I början av 2015 plockade Dagens Industri fram sju vinnare på Stockholmsbörsen inför det kommande året. Juryn bestod av kända namn som: Mats Qviberg, Simon Blecher, Gustaf Douglas, Fredrik Lundberg, Didner & Gerge och Fidelity. Men hur har det gått?

De delade in aktier i olika kategorier och utsåg det bästa bolaget inför 2015. Med gemensam kraft kom de fram till följande vinnaraktier. Högsta lönsamheten: H&M, Bästa tillväxtaktie: H&M, Bästa utdelningsaktie: SEB, Bästa återhämtningsaktie: Holmen, Bästa substansklipp: Nordea, Bästa småbolagsaktie: Avanza och Bästa aktie alla kategorier: Volvo

Resultatet för de första 10 månaderna är inte så upplyftande men det finns ett undantag.

Utvecklingen ser ut enligt följande:
H&M: 1,72%
SEB: -5,25%
Holmen: -4,28%
Nordea: 4,5%
Avanza: 30,23%
Volvo: 6,49%

Inför 2014 hade Dagens Industri en liknande omröstning där juryn bestod av: Simon Blecher, Gustaf Douglas, Fidelity, Henrik Didner och Adam Gerge, Fredrik Lundberg samt Magnus Matstoms.

Här var de aktier som fick flest röster totalt i omröstningen och hur resultatet blev under 2014.
Volvo: 0.30%
H&M: 9.62%
Securitas: 38.08%
SKF: -1.90%
Sandvik: -15.77%
Atlas Copco: 24.10%

Här prickade de in några bolag vars aktiekurs steg ordentligt. Men det måste finnas en övertro på Volvo vars kurs har gått upp och ned men ändå motsvarar dagens nivå samma som för 2007. Alltså ungefär lika tråkig som Telia där det kan vara värt att bottenfiska med jämna mellanrum men där direktavkastningen bara är hälften.

Att använda sig av aktieexperters råd kan vara en bra vägledning inför framtiden men det är viktigt att vara kritisk och själv fundera och undersöka om det verkligen är bolaget man tror på. Olika Podcast och tidningar slänger ur sig aktietips i princip varje dag och självklart är det så att alla dessa bolag inte kommer att infria det som analytiker förutspår.

Men hur ser då de riktiga vinnarna ut hittills i år och vilka sorters aktier är det?

Topp fem ser ut enligt följande:
FX International: 1795%
Fingerprint Cards B: 1106%
Sensys Gatso Group: 570%
Precise Biometrics: 564%
Net Gaming Europe: 470%

Det är bland dessa som vi ofta finner bolag som inte gör vinst och som drivs av pressreleaser och en minst sagt hängiven aktiesekt. Det är extremt hög risk att äga många av dessa bolag där man ena dagen stiger kraftigt för att nästa dag falla tillbaka. Men om man vill chansa lite och samtidigt ha lite roligt är det ibland värt att gå in med en liten del av sitt kapital. Avanzas sparekonom Claes Hemberg brukar prata om max 5% som man ska ”spela” med. Hur kul hade det det inte varit att köpa för 5000 kronor i Fingerprint i början av året. Detta hade ju faktiskt gett en avkastning på hela 55 300 kronor. Men å andra sidan hade det kanske inte varit lika roligt att ha satsat dessa pengar i ett bolaget som Pilum som sjunkit 94%. Det är dessa avvägningar man måste göra och om man inte vill ha dessa tvära kast är det alltid säkrast att vända sig till stabila utdelande bolag, tråkigt men vinnare i längden.

Så det är kanske inte så dumt att ibland lyssna på alla dessa aktieexperter men gör hemläxan och fatta egna beslut.

Disclaimer: Jag har ägt en liten andel aktier i Fingerprint vid två tillfällen, med en förlust och en vinst.

Alltså even steven!

Det pratas ibland om svenskarnas skuldkvot och hur den har stigit under senare år. Att det inte är något bra det är lätt att förstå, men hur räknar man på den och hur påverkar den din ekonomi? Sparabloggen reder ut begreppen och sen kan du börja räkna på hur ditt hushåll ligger till.

