Sparränta

Vilken bil skulle du köpa?

Vilken bil(Grafik: Thobias Eriksson)

Jag lyssnade på den amerikanska podden Listen, Money Matters och fick där höra frågan: ”Två exakt likadana bilar står ute till försäljning. Den ena kostar 193 000 kr och den andra 227 600 kr*. Vilken skulle du köpa?” De flesta skulle givetvis svara att de skulle köpa bilen för 193 000 kr. Givetvis. Trots det, så köper de allra flesta bilen för 227 600 kr istället. Hur kommer det sig?

Ni har säkert redan gissat vad skillnaden på de här två bilarna egentligen är. Det handlar om hur man finansierar sitt bilköp. Lånar man till bilköpet? Eller sparar man till bilköpet? I det ena fallet så betalar du pengar till banken, i andra fallet betalar banken ränta till dig! Skillnaden blir att antingen betalar du mer och får bilen direkt, eller så betalar du mindre och får vänta ett tag på din bil. Månadskostnaden blir i stort sett det samma!

Vill du ta en liten kurs i att använda kalkylprogram?

Till vardags arbetar jag som matematiklärare på högstadiet. I ett försök att slå tre flugor i en smäll satte jag ihop en liten uppgift åt mina elever i nionde klass. Dels räknade vi på ränta och procent, dels vill jag att de ska lära sig att använda kalkylprogram. Dessutom försöker jag lägga till ämnet privatekonomi i skolan vid de tillfällen jag kan. Du kan läsa arbetsuppgifterna här. Du kan använda mitt förberedda kalkylblad för uppgiften här.

Vill du ta min lilla kurs i att använda kalkylprogram kan du se mina instruktioner på youtube. Jag använder Google Sheets, men det går lika bra med LibreOffice Calc eller Microsoft Excel.

youtube

I uppgiften räknar jag på hur mycket det skulle kosta att köpa en bil för 200 000 kr om man lånar till köpet eller om man sparar till köpet. Vi tänker oss en avbetalningstid (eller spartid) på 5 år, och använder oss av Compricer för att hitta det mest förmånliga billånet, och den bästa sparräntan. Du kan göra samma sökning själv här:

Hitta bästa billånet på Compricer.
Hitta bästa sparräntan på Compricer.

Anledningen till att det kan vara bra att använda ett kalkylprogram för att beräkna den totala räntan är att lånekapitalet inte är samma under hela lånet. Man amorterar av skulden allt eftersom, vilket sänker räntekostnaden. Det omvända gäller vid sparande. Sparkapitalet blir större och större, och dessutom får man räkna med ränta-på-ränta-effekten. Trots att det är ganska många beräkningar i själva kalkylen bör man vara medveten om att den är förenklad. Lånet betalas inte av årsvis, utan månadsvis. Det kan vara olika sorters lån, som annuitetslån eller lån med rak amortering. Min modell använder rak amortering, men på årsbasis.

Låt Advisa hjälpa dig att hitta det bästa billånet.

Vill du ta till en färdig lånkalkylator som beräknar med noggrant så hittar du en här. Där kan du se att trots att vi använda ganska trubbiga beräkningar, så var vi inte så långt bort!

Vill du ge dig själv 15% rabatt på bilköpet?

Räknar man med exempelräntor på 4,60% för billånet blir bilen 27 600 kr dyrare om man finansierar med lån. Sparar man istället till bilen till 1,15% sparränta blir bilen ca 7 000 kr billigare. Skillnaden är nästan 35 000 kr! Genom att spara till ditt bilköp istället för att låna har du gett dig själv dryga 15% rabatt på bilköpet! Inte illa! Det hade nog varit svårt att förhandla fram hos bilhandlaren.

Jag förstår om många tvivlar på att man kan spara ihop till en bil på 5 år. Räknar man på det måste man lägga undan ungefär 3 300 kr/mån för att kunna kontantbetala en bil för 200 000 kr efter 5 år. Det är inte många som gör det. Å andra sidan så får man göra samma sak om man lånar till bilen. Enligt lånekalkylatorn ovan får man betala ungefär 3 700 kr/mån för att ha betalt av lånet efter 5 år. Enda skillnaden är att man får vänta på bilen.

audi-car-car-wallpapers-2394.jpg(Foto: pexels.com)

Så frågan du måste ställa dig själv är: Klarar du att vänta på bilen? Kan du helt avstå från bil tills du sparat ihop till den? Kanske kan du köra en billig bil under tiden? Det är nämligen så att så länge man äger en bil får man betala 2 500 kr – 5 000 kr i månaden. Det går inte komma undan. Det går till bensin, försäkring, skatt, underhåll, värdeminskning mm. Även om du redan betalt din bil så kostar det. Har du då betalt av den så är mitt råd att fortsätta betala. Börja betala på nästa bil så du slipper låna. Den blir nämligen billigare då!

