Röster höjs med jämna mellanrum att man borde införa privatekonomi på schemat i skolan. En ekonomisk värdegrund som lär ut för livet och bidrar till en sund inställning till pengars värde.

I en allt mer ekonomisk utsatt värd borde det finnas ett samhälleligt intresse att utbilda och informera om de grundläggande strukturerna kring privatekonomi. Någonstans på vägen har vi tappat bort de ekonomiska spelreglerna kring egenansvar, ekonomiska intressen och bristen på politiska styrmedel.
Insatserna bör inrikta sig mot gymnasieelever där man slutligen som 18-åring blir myndig och står i begrepp till att ta beslut som kan påverka hela livet. Grunden bör basera sig på att förstå hur privatekonomi fungerar som till exempel en grundläggande budget, förstå hur lån är uppbyggda och hur man sparar för livet.

I oktober 2017 lämnade Jessica Roswall (M) in en motion till Riksdagen om förebyggande åtgärder där unga människor skuldsätter sig och hamnar i Kronofogdens register. ”Regeringen bör överväga att se över möjligheten om mer omfattande skolundervisning i privatekonomi, detta för att unga ska ha användning för sina kunskaper i verkliga livet och på så sätt förhindras att hamna i skuldsättning.”
Redan 2014 och 2016 lämnade Jessica Roswall in motion om privatekonomi i skolan men de avslogs och vi får hoppas att tiden har förändrat synen på skolans ansvar för att ge alla en chans till grundläggande kunskap i frågan oavsett bakgrund. Vi har försökt kontakta Jessica för lite frågor men utan resultat så här långt.

I en undersökning som Ung privatekonomi utförde 2014 anser alla partier utom Socialdemokraterna att elever som går ut gymnasiet i allmänhet har fått tillräckliga kunskaper med sig för att kunna hantera sin privatekonomi på ett bra sätt. I nästa fråga ansåg alla parter utom Centern att skolan ska lära eleverna mer om privatekonomi.
Generellt finns det en majoritet i riksdagen att förändra förutsättningarna för tusentals unga människor genom att inför obligatoriska kurser i privatekonomi. Detta skulle på sikt innebära såväl en samhällsekonomisk vinst som stärkta unga medborgare med bättre insikt i de grundläggande strukturerna kring lån, budget, sparande och pension. Så vad väntar de på?

Så ser verkligheten ut
Enligt Kronofogden finns det 34 295 människor i ålder 0-25 år som är med i deras register över de som har skulder hos Kronofogden. Detta är givetvis en mycket hög siffra och orsaken finns inte att utläsa men om man tittar på statistiken över obetalda snabblån fram till 2014 har de gått från 1 707 st 2016 till 56 641 st 2014. Av dessa är ca 20% tagna av unga människor upp till 25 år.I en nyligen gjord undersökning från Lunds Universitet har de identifierat tre faktorer för de som har skulder hos Kronofogden: låg utbildning, arbetslöshet och låga inkomster.
De fastslår också vilken grupp som löper större risk att hamna i hos kronofogden. 28 procent är födda i ett annat land och för de med två inrikesfödda föräldrar minskar risken. Vanligaste skuldformen är den till det offentliga.
I November 2017 kom det en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Fora där resultatet visade på att Nio av tio svenskar vill att skolan ska lära ut privatekonomi och fler än hälften anser att även pensionskunskap ska ingå.

Framtiden
Tyvärr ligger det antagligen långt bort innan vi får se ett samlat grepp kring privatekonomi i skolan. Mycket skall in på schemat men varför inte börja med en valbar kurs på gymnasiet kring vardagsekonomi på olika nivåer. Politikerna ser antagligen problemet i samhället som är relaterat till dåliga baskunskaper inom ekonomi. Den samhällsekonomiska och personliga vinsten går inte att underskatta.
Det är dags nu för alla politiska partier att visa att man menar allvar, speciellt inför valåret 2018.

Sparabloggen.com