8 076 kr/mån i ett ensamhushåll. Det är som synes långt under fattiggränsen. Men det är heller inte i närheten av hela sanningen. Om man inte har några andra inkomster än sin garantipension så har man dessutom rätt till äldreförsörjningsstöd och mycket troligt bostadstillägg.

Bostadstillägg

Har man lägre pension än 15 000 kr/mån kan man ha rätt till bostadstillägg. Det gäller alltså inte bara om man har garantipension. Bostadstillägg kan bli så högt som 5 560 kr/mån om boendekostnaden är hög och pensionen är låg.

Du kan göra en egen beräkning om hur stort bostadstillägg du kan få här. Man räknar alltid på bostadstillägg på alla inkomster före ev. äldreförsörjningsstöd. Har man t.ex. enbart garantipension på 8 076 kr/mån (96 912 kr/år) och en hyra på 6 000 kr/mån så kan man få 5 500 kr/mån i bostadstillägg.

Äldreförsörjningsstöd

För att bekämpa fattigdom bland de pensionärer som lever på garantipension finns äldreförsörjningsstödet. Tanken är att alla, oavsett storlek på pensionen, ska kunna ha lite pengar över att leva på. Man ska alltså kunna få en skälig levnadsnivå. Det betyder givetvis inte ett lyxliv på något sätt. Men det ska gå att leva i samhället, och ändå ha en liten summa pengar över. Något jag kommer att undersöka i budgeten nedan.

Hur stor är då äldreförsörjningsstödet? Tanken är att man ska kunna ha 5 634 kr efter skatt kvar varje månad efter bostaden är betald. Detta medför såklart inte att du kan ha hur dyr bostad som helst. Pensionsmyndigheten räknar en skälig bostadskostnad på 6 620 kr / mån. Efter den hyran är betald ska du ha 5 634 kr kvar att leva på. Det är inte massor av pengar, utan här hittar vi vår lägsta nivå. 23 126 personer har äldreförsörjningsstöd i Sverige idag, och den genomsnittliga summan som betalas ut är 3 564 kr/mån.

De absolut lägsta pensionerna i Sverige idag bör vara mellan 9 500 kr/mån och 12 500 kr/mån, beroende på bostadskostnad. Du bör ha 5 634 kr efter skatt kvar varje månad. Har du under 15 000 kr/mån i pension bör du göra en ansökan om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg.

Ansök om försörjningsstöd

Om man har lägre pension än 15 000 kr/mån bör man göra en ansökan för äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Det gör man här. Har jag förstått det hela rätt bör man kunna få sin pension höjd från t.ex. garantipension på dryga 8 000 kr/mån till ca 12 250 kr/mån. Givetvis är det flera faktorer som spelar in. Delar man boende med någon? Hyr mycket kostar ditt boende? Vi kan titta på ett par exempel:

Hyra: 4 270 kr/mån –> 4 270 kr + 5 634 kr = 9 904 kr/mån
Hyra: 6620 kr/mån –> 6 620 kr + 5 634 kr = 12 254 kr/mån
Hyra: 7 840 kr/mån –> 6 620 kr + 5 634 kr = 12 254 kr/mån (Skälig hyra är 6 620 kr/mån. Ingen ersättning över.)

De absolut lägsta pensionerna (eller inkomst för pensioner kanske) i Sverige idag är alltså någonstans mellan 9 500 kr/mån och 12 500 kr/mån, beroende på hur stor boendekostnaden är.

Budget för en fattigpensionär

Nu har vi rett ut sakerna här… Var går inkomstgränsen för att räknas som fattigpensionär, och hur låg kan pensionen egentligen bli. Då är det dags att göra en budget för att se hur läget kan se ut. Jag har utgått ifrån en budget som är gjord på sidan Min Pension som ger en bra fingervisning:

medel therese

Inkomster
Pension efter skatt: 12 400 kr (inklusive äldreförsörjningsstöd)
Bostadstillägg: 1 200 kr
Summa inkomster: 13 600 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6 000 kr
Mat: 2 120 kr
Hygien och tandvård: 480 kr
Kläder och skor: 670 kr
Fritid: 660 kr
Mobiltelefon: 270 kr
Förbrukningsvaror: 130 kr
Hemutrustning: 570 kr
Medier: 1 360 kr
Hemförsäkring: 150 kr
Summa utgifter: 12 400 kronor