Har du redan betalt av din bil, så fortsätt att betala. Betala nästa i förväg genom att spara. Den blir billigare då!

Knepet är väl att komma ikapp. Att betala av lånet på den bil du har nu, och samtidigt spara till nästa. Det är inte lätt att betala båda samtidigt. Men kanske kan du ha kvar din gamla bil tills den nya är insparar? Tänk på att även om du inte sparat till hela din nya bil, så kommer allt sparat kapital hjälp dig att minska priset. Om du hamnar ahead of the game så blir allt billigare! Lycka till!

Bästa sparräntan hittar du hos VIA spar

* Nu snackade de givetvis priser i dollar istället… men poängen kvarstår!

Annons

Hur sparar svenskarna?

pengar
pexels.com

Svenskarna sparar som aldrig förr! Låg inflation, reallöneökning och en stark svensk ekonomi har lett till att svenskarna (med jobb) har mer pengar än någonsin. Tillsammans med en ekonomisk oro i världen och minusränta har det lett till att svensken lägger undan allt mer. Men okunskap gör att vi missar miljardtals kronor i avkastning!

Men frågan är hur detta sparande ser ut? Varför sparar man? Länsförsäkringar gjorde en sparundersökning  2014 som visar att svensken lägger undan en hel del i månaden, med syfta att bygga en buffert. Undersökningen visar också att det finns en viss ojämnhet i hur man sparar. En del hushåll sparar ingenting, medan andra sparar desto mer. Enligt en senare undersökning som SBAB gjorde i år stämmer denna bilden, och har kanske förstärks.

sparande
Günther Mårder twittrar i ämnet.

Enligt en undersökning som SCB gjort så har svenska hushållen 37% av sina besparingar på bankkonto, 40% i aktier och 19% i aktiefonder. Denna bild måste justeras något eftersom den rikaste 1% i världen äger mer än de andra 99% tillsammans (I Sverige är det lite mer jämnt fördelat än så) så kommer bilden att skeva lite, om man istället skulle se varje individ för sig. Titta man på Stefan Persson till exempel så är han världens 32:e rikaste person med 20,2 miljarder USD eller 173,4 miljarder kr i förmögenhet. Dessa har han givetvis till stor del i form av aktier i H&M.

”De flesta sparar på ett konto med liten eller ingen ränta…”

Tittar man på gemene man så blir bilden tyvärr inte lika bra. De flesta som sparar har sina hårt inarbetade pengar på ett konto med liten eller ingen ränta. Andra kvartalet i år sattes ytterligare 71 miljarder kr in på bankkonton. Antagligen för att skapa en ekonomisk trygghet eller spara till konsumtion.

Men är detta så farligt då? Vad innebär det att man placerar pengar på storbankernas ”sparkonton” med noll i ränta? Vi räknar lite på det! Jag undersöker vad som händer om man investerar kontosparandet i lite olika alternativ.

Förutsättningar/alternativ
Svenskarnas samlade kontosparande: 1 586 miljarder kr (1 586 000 000 000 kr!)
Ränta hos storbanken: 0 %
Ränta hos sparinstitut: 0,85 % (med statlig insättningsgaranti!)
Genomsnittlig avkastning börsen: 7,5 % (det långa genomsnittet!)

Resultat
Av storbanken: 0 kr
Av sparinstitut: 13,481 miljarder kr/år (30 % skatt till staten)
På börsen: 118,95 miljarder/år (Avdrag för skatt på trad. depå eller ISK)

Genom att låta pengarna ligga kvar i sin vanliga bank så missar svenskarna över 13 miljarder kronor varje år i ränta. Avstår man från aktier eller aktiefonder så missar man istället över 100 miljarder i årlig avkastning på sikt. Det känns lite tragiskt och lite onödigt. (Samtidigt flyttas skatteintäkterna på avkastningen från staten till banken.)

”Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!”

Hur kan det bli så här? SBAB konstaterar i sin undersökning att det är kunskap som saknas. De flesta är dåligt insatta i vilka alternativ som finns och hur man gör för att placera sina pengar någon annanstans. Du som läser här är säkert insatt, men det är de som inte läser sparbloggar som behöver mer kunskap. Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!

