spara pengar

Kreditkort – med många fördelar

Creditcards(Grafik: Sean MacEntee  och Thobias)

Sverige är ett av de länder i världen som är närmast ett kontantlöst samhälle. Det har utvecklats en mängd lösningar för hur vi ska klara oss utan att använda kontanter; betalkort, swish, Paypal, Seqr, Masterpass, samsung pay, bank-id är ett urval av de tjänster som vuxit fram för att vi ska kunna betala snabbt och enkelt utan att använda kontanter. Trots denna ändring i vårt beteende har kreditkorten inte vunnit samma mark som i t.ex. USA. Men det finns faktiskt en del ganska stora fördelar med att använda kreditkort. (och en fälla…)

Vi kanske måste börja med att reda ut några begrepp som finns inom betalkort. Hur hänger orden betalkort, kreditkort, bankkort, kontokort och debetkort ihop egentligen? Det är lite snårigt. Jag trodde jag hade koll på det, sedan tittade jag på wikipedia för att försäkra mig om att jag förstått… men då blev det snårigt igen. Jag hade i alla fall fattat det så här:

Betalkort är ett samlingsnamn på alla kort som man kan betala med. Det finns några stora aktörer som handhar själva betalningen. De två största i Sverige är VISA och Mastercard, men även American Express och Diners club är sådana aktörer. Det är kopplingen till dessa bolag som avgör om du kan betala med ditt kort eller inte.

VISA och Mastercard kopplar sedan sina kort till olika kreditbolag eller banker. Det är häri skillnaden på kreditkort eller debetkort ligger. Om ditt kort är kopplat till ett konto i en bank, så att pengarna dras direkt från ditt konto så är det ett debetkort (även kallat kontokort eller bankkort eller bankomatkort). Du kan i så fall bara betala med kortet så länge du hur pengar på ditt konto. Du handlar alltså bara med dina egna pengar. (om du inte kopplat en kredit direkt till ditt konto…)

Om ditt kort istället är kopplat till en kredit så handlar du istället med tillfälligt lånade pengar. Ett sådant kort kallas helt enkelt för kreditkort. I slutet av varje månad samlas dina köp ihop och du får en faktura. Du betalar alltså dina köp i efterhand. Om du betalar hela fakturan så behöver du inte betala någon låneränta.

Jag har kollat runt lite på nätet och det verkar som om dessa begrepp används på lite olika sätt på olika ställen (speciellt ordet betalkort). Jobbar du i branschen får du gärna reda ut om jag fattat fel!

”Har du svårt att hålla i pengar och inte kan betala hela fakturan i slutet av månaden är kreditkort inte din grej!”

Hur det än är med den exakta betydelsen av orden så verkar svenskarna föredra bankkort (debetkort) framför kreditkort. Att handla med egna pengar, istället för lånade känns säkert. Det finns logik i det. Speciellt om du har problem att hålla i pengar och inte kan betala hela kreditfakturan i slutet av månaden. Det är den fälla som finns. Är du i riskzonen för detta, så är kreditkort inte din grej! (Det kan vara värt och kolla upp om man kan använda autogiro på kreditkortsfakturan)

Vi rekommenderar att du tittar lite på de här korten och ser om de passar dig:

Okej… Nu har vi försökt reda ut begreppen kring betalkort lite och lagt fram varningen. Nu är det dags att komma till sak och prata om fördelarna med kreditkort. För det finns flera fördelar med att använda kreditkort. De fördelar jag tänker på är:

  • Det finns flera kreditkort som inte har årsavgift.
  • Det finns kreditkort som har bonus och cashback-program.
  • Många kreditkort har en förstärkt reseförsäkring.
  • Med kreditkorten följer ett köpskydd vid handel på nätet.

På sparabloggen har vi tidigare skrivit en del om kreditkort som lämpar sig för att få bonus tillbaka eller ha med på resan. Dock är kreditkortsbranschen väldigt rörlig, så villkoren ändras hela tiden. För att se vilket kort som passar dig just nu så rekommenderar vi Kortio.se. (Om du hittar ett bra kort på kortio och ansöker om det så får sparabloggen en liten kick-back.)

Några kort vi rekommenderar just nu är:

För vardagshandling i Sverige (ej automatuttag) rekommenderar vi ett kreditkort utan årsavgift och med ett cashback bonussystem. Några kort som finns just nu är:

Preem Mastercard. (0,5% bonus, ingen avgift, finns sparränta om du vill betala in i förväg)
Shell Mastercard. (0,5% bonus, ingen avgift, finns sparränta om du vill betala in i förväg)

Kreditkortet på resan

Santander – Mitt Kort+ (Årsavgift 195 kr, ingen uttagsavgift, ingen valutaväxling, bra försäkringar)

”En stor fördel med att använda kreditkort är de stärkta köpskydden och försäkringar”

Personligen har jag tre olika kort, som jag använder vid olika tillfällen. Jag har ett kreditkort hos Länsförsäkringar som jag bara använder vid uttag i automat (för det är gratis). Jag har ett Preem Mastercard som jag använder till ALLA köp i Sverige (för jag får 0,5 bonus på allt). Jag har ett Santander Mitt Kort * som jag använder på resor (för det är gratis och har bra försäkringar).

En sak som jag börjat uppskatta mer och mer är de olika försäkringarna och köpskydd som är kopplade till korten. Det sparar pengar och ger en större trygghet.