Kvar till övrigt: 1 200 kronor

anna medielös

Inkomster
Pension efter skatt: 11 634 kr (inklusive äldreförsörjningsstöd)
Bostadstillägg: 1 200 kr
Summa inkomster: 12 834 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6 000 kr
Mat: 2 120 kr
Hygien och tandvård: 480 kr
Kläder och skor: 670 kr
Fritid: 660 kr
Mobiltelefon: 270 kr
Förbrukningsvaror: 130 kr
Hemutrustning: 570 kr
Medier: 1 000 kr (dragit ner!)
Hemförsäkring: 150 kr
Summa utgifter: 12 040 kronor

Kvar till övrigt: 794 kronor
Man kan lätt konstatera att när inkomsterna faller under 12 500 kr/mån så finns det inte jättemycket luft i budgeten. Utrymmet för t.ex. julfirande och resor är begränsat. Det finns bara 9 600 kr – 14 400 kr över per år i de här budgeterna, och de är dessutom ganska snålt tilltagna från början. Skulle du klara att leva på 11 700 kr/mån?

Min pension

Får att få koll på din egen situation går du in på minpension.se

För att få koll på din egen situation är det alltid bra att göra en egen budget. Använd gärna tjänsten på Hallå Konsument. Kanske är det dags att börja se över din egen pension och pensionssparande? Jag rekommenderar alla att öppna ett konto på Avanza eller Lysa och börjar spara direkt!

ladda ned

avanza_farg

Vill du spara i fonder eller aktier som du hanterar själv är Avanza ett mycket bra alternativ. Du kan läsa mer om det här.  Vill du hellre ha hjälp med placering så är Lysa en bra produkt. Där behöver du bara sätta in pengarna så sköter det hela sig själv. Du kan läsa mer om det här.

Annons

Spara tusenlappar på din internetavgift med bredbandsval.se

bredbandsval(Grafik: pexels.com och Thobias)

Svenskarna blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling till hemmet. Inte bara för sociala medier, banktjänster, läsa tidningar och andra ganska ”datalätta” tjänster, utan även för lite mer krävande saker som att strömma HD-TV från Netflix, HBO, SVT, Youtube eller för tunga online-spel. Vi kräver mer och mer av vårt bredband… och vi betalar alltmer! Men det finns tusentals kronor att spara genom smarta val!

På sparabloggen förordar vi ofta att man ska se över sina fasta månadsutgifter, för det springer iväg till ganska mycket pengar varje år! Vissa utgifter är säkert helt onödiga, och kan plockas bort helt. Andra saker är helt nödvändiga, men då kanske man kan göra smarta val för att få så bra valuta för pengarna som möjligt. Internetavgiften hör definitivt till den kategorin!

Efter en snabb sondering av marknaden hos de största leverantörerna i Sverige så ser jag att snittpriset för en internetuppkoppling ligger på ca 4 800 – 6 000 kr/år. Till detta kan det komma ytterligare utgifter för ”Trygg Surf” och liknande för ca 600 kr/år! Här måste finnas utrymme för besparingar!

”Det måste finnas utrymme för besparingar när det kostar 6 600 kr/år för en internetuppkoppling!”

Problemet med bredbandsmarknaden är att det är svårt att få en överblick över vad det kostar. Internetavgiften bakas in i paketlösningar med TV och telefoni, alla leverantörer kan inte beställas till alla adresser. Inte ens de vanliga jämförelsesajterna på nätet visar vilken leverantör som du kan beställa på just din adress. Man blir tvungen att besöka varje leverantör själv för att se om du kan skapa abonnemang hos dem. Det finns dock en ny tjänst som klarar det!

bredbandsval

Bredbandsval.se visar de leverantörer som kan leverera till just din adress!

På bredbandsval.se slår man in sin adress, så kommer sedan en lista upp över vilka som faktiskt levererar till din adress! Jag körde min adress i systemet och hittade en leverantör som kunde leverera samma tjänst som jag har idag, men för bara 3 200 kr/år. Jag kan alltså spara ungefär 3 000 kr/år att istället investera i framtidsportföljen! Bytet gick snabbt, man kan beställa direkt på sidan.