Men är det verkligen så att alla pengar ska in på börsen? Nej… inte riktigt. Den så otroligt viktiga bufferten och målsparandet ska fortfarande placeras med hög säkerhet. Det är där sparinstituten kommer in. Sparar man sedan lite mer långsiktigt till barn/barnbarn, pension eller pengamaskin så är börsen en självklarhet! $parabloggen rekommenderar 2 – 3 månadslöner i buffert. Läs gärna mer om hur du kan lägga upp ditt sparande här.

Se nu till att du och dina nära inte missar ränteinkomster i onödan! Lycka till!

 

Strukturera ditt sparande!

Besparingar

Lägg inte dina pengar i en burk. Öronmärk dem till olika saker, och spara på olika sätt!

Det är lättare att nå sina sparmål om man har tydligt mål och struktur på sitt sparande. Det övergripande målet med ett sparande är ju att skaffa sig ekonomisk trygghet, samt ett större utrymme att använda sina pengar till det man själv vill. Följer du strukturen in detta inlägg så blir det lättare för dig att lyckas med det!

(Detta inlägg är en del av boklotterier på  Sparabloggen.com. För att delta i lotteriet av en helt ny bok ska du gilla vårt inlägg på Facebook, leta upp Sparabloggens sida på facebook och gilla den. Du kan också retweeta oss på Twitter eller följ oss (@sparabloggen, @lysandeframtid).  Alla ni som gör något av detta deltar i lotteriet av två böcker!)

Målet med att spara kan vara lite olika, men jag tror att alla människor som sparar gör det antingen för trygghet eller frihet, eller båda. Tryggheten att klara oförutsedda händelser i livet, som en sjukskrivning, en trasig bil, en trasig tand eller nya snökängor åt barnen. Friheten att kunna åka på semester, köpa en ny bil, äta en middag på restaurang eller ta ledigt från jobbet.

För att lyckas så bra som möjligt med sitt sparande är det dels viktigt att ha koll på sin budget, att skapa ett överskott och spara till sig själv först. Sedan är det också bra om man lyckas skapa en struktur på sitt sparande. Att lägga alla sina pengar i en burk som man ställer längst in i ett köksskåp är inte så lyckat av flera anledningar (inbrott, inflation, husbrand och ingen avkastning är några.)

Jag ska försöka beskriva en sparstruktur som man kan använda sig av. Det är säkert inte den enda, och det kanske inte passar alla. Men det är en utgångspunkt. Jag har börjat med en prioriteringsordning om hur man ska klara livet så bra idag, imorgon och i framtiden. Jag tycker man bör dela upp sitt sparande i tre kategorier; buffertkonto, målsparande och pengamaskinen/långtidssparande.

Sparstruktur

Skapa en struktur på ditt sparande så att dina pengar blir öronmärkta och investeras till lämplig risk. Det blir lättare att f överblick och se om du nått dina mål!

Buffertkonto      Säkerhetsbälte liten

Buffertkontot står för den omedelbara trygghet, ditt ekonomiska säkerhetsbälte. Att klara en oväntad lite större utgift utan att behöva försaka semesterkassan eller ta ett lån. Se på buffertkontot som den kudde du landar på när du halkar och drattar på ändan… rent ekonomiskt.

Hur stort buffertsparandet behöver vara beror mycket på hur du lever och vad du äger. Någonstans mellan två och tre månadslöner kan vara lagom. Du bör klara ditt liv ett par månad även om löneutbetalningen strular. Du bör klara av att laga värmepannan eller bilen om de går sönder.

Pengarna ska inte låsas, men ska givetvis ge en viss avkastning. Alltså ska de sättas på ett räntekonto med rörlig ränta. För närvarande är detta antagligen inte på din bank. Banker som tillhandahåller tjänster som betalkort och lönekonton har inte sparränta idag. Exempel:

Med insättningsgaranti:
Bluestep Finans – 1,05% (ändras snart till 0,95%)
Santander Buffertkonto – 0,8%

Utan insättningsgaranti:
Alkelius spar – 3%

Vill du leta bland fler alternativ så kan du göra det på Compricer.

 

Målsparande        Målsparande liten

Det finns många saker som vi tänker oss att vi behöver, men som vi inte kan köpa utan att spara ihop till det först. En ny bil, dator, cykel, mobiltelefon, resa mm mm. Denna konsumtion bör man spara ihop till, och inte köpa på kredit/avbetalning. Det ger dig en sundare ekonomi och du slipper betala ränta när du gör dina köp. Tanken är att du ska få betalt för ränta, inte betala ränta!

