privatekonomi

Vilken bil skulle du köpa?

Vilken bil(Grafik: Thobias Eriksson)

Jag lyssnade på den amerikanska podden Listen, Money Matters och fick där höra frågan: ”Två exakt likadana bilar står ute till försäljning. Den ena kostar 193 000 kr och den andra 227 600 kr*. Vilken skulle du köpa?” De flesta skulle givetvis svara att de skulle köpa bilen för 193 000 kr. Givetvis. Trots det, så köper de allra flesta bilen för 227 600 kr istället. Hur kommer det sig?

Ni har säkert redan gissat vad skillnaden på de här två bilarna egentligen är. Det handlar om hur man finansierar sitt bilköp. Lånar man till bilköpet? Eller sparar man till bilköpet? I det ena fallet så betalar du pengar till banken, i andra fallet betalar banken ränta till dig! Skillnaden blir att antingen betalar du mer och får bilen direkt, eller så betalar du mindre och får vänta ett tag på din bil. Månadskostnaden blir i stort sett det samma!

Vill du ta en liten kurs i att använda kalkylprogram?

Till vardags arbetar jag som matematiklärare på högstadiet. I ett försök att slå tre flugor i en smäll satte jag ihop en liten uppgift åt mina elever i nionde klass. Dels räknade vi på ränta och procent, dels vill jag att de ska lära sig att använda kalkylprogram. Dessutom försöker jag lägga till ämnet privatekonomi i skolan vid de tillfällen jag kan. Du kan läsa arbetsuppgifterna här. Du kan använda mitt förberedda kalkylblad för uppgiften här.

Vill du ta min lilla kurs i att använda kalkylprogram kan du se mina instruktioner på youtube. Jag använder Google Sheets, men det går lika bra med LibreOffice Calc eller Microsoft Excel.

youtube

I uppgiften räknar jag på hur mycket det skulle kosta att köpa en bil för 200 000 kr om man lånar till köpet eller om man sparar till köpet. Vi tänker oss en avbetalningstid (eller spartid) på 5 år, och använder oss av Compricer för att hitta det mest förmånliga billånet, och den bästa sparräntan. Du kan göra samma sökning själv här:

Hitta bästa billånet på Compricer.
Hitta bästa sparräntan på Compricer.

Anledningen till att det kan vara bra att använda ett kalkylprogram för att beräkna den totala räntan är att lånekapitalet inte är samma under hela lånet. Man amorterar av skulden allt eftersom, vilket sänker räntekostnaden. Det omvända gäller vid sparande. Sparkapitalet blir större och större, och dessutom får man räkna med ränta-på-ränta-effekten. Trots att det är ganska många beräkningar i själva kalkylen bör man vara medveten om att den är förenklad. Lånet betalas inte av årsvis, utan månadsvis. Det kan vara olika sorters lån, som annuitetslån eller lån med rak amortering. Min modell använder rak amortering, men på årsbasis.

Låt Advisa hjälpa dig att hitta det bästa billånet.

Vill du ta till en färdig lånkalkylator som beräknar med noggrant så hittar du en här. Där kan du se att trots att vi använda ganska trubbiga beräkningar, så var vi inte så långt bort!

Vill du ge dig själv 15% rabatt på bilköpet?

Räknar man med exempelräntor på 4,60% för billånet blir bilen 27 600 kr dyrare om man finansierar med lån. Sparar man istället till bilen till 1,15% sparränta blir bilen ca 7 000 kr billigare. Skillnaden är nästan 35 000 kr! Genom att spara till ditt bilköp istället för att låna har du gett dig själv dryga 15% rabatt på bilköpet! Inte illa! Det hade nog varit svårt att förhandla fram hos bilhandlaren.

