Banker

Samäga en schablonbeskattad depå… går det?

Startup Stock Photos

Att starta en aktiesparklubb är ett kul sätt att tillsammans investera i aktier. Man lär sig tillsammans, diskuterar investeringar tillsammans, möter motgång och framgång tillsammans. Det gör helt enkelt investeringar till en mer social grej. Att skapa en samägd portfölj som kan schablonbeskattas på samma sätt som en ISK är dock inte så enkelt. Det finns inga enkla alternativ för det. Men det finns ändå möjligheter!

Innan möjligheten att öppna investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkringar (KF) fanns så ägde och förvaltade man sina värdepapper genom ett aktie- & fondkonto (AF). Dessa tre kontotyper är de vanligaste som finns idag och det finns några skillnader mellan dem.

  • Den stora skillnaden (som har betydelse för detta inlägg) är hur de beskattas. ISK och KF schablonbeskattas med avräkning på hur stort kapital de innehåller och AF beskattas med 30% på vinsten på alla affärer. ISK och AF behöver inte deklareras med K4 (sammanräkning av affärerna) deklarationen, men affärerna i din AF måste du deklarerar.
  • En annan skillnad är att en AF kan man samäga på flera personen (vilket passar en aktiesparklubb mycket bra!) men ISK och KF kan bara ägas av en person. ISK kan dessutom bara ägas av en privatperson och en KF kan ägas av både privatpersoner och juridiska personer (företag).
  • En tredje skillnad är att AF och ISK kommer att finnas med på olika sätt i din privata deklaration, men för KF dras skatten direkt på ditt innehav och din egen deklaration blandas inte in alls.

Vill du läsa lite mer om skillnaderna mellan kontotyperna kan du gå till Nordnet eller Avanza . Dessa skillnader får lite effekter på vad som passar bäst för en aktiesparklubb, och hur man kan samäga dem.

Först och främst vill jag beskriva vad det är man vill uppnå. Det man efterfrågar som aktiesparklubb är:

  • Ett konto som schablonbeskattas istället för reavinstbeskattas. En mindre skatt varje år istället för en stor skatt på slutet. (I alla fall om man siktar på lite mer långsiktiga innehav och hoppas på en avkastning högre än statslåneräntan)
  • Ett konto som inte tas upp i den privata deklarationen, så att man lättare kan hålla isär den privata ekonomin och ekonomin inom aktiesparklubben.
  • Ett samägande så att man enkelt och tydligt kan beskriva hur samägandet ser ut, kanske som en procentuell fördelning.
  • Gärna direktägarskap, med möjlighet att gå på bolagsstämman!

 

”Vi vill ha en kontoform som schablonbeskattas, kan samägas och har ett direktägarskap i aktier!”

 

Den kontoform som passar bäst in på dessa tre är kapitalförsäkringen. KF schablonbeskattas och den privata deklarationen blandas inte in. Dock kan man inte samäga en KF! (eller gå på bolagsstämma.)

Hur ska man lösa detta?

bolagsverket

Att starta ett företag!

En lösning för samägandet av en KF är att starta ett samägt bolag för att sedan äga KF:n genom det. Det gäller alltså att antingen starta ett aktiebolag eller handelsbolag. Att starta ett bolag är alltid förknippat med en del byråkratiskt arbete i bolagsbildandet och avgifter i samband med detta. Dessutom tillkommer en del arbete med bokföring och bolagsdeklaration.

Aktiebolag känns ju proffsigt! Det är ett smidigt sätt att reglera ägarfördelningen genom att skapa ett antal aktier i bolaget som man fördelar mellan medlemmarna i aktiesparklubben enligt varje persons delägarskap. Det blir också relativt enkelt att ändra antalet medlemmar i klubben genom att helt enkelt skapa/döda eller omfördela aktierna.

Men det är lite vanskligt att sätta in pengar i ett aktiebolag och sedan få ut dem. Alla uttag ur ett aktiebolag är ju skattepliktiga (Utdelning eller lön. Utdelning beskattas till 20%, och löneuttag ännu mer. En skatt som då läggs utöver den schablonskatt som redan dragit i KF:n). En annan lösning är att låta alla insättningar i aktieklubben registreras som ett lån till bolaget. Lånet koppas till en ränta som är lika stor som avkastningen i den KF där kapitalet förvaltas. (Bokförings tips.) Detta skulle nog kunna fungera enligt gällande skattelagar, men jag har inte undersökt hur man lägger upp det närmare än så.

Handelsbolag verkade då bättre. Man slipper dubbel beskattning genom att man kan göra privata insättningar och uttag. (Det kallas i bokföringen för Eget uttag) Handelsbolaget är ju sammankopplat till den egna ekonomin. Idén är alltså att starta handelsbolag, och sedan öppna en KF i bolagets namn. Sedan är vi alla delägare i bolaget, vilket gör att vi är delägare i KF:en. KF:en schablonbeskattas, bolaget har ingen verksamhet utan allt sker i kapitalförsäkringen. Schablonskatten dras dessutom inuti KF:n, vilket gör att den privata ekonomin inte blandas in alls. Ett väl fungerande upplägg!