Hur stort ditt målsparande är, och hur lång tid du sparar avgör hur dessa pengar ska placeras. Är det lite kortare tidsperioder så ska du ha en liten risk, ska du spara längre så kan du ha större risk.

Nästa års semester, tidshorisonten är ca 1 år.
Om man sparar så kort tid som ett år är risken alldeles för stor för aktier, aktiefonder eller annat som är kopplat till börsen. Det skulle kunna gå upp riktigt bra, men om det går ner hinner det inte återhämta sig på ett år.

Alternativen är ett räntekonto likt ditt buffertkonto, ett bundet räntekonto som ger lite mer ränta (bundet på 6 mån – 1 år. Detta är inget alternativ i dagsläget) eller en räntefond med låg avgift. Spiltan Räntefond som du handlar genom en ISK.

Ny bil, tidshorisonten är ca 3 – 5 år.
Om man ökar både kapitalet och tidshorisonten till tre år och uppåt så kan man blanda in en del högre risk, som kan ge en del högre avkastning. Man kan blanda in en billig blandfond om investerar en del i räntor och en del i globala aktier. Ett par exempel är AMF Balansfond och SPP Generation 40-tal med en hyfsat låg förvaltningsavgift.

Det handlar om att hitta en lagom fördelning mellan räntor och aktier. Lite hjälp på vägen kan du hitta i risktrappan . Ju längre du sparar desto större risk kan du ta. Men det beror också på hur mycket risk du kan tänka dig att ta.

Spånar jag lite kom denna fördelning fram. Men det är väldigt svårt att säga för det beror på så många faktorer. (Din riskbenägenhet, din övriga ekonomi, tajming på börsen, osv)

2 år – lite risk – 90% räntekonto, 10% blandfond
3 år – lite+ risk – 70% räntekonto, 30% blandfond.
4 år – lagom risk – 75% räntor, 25% aktiefonder
5 år – mer risk – 60% räntor, 40% aktiefond

 

Pengamaskinen     Framtidsträd litet

Pengamaskinen  är det sparande som kommer att ge ditt liv en rejäl guldkant i framtiden. Det långsiktiga sparandet är den uppskjutna konsumtionen som ger dig frihet att göra ”vad du vill” i framtiden. Denna del av ditt sparande får lång tid på sig att utvecklas och får med ränta-på-ränta-effekten en möjlighet att växa sig riktigt starkt i framtiden.

Hit kan man räkna ”det påtvingade” pensionssparandet, men också ditt eget långsiktiga sparande. Eftersom detta sparande kommer att vara i 7, 10 eller kanske 20 år, bör man placera det på börsen. Antingen direkt i aktier eller mer bekvämt i fonder. Bli inspirerade i ditt långsiktiga sparande av t.ex. Per H Börjesson (som ursprungligen är från Alingsås) och Günther Mårder.

För att lyckas riktigt bra med din pengamaskin ska du försöka följa några (relativt) enkla råd:

Har du byggt upp en stark pengamaskin så kommer den till slut att generera pengar till dig, en extra lön, utan att du behöver göra något alls! Vilken guldkant!

Följer du detta upplägg och de råden som finns här går du mot en mycket starkare ekonomi i framtiden och skapar trygghet och frihet åt dig själv och din familj!

ps. Glöm nu inte att interagera med oss på Facebook och Twitter! Gilla Sparabloggens sida, eller följ oss på Twitter! Man kan också gilla eller retweeta inlägget! ds.

Amortering som sparkonto?

Spara hus

Images Money, flickr.com, Creative Commons

Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt ställe att spara sina pengar nu när vi har minusränta, börsen har greklandsfrossa, och obligationerna sägs vara övervärderade. Vad ska man göra med sina sparpengar egentligen?

Det vanliga svaret är ha en del på börsen, men med en liten del nu när det är skakigt. 10% i en billig indexfond och 90% i billiga korta räntefonder, nu över sommaren. Ett bra svar, så klart. Sedan kan man ändra fördelningen utifrån vad man tror och vilken risk man vill ta. Jag hörde dock om en annan intressant strategi. Det handlar om att använda sitt bolån som sparkonto, genom att amortera kraftigt. Det är Jonas Lindmark från Morningstar som berättade detta i det allra första avsnittet av Fondpodden, lyssna efter 5:25.

Lindmarks taktik var som ett buffertsparande, eller kortsiktigt målsparande (semesterresor, bil och liknande). Han amorterade kraftigt varje månad på bolånet för att sedan gå till banken och höja upp lånet igen när han behövde pengar. Detta är en ganska intressant strategi med tanke på att räntorna på sparkontona är så låga (ej existerande) och att man samtidigt som man amorterar minskar sin ekonomiska risk den dag när räntorna ökar.