Skuldkvoten är hushållets samlade inkomster efter skatt och detta dividerar man med alla skulder som hushållet har (bolån, billån, studielån osv). Exempel: De samlade skulderna är 2 500 000 kr och hushållet har 45 000 kr i månaden efter skatt plus barnbidrag på 2200 kr. Detta innebär en skuldkvot på 441%. På den alldeles utmärkta sidan rikatillsammans.se finns en kalkylator att tillgå här.

Men vad säger dessa siffror?
Vi kan börja med hur statistiken ser ut i Sverige:
-170 000 hushåll har en skuldkvot på 600%
– 590 000 hushåll har en skuldkvot som överstiger 300% (40% av alla bolån)
– Genomsnittliga skuldkvoten är drygt 170 % för alla hushåll
– Exkluderat skuldfria hushåll ligger skuldkvoten på ca 366 % i hela landet
– I storstäderna ca 400%

Med dagens lågräntemiljö innebär det att räntebetalningar efter skatt blir ca 8% av hushållens disponibla inkomster. Men, och detta är viktigt. När bolåneräntorna stiger till normalare nivåer kommer dessa 8 procent att stiga i rask takt. Det kan bli så mycket som 25% av den disponibla inkomsten vid en ränta på 6%. Enligt Riksbanken innebär då detta med en skuldkvot på 600%, lån på 2 miljoner och en disponibel inkomst på 30 000 kronor i månaden att räntekostnaderna efter ränteavdrag ökar från 2 500 kronor till 7 500 kronor per månad.

Vad ska man då göra?
Receptet är enkelt: sänk dina lånekostnader med att amortera, samtidigt som du behöver öka din inkomst. För en del finns det kanske ett sparkapital som direkt skulle innebära en minskad lånekostnad om man överförde dessa pengar till att amortera.
Det finns inga andra genvägar förutom att hoppas på ständigt låg ränta på dina lån.
Enligt Finansinspektionen sjunker viljan att amortera ju lägre belåningsgraderna blir. Nio av tio låntagare med belåningsgrader över 70 procent amorterade förra året. Medan de med belåningsgrad mellan 50 och 70 procent amorterar bara 4 av 10 hushåll.
Vilken nivå man skall sträva efter är svårt att säga men att försöka ligga under snittet är en början och att man tänker på att minska sin belåning.

Källa: Svd Näringsliv, rikatillsammans.se, www.fi.se och riksbanken.se

Som den samlare man är hittar man alltid något intressant när man börjar att leta bland lådorna på vinden. Denna gången fann jag några löneutdrag från mitt första jobb 1989. Med den höga lönen på 10 000 kr i månaden kände jag mig oerhört rik. När jag tittade närmare på beloppen slog det mig hur stor skatten var, närmare bestämt 36%. Om jag var ett undantag i samhället eller om detta var en gängse skattesats kan jag inte säga. Men jag blev nyfiken och tänkte jämföra hur det ser ut med dagens skatt på lönearbete inkl jobbskatteavdrag.

Beloppen redovisas med intervallerna: 20 000 kr, 30 000kr, 40 000 kr och 50 000 kr. Stockholm som kommun och ålder på 50 år. Det skall också sägas att jag valde bort kyrkoskatt vilket vid 30 000 kr påverkar beloppet med 228 kr varje månad.

Lön: 20000 kr
Din bruttolön 20 000 kr
Kommunalskatt 5 369 kr
Statlig inkomstskatt 0 kr
Jobbskatteavdrag 1 449 kr
På ditt lönebesked 16 080 kr

Skattesats: 19,8%

Lön: 30000 kr
Din bruttolön 30 000 kr
Kommunalskatt 8 631 kr
Statlig inkomstskatt 0 kr
Jobbskatteavdrag 2 055 kr
På ditt lönebesked 23 424 kr

Skattesats: 22%

Lön: 40000 kr
Din bruttolön 40 000 kr
Kommunalskatt 11 616 kr
Statlig inkomstskatt 612 kr
Jobbskatteavdrag 2 055 kr
På ditt lönebesked 29 827 k

Skattesats: 25,4%

Lön: 50000 kr
Din bruttolön 50 000 kr
Kommunalskatt 14 602 kr
Statlig inkomstskatt 2 612 kr
Jobbskatteavdrag 2 055 kr
På ditt lönebesked 34 842 kr