En annan sak som är vettig att se över är vilken anslutningshastighet du behöver. Det finns lite olika guider på nätet för detta, Bahnhof har en bra till exempel. Eftersom vi tittar en hel del på strömmad TV här hemma, men ändå inte är fler än 4 så fungerar 100Mbit bra för oss. Det är onödigt att betala för mer än vad man behöver.

Kolla över ditt bredbandsabbonemang du också! Det finns tusenlappar att spara! Vill du passa på att se över övriga utgifter också? Följ denna checklista för att ta tag i dina utgifter rejält!

Lycka till med utgiftskapandet! Det kommer att stärka din ekonomi!

Dreams – ett kul sätt att spara

Skärmavbild 2016-08-20 kl. 16.49.23.png

I ett avsnitt av den trevliga podden Breakit gör de en intervju med Henrik Rosvall som är VD på företaget Dreams. Vi blev lite nyfikna och laddade ner appen.

Själva essensen i Dreams är att spara till sina drömmar och det kan vara till små likväl som till stora saker. Ladda ned appen Dreams och skapa ett konto. Därefter kopplar man ett kontonummer som pengar kan dras ifrån, och sedan är man igång. Dreams samarbetar med Ålandsbanken och de har hand om pengarna som Dreamsanvändarna sätter in och som givetvis innefattas av insättningsgarantin. De erbjuder också en blygsam ränta på 0,10%, som i nuläget är något, till skillnad från Skärmavbild 2016-08-20 kl. 16.39.32storbankerna.

Man kan välja att spara ensam eller tillsammans med någon. Lägg in en bild på sparmålet och sedan är det bara att dra med fingret. Det ges förslag på allt från att skippa att köpa kaffe till att göra lunchlåda. Pengarna man sparar slänger man in i sitt sparmål, mycket enkelt!

Designen är tilltalande och gränssnittet är lätt att använda. Man blir helt enkelt inspirerad att kasta in lite pengar i sin dröm och se det växa utan att man egentligen har gjort för stora uppoffringar i sin ekonomi.

Di Digital intervjuade Johan Hemminger på Dreams tidigare i år: ”Det har varit en utgångspunkt att hjälpa en grupp som bankerna historiskt har varit ointresserade av. Och sedan fick vi mycket
inspiration av träningsapparna. Om man kan göra träning lustfyllt
varför skulle man inte kunSkärmavbild 2016-08-20 kl. 16.39.05na göra samma sak för sparande? Vi är ju inte ett gäng bankirer som startar en bank. Det är väldigt svårt att om man har jobbat på bank att utmana sig själv och gamla sanningar. Vi är övertygade om att det är bra att ha ett utifrån-perspektiv.”

I höst är det planerat att erbjuda både egna fonder, där användarna kan placera sina sparpengar, samt ett eget lönekonto med tillhörande betalkort. Spännande utveckling om allt går vägen, det är hård konkurrens om sparpengar så det gäller att synas i mängden.

För kortsiktiga sparmål är det en mycket kul idé och om de lyckas implementera fondsparande och att man kan koppla upp ett lönekonto blir det riktigt intressant.
Men som alltid, framtiden får utvisa!

Sparabloggen
21 augusti 2016

 

 

 

 

 

Minska dina elutgiftkostnader med Alltid.se och $parabloggen.com!

Bild1

I Sverige utgör boendet hushållens största kostnad. I boendekostnaden är energikostnaderna en mycket stor post. Svenska hushåll betalar så mycket som 25 000 kr/år i en genomsnittlig eluppvärmd villa, trots dagens låga elpris på ca 1 kr/kWh! Detta ger dig stora möjligheter att göra besparingar!

Det första man kan tänka på när det gäller utgifterna för energi är hur man kan minska sin förbrukning. Att minska energiförbrukningen ger både en ekonomisk besparing och är en lättnad för miljön. Win – win! Läs mer om tips i ett tidigare inlägg på $parabloggen.com.