Jag förstår om många tvivlar på att man kan spara ihop till en bil på 5 år. Räknar man på det måste man lägga undan ungefär 3 300 kr/mån för att kunna kontantbetala en bil för 200 000 kr efter 5 år. Det är inte många som gör det. Å andra sidan så får man göra samma sak om man lånar till bilen. Enligt lånekalkylatorn ovan får man betala ungefär 3 700 kr/mån för att ha betalt av lånet efter 5 år. Enda skillnaden är att man får vänta på bilen.

audi-car-car-wallpapers-2394.jpg(Foto: pexels.com)

Så frågan du måste ställa dig själv är: Klarar du att vänta på bilen? Kan du helt avstå från bil tills du sparat ihop till den? Kanske kan du köra en billig bil under tiden? Det är nämligen så att så länge man äger en bil får man betala 2 500 kr – 5 000 kr i månaden. Det går inte komma undan. Det går till bensin, försäkring, skatt, underhåll, värdeminskning mm. Även om du redan betalt din bil så kostar det. Har du då betalt av den så är mitt råd att fortsätta betala. Börja betala på nästa bil så du slipper låna. Den blir nämligen billigare då!

Har du redan betalt av din bil, så fortsätt att betala. Betala nästa i förväg genom att spara. Den blir billigare då!

Knepet är väl att komma ikapp. Att betala av lånet på den bil du har nu, och samtidigt spara till nästa. Det är inte lätt att betala båda samtidigt. Men kanske kan du ha kvar din gamla bil tills den nya är insparar? Tänk på att även om du inte sparat till hela din nya bil, så kommer allt sparat kapital hjälp dig att minska priset. Om du hamnar ahead of the game så blir allt billigare! Lycka till!

Bästa sparräntan hittar du hos VIA spar

* Nu snackade de givetvis priser i dollar istället… men poängen kvarstår!

Annonser

Privatekonomi i skolan

pexels-photo-207658.jpeg

Röster höjs med jämna mellanrum att man borde införa privatekonomi på schemat i skolan. En ekonomisk värdegrund som lär ut för livet och bidrar till en sund inställning till pengars värde.

I en allt mer ekonomisk utsatt värd borde det finnas ett samhälleligt intresse att utbilda och informera om de grundläggande strukturerna kring privatekonomi. Någonstans på vägen har vi tappat bort de ekonomiska spelreglerna kring egenansvar, ekonomiska intressen och bristen på politiska styrmedel.
Insatserna bör inrikta sig mot gymnasieelever där man slutligen som 18-åring blir myndig och står i begrepp till att ta beslut som kan påverka hela livet. Grunden bör basera sig på att förstå hur privatekonomi fungerar som till exempel en grundläggande budget, förstå hur lån är uppbyggda och hur man sparar för livet.

I oktober 2017 lämnade Jessica Roswall (M) in en motion till Riksdagen om förebyggande åtgärder där unga människor skuldsätter sig och hamnar i Kronofogdens register. ”Regeringen bör överväga att se över möjligheten om mer omfattande skolundervisning i privatekonomi, detta för att unga ska ha användning för sina kunskaper i verkliga livet och på så sätt förhindras att hamna i skuldsättning.”
Redan 2014 och 2016 lämnade Jessica Roswall in motion om privatekonomi i skolan men de avslogs och vi får hoppas att tiden har förändrat synen på skolans ansvar för att ge alla en chans till grundläggande kunskap i frågan oavsett bakgrund. Vi har försökt kontakta Jessica för lite frågor men utan resultat så här långt.

I en undersökning som Ung privatekonomi utförde 2014 anser alla partier utom Socialdemokraterna att elever som går ut gymnasiet i allmänhet har fått tillräckliga kunskaper med sig för att kunna hantera sin privatekonomi på ett bra sätt. I nästa fråga ansåg alla parter utom Centern att skolan ska lära eleverna mer om privatekonomi.
Generellt finns det en majoritet i riksdagen att förändra förutsättningarna för tusentals unga människor genom att inför obligatoriska kurser i privatekonomi. Detta skulle på sikt innebära såväl en samhällsekonomisk vinst som stärkta unga medborgare med bättre insikt i de grundläggande strukturerna kring lån, budget, sparande och pension. Så vad väntar de på?