Enda nackdelen är en ovan nämnda administrativa avgifter i samband med bolagsbildandet och att alla uttag ur KF:n måste gå via bolagets egna bankkonton, enligt Avanzas säkerhetspolicy. (Pengar från Avanza kan endast flyttas till konton som ägs av samma person/juridisk person som äger depån i Avanza).

Om man inte vill/kan starta bolag då?

En tredje lösning finns, men den är lite mindre tydlig. Om man inte vill/kan starta ett bolag kan man istället starta en KF i en klubbmedlems namn. Den startas med ett eget inloggningskonto i Avanza så att alla kan logga in utan att komma åt medlemmens andra depåer hos Avanza. Sedan regleras ägarskapet i KF:n med ett samägandeavtal + det ursprungliga bolagsavtal till klubben. Dessutom står alla medlemmar som förmånstagare till KF:n om medlemmen skulle gå bort, uppdelat enligt gällande ägarfördelning. (Ägaren får skriva in sin egen förmånstagare).

En sak att titta på är den privatekonomiska risken hos den person som står som ägare till KF:n. Hamnar den person på obestånd är det inte helt säkert att myndigheter kommer att se KF:n som delägd. Välj person med eftertanke!

Även med detta upplägg måste alla uttag ur klubben gå via ägarens bankkonto.

 

Ett upplägg med ISK

Sparabloggen AK startade för ca 2,5 år sedan. Du kan alltid följa portföljen och upplägget här. Innehaven ligger idag i en ISK. Sedan har vi avtalat en fullmakt på den andra delägaren, så att vi båda kan arbeta med portföljen. Dock kommer schablonskatten att hamna på ägarens privata deklaration, vilket vi kommer behöva reglera årligen. Detta upplägg fungerar bara om man är två personer, eftersom man bara kan ha en fullmakt på en extra person hos Avanza.

Är man fler än två kan man alltid skapa ISK:n med en egen inloggning på Avanza, skiljt från ägarens eventuella andra konton.

ISK:n står alltså på en person, men ägarskapet regleras i klubbens bolagsavtal. Vi kommer eventuellt titta på en annan lösning i framtiden med KF. På så sätt behöver en egen privat ekonomi inte blandas in på samma sätt, då schablonskatten dras direkt i KF:n.

De upplägg vi använder bygger på att man känner varandra väl och litar på varandra. Dessutom är det bra med en stor transparens i affärerna så att man kontinuerligt ser att allt går rätt till.

Framtiden?

I framtiden skulle vi gärna vilja se en lösning med ett schablonbeskattat som kan ägas av flera personer. Antingen en kapitalförsäkring, men ännu hellre ett investeringssparkonto. (Man får ju nämligen inte inbjudan till bolagsstämman som aktieägare i en KF).

Var flaskhalsen finns vet jag inte riktigt. Är det lagstiftning på området som behövs? Eller är det så att nätmäklarna skulle behöva produktutveckla en samägd KF?

Kanske är lösningen att nätmäklarna skapar ett paket med ett företag och en KF i ett? Skräddarsytt åt aktiesparklubbar?

Hur som helst hoppas vi på en lösning i framtiden!
Feedback mottages med tacksamhet! Finns ytterligare lösningar som inte tagits upp? Har jag missförstått något i de snåriga reglerna? Vilken lösning tycker du verkar bäst?

Starta sparande som minderårig, del 1 – Öppna konto

young-business-woman-1

En av de viktigaste faktorerna för bygga upp ett stort sparbelopp, en stor aktieportfölj, är tid. Investerar man ett kapital på börsen under tid så har avkastningen varit god. Ibland har det gått upp jättemycket, ibland har det rasat, men över tid har det dock varit en bra avkastning. Över 10% årlig avkastning (inklusive utdelningar)! Vilka är det då som har mest tid? Barn och ungdomar är de med mest tid, och har lättast för att bygga upp en stark portfölj!

Ett tips som jag skull vilja ge dig eller unga runt dig, är att börja investera i aktier. Det kan låta konstigt i vissa öron. ”Investera i aktier är ju så svårt och komplicerat!”. Då ska man å andra sidan tänka på att det är komplicerat att åka skateboard också… men ”de” susar fram som fartdemoner! Dessutom är det väl extra bra att lära sig hur investeringar fungerar med små pengar i början? Gör man misstag finns det tid att reparera, och kostnaden blir inte lika stor.