Skattesats: 30,7%

Detta är att jämföra med hur beräkningarna såg ut 1989 på mitt avlöningskvitto:

Bruttolön: 10000 kr
Kommunalskatt: 3599 kr
På mitt lönebesked: 6401 kr

Skattesats: 36%

Om vi omvandlar 1989 års löneskatt skulle det innebära 10797 kr i skatt på 30 000 kr. Detta innebär att man i faktiska pengar har fått 4221 kr mer i månaden att leva på bara genom sänkt löneskatt och jobbskatteavdrag de senaste 26 åren.

Vill du sitta och laborera med olika lönenivåer, ålder eller region finner du det här.

Sverige och skattetrycket
Sverige hamnar ofta högt upp när man jämför skattetryck inom OECD-länderna. Men under 1950- och 1960- talet låg man under snittet och det var först i början av 70-talet som skattenivån började att klättra. En stor del av detta var att arbetsgivaravgiften sköt i höjden. Skattetrycket eller skattekvoten är alltså en korrelation mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Om man tar ut 200 miljarder i skatt och BNP är 1000 miljarder har vi ett skattetryck på 20 procent.
Sedan 2005 har det faktiska skattetrycket blivit mindre och sjunkit med 3,9 % till 42,7%.

Detta inlägg är enbart till för att reflektera hur de olika nivåerna ser ut i samhället och inte något inlägg i en skattedebatt om hur vida höga eller låga skatter är bra för ett samhälle och dess individer.

Källa: ekonomifakta.se

Ett av stockholmsbörsens största bolag är Hennes & Mauritz. Det grundades 1947 av Erling Persson och han öppnade sin första butik i Västerås och namnet blev Hennes.

Innan första butiken öppnades reste Erling som 21-åring 1938 till Stockholm där han bland annat handlade med ost. Efter detta handlande Erling och hans kompis Björn Wennberg med diverse varor som till exempel knivar, bläckställ, fruktpressar och kaffebryggare. Lite senare fick han agenturen för reservoarpennan Mont Blanc och öppnade 1943 Penn-Specialisten i en liten butikslokal. Lite senare fick Erling importen av klockan Seiko och detta utvecklades till den kända kedjan, Ur & Penn.
1946 for han till USA och fick där idén som skulle bli så framgångsrik; moderiktiga kläder till ett lågt pris. Året efter öppnade han den första butiken i Västerås. Han satsade på snabb omsättning och låga påslag vilket gjorde att han kunde sälja kläder upp till 40% billigare än konkurrenterna. Det skulle dröja till 1952 innan första butiken i Stockholm öppnade.
1968 köpte Erling Perssons jakt- och vapenaffären Mauritz Widforss lokaler på Sergelgatan och där ingick ett lager av herrkläder och företagsnamnet Hennes & Mauritz var därmed etablerat. Snart därefter införde man även kläder för baby, barn och tonåringar.
1974 noteras H&M på Stockholmsbörsen och den har haft en enorm utveckling: 135 600% fram till idag. Den som 1979 satsade 10 000 kronor i H&M hade redan 1986 aktier värda 100 000 kronor, tio år senare var värdet en miljon och om man hoppar fram ytterligare tio år var värdet på aktierna tio miljoner kronor.
Sedan följer en rad etableringar där London får första butiken utanför Skandinavien. Därefter följde Tyskland, Nederländerna och Frankrike och redan 1998 påbörjas e-handeln.
År 2000 öppnas butik på Fifth Avenue i New York samma år som Spanien får sin första butik. Sedan följer etablering på de flesta större marknader under 2000-talet.

H&M har under åren samarbetet med en rad kända designers och modeller: Elle Macpherson, Cindy Crawford, Naomi Campbell, Anna Nicole Smith, Kylie Minogue, Claudia Schiffer och Izabella Scorupco.

Erling Persson dog 2002 men arvet efter han lever i allra högsta grad kvar med 3600 butiker som etablerat sig i 59 länder. Tyskland är H&M största marknad och har drygt 400 butiker och de bedriver även e-handel i 21 länder.

