26 år – förändrad nettolön

lön

Som den samlare man är hittar man alltid något intressant när man börjar att leta bland lådorna på vinden. Denna gången fann jag några löneutdrag från mitt första jobb 1989. Med den höga lönen på 10 000 kr i månaden kände jag mig oerhört rik. När jag tittade närmare på beloppen slog det mig hur stor skatten var, närmare bestämt 36%. Om jag var ett undantag i samhället eller om detta var en gängse skattesats kan jag inte säga. Men jag blev nyfiken och tänkte jämföra hur det ser ut med dagens skatt på lönearbete inkl jobbskatteavdrag.

Beloppen redovisas med intervallerna: 20 000 kr, 30 000kr, 40 000 kr och 50 000 kr. Stockholm som kommun och ålder på 50 år. Det skall också sägas att jag valde bort kyrkoskatt vilket vid 30 000 kr påverkar beloppet med 228 kr varje månad.

Lön: 20000 kr
Din bruttolön 20 000 kr
Kommunalskatt 5 369 kr
Statlig inkomstskatt 0 kr
Jobbskatteavdrag 1 449 kr
På ditt lönebesked 16 080 kr

Skattesats: 19,8%

Lön: 30000 kr
Din bruttolön 30 000 kr
Kommunalskatt 8 631 kr
Statlig inkomstskatt 0 kr
Jobbskatteavdrag 2 055 kr
På ditt lönebesked 23 424 kr

Skattesats: 22%

Lön: 40000 kr
Din bruttolön 40 000 kr
Kommunalskatt 11 616 kr
Statlig inkomstskatt 612 kr
Jobbskatteavdrag 2 055 kr
På ditt lönebesked 29 827 k

Skattesats: 25,4%

Lön: 50000 kr
Din bruttolön 50 000 kr
Kommunalskatt 14 602 kr
Statlig inkomstskatt 2 612 kr
Jobbskatteavdrag 2 055 kr
På ditt lönebesked 34 842 kr

Skattesats: 30,7%

Detta är att jämföra med hur beräkningarna såg ut 1989 på mitt avlöningskvitto:

Bruttolön: 10000 kr
Kommunalskatt: 3599 kr
På mitt lönebesked: 6401 kr

Skattesats: 36%

Om vi omvandlar 1989 års löneskatt skulle det innebära 10797 kr i skatt på 30 000 kr. Detta innebär att man i faktiska pengar har fått 4221 kr mer i månaden att leva på bara genom sänkt löneskatt och jobbskatteavdrag de senaste 26 åren.

Vill du sitta och laborera med olika lönenivåer, ålder eller region finner du det här.

Sverige och skattetrycket
Sverige hamnar ofta högt upp när man jämför skattetryck inom OECD-länderna. Men under 1950- och 1960- talet låg man under snittet och det var först i början av 70-talet som skattenivån började att klättra. En stor del av detta var att arbetsgivaravgiften sköt i höjden. Skattetrycket eller skattekvoten är alltså en korrelation mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Om man tar ut 200 miljarder i skatt och BNP är 1000 miljarder har vi ett skattetryck på 20 procent.
Sedan 2005 har det faktiska skattetrycket blivit mindre och sjunkit med 3,9 % till 42,7%.

Skärmklipp 2015-09-06 16.37.41

Detta inlägg är enbart till för att reflektera hur de olika nivåerna ser ut i samhället och inte något inlägg i en skattedebatt om hur vida höga eller låga skatter är bra för ett samhälle och dess individer.

Källa: ekonomifakta.se

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s