budget

Lyxfällan: ekonomi som underhållning

office-620822_1920.jpg

Jag kan inte sluta fascineras av programmet Lyxfällan som sänds på TV3. Programmet är inne på sin 21 säsong och man visar upp en ganska tragisk bild av hur de medverkande hamnat i en svår ekonomisk situation. 

För Er som inte har sett Lyxfällan kan jag rekommendera att se några program och få en lektion i hur man tappar kontrollen över sin ekonomi. Strukturen är enkel; man får anmäla sitt intresse att vara med programmet och har man tur blir man uttagen. De medverkande skriver på en fullmakt vilket gör att TV3 och programledarna har möjlighet att ta egna beslut. Sedan presenteras de medverkandes ekonomiska situation som är allt ifrån dålig till ren katastrof. En handlingsplan upprättas och de medverkande får också en lektion i hur man bör sköta sin ekonomi för att fungera i vardagen.

Först av allt är detta reality underhållning från en kanal som producerar och sänder många undermåliga program. Men jag ser ett värde i inblicken man får i hur andra människor lever och tänker kring ekonomi.
Något som nästan alla har gemensamt är att de nyttjar tobak, äter och dricker stora mängder av hämtmat och söta drycker. Sällan har de något intresse av ekonomi och konsumerar okontrollerat. Blancolån och obetalda räkningar är en del av vardagen.
Detta ger inga bra förutsättningar för att ha kontroll över sina inkomster och utgifter. För den dagen man slutar att ha kontroll, hamnar man lätt i en dålig spiral.
De medverkandes är förvånande nog inte alltid lågavlönade utan det finns de som har en riktigt bra månadslön och de skulle aldrig behöva hamna i denna situation. Om man väljer att blunda för kostnader och ännu värre inte betala räkningar, är man riktigt illa ute.

Håll koll på kostnaderna
Det som alla borde göra är att skaffa sig en totalbild över hur den egna ekonomin ser ut över ett längre perspektiv. Månads-, kvartals-, halvårs- och årsräkningar måste man få kontroll över.
Jag tänkte ge ett exempel på hur årshjulet kan se ut och hur kostnaden kan vara fördelade över hela året. Tanken är att man får ut en snittkostnad som man kan förhålla sig till när man planerar sin ekonomi.
Förutsättningarna är en familj med två barn som bor i en medelstor villa med en bil. Kostnaderna och de olika posterna är bara ett exempel på hur det kan se ut under ett år.

skarmavbild-2016-11-02-kl-17-01-37

Genom att synliggöra alla kostnader får man en tydlig bild av helheten under året. Det finns en del fasta kostnader som man kan reflektera över och påverka genom att se över elavtal, försäkringar, lån och abonnemang.
Ett sätt att få ett jämt flöde i ekonomin är att avsätta samma belopp varje månad och därmed slipper man bli överraskad när månaderna med extra höga kostnader kommer.
När en månad har gått kan man justera och därmed underlätta för kommande budgetar. Om man inte vill lägga in sin budget i program som excel finns det flera alternativ som till exempel hallå konsument och smart budget.
När man ser att budgeten är i balans och förhoppningsvis ger ett överskott är det dags att höja sparkvoten. Mer om det kan du läsa här!

Som avslutning hittade jag en intressant graf där Swedbank visar utvecklingen över vad som finns kvar att leva på för olika hushållstyper under åren 2000-2015.

 

Skärmavbild 2016-11-02 kl. 17.29.00.png

Tänk smart och planera din ekonomi väl, så blir det ingen säsong 22 av Lyxfällan.

Sparabloggen.com
2 november 2016

 

Annonser

Njut av julen och ta kontroll över utgifterna

gift-490828_1280

Baksmällan från decembers utsvävningar går sällan att bortse från. Denna månad är helt enkelt en av de dyraste på året. Man handlar lite mer mat, julgran och pynt, julklappar och kanske en resa. Lägger man då på nyår så ökar kostnaden ännu mer. Har man varit smart så har man under året byggt upp en decemberbuffert som helt enkelt gör att de ökade utgifterna inte blir en ansträngning för ekonomin.
Enligt en färsk undersökning från Nordea planerar Svenskarna att lägga i snitt 3 427 kronor på julklappar och 2 237 kronor på övriga julutgifter vilket är en ökning med 13 procent mot förra året. Artikeln i sin helhet går att läsa här.
Om man utgår från dessa utgifter innebär det en merkostnad på 5 664 kronor. Om man slår ut detta över året behöver man julbuffertspara 515 kronor från januari till november. Med denna enkla metod behöver man inte bli överraskad av julen utan kan i lugn och ro plocka från sitt konto när man ska handla.
Några små råd

* Köp bara för det du har råd med, handla inte på kredit
* Lägg upp en decemberbudget och avvik inte från den
* Firar man jul med släkten kan det vara bra att köra knytkalasvarianten
* Gör prisjämförelser på internet
* Bestäm tillsammans vad julklapparna får kosta per person och håll er till det.
* Köp julklapparna i god tid men se upp med bytesregler 

Men framför allt, njut av julen tillsammans med familj och vänner. 