Reseförsäkring
Till kreditkorten finns ofta en förbättrad reseförsäkring. (Reseförsäkring finns ofta hos bankkort med). Den ger mer ersättning vid förseningar, gratis avbeställningsskydd vid sjukdom mm. Detta sparar pengar varje gång man slipper köpa en extra reseförsäkring hos flygbolagen. Läs mer om reseförsäkringen hos Santander Mitt Kort+ ( https://www.santanderconsumer.se/kort/forsakringar/ ), Preem MasterCard ( https://www.preem.se/privat/kort-och-formaner/preem-mastercard/forsakringar/ ). Jag tror att Santanders reseförsäkring är lite vassare…

Köpskydd
Många kreditkort innehåller ett förstärkt köpskydd. Men faktum är att man faktiskt kan ställa samma krav till kreditkortsbolaget som man kan ställa till försäljaren om en vara man beställt är trasig eller inte kommer alls! (Sedan finns det kort som lämpar sig särskilt bra vid shopping. Santander Trygga Köp eller Skandia VISA Kreditkort har också bra extraförsäkringar.)

Andra försäkringar
Tanka fel-försäkring – Preem Mastercard ersätter om du råkar tanka bensin i en dieselbil eller tvärtom.

Allriskförsäkring vid köp av elektronik – Både Santander Mitt Kort Trygga Köp och Skandia Kreditkort har bra försäkringar vid köp av hemelektronik.

Reducering av självrisk med hyrbil – Självrisken om man bucklar till en hyrbil kan vara riktigt hög. En gratis försäkring mot detta är super! Det har Santanders Mitt kort+ och Skandias kreditkort.

… och säkert fler försäkringar.

Undersök om inte du kan spara pengar genom att ansöka om rätt kreditkort. Kanske behöver du inte ha ett bankkort överhuvudtaget? Det finns tusentals kronor att spara genom att ha rätt kort. Kortio kan hjälpa dig att hitta det bästa kortet för dig!

(*Santander Mitt Kort finns inte att ansöka om längre. Det var bra för det var ingen årsavgift. Nu kan man bara ansöka om Mitt Kort+, med 195 kr i årsavgift. Men det har en riktigt bra hyrbilsförsäkring, så fundera på om det är värt 195 kr.)

Annons

Spara pengar på mobilabonnemanget!

mobiltelefon
(Grafik: pexels.com och Thobias)

Vi har skrivit om mobiltelefoner och mobilabonnemang på sparabloggen förut. Det verkar dock vara ett ämne som det finns anledning att återkomma till. Utgifterna för mobilabonnemang är något som många inte tänker så mycket på, och som snabbt blir ganska stora pengar! Framför allt unga personer har varit riskgruppen för att hamna i skuldfälla, många gånger på grund av mobiltelefonen och abonnemanget!

Läs gärna vårt tidigare inlägg om mobiltelefoner och abonnemang här. Där kan du läsa att det finns många tusenlappar att spara, om man bara håller igen på sina mobilköo en aning. Faktum är att mobilen är den vanligaste orsaken till ekonomiska problem för unga vuxna i Sverige. Kanske ses mobiltelefonen som en mänsklig rättighet? Att byta till senaste modellen varje år, och ta ut ett riktigt fett abonnemang kostar hur mycket som helst. Man kan få i stort sett samma ”tjänst” för en bråkdel av kostnaden.

En snabb koll på en onlinebutik ger månadskostnaden 749 kr i 24 månader för en iPhone 8. Det landade på 18 227 kr, inklusive alla avgifter som en sådan avbetalning alltid innehåller. (Den verkliga månadskostnaden är alltså 760 kr) Då får man alltså telefonen, samt ett abonnemang med fria samtal/meddelanden och 20 GB surf. Ett ganska saftigt abonnemang alltså.

Här finns det utrymme att spara en hel del pengar. Personligen köper jag min telefon begagnad på Tradera eller Blocket. Där kan man få en iPhone 8 för typ 5 500 kr. Kanske skulle jag inte köpa en så dyr telefon begagnat, utan garantier… men som en jämförelse. (Jag köper ännu billigare telefoner och ligger hellre lite i bakkant med teknologin. Jag betalar 1 000 – 1 500 kr för min telefon.)

Oavsett om du köper begagnat, eller bästa priset nytt så behöver du ett abonnemang till telefonen också. De tre olika abonnemangen som jag rekommenderar är hallon, fello eller Vimla! Det är tre bra och billiga abonnemang där du själv kan ställa in hur mycket du vill ska ingå, och surfmängden som inte används sparas till nästa månad!

fello

använder telias nät.
2GB surf, fria samtal: 145 kr/mån
20 GB surf, fria samtal: 345 kr/mån

hallon

använder tre:s nät.
2 GB surf, 60 samtal: 99 kr/mån
22 GB surf, fria samtal: 299 kr/mån

vimla

använder telenors nät.
2 GB surf, 60 samtal, 600 mess: 100 kr/mån
22 GB surf, fria samtal: 300 kr/mån

Du kan alltså få ett abonnemang mellan 100 kr/mån och 300 kr/mån. Utan bindningstid, och med en surfpott som sparas om du inte använder den. Det finns flera nivåer mellan dessa, så det kan vara värt att prova en lägre nivå! Vad sparar vi då på det här?

Kostnader
Telefon: 5 500 kr.
Abonnemang: 300 * 24 = 7 200 kr.
Totalt: 5 500 + 7 200 = 12 700 kr

Du sparar alltså 5 530 kr på två år, utan att gå ner i standard över huvud taget. Om du sedan begränsar dig till en lite äldre telefon, och ett lite mer begränsat abonnemang så kan du säkert spara 5 000 kr om året. Ta en funderare… vad vill du lägga dina pengar på egentligen?