Så hur går det till att komma igång med sitt investerande om man är, säg 14 år, och minderårig? Det blir lite mer omständigt när man är omyndig, för vårdnadshavare måste signera avtal (eftersom man inte får ingå i avtal när man är under 18 år). Men det går alltså till så här:

  1. Öppna ett konto/en depå hos en internetbank. Det är till detta konto du ska överföra dina pengar du vill investera, och det är på detta kontot du sedan handlar dina aktier eller fonder. Det är för att öppna ditt konto du behöver lite hjälp av vårdnadshavare.
  2. För över pengar till ditt nya konto. Detta gör du som en vanlig banköverföring från ditt vanliga konto. Har du ingen internetbank eller liknande så kan du behöva hjälp av vårdnadshavare för föra över pengar också. Vi rekommenderar ett stadigt månadssparande!
  3. Köp de aktier eller fonder du vill investera i. Pengarna på ett aktie/fondkonto kommer inte att ge avkastning I sig själva förrän man investerat dem i ett värdepapper. Sedan stiger (eller sjunker) värdet på ditt ”papper”.

I denna lilla serie kommer jag att beskriva hur du går tillväga när du börjar din bana som aktieinvesterare. (Eller fondinvesterare om du så vill.) Vi börjar med att välja bank, kontotyp och bli kunder!

Bank

Det första du måste välj är vilken bank du tänker handla genom. Här är skillnaderna ganska stora. De specialiserade nätmäklarna (Nordnet  och Avanza Avanza ) är det självklara valet. Om du tänker öppna ditt konto i någon annan bank än Nordnet och Avanza är mitt första råd… gör inte det. Kostnaden för aktiehandel är högre och fondutbudet är lägre. Det finns (nästan) inga fördelar, bara nackdelar. Om du ändå tänker öppna i en storbank så är det ISK som gäller. De tar nämligen ut extra avgifter för sin KF.

Men som nybörjare är Nordnet eller Avanza självklara val. Hos t.ex. Handelsbanken och Swedbank kostar det 99 kr att handla med aktier, oavsett hur lite man handlar för. På Avanza och Nordnet kostar det 1 kr (om du inte är helt nybörjare. För då är det gratis! (N, A)

Kontotyp

Då är det dags att starta upp kontot! Det finns två typer konto som jag tycker är aktuella. Antingen ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF). De har många likheter när det gäller hur stor skatten blir, men det finns också några skillnader.

Öppnar du en ISK är det avgiftsfritt i alla svenska banker, och du får varje år hem en deklaration (oavsett hur ung du är) där schablonskatten tas upp och du betalar in till skatteverket.

Öppnar du en KF så är skatten samma som en ISK, men den dras av inom själva kontot. Då slipper du att få hem en deklaration och betala in skatten separat. (men istället sätta in skattebetalning till din KF). Du kan läsa en noggrannare jämförelse här.

Hos nätmäklarna är annars utbudet, priserna och handelsförfarandet samma oavsett om det är en ISK eller KF.

”Jag rekommenderar att du öppnar en ISK hos Avanza eller Nordnet!”

Rekommendation

Jag rekommenderar Avanza som bank att handla genom. De har några av marknadens bästa priser, deras sida/plattform är bra och ger mycket information. Nordnet ligger dock inte långt efter. Eftersom jag är kund hos Avanza kommer jag att utgå från deras förfarande när det gäller att starta konto.

Kontotypen jag rekommenderar är ISK. Det är enklaste valet och det som passar bäst när du sedan blir myndig.

Öppna kontot

För att öppna ditt konto så surfar du in på Avanza.se. (Eller Nordnet.se)

  1. Mata in dina uppgifter.
    Personnummer
    Mejladress
    Mobilnummer (lägg kanske till extra mobilnummer till vårdnadshavare)
    Medborgarskap och skattehemvist (antagligen Sverige)
  2. Välj användarnamn och lösenord.
    Skriv upp detta! Det kan kosta pengar att återställa.
  3. Kryssa i att du läst och förstått villkoren.
    Läs gärna genom avtalen också.
  4. Fyll i kundkännedom.
    Penningtvättlagen säger att banken måste veta saker om dig.Fyll i att du inte är anställd, minderårig, får pengar från gåva, att pengarna sätts över från annan svensk bank, att det är dina egna pengar och att du inte är person i politiskt utsatt ställning, mm.
  5. Signera avtalet och skicka tillbaka.
    Avanza kommer att skicka avtalet till dig. Dina vårdnadshavare signerar och skickar tillbaka med bifogat kuvert. Här blir det lite byråkratiskt arbete. Bägge vårdnadshavarna måste nämligen skicka med en vidimerad kopia av sina ID-kort (körkort eller liknande).

signera-avtalVoila! Nu är du kund och kan snart börja investera i dina första bolag!

”Kommer du igång med ett regelbundet månadssparande så växer dina insättningar till ett stort kapital med tiden. 90 000 kr kan bli till 210 000 kr!”