Så ser verkligheten ut
Enligt Kronofogden finns det 34 295 människor i ålder 0-25 år som är med i deras register över de som har skulder hos Kronofogden. Detta är givetvis en mycket hög siffra och orsaken finns inte att utläsa men om man tittar på statistiken över obetalda snabblån fram till 2014 har de gått från 1 707 st 2016 till 56 641 st 2014. Av dessa är ca 20% tagna av unga människor upp till 25 år.Skärmavbild 2018-02-23 kl. 17.30.45I en nyligen gjord undersökning från Lunds Universitet har de identifierat tre faktorer för de som har skulder hos Kronofogden: låg utbildning, arbetslöshet och låga inkomster.
De fastslår också vilken grupp som löper större risk att hamna i hos kronofogden. 28 procent är födda i ett annat land och för de med två inrikesfödda föräldrar minskar risken. Vanligaste skuldformen är den till det offentliga.
I November 2017 kom det en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Fora där resultatet visade på att Nio av tio svenskar vill att skolan ska lära ut privatekonomi och fler än hälften anser att även pensionskunskap ska ingå.

Framtiden
Tyvärr ligger det antagligen långt bort innan vi får se ett samlat grepp kring privatekonomi i skolan. Mycket skall in på schemat men varför inte börja med en valbar kurs på gymnasiet kring vardagsekonomi på olika nivåer. Politikerna ser antagligen problemet i samhället som är relaterat till dåliga baskunskaper inom ekonomi. Den samhällsekonomiska och personliga vinsten går inte att underskatta.
Det är dags nu för alla politiska partier att visa att man menar allvar, speciellt inför valåret 2018.

Sparabloggen.com

Vilka är hushållets tillgångar?

Tillgångar.jpg

Det går en (liten) våg över (delar av) Sverige av att se över sin sparkvot, skuldkvot och ta kontroll över sin ekonomi. Så känns det i alla fall i spåren av alla bloggar och podcasts som handlar om just investeringar och privatekonomi. Kanske syns bara denna vågen från insidan av ankdammen? Men det finns ändå en del siffror som visar att intresset finns. Men om man vill skapa en överblick över sina tillgångar? Vad ska man titta på då?

Jag letade lite för att få lite hjälp att se över mina summerade tillgångar. Jag hittade en intressant finsk sida med en bra överblick över de finska hushållen. Där kan man se följande översikt:

hushallens-finansiella-tillgangar-i-finland

Jag antar att den svenska översikten är ganska lik. Intressant att se IT-bubblan, finanskrisen och nedgången 2011 syns på aktie-/fondinnehavet. Det är också intressant att se att inlåningen (pengar på konto) är det största tillgångsslaget. Men vad ser vi för tillgångar här:

  • Pengar – kontanter och sparkonto
  • Icke noterade aktier – eventuellt egna företag
  • Pension/försäkring – pensionssparande
  • Noterade aktier – aktieportföljen
  • Fondandelar – fondportföljen
  • Penningmarknadsinstrument – räntefonder
  • Obetalda/förutbestämda inkomster – lönekontot
  • Lån – tillgång? Fattar inte?
  • Finansiella derivat – optioner/warranter mm

Detta är som sagt de finansiella tillgångarna. Till detta får man lägga till andra tillgångar. Till exempel sina ägodelar som hus/bostadsrätt, fritidsboende, bil/båt/husvagn mm, konst, smycken, möbler och annat lösöre.

När man räknat samman alla sina tillgångar får man en överblick över hur stora tillgångarna är, hur de fördelar sig och vad som är ”tillgängligt” idag och vad som är bundet. Man får en bättre bild över sin ekonomi helt enkelt. I USA benämns denna summer för net worth.

Frågan är dock om alla dina ägodelar kan räknas som tillgångar? Bil eller andra fordon är högst tveksamma om de kan räknas in… De kostar bara pengar och kommer att säljas för mindre än vad de köptes för. På denna amerikanska blogg anser bloggaren att bilen kan räknas in i tillgångarna för att få en ögonblicksbild. Under förutsättningar att man räknar med marknadspriset vid en eventuell försäljning och drar ifrån eventuellt lån. Det är hur som helst absolut inte en investeringar att äga ett fordon i alla fall!