Av dessa tre leverantörer så föredrar jag Vimla! De har nämligen ett superbra tipsningsprogram, där du får 10 kr/mån i rabatt för varje person som du tipsar om Vimla. Det blir 120 kr/år i rabatt för varje person du tipsar om Vimla (och som öppnar ett abonnemang). Det bästa med detta är att den man tipsar också får samma rabatt och man tipsar faktiskt om något bra!

Passa på och sänk dina telefonkostnader nu på en gång. Använd gärna någon av länkarna på vår sida, så får vi en liten kick-back utan att det kostar dig någonting. Vill du istället bli tipsad till Vimla så skickar du ett meddelande till sparabloggen@gmail.com!

Vi hörs!

Spara tusenlappar på din internetavgift med bredbandsval.se

bredbandsval(Grafik: pexels.com och Thobias)

Svenskarna blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling till hemmet. Inte bara för sociala medier, banktjänster, läsa tidningar och andra ganska ”datalätta” tjänster, utan även för lite mer krävande saker som att strömma HD-TV från Netflix, HBO, SVT, Youtube eller för tunga online-spel. Vi kräver mer och mer av vårt bredband… och vi betalar alltmer! Men det finns tusentals kronor att spara genom smarta val!

På sparabloggen förordar vi ofta att man ska se över sina fasta månadsutgifter, för det springer iväg till ganska mycket pengar varje år! Vissa utgifter är säkert helt onödiga, och kan plockas bort helt. Andra saker är helt nödvändiga, men då kanske man kan göra smarta val för att få så bra valuta för pengarna som möjligt. Internetavgiften hör definitivt till den kategorin!

Efter en snabb sondering av marknaden hos de största leverantörerna i Sverige så ser jag att snittpriset för en internetuppkoppling ligger på ca 4 800 – 6 000 kr/år. Till detta kan det komma ytterligare utgifter för ”Trygg Surf” och liknande för ca 600 kr/år! Här måste finnas utrymme för besparingar!

”Det måste finnas utrymme för besparingar när det kostar 6 600 kr/år för en internetuppkoppling!”

Problemet med bredbandsmarknaden är att det är svårt att få en överblick över vad det kostar. Internetavgiften bakas in i paketlösningar med TV och telefoni, alla leverantörer kan inte beställas till alla adresser. Inte ens de vanliga jämförelsesajterna på nätet visar vilken leverantör som du kan beställa på just din adress. Man blir tvungen att besöka varje leverantör själv för att se om du kan skapa abonnemang hos dem. Det finns dock en ny tjänst som klarar det!

bredbandsval

Bredbandsval.se visar de leverantörer som kan leverera till just din adress!

På bredbandsval.se slår man in sin adress, så kommer sedan en lista upp över vilka som faktiskt levererar till din adress! Jag körde min adress i systemet och hittade en leverantör som kunde leverera samma tjänst som jag har idag, men för bara 3 200 kr/år. Jag kan alltså spara ungefär 3 000 kr/år att istället investera i framtidsportföljen! Bytet gick snabbt, man kan beställa direkt på sidan.

En annan sak som är vettig att se över är vilken anslutningshastighet du behöver. Det finns lite olika guider på nätet för detta, Bahnhof har en bra till exempel. Eftersom vi tittar en hel del på strömmad TV här hemma, men ändå inte är fler än 4 så fungerar 100Mbit bra för oss. Det är onödigt att betala för mer än vad man behöver.

Kolla över ditt bredbandsabbonemang du också! Det finns tusenlappar att spara! Vill du passa på att se över övriga utgifter också? Följ denna checklista för att ta tag i dina utgifter rejält!

Lycka till med utgiftskapandet! Det kommer att stärka din ekonomi!

Vilka är hushållets tillgångar?

Tillgångar.jpg

Det går en (liten) våg över (delar av) Sverige av att se över sin sparkvot, skuldkvot och ta kontroll över sin ekonomi. Så känns det i alla fall i spåren av alla bloggar och podcasts som handlar om just investeringar och privatekonomi. Kanske syns bara denna vågen från insidan av ankdammen? Men det finns ändå en del siffror som visar att intresset finns. Men om man vill skapa en överblick över sina tillgångar? Vad ska man titta på då?

Jag letade lite för att få lite hjälp att se över mina summerade tillgångar. Jag hittade en intressant finsk sida med en bra överblick över de finska hushållen. Där kan man se följande översikt:

hushallens-finansiella-tillgangar-i-finland

Jag antar att den svenska översikten är ganska lik. Intressant att se IT-bubblan, finanskrisen och nedgången 2011 syns på aktie-/fondinnehavet. Det är också intressant att se att inlåningen (pengar på konto) är det största tillgångsslaget. Men vad ser vi för tillgångar här:

  • Pengar – kontanter och sparkonto
  • Icke noterade aktier – eventuellt egna företag
  • Pension/försäkring – pensionssparande
  • Noterade aktier – aktieportföljen
  • Fondandelar – fondportföljen
  • Penningmarknadsinstrument – räntefonder
  • Obetalda/förutbestämda inkomster – lönekontot
  • Lån – tillgång? Fattar inte?
  • Finansiella derivat – optioner/warranter mm

Detta är som sagt de finansiella tillgångarna. Till detta får man lägga till andra tillgångar. Till exempel sina ägodelar som hus/bostadsrätt, fritidsboende, bil/båt/husvagn mm, konst, smycken, möbler och annat lösöre.