Om du kommer igång med ett regelbundet månadssparande i tidig ålder så växer det till ett stort kapital med tiden. Skulle du till exempel börja månadsspara 500 kr/månad från det du är 15 år till du är 30 år så kommer du att ha ca 210 000 kr i kapital. Av detta kapital har du själv bara satt in ungefär 90 000 kr, resterande 120 000 kr är avkastningen på börsen! Du kan själv räkna här , eller se fler räkneexempel här.

I nästa del ska vi titta på lite bankarbete… Helt enkelt hur man för över pengar till sin nyskapade depå. Det är sedan det roliga börjar! När pengarna är framme kan vi börja investera! Häng med!

Om du själv går på gymnasiet eller högstadiet så tipsa dina vänner om inlägget så att de också kan komma igång. Tillsammans blir det roligare!

Är du äldre så tipsa ungdomar i din omgivning!

 

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

 

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

 

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

 

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

 

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Hur sparar svenskarna?

pengar
pexels.com

Svenskarna sparar som aldrig förr! Låg inflation, reallöneökning och en stark svensk ekonomi har lett till att svenskarna (med jobb) har mer pengar än någonsin. Tillsammans med en ekonomisk oro i världen och minusränta har det lett till att svensken lägger undan allt mer. Men okunskap gör att vi missar miljardtals kronor i avkastning!

Men frågan är hur detta sparande ser ut? Varför sparar man? Länsförsäkringar gjorde en sparundersökning  2014 som visar att svensken lägger undan en hel del i månaden, med syfta att bygga en buffert. Undersökningen visar också att det finns en viss ojämnhet i hur man sparar. En del hushåll sparar ingenting, medan andra sparar desto mer. Enligt en senare undersökning som SBAB gjorde i år stämmer denna bilden, och har kanske förstärks.

sparande
Günther Mårder twittrar i ämnet.

Enligt en undersökning som SCB gjort så har svenska hushållen 37% av sina besparingar på bankkonto, 40% i aktier och 19% i aktiefonder. Denna bild måste justeras något eftersom den rikaste 1% i världen äger mer än de andra 99% tillsammans (I Sverige är det lite mer jämnt fördelat än så) så kommer bilden att skeva lite, om man istället skulle se varje individ för sig. Titta man på Stefan Persson till exempel så är han världens 32:e rikaste person med 20,2 miljarder USD eller 173,4 miljarder kr i förmögenhet. Dessa har han givetvis till stor del i form av aktier i H&M.

”De flesta sparar på ett konto med liten eller ingen ränta…”

Tittar man på gemene man så blir bilden tyvärr inte lika bra. De flesta som sparar har sina hårt inarbetade pengar på ett konto med liten eller ingen ränta. Andra kvartalet i år sattes ytterligare 71 miljarder kr in på bankkonton. Antagligen för att skapa en ekonomisk trygghet eller spara till konsumtion.

Men är detta så farligt då? Vad innebär det att man placerar pengar på storbankernas ”sparkonton” med noll i ränta? Vi räknar lite på det! Jag undersöker vad som händer om man investerar kontosparandet i lite olika alternativ.

Förutsättningar/alternativ
Svenskarnas samlade kontosparande: 1 586 miljarder kr (1 586 000 000 000 kr!)
Ränta hos storbanken: 0 %
Ränta hos sparinstitut: 0,85 % (med statlig insättningsgaranti!)
Genomsnittlig avkastning börsen: 7,5 % (det långa genomsnittet!)

Resultat
Av storbanken: 0 kr
Av sparinstitut: 13,481 miljarder kr/år (30 % skatt till staten)
På börsen: 118,95 miljarder/år (Avdrag för skatt på trad. depå eller ISK)

Genom att låta pengarna ligga kvar i sin vanliga bank så missar svenskarna över 13 miljarder kronor varje år i ränta. Avstår man från aktier eller aktiefonder så missar man istället över 100 miljarder i årlig avkastning på sikt. Det känns lite tragiskt och lite onödigt. (Samtidigt flyttas skatteintäkterna på avkastningen från staten till banken.)

”Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!”

Hur kan det bli så här? SBAB konstaterar i sin undersökning att det är kunskap som saknas. De flesta är dåligt insatta i vilka alternativ som finns och hur man gör för att placera sina pengar någon annanstans. Du som läser här är säkert insatt, men det är de som inte läser sparbloggar som behöver mer kunskap. Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!

Men är det verkligen så att alla pengar ska in på börsen? Nej… inte riktigt. Den så otroligt viktiga bufferten och målsparandet ska fortfarande placeras med hög säkerhet. Det är där sparinstituten kommer in. Sparar man sedan lite mer långsiktigt till barn/barnbarn, pension eller pengamaskin så är börsen en självklarhet! $parabloggen rekommenderar 2 – 3 månadslöner i buffert. Läs gärna mer om hur du kan lägga upp ditt sparande här.

Se nu till att du och dina nära inte missar ränteinkomster i onödan! Lycka till!