En annan olägenhet när det gäller elräkningar är att de kommer väldigt ojämnt över året. Det kan kännas avlägset att tänka på mörker och kyla nu på sommaren, men vinterns kyla och mörker ökar användningen av elektricitet markant. Värmebehovet går upp oerhört mycket, man behöver tända fler lampor och man sitter inne mer och ser på tv mm. En elräkning i januari kan vara upp till 10 gånger högre än en i juli! Kanske ligger elräkningen i juli på 300 kr, men räkningen i januari på 3 000 kr! Detta kan ge en ganska stor osäkerhet i månadsbudgeten.

När man gjort vad man kan för att minska elförbrukningen är nästa besparingsåtgärd att se över vilken elleverantör man har och vilket avtal man har med dem. Det finns många leverantörer att välja mellan och det kan kännas lite krångligt. Dessutom måste man upprepa det med jämna mellanrum när avtalet löper ut. Som tur är finns det smarta entreprenörer som skapar nya tjänster som hjälper dig med det här!

logo

Alltid.se ser till att du

  • alltid får lägre elpris.
  • alltid får samma månadskostnad.
  • alltid får klimatsmart el.
  • dessutom kan du byta trots att du har bundet avtal idag!

När du registrerar dig som kund hos Alltid.se så matar du in uppgifter om din aktuella elleverantör eller laddar upp din senaste elfaktura. Därefter får du snart ett nytt och riktigt bra erbjudande där Alltid ser till att kostnaden för elen fördelas ut jämt över årets månader. De lovar dig dessutom lägre elpris än vad du har idag! Detta gör att du inte riskerar få några skyhöga räkningar på vintern och får en större kontroll över din månadsbudget. Dessutom har Alltid.se ett bonusprogram som ger dig återbäring, vilket ytterligare kan sänka din elkostnad. Eller varför inte skänka bonusen till välgörenhet?

Låter det krångligt? Det är det absolut inte! Se själv denna korta film som förklarar.

Om du passar på att bli kund nu redan nu i augusti är du dessutom med och tävlar om en helt ny elbil från BMW! I ett samarbeta mellan $parabloggen.com och Alltid.se kan du dessutom spara ytterligare 500 kr på elkostnaden genom att använda kampanjkoden 500SPAR när du registrerar dig som kund. Registrera dig redan nu!

 

BMW i3

Så trots att det kanske tar emot lite nu när solen fortfarande lyser… ta tag i din elkostnad och registrera dig som kund hos Alltid.se nu så är du beredd när vinterns mörker och kyla höjer din elförbrukning!

Tänk på att du kan byta över till Alltid.se även om du har ett bundet avtal! Glöm inte kampanjkoden 500SPAR. Det kan dessutom löna sig att googla lite om BMW innan! 😉

Sparabloggen 2015 – 100 000 kr mer på sparkontot?

Även 2015 har varit ett år med många roliga händelser. Antalet besökare stiger månad för månad. Vi har hunnit med att publicera i pappersform (Alingsås Tidning, april ). Vi försöker hålla ett tempo med en större publicering på lördagar, och en mindre på onsdagar. Vi avslutade också året med vår boktävling. Våra läsare hade chansen att vinna en bok om privatekonomi och placeringar!

Sparabloggen.com har haft smått otroliga 64 000 visningar under 2015, och vi väntar oss ännu fler nästa år. I januari 2015 hade vi ca 1 700 unika besökare på sidan, och i december var det ca 4 000. En ökning med 135 % ! Om vi kan räkna med 4000 besökare i månaden under 2016 så kommer vi få 48 000 unika besökare! Intresset för att spara och kanske främst investera är högt för tillfället!

Besokstatistik

Antalet läsare stiger och stiger

Hur mycket har vi kunnat sparat under året då? Letar man upp alla spartips ser det ut så här:

Att använda det smartaste betalkortet på resan: (Del 1 , 2, 3)
Besparing: 1 000 kr/år

Handla med kuponger och extrapris:
Besparing: 5 500 kr/år

#braaffär: (Del 1,  2)
Sälja bilen själv istället för bilhandlare: 5 000 kr
Sälja gamla mobiltelefoner på tradera/blocket: 500 kr
Köpa kläder på januari- och sommarrea: 1 400 kr
Använda blocket/tradera: 2 000 kr/år