När man räknat samman alla sina tillgångar får man en överblick över hur stora tillgångarna är, hur de fördelar sig och vad som är ”tillgängligt” idag och vad som är bundet. Man får en bättre bild över sin ekonomi helt enkelt. I USA benämns denna summer för net worth.

Frågan är dock om alla dina ägodelar kan räknas som tillgångar? Bil eller andra fordon är högst tveksamma om de kan räknas in… De kostar bara pengar och kommer att säljas för mindre än vad de köptes för. På denna amerikanska blogg anser bloggaren att bilen kan räknas in i tillgångarna för att få en ögonblicksbild. Under förutsättningar att man räknar med marknadspriset vid en eventuell försäljning och drar ifrån eventuellt lån. Det är hur som helst absolut inte en investeringar att äga ett fordon i alla fall!

Då är det alltså dags att ställa upp och räkna ihop dina tillgångar! Logga in på din bank/banker/nätmäklare/pensionsbolag för att se dina finansiella tillgångar. Pensionen räknas lättast ihop på www.minpension.se! Lite jobb för Microsoft Excel eller LibreOffice Calc (  ) eller Google Spreadsheet! Ska du lägga till huset värde måste du antingen värdera ditt hus eller uppskatta marknadsvärdet (andra köp i området? Kanske undersöka på www.bostadsuppgifter.se ). Lägger du till bilen så kan du antagligen hitta en motsvarande bil på www.blocket.se för att se ett marknadspris. Glöm inte att dra ifrån eventuella lån!

summerade-tillgangar

Som du antagligen kommer märka är de mesta tillgångarna i ditt hushåll bundna. Antingen som pension eller i någon sorts ägodel (som du för det första behöver och för det andra tar lite tid att göra sig av med.) Med denna bild har du nu en bättre möjlighet att fundera på vad du har att leva på efter pensionen, hur mycket av dina tillgångar som bundna osv.

Vill du åka på andelen av tillgängliga/rörliga tillgångar är det nu dags att lägga upp ett sparande! Ska du starta ett sparande till en buffert kan du jämföra sparkonton på financer.com! Lite info om hur stor din buffert bör vara kan du läsa här.

SEB använder ungefär samma fördelning av tillgångsslag i sin Sparbarometer. De tittar på fastigheter, värdepapper och räntor. Svenskarna har tillgångar på 14 122 miljarder kronor… ( 14 122 000 000 000 kr).

Hur stor andel av detta är ditt?

Starta sparande som minderårig, del 2 – Föra över pengar

bank-spara

I första delen av denna serie tittade vi på hur man som minderårig gör för att välja och öppna konto så att vi kan börja investera I värdepapper som aktier och fonder. (Läs den här.) Men för att kunna börja handla värdepapper måste man få in pengar på sitt konto också. Helst ska man se till att få in pengar regelbundet, ett automatiskt månadssparande.

Att föra över pengar till sitt ISK är lika lätt/svårt som att föra över pengar till vilket bankkonto som helst. Detta bygger lite på att man har en vanligt bankkonto i en internetbank. Har du inte det får du antingen öppna ett sådant. (Se till att göra det i en bank där internetbanken är gratis. Gör jämförelse här.)

Att föra över pengar från ett bankkonto till ett annat går till på lite olika sätt i olika internetbanker, men i huvudsak är det samma. Man talar om till vilket konto man vill flytta pengar (Med hjälp av clearingnummer som säger vilken bank det gäller och ett kontonummer) och sedan hur mycket pengar som ska flyttas.

Avanza:s ISK har clearingnummer 9550 eller 9551. Kontonumret är olika för varje enskilt konto. Vill du se exakt vilket kontonummer du har gör du så här:

  1. Logga in på Avanza.
  2. Klicka på Mina Sidor och välj Kontoöversikt.
  3. Klicka på Sätt in pengar.
  4. Välj Banköverföring.
  5. Titta i listan vilka nummer som gäller för just ditt konto.

För att se en lista över dina konto så måste du ha signerat och skickat tillbaka avtalet till Avanza. Nu gäller det att logga in på din internetbank och göra en överföring från ditt vanliga bankkonto till din ISK. När detta är klart kommer pengarna att landa på Avanza efter ca 1 bankdag.

När du nu har börjat föra över pengar till din aktieportfölj vill jag passa på att slå ett slag för automatiskt månadssparande. Det absolut lättaste sättet att få ordning på sitt sparande är att se till att det går av sig själv. Om du får in pengar på ditt konto den 27:e varje månad så se till att sparandet går iväg den 28:e av sig själv. Det kan vara typ månadspeng, barnbidrag eller studiebidrag som kommer in. Eller kanske lön om du är lite äldre.

Bestäm hur mycket du ska spara och sätt upp en återkommande överföring. Det heter lite olika i olika banker, men det är som att göra en vanlig överföring, men man talar om att det ska komma periodiskt eller återkommande (eller vad det kan heta). Sedan talar man om hur ofta och vilket datum, typ månadsvis den 28:e. Nu kommer pengarna gå över av sig själv, och du glömmer inte bort det!

”En sparplan som får arbeta under lång tid leder till fantastiska resultat!”

Skapa en sparplan

Pratar vi nu om månadsbesparingar så kan det vara intressant att lägga upp en sparplan. Jag har satt ihop två olika sparplaner som sträcker sig från 14 års ålder till 30 år! En plan som bygger på ett rimligt månadssparande, och en plan som jag kallar superspararen. Superspararen jobbar lite extra på sommaren och sätter även in födelsedagspengar och julklappspengar.