Företaget Familjen. Jobba tillsammans!

företaget familjen

Det finns flera likheter mellan att ha en familj och driva ett företag. (och många olikheter) Tillsammans ska man skaffa inkomster till familjen, balansera utgifterna mot de inkomsterna. Man jobbar mot gemensamma mål som att ordna med mat, kläder, husrum åt familjen. För att lyckas med det måste man ordna med tillgångar som bil osv. Hur löser man alla de här sakerna?

Detta är ju en blogg om ekonomi. I denna fråga kan man lägga väldigt många olika aspekter, men vi ska titta lite på det ekonomiska. Man kan säga att det finns två huvudspår för familjens ekonomi. Antingen har man gemensam ekonomi eller så har man delad ekonomi.

Med gemensam ekonomi menar man i stort sett att alla familjens inkomster läggs i en gemensam pott och familjens utgifter dras därifrån. Det finns inget ”mina” eller ”dina” pengar. Det finns trots detta lite olika varianter på detta. Med dela ekonomi menar vi att man inte lägger ihop inkomsterna i en gemensam pott. Var och en tar hand om sina egna inkomster och utgifter, och man delar på de gemensamma utgifterna som hyra, mat osv.

Trenden är att fler och fler familjer går mot en delad ekonomi enligt en undersökning som Nordea gjort. I denna fråga finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att man diskuterar tillsammans och hittar den lösning som man själv är nöjd med. Det viktiga är att man jobbar tillsammans! Det finns ju en del fallgropar man kan falla ner i om man inte samarbetar. Några exempel:

  • Stor skillnad i inkomst kan leda till en del tråkiga problem om man har delad ekonomi. Den ena parten har gott om pengar och vill spendera på resor och nöjen. Den andra har inte råd att vara med sin partner. Detta är nog inte jättebra för ett förhållande.
  • Olika syn på hur man vill spendera pengar och en gemensam ekonomi kan vara en dålig kombination. En som vill spara till mål i framtiden, och en som vill sätta sprätt på pengarna med en gång.
  • Gemensam ekonomi och en part som själv tar allt ansvar för ekonomin och sköter allt från räkningar, konton, kort, deklaration, besparingar och budget. Den andra har ingen insyn alls. Detta leder lätt till att man inte sätter gemensamma mål och jobbar åt samma håll.

De här fallgroparna är inget man kan ta sig runt genom att välja hur man vill ha det med sin ekonomi. Lösningen är att prata med varandra. Oavsett hur intresserad man är av ekonomi är det ändå viktigt att ta såpass ansvar att man gör en hushållsbudget som svarar på frågorna: Vem betalar vad? Hur mycket ska vi spendera på det en och andra? (Vad är rimligt att spendera på teknikprylar, kläder, fikor, krogbesök, mobiltelefon, träning, fritidsintressen, mat, bil, osv) Hur mycket ska vi spara? Vad sparar vi till? Sedan skadar det inte att ta lite mer konkreta frågor som: Vilka konton ska lönen komma in på? Vilket konto ska alla räkningar dras från? Hur mycket pengar flyttar vi in till räkningskontot varje månad? Var ska vi spara pengar? Vilka konto ska betalkorten vara kopplade till? Det gäller att styra undan från ekonomins vardagsfällor!

Familjeekonomen på Ikanobanken har skrivit en liten lista på olika lösningen, och vem som de passar till. De olika förslagen till lösningar är:

  1. Helt separat ekonomi – passar kompisar och nyblivna sambos.
  2. Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst.
  3. Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många.
  4. Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge.

Så vårt tips är att ni pratar ekonomi med varandra. Börja inte samtalet med budget och gränser. Börja ett samtal med vad ni vill med er ekonomi. Fråga er: Vad vill jag lägga pengar på? Hur vill jag spendera min semester? Vad vill jag spara till? Hur mycket är rimligt att spara till framtiden?

Ekonomin ska ju vara ett verktyg för att få trygghet och frihet. Tryggheten att klara vardagens oväntade händelser och friheten att använda sina pengar till det man själv vill. När ni har era mål klara för er så kan ni börja ta itu med budget, konton och kort. Är man överens om ekonomin så når man längre tillsammans och slipper den vanligaste orsaken till konflikter.

Lycka till!

Amortering som sparkonto?

Spara hus

Images Money, flickr.com, Creative Commons

Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt ställe att spara sina pengar nu när vi har minusränta, börsen har greklandsfrossa, och obligationerna sägs vara övervärderade. Vad ska man göra med sina sparpengar egentligen?