 

Är du beredd på höjda boräntor?

house-35535_1280

Ingen vet säkert men det spekuleras från olika håll att bolåneräntorna kanske inom ett år börjar stiga mot nivåer som vi inte sett på många år. Är du förberedd för denna framtid?

En del i det hela är regelskärpningar kring bankernas kapitaltäckning, finansiering och riskhantering kommer att fördyra finansieringen av bolån och bidra till att pressa bolåneräntorna uppåt. Sedan kommer den stora frågan när riksbanken väljer att börja höja räntan?

Bostäder i de flesta städer har ökat i pris men när bolånen blir billigare märker man inte av det i plånboken. Men detta kan snabbt vända och värdet på bostaden sjunker samtidigt som räntorna tar fart, det är då som den omtalade bostadsbubblan blommar ut.

Om vi målar upp ett tänkbart scenario inför framtiden där räntan kan ligga på fem procent kommer din månadskostnad att öka dramatiskt. Känner du att den framtida kostnaden kommer att belasta din ekonomi för mycket? Det enda sättet att påverka detta är att amortera på lånet eller helt enkelt sälja och köpa en billigare bostad.  Vad gäller ränteavdragen diskuteras det bland partierna huruvida dessa skall vara kvar, om de skall sänka nivån eller försvinna helt. Om ränteavdraget skulle försvinna helt innebär det att 30% av räntekostnaden inte längre är möjlig att dra av. Det är upp räntor upp till 100 000 kronor som innefattar 30% avdrag och när räntekostnaden överstiger 100.000 kronor får endast 21% av räntan dras av i dagsläget.

Vi har tagit fram en beräkning på ett lån på 2 000 000 skulle förändras i takt med ränteökning. Vi valde en amorteringsplan på 40 år och utan ränteavdrag.

Skärmavbild 2016-01-24 kl. 09.31.51

Är du orolig för framtiden bör du stresstesta din ekonomi och kolla av hur en ränteökning på din bostad påverkar din plånbok.

1. Kolla hur mycket högre bostadskostnader du klarar utan att få problem i din vardagsekonomi.

2. Passa på att spara medan räntorna är låga och därmed skaffa dig en buffert

3. Överväg om du ska binda räntan för delar av ditt lån.

 

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 17.42.01Källa: Swedbank

Här kan man se utvecklingen för Swedbanks bolån under 10 år, frågan är vart kurvorna tar vägen de närmaste åren?

Första räntehöjningen i USA på 10 år

Federal reserve

Federal Reserve bestämmer bland annat över styrräntan i USA. En höjd styrränta visar bland annat att USA ekonomi utvecklar sig åt rätt håll.

En höjd styrränta är ett styrkebesked från USA. Ekonomin går framåt, och bedömningen är att den snart kan stå på egna ben. Ett tecken på att USA kan vara det draglok i ekonomin som så väl behövs.

En höjning på 25 punkter (0,25%-enheter) och signaler om att vidare höjningar kommer, men inte omedelbart. Ett väntat, och av många efterlängtat, besked. De signaler som finns om att fortsatta höjningar kommer i ett lite lugnare tempo visar också att Fed inte lämnar bolagens utveckling helt åt sig själv riktigt än.

Beslutet är lite historiskt. Det är första gången på ca 10 år som det kommer en höjning av räntan, och första gången sedan 2008 som styrräntan inte ligger på 0 %. Kan det vara så att det värsta är över, och världen på väg att normaliseras?

På tiden säger vissa… för sent säger andra. Det gäller att betala av skuldberget som hunnit byggas upp under tiden också.

Hur som helst kan man nog konstatera att räntehöjningen kommer att påverka börserna, framförallt den amerikanska. Men det finns säkert andra delar av vår ekonomi som kommer att påverkas också.

Börsen
Den höjda räntan blir som ett kvitto på att bolagen går bättre, och inte behöver lika mycket stöd. Man kan eventuellt vänta högre vinster framöver, och räntan är ju trots allt inte så hög än.

Dollarn
En högre ränta kommer att höja värdet på dollarn gentemot kronan. Detta gör semestern over there lite dyrare, men investerar du på amerikanska börsen får du en trevlig valutaeffekt. Många svenska bolag tjänar på en svag krona. De som gör affärer med USA får just en sådan effekt.

I kort kan man säga att alla tecken som visar på en normalisering av ekonomin är positiva i det långa loppet. Alla världens ekonomier är byggda för en viss ränta, en vissa inflation och höjningen är ett tecken på att vi är på väg dit.

Nu väntar vi på Yellens presskonferens och vad som kommer fram där!

Företaget Familjen. Jobba tillsammans!

företaget familjen

Det finns flera likheter mellan att ha en familj och driva ett företag. (och många olikheter) Tillsammans ska man skaffa inkomster till familjen, balansera utgifterna mot de inkomsterna. Man jobbar mot gemensamma mål som att ordna med mat, kläder, husrum åt familjen. För att lyckas med det måste man ordna med tillgångar som bil osv. Hur löser man alla de här sakerna?