Detta sparande leder till fantastiska resultat!
Månadsspararen sitter på ett värde över 400 000 kr
och superspararen har över 1,3 miljoner!

Månadsspararen

Sparkapitalet, som stiger lite försiktigt i början, kommer svart att få upp fart. Dessutom får man en rejäl skjuts när räntan läggs till. Eftersom sparandet varar under lång tid får man en kraftig ränta-på-ränta-effekt*. Räntan uppgår till 160 000 kr! Får kontot sedan fortsätta ge avkastning kommer räntan snart växa sig större än det insatta kapitalet!

Superspararen

Superspararen är ihärdig. Lägger undan en ganska stor del av inkomst (månadspeng, barnbidrag, studiebidrag, födelsedagspresent, julklapp, sommarjobb). Resultatet är för det första helt fantastiskt. För det andra så är ränteavkastningen nästa lika stor som insatt kapital!*

* Tänk på att dels är räntan inte så jämn på börsen som 10%-årligen. Den kommer att gå upp och gå ner under tiden. Dessutom kan man inte garantera att de aktier du köper kommer att ge avkastning!

 

trad-ranta-pa-ranta

”Nu när du börjar föra över pengar till ditt investeringssparkonto är det dags att fundera över din sparplan. Det viktigaste är att det känns bra. Om du sparar för mycket kommer du snart att sluta spara.”

Nu när du börjar föra över dina pengar så kan du fundera på hur din sparplan ska se ut! Det allra viktigaste är att du bestämmer hur du ska börja så det känns bra. Är det 100 kr i månaden? 500 kr i månaden? Det ska vara lagom, så att du känner att det går bra!

I nästa del ska vi se hur vi tar hand om pengarna när de väl är framme! Vad ska vi investera i?! Häng med nästa del där vi tittar på en liten sparportfölj för nybörjaren kan se ut i början!

Hur sparar svenskarna?

pengar
pexels.com

Svenskarna sparar som aldrig förr! Låg inflation, reallöneökning och en stark svensk ekonomi har lett till att svenskarna (med jobb) har mer pengar än någonsin. Tillsammans med en ekonomisk oro i världen och minusränta har det lett till att svensken lägger undan allt mer. Men okunskap gör att vi missar miljardtals kronor i avkastning!

Men frågan är hur detta sparande ser ut? Varför sparar man? Länsförsäkringar gjorde en sparundersökning  2014 som visar att svensken lägger undan en hel del i månaden, med syfta att bygga en buffert. Undersökningen visar också att det finns en viss ojämnhet i hur man sparar. En del hushåll sparar ingenting, medan andra sparar desto mer. Enligt en senare undersökning som SBAB gjorde i år stämmer denna bilden, och har kanske förstärks.

sparande
Günther Mårder twittrar i ämnet.

Enligt en undersökning som SCB gjort så har svenska hushållen 37% av sina besparingar på bankkonto, 40% i aktier och 19% i aktiefonder. Denna bild måste justeras något eftersom den rikaste 1% i världen äger mer än de andra 99% tillsammans (I Sverige är det lite mer jämnt fördelat än så) så kommer bilden att skeva lite, om man istället skulle se varje individ för sig. Titta man på Stefan Persson till exempel så är han världens 32:e rikaste person med 20,2 miljarder USD eller 173,4 miljarder kr i förmögenhet. Dessa har han givetvis till stor del i form av aktier i H&M.

”De flesta sparar på ett konto med liten eller ingen ränta…”

Tittar man på gemene man så blir bilden tyvärr inte lika bra. De flesta som sparar har sina hårt inarbetade pengar på ett konto med liten eller ingen ränta. Andra kvartalet i år sattes ytterligare 71 miljarder kr in på bankkonton. Antagligen för att skapa en ekonomisk trygghet eller spara till konsumtion.

Men är detta så farligt då? Vad innebär det att man placerar pengar på storbankernas ”sparkonton” med noll i ränta? Vi räknar lite på det! Jag undersöker vad som händer om man investerar kontosparandet i lite olika alternativ.

Förutsättningar/alternativ
Svenskarnas samlade kontosparande: 1 586 miljarder kr (1 586 000 000 000 kr!)
Ränta hos storbanken: 0 %
Ränta hos sparinstitut: 0,85 % (med statlig insättningsgaranti!)
Genomsnittlig avkastning börsen: 7,5 % (det långa genomsnittet!)

Resultat
Av storbanken: 0 kr
Av sparinstitut: 13,481 miljarder kr/år (30 % skatt till staten)
På börsen: 118,95 miljarder/år (Avdrag för skatt på trad. depå eller ISK)

Genom att låta pengarna ligga kvar i sin vanliga bank så missar svenskarna över 13 miljarder kronor varje år i ränta. Avstår man från aktier eller aktiefonder så missar man istället över 100 miljarder i årlig avkastning på sikt. Det känns lite tragiskt och lite onödigt. (Samtidigt flyttas skatteintäkterna på avkastningen från staten till banken.)

”Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!”

Hur kan det bli så här? SBAB konstaterar i sin undersökning att det är kunskap som saknas. De flesta är dåligt insatta i vilka alternativ som finns och hur man gör för att placera sina pengar någon annanstans. Du som läser här är säkert insatt, men det är de som inte läser sparbloggar som behöver mer kunskap. Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!

Men är det verkligen så att alla pengar ska in på börsen? Nej… inte riktigt. Den så otroligt viktiga bufferten och målsparandet ska fortfarande placeras med hög säkerhet. Det är där sparinstituten kommer in. Sparar man sedan lite mer långsiktigt till barn/barnbarn, pension eller pengamaskin så är börsen en självklarhet! $parabloggen rekommenderar 2 – 3 månadslöner i buffert. Läs gärna mer om hur du kan lägga upp ditt sparande här.