Se över dina försäkringar:
Besparing: 4 000 kr/år

Förhandla bolåneräntan med hjälp av snitträntan:
Besparing: 20 000 kr/år

Spara i förväg istället för avbetalning:
Besparing på en resa: 2 000 kr

Sälj ”det gamla skräpet” på loppis:
Förtjänst: 1 000 kr

Ta kontroll över dina fasta utgifter:
Besparing: 20 000 kr/år

Byt sparkonto:
Förtjänst: 1 000 kr/år

Sänk energiförbrukningen:
Besparing: 5 000 kr/år

Se över kyrkoavgiften:
Besparing: 3 000 kr/år

Varje persons sparpotential ser olika ut, jag har ovan försökt hitta någon sorts gyllene medelväg. Men lyckas du hålla samma tempo så har du sparat undan 71 400 kr i år! Detta utan att minska dina bekvämligheter så där jättemycket.

Vad skulle hända om man dessutom investerat denna summa? Det beror givetvis på hur man investerar den. Det finns lite olika alternativ:

Avkastning 2015

Det finns raketer och bottennapp, och allt mellan!

Man inser lätt att det finns stora möjligheter i att investera sina pengar, och en del fallgropar. Hade vi investerat våra sparade 71 400 kr i Swedbank Robur Ny teknik så hade vi nu haft 107 814 kr! (Vilket vi inte rekommenderar att man gör om man inte kan se in i framtiden!)

Pengar

Hur ska vi spara ihop 100 000 kr nästa år? Vad  ska vi göra med våra 100 000 i framtiden?

ps.
En annan intressant sak är ”snöbolls-effekten”. De besparingar vi gjorde förra året kommer faktiskt att gälla till stor del i år också. Fortsätter vi att vara noggranna med däcktrycket så sparar vi de pengarna i år också, har vi fortfarande lunchlåda till jobbet så fortsätter vi att spara de pengarna. Då blir ju besparingen ännu större! Kanske närmare 90 000 kr istället för 70 000 kr. (Lågt räknat!)

Har vi dessutom investerat förra årets besparingar så får vi ju ränta på dem igen! Räknar man med denna snöbolls-effekt så har vi totalt lyckats spara ihop till:

Förra året + avkastning på investering: 80 000 kr
Detta år + fortsatt utnyttja förra årets spartips: 90 000 kr
Avkastning: 51% (Om vi träffat den bästa fonden, i år igen…)

Totalt: (80 000 + 90 000) * 1,51 = 256 700 kr.

Snöbollen är satt i rullning…
ds.

Njut av julen och ta kontroll över utgifterna

gift-490828_1280

Baksmällan från decembers utsvävningar går sällan att bortse från. Denna månad är helt enkelt en av de dyraste på året. Man handlar lite mer mat, julgran och pynt, julklappar och kanske en resa. Lägger man då på nyår så ökar kostnaden ännu mer. Har man varit smart så har man under året byggt upp en decemberbuffert som helt enkelt gör att de ökade utgifterna inte blir en ansträngning för ekonomin.
Enligt en färsk undersökning från Nordea planerar Svenskarna att lägga i snitt 3 427 kronor på julklappar och 2 237 kronor på övriga julutgifter vilket är en ökning med 13 procent mot förra året. Artikeln i sin helhet går att läsa här.
Om man utgår från dessa utgifter innebär det en merkostnad på 5 664 kronor. Om man slår ut detta över året behöver man julbuffertspara 515 kronor från januari till november. Med denna enkla metod behöver man inte bli överraskad av julen utan kan i lugn och ro plocka från sitt konto när man ska handla.
Några små råd

* Köp bara för det du har råd med, handla inte på kredit
* Lägg upp en decemberbudget och avvik inte från den
* Firar man jul med släkten kan det vara bra att köra knytkalasvarianten
* Gör prisjämförelser på internet
* Bestäm tillsammans vad julklapparna får kosta per person och håll er till det.
* Köp julklapparna i god tid men se upp med bytesregler 

Men framför allt, njut av julen tillsammans med familj och vänner. 