Detta är ju en blogg om ekonomi. I denna fråga kan man lägga väldigt många olika aspekter, men vi ska titta lite på det ekonomiska. Man kan säga att det finns två huvudspår för familjens ekonomi. Antingen har man gemensam ekonomi eller så har man delad ekonomi.

Med gemensam ekonomi menar man i stort sett att alla familjens inkomster läggs i en gemensam pott och familjens utgifter dras därifrån. Det finns inget ”mina” eller ”dina” pengar. Det finns trots detta lite olika varianter på detta. Med dela ekonomi menar vi att man inte lägger ihop inkomsterna i en gemensam pott. Var och en tar hand om sina egna inkomster och utgifter, och man delar på de gemensamma utgifterna som hyra, mat osv.

Trenden är att fler och fler familjer går mot en delad ekonomi enligt en undersökning som Nordea gjort. I denna fråga finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att man diskuterar tillsammans och hittar den lösning som man själv är nöjd med. Det viktiga är att man jobbar tillsammans! Det finns ju en del fallgropar man kan falla ner i om man inte samarbetar. Några exempel:

  • Stor skillnad i inkomst kan leda till en del tråkiga problem om man har delad ekonomi. Den ena parten har gott om pengar och vill spendera på resor och nöjen. Den andra har inte råd att vara med sin partner. Detta är nog inte jättebra för ett förhållande.
  • Olika syn på hur man vill spendera pengar och en gemensam ekonomi kan vara en dålig kombination. En som vill spara till mål i framtiden, och en som vill sätta sprätt på pengarna med en gång.
  • Gemensam ekonomi och en part som själv tar allt ansvar för ekonomin och sköter allt från räkningar, konton, kort, deklaration, besparingar och budget. Den andra har ingen insyn alls. Detta leder lätt till att man inte sätter gemensamma mål och jobbar åt samma håll.

De här fallgroparna är inget man kan ta sig runt genom att välja hur man vill ha det med sin ekonomi. Lösningen är att prata med varandra. Oavsett hur intresserad man är av ekonomi är det ändå viktigt att ta såpass ansvar att man gör en hushållsbudget som svarar på frågorna: Vem betalar vad? Hur mycket ska vi spendera på det en och andra? (Vad är rimligt att spendera på teknikprylar, kläder, fikor, krogbesök, mobiltelefon, träning, fritidsintressen, mat, bil, osv) Hur mycket ska vi spara? Vad sparar vi till? Sedan skadar det inte att ta lite mer konkreta frågor som: Vilka konton ska lönen komma in på? Vilket konto ska alla räkningar dras från? Hur mycket pengar flyttar vi in till räkningskontot varje månad? Var ska vi spara pengar? Vilka konto ska betalkorten vara kopplade till? Det gäller att styra undan från ekonomins vardagsfällor!

Familjeekonomen på Ikanobanken har skrivit en liten lista på olika lösningen, och vem som de passar till. De olika förslagen till lösningar är:

  1. Helt separat ekonomi – passar kompisar och nyblivna sambos.
  2. Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst.
  3. Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många.
  4. Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge.

Så vårt tips är att ni pratar ekonomi med varandra. Börja inte samtalet med budget och gränser. Börja ett samtal med vad ni vill med er ekonomi. Fråga er: Vad vill jag lägga pengar på? Hur vill jag spendera min semester? Vad vill jag spara till? Hur mycket är rimligt att spara till framtiden?

Ekonomin ska ju vara ett verktyg för att få trygghet och frihet. Tryggheten att klara vardagens oväntade händelser och friheten att använda sina pengar till det man själv vill. När ni har era mål klara för er så kan ni börja ta itu med budget, konton och kort. Är man överens om ekonomin så når man längre tillsammans och slipper den vanligaste orsaken till konflikter.

Lycka till!

Var buffertspara? Storbankerna har inga sparkonton!


800px-Swedbank_Logotype_-_Since_1820Public Domain

Vi har ett extremt ränteläge i Sverige idag. Det beror på att riksbanken försöker få igång inflationen och stimulera ekonomin. Givetvis kan det inte hålla i sig för evigt, och det får en del olika effekter. En effekt är att storbankerna inte verkar ha några sparkonton värde namnet! Så frågan är var man ska placera sitt buffertkonto? Det borde ju trots allt vara några tiotals tusen kronor. De förtjänar ränta!