Då är det alltså dags att ställa upp och räkna ihop dina tillgångar! Logga in på din bank/banker/nätmäklare/pensionsbolag för att se dina finansiella tillgångar. Pensionen räknas lättast ihop på www.minpension.se! Lite jobb för Microsoft Excel eller LibreOffice Calc (  ) eller Google Spreadsheet! Ska du lägga till huset värde måste du antingen värdera ditt hus eller uppskatta marknadsvärdet (andra köp i området? Kanske undersöka på www.bostadsuppgifter.se ). Lägger du till bilen så kan du antagligen hitta en motsvarande bil på www.blocket.se för att se ett marknadspris. Glöm inte att dra ifrån eventuella lån!

summerade-tillgangar

Som du antagligen kommer märka är de mesta tillgångarna i ditt hushåll bundna. Antingen som pension eller i någon sorts ägodel (som du för det första behöver och för det andra tar lite tid att göra sig av med.) Med denna bild har du nu en bättre möjlighet att fundera på vad du har att leva på efter pensionen, hur mycket av dina tillgångar som bundna osv.

Vill du åka på andelen av tillgängliga/rörliga tillgångar är det nu dags att lägga upp ett sparande! Ska du starta ett sparande till en buffert kan du jämföra sparkonton på financer.com! Lite info om hur stor din buffert bör vara kan du läsa här.

SEB använder ungefär samma fördelning av tillgångsslag i sin Sparbarometer. De tittar på fastigheter, värdepapper och räntor. Svenskarna har tillgångar på 14 122 miljarder kronor… ( 14 122 000 000 000 kr).

Hur stor andel av detta är ditt?

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

 

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

 

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

 

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

 

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Företaget Familjen. Jobba tillsammans!

företaget familjen

Det finns flera likheter mellan att ha en familj och driva ett företag. (och många olikheter) Tillsammans ska man skaffa inkomster till familjen, balansera utgifterna mot de inkomsterna. Man jobbar mot gemensamma mål som att ordna med mat, kläder, husrum åt familjen. För att lyckas med det måste man ordna med tillgångar som bil osv. Hur löser man alla de här sakerna?

Detta är ju en blogg om ekonomi. I denna fråga kan man lägga väldigt många olika aspekter, men vi ska titta lite på det ekonomiska. Man kan säga att det finns två huvudspår för familjens ekonomi. Antingen har man gemensam ekonomi eller så har man delad ekonomi.

Med gemensam ekonomi menar man i stort sett att alla familjens inkomster läggs i en gemensam pott och familjens utgifter dras därifrån. Det finns inget ”mina” eller ”dina” pengar. Det finns trots detta lite olika varianter på detta. Med dela ekonomi menar vi att man inte lägger ihop inkomsterna i en gemensam pott. Var och en tar hand om sina egna inkomster och utgifter, och man delar på de gemensamma utgifterna som hyra, mat osv.

Trenden är att fler och fler familjer går mot en delad ekonomi enligt en undersökning som Nordea gjort. I denna fråga finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att man diskuterar tillsammans och hittar den lösning som man själv är nöjd med. Det viktiga är att man jobbar tillsammans! Det finns ju en del fallgropar man kan falla ner i om man inte samarbetar. Några exempel:

  • Stor skillnad i inkomst kan leda till en del tråkiga problem om man har delad ekonomi. Den ena parten har gott om pengar och vill spendera på resor och nöjen. Den andra har inte råd att vara med sin partner. Detta är nog inte jättebra för ett förhållande.
  • Olika syn på hur man vill spendera pengar och en gemensam ekonomi kan vara en dålig kombination. En som vill spara till mål i framtiden, och en som vill sätta sprätt på pengarna med en gång.
  • Gemensam ekonomi och en part som själv tar allt ansvar för ekonomin och sköter allt från räkningar, konton, kort, deklaration, besparingar och budget. Den andra har ingen insyn alls. Detta leder lätt till att man inte sätter gemensamma mål och jobbar åt samma håll.