Källa: visitvasteras.se, handelnshistoria.se & H&M.se

Det finns många investeringsfilosofier som man kan tillämpa när man handlar med värdepapper. En del är daytrader medan andra tror på långsiktiga innehav. En del tillämpar teknisk analys medan andra den fundamentala analysformen. Vi tänkte ta upp två sätt som man kan använda sig av för att bättra på avkastningen: utdelningsaristokrater och pilotskolan.

Utdelningsaristokrater
Det låter fantastiskt fint att investera i en aristokrat om man därtill lägger på utdelning måste det vara något fantastiskt. Ja, det stämmer faktiskt.
Namnet utdelningsaristokrat uppkommer när ett bolag har höjt sin utdelning eller låtit den vara oförändrad under minst 25 år. Tyvärr kan vi direkt säga att det inte finns något svenskt bolag som går in under denna benämning. Med det inte sagt att det finns svenska bolag som har haft en fantastisk utdelningshistorik.
Det finns för närvarande över hundra amerikanska bolag som kvalar in på listan. Flera av bolagen har riktigt lång utdelningshistorik där företaget American States Water har haft en obruten trend sedan 1955, imponerande. Vill man läsa mer och titta bland siffrorna kan man gå in på följande sida.

Här följer några av företagen och dess årliga utdelning:

AT&T Inc. – 5.36%
HCP Inc. HCP – 5.03%
Consolidated Edison Inc. ED – 4.01%
McDonald’s Corp. MCD – 3.67%
Chevron Corp. CVX – 3.65%
Cincinnati Financial Corp. TGT – 3.57%
Target Corp. TGT – 3.43%
AbbVie Inc. ABBV – 3.22%
Leggett & Platt Inc. LEG – 3.20%
Sysco Corp. SYY – 3.04%
Clorox Co. CL – 3.03%
Coca-Cola co. KO – 3.01%

Källa: FactSet

Om vi tittar närmare på svenska bolag som kommer närmast är topp tre följande:

Castellum – 3,72%, 17 år
Hufvudstaden Fastighet – 2,67%, 17 år
Vitec IT – 1,23%, 11 år

Om man inte vill direktinvestera i bolagen kan man alltid köpa fonder eller börshandlade fonder (ETF). Sök på Dividend i det bolag som du handlar dina värdepapper i. På Avanza och Nordnet är utbudet stort. Hur det ser på andra banker är osäkert.
Men bara för att bolaget ökar sin utdelning år efter år innebär inte att det är utan risk. Det är viktigt att se över bolaget och göra en bedömning med jämna mellanrum hur bolaget utvecklas.
Det tål också att påpeka att det finns många bolag som har en avsevärt högre utdelning och lite vad man är ute efter får man göra bedömningen om stabilitet eller maximering.

Pilotskolan
Tanken är att en ledning och styrelse som äger aktier i det egna bolaget skall öka motivation och därmed göra aktieägarna nöjda. Om de misslyckas med bolaget kommer det att kännas av i den egna plånboken.
Enligt Erik Lidén som driver insiderfonder.se bör en VD minst gå in med en årslön vid tillträde. Insiderfonders investerarprofil beskrivs enligt följande: ”Insidermodellen tar sin utgångspunkt i att börsnoterade företags ledande befattningshavare vet bättre än andra hur det är ställt med företaget och dess framtidsutsikter”. Men givetvis är det skillnad på ägare och ägare även om alla innehar aktier i det egna bolaget.
Håll utkik när insiders köper i det egna bolaget, det kan löna sig och tvärtom gäller när insiders säljer i det egna bolaget.

Med reservation att siffror och årtal kan vara felaktiga önskar vi Er en trevlig investering.

Följ från Sparabloggen från Bloglovin

Nu städar vi upp och strukturerar om Sparabloggen.
Höstomvandlingen kommer att ske successivt men redan nu kan Ni märka skillnad.

Vad kommer att hända?

– Vi kommer att ge mer handfasta tips i din privatekonomi

– Vi kommer att bli mer personliga vad gäller eget sparande

– Vi kommer att publicera inlägg mer löpande, stora som små ämnen

– Vi kanske till och med kommer att synas eller höras i någon form

Låter det spännande?

Det tycker vi, alltså Per och Thobias.