Om du startar ett sparkonto utan bindningstid på din bank idag så kan jag nästan garantera dig att du inte får någon ränta alls. Du får ingenting betalt för att låna ut dina pengar. Det kan kännas lite oschysst eftersom banken tar relativt bra betalt av dig för att låna pengar. Tar vi en titt på sparräntorna hos bankerna ser det ut så här:

Fasträntekonto storbanker
Sparränta Storbanker 21 juli 2015

Att binda sina pengar på 5 år till denna låga ränta är inte en bra idé. Bättre i så fall att vänta. Men vad ska man göra med sitt buffertkonto då? Pengarna ska vara lätta att komma åt, inte utsättas för risk. Givetvis ska du, som vi tidigare skrivit om på Sparabloggen, hitta den bästa räntan som finns där ute! Använd Compricer! Min sökning gav idag:

Bästa sparräntan sept15
Denna sökning blir fort inaktuell! Gör din egen sökning! (aug15)

Det gick att få lite ränta, trots att man inte binder så länge! Men ett riktigt buffertkonto bör ju vara helt obundet. Då kan man få runt 1,00 – 1,05 % i ränta. Det lönar sig att titta sig omkring!

Detta kommer att ta dig kanske 30 min att leta upp det obundna konto som ger dig bäst ränta, öppna det och flytta över pengarna. Du kommer att tjäna hundratals kronor  varje år på den halvtimmen… (1% av 10 000 kr är 100 kr) Det kan vara den bästa timlönen du någonsin fått!

Lycka till!

Nya priser på Avanza för aktiehandel utomlands! Handla amerikanskt?

wallstreet  pixabay.com
pixabay.com

Det har aldrig varit enklare och billigare för privatpersoner att handla med aktier än vad det är just nu. Nätmäklarna har ökat konkurrensen och utländska aktörer är med och pressar priserna! Detta gör det ännu billigare för oss svenskar att investera på utländska börser.

Den svenska marknaden för aktiehandel hårdnar alltmer, då fler företag konkurrerar om att få hjälpa oss svenskar att spara i aktier. Länge fick man handla via storbanker, men i mitten av 90-talet startades Nordnet (1996) och Avanza (1997) och började med nätmäkleri. Priserna gick ner och tillgängligheten gick upp.

Nyligen slog sig även en utländsk aktör in, DeGiro som erbjuder billig handel på flera utländska börser. Avanza har svarat med att sänka priset för handel med aktier på utländska börser! Fantastiskt för oss investerare! Det lönar sig dock alltid att jämföra priser när man handlar och du kan hitta prislistor här:

Nordnet
DeGiro
Avanza

Vad kostar det då? Vi får ju inget pris, utan en funktion, en formel för priset. Nedanstående diagram visar hur mycket det kostar att handla amerikanska aktier på Avanza i olika courtage-nivåer, enligt Avanzas prislista:

Kostnad handel USA aktier
Kostnad för handel med Amerikanska aktier på Avanza. Courtaget (priset) avgörs av storleken på affären.

Brytpunkter (vid vilken storlek på affären som olika courtagenivåer är mest förmånliga)

Mini – Affärer under ca 20 000 kr
Small – Affärer mellan ca 20 000 kr och 46 000 kr
Medium – Affärer mellan ca 46 000 kr och 116 000 kr
Fastpris – Affärer över ca 116 000 kr

Men vad kostar det då?! Frågan är dock lite mer komplex ändå. Avanza tar ut en valutaväxlingsavgift på 0,25% per affär när man handlar i utländsk valuta. Så diagrammen borde se ut så här:

Kostnad handel USA aktier växlingsavgift
Växlingsavgiften läggs till affären. Det gör att det alltid tas ut en procentuell avgift på grund av valutaväxling.

Brytpunkterna ligger på samma ställe, men priserna går upp ganska avsevärt:

Köpa/sälja aktier för 10 000 kr kostar ca 50 kr i courtageklass Mini.
Köpa/sälja aktier för 25 000 kr kostar ca 115 kr i courtageklass Small.
Köpa/sälja aktier för 40 000 kr kostar ca 160 kr i courtageklass Small.
Köpa/sälja aktier för 50 000 kr kostar ca 195 kr i courtageklass Medium.
osv.

Valutaväxlingsavgiften står med i prislistan, men på ett annat ställe än ordinarie courtage. Den är ganska lätt att missa på grund av det, vilket är extra synd då den faktiskt gör en ganska stor skillnad i priset. Det blir tex dubbelt så dyrt i courtageklass Mini. Dessutom är det svårt att se på notan efter affären vad valutaväxlingen kostade, den redovisas nämligen inte. Växlingsavgiften hamnar som ett tillägg på valutakursen som står på notan, men specificeras inte. Här finns utrymme för förbättring för Avanza.

Man kan minska ner växlingsavgiften från 0,5% (för både köpordern och sedan säljordern) till 0,15% om man växlar manuellt. Då bli det avsevärt billigare! Läs mer här. Man registrerar sig helt enkelt för ha olika valuta på sin depå, och växlar själv till aktuell valuta. Det blir mycket billigare!