De här fallgroparna är inget man kan ta sig runt genom att välja hur man vill ha det med sin ekonomi. Lösningen är att prata med varandra. Oavsett hur intresserad man är av ekonomi är det ändå viktigt att ta såpass ansvar att man gör en hushållsbudget som svarar på frågorna: Vem betalar vad? Hur mycket ska vi spendera på det en och andra? (Vad är rimligt att spendera på teknikprylar, kläder, fikor, krogbesök, mobiltelefon, träning, fritidsintressen, mat, bil, osv) Hur mycket ska vi spara? Vad sparar vi till? Sedan skadar det inte att ta lite mer konkreta frågor som: Vilka konton ska lönen komma in på? Vilket konto ska alla räkningar dras från? Hur mycket pengar flyttar vi in till räkningskontot varje månad? Var ska vi spara pengar? Vilka konto ska betalkorten vara kopplade till? Det gäller att styra undan från ekonomins vardagsfällor!

Familjeekonomen på Ikanobanken har skrivit en liten lista på olika lösningen, och vem som de passar till. De olika förslagen till lösningar är:

  1. Helt separat ekonomi – passar kompisar och nyblivna sambos.
  2. Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst.
  3. Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många.
  4. Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge.

Så vårt tips är att ni pratar ekonomi med varandra. Börja inte samtalet med budget och gränser. Börja ett samtal med vad ni vill med er ekonomi. Fråga er: Vad vill jag lägga pengar på? Hur vill jag spendera min semester? Vad vill jag spara till? Hur mycket är rimligt att spara till framtiden?

Ekonomin ska ju vara ett verktyg för att få trygghet och frihet. Tryggheten att klara vardagens oväntade händelser och friheten att använda sina pengar till det man själv vill. När ni har era mål klara för er så kan ni börja ta itu med budget, konton och kort. Är man överens om ekonomin så når man längre tillsammans och slipper den vanligaste orsaken till konflikter.

Lycka till!

Har du koll på dina fasta utgifter?

EmptyPockets Dan Moyle CC
Empty Pockets, Dan Moyle, CC

Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

De flesta har en hel del olika sorters abonnemang som kostar lite varje månad. Faktum är att varje liten post inte verkar vara så mycket, men alla de små avgifterna tillsammans blir faktiskt ganska mycket varje månad. Tittar man sedan på vad det kostar om året så blir det väldigt mycket pengar. Frågan är om du får valuta för pengarna?

Ta en titt på ditt konto utdrag. Vad är det som händer i början på månaden. Vad är det som dras egentligen? Vad har du för fasta abonnemang. Det kan ju faktiskt bli en hel del!

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
400 kr/mån TV-abonnemang (Canal Digital, ViaSat)
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
800 kr/mån Matkasse till dörren
80 kr/mån PPM-rådgivare
120 kr/mån Kalsong-abbonemang
70 kr/mån Tidningsprenumerationer
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
3 655 kr/mån
43 860 kr/år

Det blir en hel del om man tittar på det. Nu hoppas jag att du inte har allt det här. Dessutom är det ju en hel del av dessa som man vill ha, och är väl värt pengarna. Vad händer om vi plockar bort det som faktiskt inte känns värt pengarna?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
2 185 kr/mån
26 220 kr/år

Helt plötsligt sparade vi 17 460 kr om året! Bara genom att plocka bort en del dyra abonnemang som vi egentligen inte behöver. Men det finns fortfarande sparpotential. Vad händer om vi går in på Compricer och hittar billigare alternativ till våra dyra abonnemang?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
200 kr/mån Mobiltelefon (abonnemang)
200 kr/mån Internet
250 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
80 kr/mån Kontaktlinser
——–
1 495 kr/mån
17 940 kr/år

Vi sparade ytterligare 8 280 kr/år genom att hitta billigare alternativ! Det är bedrägligt när man får en kostnad i månadspris. Det verkar så oerhört mycket billigare än vad det egentligen är. Vi betalar ju faktiskt fortfarande runt 18 000 kr/år i den bantade sista versionen.