Se nu till att du och dina nära inte missar ränteinkomster i onödan! Lycka till!

 

Ät klimatsmart OCH ekonomiskt!

Kyckling sallad klimatpexels.com

Svensken lägger ungefär 30 000 kr per person och år på mat. Det blir uppåt 120 000 kr om året för en tvåbarnsfamilj! Samtidigt som vi lägger en hel del pengar på mat så utgör maten en väldigt stor påverkan på miljön. 25% av hushållens miljöpåverkan utgörs av maten. Här har vi ett perfekt upplägg för att göra besparingar!

Den stora ”boven” i maten är köttet. Det kostar i stort sett mest och släpper ut mest koldioxid vid produktion av våra matvaror. Det beror på att vi stiger upp i näringskedjan, och det krävs en hel del resurser för att föda och göda fram det goda köttet. Gör vi en liten översikt över några olika köttsorter ser den ut så här:

Lista Mat

Att ta fram en lista med riktvärden att räkna på för maten är väldigt svårt, och kommer att stämma sisådär. Det finns oerhört många variabler att ta hänsyn till. Jag har använt Mat-Klimat-Listan från Sveriges Lantbruksuniversitet för att plocka fram medelvärden på koldioxidutsläpp för de olika köttvarorna. Sedan är det skillnad på en väl skött nötköttsproduktion i Sverige jämfört med en tveksam verksamhet i Brasilien. (Sedan finns det väl skött produktion i Brasilien med.)**

Koldioxidutsläpp är ändå lättare att hitta bra värden på än priset på varan. Där finns det större variabler. Jag försökte kika på ICA Online i en random-butik (Lerum blev det!). Sedan finns det ju fryst/färskt och Svenskt/utländskt, fina bitar/enkla bitar, extrapris/ordinarie pris. Jag spanade en massa olika priser och försökte välja något i mitten!

Hur kan man då räkna på det här? Jo… varje svensk äter i genomsnitt 50 kg kött per person och år. Vad händer om man byter ut en del av köttet? Man kanske äter kyckling istället för nötkött? Man kanske till och med byter ut en del av köttet till bönor? Vad händer då?

Vår ambition:

  • Vi byter ut 10 kg nötkött/person till kyckling istället.
  • Vi byter ut 5 kg nötkött/ person till bönor istället och 5 kg fläskkött till bönor.
  • Kvar blir kanske 10 kg nötkött och 20 kg fläskkött? Jag vet inte… bestäm du!

Tvåbarnsfamiljen bestämmer sig för att börja laga till kyckling istället för nötkött och prova att använda bönor i köttfärsen under ett år. Vi sparar:

40 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 40 * 190 kr = 7 600 kr
Koldioxid: 40 * 26 kg = 1 040 kg

40 kg kyckling
Kostnad: 40 * 100 = 4 000 kr
Koldioxid: 40 * 3 kg = 120 kg

Besparing
Kronor: 7 600 – 4 000 = 3 600 kr
Koldioxid: 1 040 kg – 120 kg = 920 kg CO2

 

20 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 20 * 190 kr = 3 800 kr
Koldioxid: 20 * 26 kg = 520 kg

20 kg fläskkött
Kostnad: 20 * 90 kr = 1 800 kr
Koldioxid: 20 * 6 kg = 120 kg

40 kg bönor
Kostnad: 40 * 40 kr = 1 600 kr
Koldioxid: 40 * 0,7 kg = 28 kg

Besparing
Kronor: (3 800 + 1 800) – 1 600 = 4 000 kr
Koldioxid: (520 + 120) – 28 = 612 kg CO2

 

Denna förändring i kosten sparade oss 7 600 kr på ett år!

Dessutom sparade vi miljön utsläpp av 1 532 kg CO2. Det motsvarar 6 649 km bilkörning i en Volvo V70! Som att åka Stockholm – Göteborg… 14 gånger.

För att sockra denna dealen lite mer kan man stryka under att kyckling är mer hälsosamt än nötkött. Att bönor är bättre för hälsan än kött. Det låter lite som en win – win – win här!

För att lättare välja ut miljövänligt kött så kolla gärna på WWF:s köttguide.

 

Sallad
foto: Martin Hanner, Spisa.nu

Varför inte ta en god kycklingsallad till middag imorgon? Grillad kycklingfilé med sallad, rödlök och avokado. Billigare, mer hälsosamt och bättre för miljön än oxfilé! Ta receptet här!

 

** När man räknar på miljöpåverkan finns det ju dessutom en massa andra saker man kan fundera på förutom koldioxidutsläpp. Släpps gödsel ut och övergöder Östersjön? Hur produceras fodret? Kommer fisken från hotade bestånd? Hur används antibiotika i produktionen? Man kan också börja titta på moraliska aspekter… hur hålls djuren? Hur ser transporter ut? Frågorna är inte helt enkla… Lite mer info kan ni hitta här.

Minska dina elutgiftkostnader med Alltid.se och $parabloggen.com!

Bild1

I Sverige utgör boendet hushållens största kostnad. I boendekostnaden är energikostnaderna en mycket stor post. Svenska hushåll betalar så mycket som 25 000 kr/år i en genomsnittlig eluppvärmd villa, trots dagens låga elpris på ca 1 kr/kWh! Detta ger dig stora möjligheter att göra besparingar!

