Hur står det egentligen till med elbilsrevolutionen?

car-3321668_1920.png

Det pratas mycket om elbilar och visst har det hänt mycket det senaste året. Nyhetsflödet kretsar alltjämnt kring Tesla och ur en aktieägares synvinkel har det varit en spännande tid.

Tesla har fått fart på produktionen av sin efterlängtade Model 3 och har nu öppnat upp för försäljning i Europa och Sverige. Beställningar som gjordes i december beräknas att få leverans redan i februari men det är endast på de dyrare modellerna där prislappen börjar på 650.000 kronor. Det kommer att dröja en bra bit inpå 2019 innan det kan bli tal om den ”billiga” modellen som antagligen kommer att kosta mellan 400-500.000 kronor.
Men som tur är finns det numera bra alternativ för den som är intresserad av en elbil med lång räckvidd som inte har fantasipriser. Jag tänker främst på Hyundai Kona Electric och Kia e-Niro. Bägge har en räckvidd över 40 mil och med en prislapp som visserligen är dyr jämfört med liknande fossila fordon men som över tid är billig i drift.
Båda bilarna är 5-sitsiga SUV men Hyundai Kona Electric är lite mindre än Kia e-Niro och kostar i grundutförande 409.000 kronor med 64kWh batteri. e-Niro kostar 429.000 kronor i grundutförande (64kWh) och båda har fått fina recensioner av motorjournalister. Det finns också ett antal modeller som har varit med ett tag och som har fått uppdaterad batteriprestanda: Renault Zoe, Nissan Leaf, BMW i3 och Volkswagen e-Golf.
För den vanlige konsumenten börjar det alltså att hända saker och mycket talar för att det stora tekniksprånget mot elbilar kommer mellan 2020-2024 då flera av de stora bilmärkena t.ex Toyota och Volkswagen kommer att rulla ut många nya modeller.
Verkligheten är alltså här nu och en fascinerande detalj var när Norges elbilsförsäljning för 2018 presenterades, var tredje sålde bil var en elbil. Motsvarade i siffra i Sverige är 2%.
Vad är det då som motiverar att köpa en dyr elbil gentemot en fossil likvärdig modell? Här går givetvis åsikterna isär vad som är miljönytta och ekonomi men ett scenario skulle kunna se ut så här:

Positivt
Påverkar de lokala och globala utsläppen
Låg driftskostnad
Spännande teknik
Låg ljudnivå
Mindre underhåll
El finns utbyggt
Hög verkningsgrad
Litet underhåll

Negativt
Inköpskostnaden
Metaller: litium, grafit, koppar, kobolt, nickel och magnesium
Begränsad räckvidd
Lång laddtid
Smutsig el t.ex kol

En lista på 50 positiva saker med en elbil hittar du här:

Hur var det nu med ekonomi och elbil?
Om vi tittar på på Kia Niro finns det tre modeller: Niro hybrid, Niro laddhybrid och e-Niro.

  • Niro hybrid: 220.000:- CO2-utsläpp: 86 g/km. Bränsleförbrukning l/100 km blandad körning 3,7. Bonus 0:- = 220.000:-
  • Niro ladduhybrid: 304.900:- CO2-utsläpp: 31 g/km. Kombinerad körning, bränsleförbrukning (l/100km) 1,4. Bonus ca 30 000:- = 275.000:-
  • e-Niro: 429:000:- CO2-utsläpp: 0 g/km. Bonus 60 000:- = 370.000:-

Helt klart är det dyrt att köpa en elbil och skillnaden mot en laddhybrid som i de flesta fall tillgodoser körning med ren eldrift är stor. I snitt åker svensken 40 kilometer varje dag och därmed skulle en laddhybrid vara det perfekta valet. Men ändå tilltalas jag av att köpa en renodlad elbil där jag frikopplar helt från det fossila bränslet.

Länkar:
Beräkna bonus för bilar med låga utsläpp här.
Frågeställningar kring eldrift.
Teslaclubsweden
Hyundai Kona electric
Recharged
Laddnätverk i Sverige: Clever, Ionity, Tesla, laddkarta.

Sparabloggen.com

En kommentar

Lämna en kommentar