Mina exempel är egentligen inte så viktiga. Ta fram kontoutdrag och gör din egen lista! Vad har du för dyra utgifter varje månad? Vad blir det per år? Vad är onödigt? Vilka är egentligen värda sitt pris? Vilka kan du hitta billigare alternativ till? Sänk dina utgifter och använd dina pengar till något som du faktiskt tycker är värt det!

Stresstesta din ekonomi!

calculator-178127_1920
Hushållen i Sverige har fått avnjuta flera år av ständigt bättre förutsättningar. Lönerna har stigit mer än andra länders under flera år, räntorna på våra lån har varit låga i tio år, skatterna har minskat senaste åren, priserna har gått ner under lång tid. Vi har mer pengar nu än vad vi haft under lång tid.

Men ingenting varar för evigt, efter sol kommer regn (och tvärtom). Hur skulle din ekonomi klara av lite bistrare tider? Hur stor risken är för dessa förändringar är lite svårt att säga. Vissa kommer med all säkerhet att komma, medan andra kanske känns mer avlägsna. Dock är det alltid bra att ha koll på läget med en stresstest av din ekonomi!

Vilka olyckor är det som drabba oss? Jag har lånat en ”olyckor” från den utmärkta TV-serien ”Låna för livet” som UR sänder på onsdagar just nu. Följ gärna serien via URplay.

Vi kan råka ut för:

  • Räntehöjning (En vanlig ränta man bör klara på bolånet är 5%)
  • Amorteringskrav (Förslaget låg på 2% av bolånet om året tills man betalat av till 75%)
  • Fastighetsskatt (Förr låg fastighetsskatten på 1% av taxeringsvärdet)
  • Sjukdom/arbetslöshet. (Max A-kassa utan tillägg är ca 10 350 kronor efter skatt. Om du har en inkomstförsäkring via facket eller privat bolag kan du få mer)

Hur troligt är de här sakerna inträffar? Tja, räntehöjningar kommer utan tvekan. Men kanske först sommaren 2016. Amorteringskraven var på gång, men togs bort på grund av juridiska tveksamheter. Alltså är det ganska troligt att det kommer, men kanske från ett annat håll. Fastighetsskatten är lite mer osäkert och risken för arbetslöshet eller sjukdom är väldigt svårt att spekulera i.

Men vad skulle allt detta betyda? Jag lägger upp ett scenario:

Förutsättningar:
Bolån: 1 000 000 kr
Inkomst: 28 000 kr + 21 000 kr efter skatt

”Olyckor”:
Räntehöjning:
1,5 % stiger till 5%.
Månadsavgift innan: 1 000 000 * 0,015 / 12 = 1 250 kr/mån
Månadsavgift efter: 1 000 000 * 0,05 /12 = 4 170 kr/mån (ökning med 2 920 kr/mån)

Amorteringskrav: 2% av bolånet
Nu: Ingen amortering.
Sedan: 1 000 000 * 0,02 / 12 = 1 670 kr/mån

Fastighetsskatt: 1% av taxeringsvärdet:
Fastighetsavgift: 7 112 / 12 = 590 kr/mån
Taxeringsvärde, typ: 1 500 000 kr
Fastighetsskatt: 1 500 000 * 0,01 / 12 = 1 250 kr/mån (ökning med 660 kr/mån)

Arbetslöshet: (1 pers)
Inkomst tidigare: 21 000 kr/mån
Inkomsten efter: 10 350 kr/mån (sjunker med 10 650 kr/mån)

Detta var flera olyckor efter varandra men om man drabbas av allt detta så kommer månadskostnaden att drabbas negativt och sjunka med 15 900 kr/mån. Det är en ansenlig försämring av månadsbudgeten. Arbetslösheten är också den största delen av detta. Men även om man inte blir arbetslös, men drabbas av det övriga så minskar månadsbalansen med 5 250 kr/mån.