Företaget Familjen. Jobba tillsammans!

företaget familjen

Det finns flera likheter mellan att ha en familj och driva ett företag. (och många olikheter) Tillsammans ska man skaffa inkomster till familjen, balansera utgifterna mot de inkomsterna. Man jobbar mot gemensamma mål som att ordna med mat, kläder, husrum åt familjen. För att lyckas med det måste man ordna med tillgångar som bil osv. Hur löser man alla de här sakerna?

Detta är ju en blogg om ekonomi. I denna fråga kan man lägga väldigt många olika aspekter, men vi ska titta lite på det ekonomiska. Man kan säga att det finns två huvudspår för familjens ekonomi. Antingen har man gemensam ekonomi eller så har man delad ekonomi.

Med gemensam ekonomi menar man i stort sett att alla familjens inkomster läggs i en gemensam pott och familjens utgifter dras därifrån. Det finns inget ”mina” eller ”dina” pengar. Det finns trots detta lite olika varianter på detta. Med dela ekonomi menar vi att man inte lägger ihop inkomsterna i en gemensam pott. Var och en tar hand om sina egna inkomster och utgifter, och man delar på de gemensamma utgifterna som hyra, mat osv.

Trenden är att fler och fler familjer går mot en delad ekonomi enligt en undersökning som Nordea gjort. I denna fråga finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att man diskuterar tillsammans och hittar den lösning som man själv är nöjd med. Det viktiga är att man jobbar tillsammans! Det finns ju en del fallgropar man kan falla ner i om man inte samarbetar. Några exempel:

  • Stor skillnad i inkomst kan leda till en del tråkiga problem om man har delad ekonomi. Den ena parten har gott om pengar och vill spendera på resor och nöjen. Den andra har inte råd att vara med sin partner. Detta är nog inte jättebra för ett förhållande.
  • Olika syn på hur man vill spendera pengar och en gemensam ekonomi kan vara en dålig kombination. En som vill spara till mål i framtiden, och en som vill sätta sprätt på pengarna med en gång.
  • Gemensam ekonomi och en part som själv tar allt ansvar för ekonomin och sköter allt från räkningar, konton, kort, deklaration, besparingar och budget. Den andra har ingen insyn alls. Detta leder lätt till att man inte sätter gemensamma mål och jobbar åt samma håll.

De här fallgroparna är inget man kan ta sig runt genom att välja hur man vill ha det med sin ekonomi. Lösningen är att prata med varandra. Oavsett hur intresserad man är av ekonomi är det ändå viktigt att ta såpass ansvar att man gör en hushållsbudget som svarar på frågorna: Vem betalar vad? Hur mycket ska vi spendera på det en och andra? (Vad är rimligt att spendera på teknikprylar, kläder, fikor, krogbesök, mobiltelefon, träning, fritidsintressen, mat, bil, osv) Hur mycket ska vi spara? Vad sparar vi till? Sedan skadar det inte att ta lite mer konkreta frågor som: Vilka konton ska lönen komma in på? Vilket konto ska alla räkningar dras från? Hur mycket pengar flyttar vi in till räkningskontot varje månad? Var ska vi spara pengar? Vilka konto ska betalkorten vara kopplade till? Det gäller att styra undan från ekonomins vardagsfällor!

Familjeekonomen på Ikanobanken har skrivit en liten lista på olika lösningen, och vem som de passar till. De olika förslagen till lösningar är:

  1. Helt separat ekonomi – passar kompisar och nyblivna sambos.
  2. Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst.
  3. Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många.
  4. Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge.

Så vårt tips är att ni pratar ekonomi med varandra. Börja inte samtalet med budget och gränser. Börja ett samtal med vad ni vill med er ekonomi. Fråga er: Vad vill jag lägga pengar på? Hur vill jag spendera min semester? Vad vill jag spara till? Hur mycket är rimligt att spara till framtiden?

Ekonomin ska ju vara ett verktyg för att få trygghet och frihet. Tryggheten att klara vardagens oväntade händelser och friheten att använda sina pengar till det man själv vill. När ni har era mål klara för er så kan ni börja ta itu med budget, konton och kort. Är man överens om ekonomin så når man längre tillsammans och slipper den vanligaste orsaken till konflikter.

Lycka till!

Vad vet du om kyrkoavgiften?

Foto 2011-09-24 16 13 59
En vitrappad kyrka på den svenska landsbygden.

