börsen

Aktier – del 1

stock_graph_picture_170389

För Er som är nyfikna på aktier och vill veta lite mer om hur det fungerar kommer Sparabloggen att publicera ett antal inlägg i ämnet. Så håll till godo här kommer del 1.

Vad är aktier?
En aktie är helt enkelt en ägarandel i ett företag som är registrerad i form av ett aktiebolag. När du innehar en eller flera aktier blir du alltså delägare i detta företag. Med ett innehav har man rätt att gå på bolagsstämma och vara med och påverka och ställa frågor. Vid bolagsstämman utses en styrelse som i sin tur utser en VD. Denna VD ansvarar för skötseln av företaget även om styrelsen är ytterst ansvarig för organisationen av företaget.

När man handlar aktier finns det preferensaktier, A-aktier, B-aktier, C-aktier osv. Skillnaderna mellan de olika aktierna brukar var rätt att förvärva vissa aktier eller rätten att rösta på bolagsstämman. Vanligt är att A-aktier ger rätt att rösta på bolagsstämman vilket då kanske B-aktien inte gör. Det brukar aldrig vara någon skillnad till rätt på utdelning.

Aktier är en fantastisk möjlighet att börja intressera för företag, samhälle och omvärlden. Men den största drivkraften är troligtvis att i slutändan tjäna pengar.

Hur tjänar man pengar på aktier?
Avkastning kan man få genom att aktien stiger i värde och du tar hem vinsten (säljer aktien). Detta kan vara under en kort period eller att man sitter på aktien under många år. Ett annat sätt är den utdelning som många av bolagen ger på Stockholms börsen. Utdelning är aktieägarens del av företagets vinst. Tacken för att du investerat pengar i företaget. Det är styrelsen som föreslår storleken på utdelningen, men årsstämman som beslutar om den. En gång om året vid bolagsstämman beslutas om och hur mycket som ska delas ut till aktieägarna. Utdelningar på upp till 6-7% varje år förekommer vilket är fantastiskt om man ser på dagens låga ränta.

Historiskt är aktier en mycket bra sparform där Stockholmsbörsen stigit ungefär 10 procent de senaste 100 åren trots diverse stora kriser som har påverkat avkastningen. För den som skänker sitt nyfödda barn 10 000 kronor ser till att denna har 4 903 707 kronor vid 65 års ålder. Nu kan man inte räkna med att alltid tjäna de stora pengarna. Satsar man på fel bolag vid fel tidpunkt kan det få förödande konsekvenser. It-kraschen under 2000-2002 är ett tydligt exempel där det gick riktigt illa för många bolag och inte minst aktieägare. Ericsson toppade på en kurs av 832 kronor per aktie i mars 2000 och sjönk ned till 32 kronor på drygt två år. Sedan dess har bolaget inte varit närheten och har i nuläget en kurs på 86 kronor. Det finns alltså alltid en risk förknippat med att äga ett företag. Om företaget går dåligt, så blir det värt mindre, och du förlorar pengar!

Minska risken
Bästa sättet att minska sina risker är att välja bolag som är stabila med en lång och lönsam bakgrund och förhoppningsvis en bra utdelning. Motsatsen till detta är företag som inte går med vinst som satsar på ny teknik, medicin, gruvnäring eller andra ovissa faktorer i samhället. Här pratar man om en lottsedel istället för investering.

För att ytterligare minska riskerna är det bra att använda sig av diversifiering. Diversifiera är samma sak som att äga flera olika bolag, att inte lägga alla ägg i samma korg. En bra aktieportfölj kan innehålla 8-12 aktier inom olika branscher för att sprida riskerna. Något som många förordar är att ha byggbolag, investmentbolag, banker, fastighetsbolag, industriföretag i sin portfölj. Men det beror också på hur konjunkturen ser ut i vissa branscher eller samhället i stort. För att göra det lite extra roligt tycker jag att man ska peta in någon liten krydda i sin aktieportfölj. Något bolag som man tror på men som inte riktigt har visat det i börskursen.

Att investera i aktier innebär hög risk vilket kan dämpas om man balanserar upp portföljen med räntor och obligationer som har lägsta risknivå.

I del 2 kommer vi titta närmare på hur man handlar aktier.

Är börsen till för alla?
Bild
 
 
Om man verkligen vill investera i aktier eller fonder kan jag likväl som kungen eller en trader göra det. Så långt bjuder börsen på fantastiska möjligheter och ett sätt för alla att vara delaktiga i att köpa värdepapper.
Jag skulle säga att oavsett utbildning, bakgrund, social status eller etnicitet finns det i realiteten en möjlighet att kunna påverka sin ekonomiska framtid genom handel med värdepapper. Det kanske tar lite längre tid att uppnå ett mål, men likväl så kan också hundra kronor i månaden eller femtio kronor på en kontinuerlig sparbasis blir mycket pengar. 100 kronor i sparande varje månad i 25 år med 12% avkastning, vilket har varit snittet sedan 1990, blir 170220 kronor. 
 
Baksidan är givetvis att du kan förlora pengar. Vill det sig riktigt illa kan du förlora alla pengar du har satsat. Detta vill jag hävda slår hårdare mot någon som inte har några tillgångar att tillgå eller en utbildning att falla tillbaka på. Så en stor portion sunt förnuft och uthållighet kan vara på sin plats.
 
Frågan är då om alla har samma tillgång till information? Nej, självklart inte. Även om man läser affärstidningar eller olika nätbaserade forum är det svårt att tillgodose sig den senaste eller övergripande informationen. När det kommer en köprekommendation på en viss aktie får också tusentals andra denna information i samma ögonblick. Desto närmare marknaden man befinner sig desto lättare borde det vara att tillgodose sig med information. Däremot är marknaden inte alltid logisk, ibland ser man de framtida vinster i ett förlustbolag och aktien stiger medan ett bolag som har ett stabilt kassaflöde kan se sin kurs sjunka. 
 
Tillbaks till huvudfrågan om börsen är till för alla? Ja, alla kan handla på börsen med minimal förkunskap. Alla lyckas inte, men är det någon som startat med ett litet kapital och lyckats förvalta det väl, är det inte svårt att älskar en sådan framgångssaga.

Fastigheter och aktier genom historien

Intressant lyssning från Ekonomiekot lördag för den som är intresserad av lite ekonomisk historia under 1900-talet. Vem visste att aktier mellan 1920-1980 inte ökade i värde om man bortser från utdelningar eller att fastighetspriserna mellan 1918-1931 ökade med 120% och mellan 1995-2010 ökade de med 200%.