Fördelarna med amortering är många. Jens Bankman (för han heter väl Bankman 😉 förklarar allt om amortering.

Använder man amortering som sparmetod så får man inte någon ränta utbetalt, utan man slipper helt enkelt att betala räntan på lånet. Man slipper också betala skatt på den kapitalinkomst som en ränteinkomst från ett sparkonto hade gett. Dock har vi ju ränteavdrag i Sverige på bolånen som är lika stort (30%). Den går man ju miste om, så någon skattemässig effekt blir det ju inte egentligen. Men om ränteavdraget plockas bort så kommer ”amorteringsspara” att blir väldigt förmånligt skattemässigt.

Amortering som sparmetod kan vara bra om:

  • Du har en liten buffert som du snabbt kan komma åt. (Det tar ett tag att få ut pengar på huset).
  • Du har bolån.
  • Du är ute efter ett riskfritt målsparande. (På typ ett år till semester, bil mm)
  • Det inte finns några administrativa avgifter hos banken när man ökar lånet igen. (Fråga din bankman)
  • Du inte använder det som långsiktig placering. Börsplaceringar vinner ”alltid” på sikt.

Läs mer om amortering som sparmetod:

Byggahus.se
SvD Näringsliv
IKANO Bostad
Fondkollen.se
Alltomspara.se
Günther Mårder, Nordnetbloggen.se

Nu har du fått en infallsvinkel till i ditt sparande! Varför inte låta amortering bli en del av ditt sparande? Det minskar din ekonomiska risk för framtida höjda räntor, och det ger dig en riskfri sparränta som är lika hög som ditt bolån!

Mvh,
Sparabloggen.com

Sparkonto som inget ger – Att byta bank, del 2

Att sätta in pengar på ett sparkonto bör vara ett sätt att lägga undan pengar inför framtiden. När man väl behöver sina pengar igen så ska de vara värda åtminstone lika mycket, men rimligen ännu lite mer. Banken lånar nämligen ut dina pengar, vilket gör att de utsätts för en liten risk. Detta ska du ha betalt för!

Nu är det så att de sparkonton som Sveriges storbanker erbjuder sina kunder i stort sett inte ger någon ränta alls. Det är knappt de slår inflationen. (Nu har inflationen pendlat runt nollan och till och med varit negativ stora delar av det senaste året)

Så här ser storbankernas utbud av icke bundna sparkonton ut: (De har generösare namn än ränta)

banker del 2

Detta gäller bara konton där kapitalet är helt obundet. Ett buffertsparande där man kanske behöver ta ut pengar till en oförutsedd händelse. Fast även obundet kapital borde kunna generera en högre ränta än så här! Tar man en titt på en prisjämförelse-site (ex; compricer.se – sparande ) så hittar man istället:

banker del 2.1

Hur kan det vara så här? Hur man tjäna 2 000 kr/år genom att flytta pengarna? Är risken högre? Tar det lång tid att få ut sina pengar?

Risken är marginellt större. Sparinstituten är lite mindre än bankerna och skulle kunna hamna på obestånd. Dock omfattas de ovan uppräknade av statlig insättningsgaranti, så pengarna är säkra även om de går i konkurs. (Dock efter en liten tid…) Denna risk är dock relativt liten.¨

Pengarna är inlåsta lite längre eftersom sparkontona ligger i en annan bank än ditt transaktionskonto så tar det en bankdag att föra över pengarna. En bankdag.

Varför kan bankerna ha så skamligt låg ränta på sina sparkonton? Jag tror att de flesta människor inte kollar runt, inte tycker det värt det lilla besväret (använda bank-id, göra bank-transaktioner). Denna slentrian tjänar storbankerna miljontals kronor på varje år. (Svenskarna har ca 1 316 miljarder kronor på sparkonton. 65 % av dessa pengar ligger hos storbankerna. Det är 855 miljarder kronor som banken använder för att öka sin egen vinst. Lyckas de göra 1 % vinst på detta kapital så tjänar de 8,6 miljarder kronor på dina pengar.)

Men detta är ju inte en ny spaning:

Börsforum svd.se – Du sitter väl inte och sparar på storbankens sparkonto

Privata affärer.se – Sparkontona du ska undvika

Avanza.se Placera.nu – Sparkonto populärt trots dålig ränta

Frågan är då bara varför inte fler människor sätter sina pengar i arbete. Hur gör du med dina sparpengar?