Ungefär 65% av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan. Det innebär bland annat att de betalar kyrkoavgift till Svenska kyrkan. Jag tänkte reda ut lite om kyrkoavgiften i detta inlägg.

Om man ska vara medlem i Svenska kyrkan, och därmed betala kyrkoavgift eller inte, är egentligen inte en fråga om pengar. Men med information kan man göra ett upplyst beslut, vilket alltid är bra!

Kyrkoavgiften är i år dryga 1% av din årliga inkomst. Denna procentsats ser lite olika ut för olika församlingar och för att få ett exakt tal behöver du besöka Skatteverket för att få just din avgift. I Alingsås församling är kyrkoavgift 1,11% för 2015 inkomstår. Det ger en årskostnad på 2 840 kr om man räknar på Alingsås medelinkomst på 253 861 kr. Detta ger dig en ”månadsavgift” på 236 kr, om du har denna medelinkomst som lön.

Ska man se till hur mycket Svenska kyrkan får in i sin budget varje år så ger kyrkoavgiften ca 12 miljarder kr. (12,4 miljarder 2011 enligt detta faktablad. 13 miljard för 2015 enligt mina små beräkningar. (2040 kr/medlem * 9 816 666 svenskar * 65% medlemmar i kyrkan idag) De har 13 miljarder kronorna fördelas efter skattesats och antal medlemmar till alla svenska församlingar.

Vad används de här 13 miljarderna till då och vad gör kyrkan med dem? Enligt kyrkan själv används det till allehanda saker:

  • Svenska Kyrkan är förvaltare av ett viktigt kulturarv. De vårdar och underhåller kyrkobyggnader. De vackra vita kyrkor som pryder vårt land. (Byggnader, mark och inventarier till ett värde av över 15 miljarder 2011)
  • Ett annat kulturarv, eller milstolpar i livet, är dop, konfirmation, bröllop och begravningar. Dessa handhas och finansieras av kyrkoavgiften. (Begravningsavgiften täcker dock begravningen, och icke kyrkliga alternativ finns ju)
  • Svenska kyrkan gör ett stort socialt arbete med bland annat krisberedskap, hembesök, familjerådgivning, mötesplatser för ensamma, samtal med sjuka och sörjande, arbete för fred och försoning, stöd till aidssjuka och mycket mera.
  • Omsorg av barn och unga med öppen förskola, kyrkans barntimmar och annan verksamhet.
  • Internationell verksamhet med Svenska kyrkan på massor massor av länder och orter runtom jorden.

När vi kommit så här långt i inlägget har du kanske hunnit fundera över ditt eget medlemskap. Vill du se exakt hur stor ditt eget bidrag är till kyrkans verksamhet kan du besöka den här sidan och mata in din egna uppgifter.

Om du nu tagit beslutet att gå ur svenska kyrkan så kan du besöka Svenska kyrkans egna hemsida och läsa hur ett utträde går till. Här finns en blankett att ladda ner och fylla i. Skicka sedan blanketten till din egna församling. Adressen till församlingen hittar du även den på Svenska kyrkans hemsida. Sök din församling i toppmenyn.

Tycker du att det är krångligt att ta reda på adress till rätt församling eller inte har någon skrivare till blanketten? För en engångskostnad på 129 kr kan du få hjälp med hela förfarandet på webbsidan Gå ur Kyrkan Online. Där matar du in ditt personnummer så kommer du att få hem en förifylld blankett och ett svarskuvert med adressen tryckt. Signera blanketten och skicka in! Det går inte att göra det enklare! Tjänsten kostar som sagt 129 kr, men du sparar sedan årligen tusenlappar!

Ett annat alternativ är ju att gå ur kyrkan och sedan betala 300 kr/mån till valfri välgörenhet som du själv väljer. Alla vägar är rätt, eftersom det är din väg det gäller.

Var buffertspara? Storbankerna har inga sparkonton!


800px-Swedbank_Logotype_-_Since_1820Public Domain

Vi har ett extremt ränteläge i Sverige idag. Det beror på att riksbanken försöker få igång inflationen och stimulera ekonomin. Givetvis kan det inte hålla i sig för evigt, och det får en del olika effekter. En effekt är att storbankerna inte verkar ha några sparkonton värde namnet! Så frågan är var man ska placera sitt buffertkonto? Det borde ju trots allt vara några tiotals tusen kronor. De förtjänar ränta!