Allt detta är högst hypotetiska siffror. Det intressanta för är vad som skulle kunna gälla för just dig och din ekonomi. Gör ett eget stresstest av din ekonomi. Du kan göra det helt på egen hand, om du har koll på alla siffror. Men du kan också ta hjälp sidor på nätet:

DN Ekonomi

IKANOBank Blogg

Men vad ska alla denna dysterhet tjäna till? Den dagen, den sorgen. Men å andra sidan kan man också ta kontroll över situationen. Om stresstestet visar att det kan blir kämpigt, ta då tag i situationen nu innan något händer. Dra åt budgeten och spara undan till en rejäl buffert! Det gör att du står bättre rustad att klara bistrare tider i framtiden. Både genom att du är van vid en tuffare budget, och dels genom att du har en liten reserv att ta till om det skulle behövas.

Även på kortare sikt kan det vara värdefullt att ta kontroll t.ex över din semesterkassa.

Stresstesta din kassa, DN Ekonomi

Lycka till med stresstestet!

Alla vill väl göra en #braaffär ?

skylt

Alla vill göra en bra affär! Tillsammans kanske vi kan tipsa varandra till riktiga klipp? Sparabloggen sjösätter #braaffär!

Visst är man riktigt nöjd när man gjort ett klipp? Man köpte något billigare än väntat eller fick mer betalt än vad man från början trodde. Men en bra affär kan vara så oerhört mycket, och kanske något helt annat än vad man från början tänker.

Vad är då en bra affär? Det är väldigt svårt att svara på och det ligger nog mest i känslan man får efteråt. (Men det är viktigt att inte blanda ihop en #braaffär med det vanliga köpbegäret och konsumtionsbeteendet.)

Om man gjort en bra affär kan det vara trevligt att tipsa sina medmänniskor, så att de kan göra samma sak. Sparabloggen sjösätter #braaffär! Ge tips till alla läsare om bra affärer ni gjort! Det kan ni göra på flera sätt; antingen skriver du en kommentar här nedanför i bloggen, eller så kommenterar du på Facebook. Eller varför inte twittra? Skriv ett inlägg, och lägg gärna till taggen #braaffär. Så kan vi leta upp era tips och skriva dem på bloggen för att föra tipset vidare!

Vi kan passa på att ge några egna tips:

  • Jag registrerade mitt tågkort på västtrafiks webbplats. Det var tur, för jag tappade det förra månad. Nu kunde jag återställa det när jag tappade bort det! Sparade 1 000 kr! #braaffär
  • Köpte luft-luftvärmepump i ett hus som värmdes av direktverkande el-radiatorer! Elförbrukningen sjönk med tusentals kronor om året! #braaffär
  • Pratade med bilförsäljaren om en ny bil… Prisförslaget jag fick på min gamla bil kunde jag höja 5 000 kr på Blocket och ändå sälja bilen snabbt och smidigt! #braaffär
  • Köpte aktier tåg H&M till barnen! Tror på fortsatt uppgång, och kanske ett intresse för investeringar för dem? #braaffär
  • Köpa barnkläder begagnat på barnklädesmarknader. Kostar en bråkdel! #braaffär
  • Sälj din gamla mobiltelefon på Tradera istället för att lägga den i byrålådan! Bra för utrymmet, miljön och du får in några hundra! #braaffär
  • Tog en weekend med frun i Helsingborg i somras. Bokade billigt på www.booking.com. En trevlig resa! #braaffär

Kunde fortsätt en stund till men jag vill hellre be Er läsare om Era bra affärer. Inte bara den bästa, inte bara investeringar i värdepapper (men även det så klart) utan alla affärer som kändes bra! Vi följer upp om en vecka!

Skicka era bra affärer som kommentarer på facebook, som kommentarer i bloggen eller på twitter med hashtagg #braaffär!

Vi hörs!