Det första man kan tänka på när det gäller utgifterna för energi är hur man kan minska sin förbrukning. Att minska energiförbrukningen ger både en ekonomisk besparing och är en lättnad för miljön. Win – win! Läs mer om tips i ett tidigare inlägg på $parabloggen.com.

En annan olägenhet när det gäller elräkningar är att de kommer väldigt ojämnt över året. Det kan kännas avlägset att tänka på mörker och kyla nu på sommaren, men vinterns kyla och mörker ökar användningen av elektricitet markant. Värmebehovet går upp oerhört mycket, man behöver tända fler lampor och man sitter inne mer och ser på tv mm. En elräkning i januari kan vara upp till 10 gånger högre än en i juli! Kanske ligger elräkningen i juli på 300 kr, men räkningen i januari på 3 000 kr! Detta kan ge en ganska stor osäkerhet i månadsbudgeten.

När man gjort vad man kan för att minska elförbrukningen är nästa besparingsåtgärd att se över vilken elleverantör man har och vilket avtal man har med dem. Det finns många leverantörer att välja mellan och det kan kännas lite krångligt. Dessutom måste man upprepa det med jämna mellanrum när avtalet löper ut. Som tur är finns det smarta entreprenörer som skapar nya tjänster som hjälper dig med det här!

logo

Alltid.se ser till att du

  • alltid får lägre elpris.
  • alltid får samma månadskostnad.
  • alltid får klimatsmart el.
  • dessutom kan du byta trots att du har bundet avtal idag!

När du registrerar dig som kund hos Alltid.se så matar du in uppgifter om din aktuella elleverantör eller laddar upp din senaste elfaktura. Därefter får du snart ett nytt och riktigt bra erbjudande där Alltid ser till att kostnaden för elen fördelas ut jämt över årets månader. De lovar dig dessutom lägre elpris än vad du har idag! Detta gör att du inte riskerar få några skyhöga räkningar på vintern och får en större kontroll över din månadsbudget. Dessutom har Alltid.se ett bonusprogram som ger dig återbäring, vilket ytterligare kan sänka din elkostnad. Eller varför inte skänka bonusen till välgörenhet?

Låter det krångligt? Det är det absolut inte! Se själv denna korta film som förklarar.

Om du passar på att bli kund nu redan nu i augusti är du dessutom med och tävlar om en helt ny elbil från BMW! I ett samarbeta mellan $parabloggen.com och Alltid.se kan du dessutom spara ytterligare 500 kr på elkostnaden genom att använda kampanjkoden 500SPAR när du registrerar dig som kund. Registrera dig redan nu!

 

BMW i3

Så trots att det kanske tar emot lite nu när solen fortfarande lyser… ta tag i din elkostnad och registrera dig som kund hos Alltid.se nu så är du beredd när vinterns mörker och kyla höjer din elförbrukning!

Tänk på att du kan byta över till Alltid.se även om du har ett bundet avtal! Glöm inte kampanjkoden 500SPAR. Det kan dessutom löna sig att googla lite om BMW innan! 😉

Hur köper du mobiltelefon?

Mobil
(Grafik: pexels och Thobias)

En av de vanligaste skuldfällorna  i Sverige är våra mobiltelefoner. Att ha en dyr och fin mobiltelefon ses nästan som en mänsklig rättighet och mobilföretagen har därför ofta svept in telefonköpen med en slöja av avbetalningar och bindningstider. Att räkna ut vad en telefon egentligen kostar och vilket abonnemang som är billigast är komplicerat. Men det finns en stor sparpotential om man kollar igenom köpet ordentligt innan man slår till.

Att mobilkonsumtion lätt leder till stor utgifter är inget nytt. Bland unga är det en vanlig skuldfälla. Så mycket som 760 000 betalningsföreläggande härrörde från mobiltelefon och bredbandsabonnemang 2005, och det har nog inte minskat sedan dess.

vimla
Stöd sparabloggen, öppna ditt abonnemang på Vimla här!

För att undersöka vad en telefon med abonnemang kostar får man göra en hel del beräkningar. För jämförelsens skulle ska jag ”köpa” ett par populära telefoner på olika sätt och se vad som kan tänkas vara det billigaste. Vi jämför några olika telekombolag jämfört med att köpa telefonen kontant med det billigaste abonnemanget. För att sätta lite krav så väljer vi minst 2GB data i abonnemanget.

De tre mobilmodellerna som jämförs är: iPhone SE (16GB), iPhone 6s (16GB) och Samsung Galaxy s7 (32GB).
De olika butikerna som jag jämför är: Tre, Telenor, Telia, Tele2, Comviq, Halebop, fello och sedan kontant i butik med det billigaste abonnemanget där det ingår minst 2GB data (Hallon liten).

Resultatet ser ut enligt följande:

iphone se

iphone 6s

samsung s7
* fello.se har lite rabatterade månader i början. Jag tog ett medelvärde för de 24 första månaderna.

Som synes finns det en hel del pengar att spara genom att se sig omkring!

Sparpotentialen mellan dyraste och billigaste alternativen är:
4 683 kr för iPhone SE
4 824 kr för iPhone 6s
4 108 kr för Samsung S7.