Priserna på uppstickaren DeGiro är ännu svårare att beräkna, då de tar betalt både i annan valuta än den svenska + att de tar betalt per aktie. (Amerikanska aktier kostar € 0,50 + USD 0,004 per aktie att köpa. Det blir lite olika beroende på vilket värde varje aktie har i det aktuella bolaget, och vad valutakurserna står i… en djungel!) Till detta kommer en valutaväxlingsavgift på 0,10%.

DeGiro-exempel:

Google-aktier för 25 000 kr.
Google aktie kostar $700 = 6 055 kr (dollarkurs 8,65 kr)
Antal aktier = 4 st
Courtage: € 0,50 + 4 * $ 0,004 = 0,5*9,37 + 0,004 * 4 * 8,65 = 4,69 + 0,14 = 5 kr.
Totalkostnad: 5 kr + 0,001 * 25 000 = 5 + 25 = 30 kr

Facebook-aktier för 25 000 kr
Facebook aktie kostar $95 = 822 kr (dollarkurs 8,65 kr)
Antal aktier = 30 st
Courtage: € 0,50 + 30 * $ 0,004 = 0,5*9,37 + 0,004*30*8,65 = 4,69 + 1,04 = 5,70 kr
Totalkostnad: 5,70 + 0,001 * 25 000 = 5,70 + 25 = 30,70 kr

Slutsatsen blir att det fortfarande är ganska dyrt att köpa aktier på andra börser än den svenska hos Avanza. Det kan dock vara värt det! Man sprider sina risker genom att handla i olika branscher och i olika marknader. Att köpa amerikanska aktier kan vara ett bra sätt att få lite mer spridning i sin portfölj. Avgiften på 1% borde dessutom kunna tjänas in relativt fort med en normal avkastning.

Vill man sedan öppna upp en depå hos DeGiro så kan det ju faktiskt bli billigt! Titta lite närmare på deras jämförelse av priserna mellan olika aktörer!

Förslag på amerikanska bolag att köpa ska vi ta upp i kommande inlägg!

Amortering som sparkonto?

Spara hus

Images Money, flickr.com, Creative Commons

Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt ställe att spara sina pengar nu när vi har minusränta, börsen har greklandsfrossa, och obligationerna sägs vara övervärderade. Vad ska man göra med sina sparpengar egentligen?

Det vanliga svaret är ha en del på börsen, men med en liten del nu när det är skakigt. 10% i en billig indexfond och 90% i billiga korta räntefonder, nu över sommaren. Ett bra svar, så klart. Sedan kan man ändra fördelningen utifrån vad man tror och vilken risk man vill ta. Jag hörde dock om en annan intressant strategi. Det handlar om att använda sitt bolån som sparkonto, genom att amortera kraftigt. Det är Jonas Lindmark från Morningstar som berättade detta i det allra första avsnittet av Fondpodden, lyssna efter 5:25.

Lindmarks taktik var som ett buffertsparande, eller kortsiktigt målsparande (semesterresor, bil och liknande). Han amorterade kraftigt varje månad på bolånet för att sedan gå till banken och höja upp lånet igen när han behövde pengar. Detta är en ganska intressant strategi med tanke på att räntorna på sparkontona är så låga (ej existerande) och att man samtidigt som man amorterar minskar sin ekonomiska risk den dag när räntorna ökar.

Fördelarna med amortering är många. Jens Bankman (för han heter väl Bankman 😉 förklarar allt om amortering.

Använder man amortering som sparmetod så får man inte någon ränta utbetalt, utan man slipper helt enkelt att betala räntan på lånet. Man slipper också betala skatt på den kapitalinkomst som en ränteinkomst från ett sparkonto hade gett. Dock har vi ju ränteavdrag i Sverige på bolånen som är lika stort (30%). Den går man ju miste om, så någon skattemässig effekt blir det ju inte egentligen. Men om ränteavdraget plockas bort så kommer ”amorteringsspara” att blir väldigt förmånligt skattemässigt.

Amortering som sparmetod kan vara bra om:

  • Du har en liten buffert som du snabbt kan komma åt. (Det tar ett tag att få ut pengar på huset).
  • Du har bolån.
  • Du är ute efter ett riskfritt målsparande. (På typ ett år till semester, bil mm)
  • Det inte finns några administrativa avgifter hos banken när man ökar lånet igen. (Fråga din bankman)
  • Du inte använder det som långsiktig placering. Börsplaceringar vinner ”alltid” på sikt.

Läs mer om amortering som sparmetod:

Byggahus.se
SvD Näringsliv
IKANO Bostad
Fondkollen.se
Alltomspara.se
Günther Mårder, Nordnetbloggen.se

Nu har du fått en infallsvinkel till i ditt sparande! Varför inte låta amortering bli en del av ditt sparande? Det minskar din ekonomiska risk för framtida höjda räntor, och det ger dig en riskfri sparränta som är lika hög som ditt bolån!

Mvh,
Sparabloggen.com