Om du startar ett sparkonto utan bindningstid på din bank idag så kan jag nästan garantera dig att du inte får någon ränta alls. Du får ingenting betalt för att låna ut dina pengar. Det kan kännas lite oschysst eftersom banken tar relativt bra betalt av dig för att låna pengar. Tar vi en titt på sparräntorna hos bankerna ser det ut så här:

Fasträntekonto storbanker
Sparränta Storbanker 21 juli 2015

Att binda sina pengar på 5 år till denna låga ränta är inte en bra idé. Bättre i så fall att vänta. Men vad ska man göra med sitt buffertkonto då? Pengarna ska vara lätta att komma åt, inte utsättas för risk. Givetvis ska du, som vi tidigare skrivit om på Sparabloggen, hitta den bästa räntan som finns där ute! Använd Compricer! Min sökning gav idag:

Bästa sparräntan sept15
Denna sökning blir fort inaktuell! Gör din egen sökning! (aug15)

Det gick att få lite ränta, trots att man inte binder så länge! Men ett riktigt buffertkonto bör ju vara helt obundet. Då kan man få runt 1,00 – 1,05 % i ränta. Det lönar sig att titta sig omkring!

Detta kommer att ta dig kanske 30 min att leta upp det obundna konto som ger dig bäst ränta, öppna det och flytta över pengarna. Du kommer att tjäna hundratals kronor  varje år på den halvtimmen… (1% av 10 000 kr är 100 kr) Det kan vara den bästa timlönen du någonsin fått!

Lycka till!

Har du koll på dina fasta utgifter?

EmptyPockets Dan Moyle CC
Empty Pockets, Dan Moyle, CC

Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

De flesta har en hel del olika sorters abonnemang som kostar lite varje månad. Faktum är att varje liten post inte verkar vara så mycket, men alla de små avgifterna tillsammans blir faktiskt ganska mycket varje månad. Tittar man sedan på vad det kostar om året så blir det väldigt mycket pengar. Frågan är om du får valuta för pengarna?

Ta en titt på ditt konto utdrag. Vad är det som händer i början på månaden. Vad är det som dras egentligen? Vad har du för fasta abonnemang. Det kan ju faktiskt bli en hel del!

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
400 kr/mån TV-abonnemang (Canal Digital, ViaSat)
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
800 kr/mån Matkasse till dörren
80 kr/mån PPM-rådgivare
120 kr/mån Kalsong-abbonemang
70 kr/mån Tidningsprenumerationer
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
3 655 kr/mån
43 860 kr/år

Det blir en hel del om man tittar på det. Nu hoppas jag att du inte har allt det här. Dessutom är det ju en hel del av dessa som man vill ha, och är väl värt pengarna. Vad händer om vi plockar bort det som faktiskt inte känns värt pengarna?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
2 185 kr/mån
26 220 kr/år

Helt plötsligt sparade vi 17 460 kr om året! Bara genom att plocka bort en del dyra abonnemang som vi egentligen inte behöver. Men det finns fortfarande sparpotential. Vad händer om vi går in på Compricer och hittar billigare alternativ till våra dyra abonnemang?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
200 kr/mån Mobiltelefon (abonnemang)
200 kr/mån Internet
250 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
80 kr/mån Kontaktlinser
——–
1 495 kr/mån
17 940 kr/år

Vi sparade ytterligare 8 280 kr/år genom att hitta billigare alternativ! Det är bedrägligt när man får en kostnad i månadspris. Det verkar så oerhört mycket billigare än vad det egentligen är. Vi betalar ju faktiskt fortfarande runt 18 000 kr/år i den bantade sista versionen.

Mina exempel är egentligen inte så viktiga. Ta fram kontoutdrag och gör din egen lista! Vad har du för dyra utgifter varje månad? Vad blir det per år? Vad är onödigt? Vilka är egentligen värda sitt pris? Vilka kan du hitta billigare alternativ till? Sänk dina utgifter och använd dina pengar till något som du faktiskt tycker är värt det!