Nu är jämförelsen inte helt rättvis eller enkel att göra. Det är lite olika surfmängd (minst 2GB, men en del var långt över) och kontantpriset kan pressas ännu mer genom att använda lite mindre butiker på nätet. Jag valde ut lite mer renommerade butiker. Det finns alltså kanske ännu mer pengar att spara. Det viktigaste är att du vet vad du gör, och ser dig omkring. (Det kan ju till och med finnas billigare mobiler att köpa…)

Frågan är varför någon skulle välja ett alternativ som är flera tusen kronor dyrare. En viktig anledning är säkert att man inte behöver betala något med en gång, utan handlar telefonen på kredit. Kredit är alltid dyrare. En intressant sak är att man får gräva ganska djupt ner i avtalet för att hitta ord som kredit, lån och ränta…

(Räknar man lite enkelt så blir ju räntan på ovanstående lån ca 4 500 kr för en telefon som kostar 7 000 kr… Alltså 2 250 kr/år eller en effektiv ränta på ca 30%. En ganska hög ränta i minusräntemiljö. Fast så kan man ju inte riktigt räkna eftersom produkterna/abonnemangen skiljer sig lite åt.)

En annan anledning till att de dyra alternativen väljs är säkert att det är svårt att överblicka vad det totala priset egentligen blir, och att man inte jämför tillräckligt ofta. Här är det bra att ta hjälp av de olika prisjämförelsetjänster som finns på nätet. Till exempel:

compricer för telefonabonnemang.
prisjakt för telefon och abonnemang.
pricerunner för telefoni.

Lycka till i telekomdjungeln!


Stöd sparabloggen! Öppna ditt abonnemang på fello här!

Som du sår får du skörda… så ultimat!

Crops pixabaypixabay.com

I ett inlägg för ett par veckor sedan försökte jag koka samman en hel mängd rekommenderade utdelningsbolag till den ”ultimata utdelningsportföljen”. Det som återstår nu är att se om portföljen varit så bra. Om man sått sina pengar i denna portfölj, har man då kunnat skörda en stor skörd?

På $parabloggen förordar vi framförallt stabila bolag, långsiktighet och regelbundet sparande. Med detta framför ögonen så tänker vi oss följande scenario: För tio år sedan tog vi vårt långsiktiga sparande (100 000 kr) och placerade det jämnt fördelat i utdelningsportföljen. Sedan tar vi ett ordentligt tag i vår privatekonomi och börjar spara 10% av vår lön (2 gemensamma löner ~ 5 000 kr/mån.) Givetvis kan du anpassa beräkningen till vilka värden som passar dig. Jag lägger ut excel-filen här. (Klicka på länken… filen öppnas från onedrive. Där kan du ladda ner den med valet till höger under punkterna.)

Följer man detta spartempo, att börja med 100 000 kr och sedan 5 000 kr i månaden har man lagt undan en saftig summa på 700 000 kr på 10 år! Det är ju en fantastisk summa! Men då räknad helt utan avkastning. Hade man investerat i utdelningsportföljen istället hade man haft ett kapital på 2 030 550 kr! Det motsvarar en avkastning +190%. Det är riktigt bra på 10 år.

Utveckling år för år ser ut så här:
Ultimatportfölj utv 10 år graf
Finanskrisen syns, men minskas rejält av mer insatt kapital och återinvesterad utdelning. Insättningar har inte skett sista året än, men det blir 10 insättningar inkl år 2006.

Det verkar ju nu som om portföljen kanske är lite ultimat trots allt! Men om man skärskådar de olika innehaven var och en för sig så ser det lite annorlunda ut:
Ultimatportfölj bolag utv 10 år

Vi har investerat 70 000 kr i vardera bolag + återinvesterat utdelningarna. I storleksordning är innehaven nu värda:
Bolagsvärde

För att få en tydligare bild över utvecklingen i de enskilda bolagen kan man se utveckling som graf:
Bolag utv 10 år graf

Det innehav som är värt mest (Bilia) är värt 6 gånger så mycket som det som är värt minst (Ratos)! Det är en enorm skillnad! Ratos har dessutom avkastat negativt över perioden, trots inkluderad utdelning. TeliaSonera har heller inte rosat portföljen med så stor avkastning. Det känns som att vissa delar av portföljen inte var så ultimat trots allt…

Bilia, SJR in Scandinavia och Nibe är de innehav som avkastat bäst. De har haft en historik som präglats av både en attraktiv utdelning och en stark tillväxt. Det är en denna kombination som verkligen gett ett bra resultat.

För att själv försöka hitta bolag som dels har en stor tillväxt (en omsättning som ökar), har bra vinstmarginal (gör vinst på omsättningen) och delar ut en del till aktieägarna kan du med fördel se detta på borsdata

Nu är det väldigt svårt att dra jättestora slutsatser om de olika innehaven framgent. Historiskt hade det varit mycket bättre att investera i något annat än Ratos och TeliaSonera. Men tar man Ratos som exempel så har vi köpt ”billiga” aktier under lång tid. Om kursen nu skulle börja stiga i Ratos igen (kapitalet från en ev. försäljning av Arcusgruppen kanske ger en möjlighet till bra affärer) så kommer det innehavet att ha stor potential. Men framtiden får utvisa, och jag vill se tecken på vändning innan jag köper.

Det är väldigt roligt att undersöka hur olika innehav hade avkastat historiskt, att back-trejda portföljer. Men det är alltid lätt att back-trejda. Hade det back-trejding gett avkastning hade alla varit miljonärer! Men det enda som är viktigt är vad som händer i framtiden, och framtiden står skriven i stjärnorna!

Historisk avkastning är inte en garanti för en framtida avkastning… men som någon sa; ”Vi har en tendens att gå upp samma tid varje dag, åka till jobbet samma väg varje dag, att lösa problem på samma sätt imorgon som vi löste dem igår…”. Historiken är ju ett kvitto på någonting!

Lycka till!