Det vanliga svaret är ha en del på börsen, men med en liten del nu när det är skakigt. 10% i en billig indexfond och 90% i billiga korta räntefonder, nu över sommaren. Ett bra svar, så klart. Sedan kan man ändra fördelningen utifrån vad man tror och vilken risk man vill ta. Jag hörde dock om en annan intressant strategi. Det handlar om att använda sitt bolån som sparkonto, genom att amortera kraftigt. Det är Jonas Lindmark från Morningstar som berättade detta i det allra första avsnittet av Fondpodden, lyssna efter 5:25.

Lindmarks taktik var som ett buffertsparande, eller kortsiktigt målsparande (semesterresor, bil och liknande). Han amorterade kraftigt varje månad på bolånet för att sedan gå till banken och höja upp lånet igen när han behövde pengar. Detta är en ganska intressant strategi med tanke på att räntorna på sparkontona är så låga (ej existerande) och att man samtidigt som man amorterar minskar sin ekonomiska risk den dag när räntorna ökar.

Fördelarna med amortering är många. Jens Bankman (för han heter väl Bankman 😉 förklarar allt om amortering.

Använder man amortering som sparmetod så får man inte någon ränta utbetalt, utan man slipper helt enkelt att betala räntan på lånet. Man slipper också betala skatt på den kapitalinkomst som en ränteinkomst från ett sparkonto hade gett. Dock har vi ju ränteavdrag i Sverige på bolånen som är lika stort (30%). Den går man ju miste om, så någon skattemässig effekt blir det ju inte egentligen. Men om ränteavdraget plockas bort så kommer ”amorteringsspara” att blir väldigt förmånligt skattemässigt.

Amortering som sparmetod kan vara bra om:

  • Du har en liten buffert som du snabbt kan komma åt. (Det tar ett tag att få ut pengar på huset).
  • Du har bolån.
  • Du är ute efter ett riskfritt målsparande. (På typ ett år till semester, bil mm)
  • Det inte finns några administrativa avgifter hos banken när man ökar lånet igen. (Fråga din bankman)
  • Du inte använder det som långsiktig placering. Börsplaceringar vinner ”alltid” på sikt.

Läs mer om amortering som sparmetod:

Byggahus.se
SvD Näringsliv
IKANO Bostad
Fondkollen.se
Alltomspara.se
Günther Mårder, Nordnetbloggen.se

Nu har du fått en infallsvinkel till i ditt sparande! Varför inte låta amortering bli en del av ditt sparande? Det minskar din ekonomiska risk för framtida höjda räntor, och det ger dig en riskfri sparränta som är lika hög som ditt bolån!

Mvh,
Sparabloggen.com

Snitträntan – en lysande idé

ränta hus

pixabay.com

Det råder nog ingen tvekan om att bostadslånet är det lån som belastar ekonomin mest. Att räntan har sjunkit drastiskt under några år har varit en mycket lönsam affär för de flesta som äger sin bostad. Nu finns det ju de som sitter fast i 10-åriga lån och som ännu inte har fått känna av hur månadskostnaden har minskat. Från den första juni är det lag på att redovisa sin snittränta, ett helt fantastiskt sätt för konsumenten att ha koll på hur verkligheten ser ut.

snittränta

Källa: Compricer

Se över Era lån och jämför hur just din bank ligger till i jämförelse både med sin egen snittränta men också hur konkurrenterna agerar på marknaden.
Enligt undersökningar från Sifo har 70 procent av alla bolånekunder inte prutat på sin ränta. Detta innebär i praktiken att om man har några miljoner i lån förlorar man många tusenlappar varje år. Se till att alltid minimera dina räntekostnader, banken kommer inte att göra det åt dig.

Räkneexempel på årskostnad för olika summor och räntenivåer:

1 00000 kr – 2% = 19 992 kr
1 00000 kr – 1.33% = 13 296 kr

2 00000 kr – 2% = 39 996 kr

2 00000 kr – 1.33% = 26 592 kr

Om man till exempel kontaktar SEB och refererar till snitträntan är det inte alls säkert att just du kommer att få den. Banken kan också komma att ställa motkrav som att flytta över alla sina bankaffärer, sparande osv.
Men en sak är säker, prutar du på listräntan kommer du att få en lägre ränta.
Om inte, gå till nästa bank!

Ta hjälp med att få kontroll över utgifterna!

Lånaförlivet Hushållets utgifter

I del 3 av Låna för Livet la Claes Hemberg fram medelutgifterna för en svensk snittfamilj. Snittfamiljen har utgifter på 435 000 kr/år.

Det kan vara lättare sagt än gjort att göra en hushållsbudget. Vilka utgifter har man egentligen? Vad handlar man egentligen varje månad? Hur ser den verkliga budgeten ut?

Enligt Hemberg har snittfamiljen utgifter för 36 300 kr varje månad. Om detta är tillämpligt för dig och ditt hushåll är omöjligt att svara på. Det beror på så många olika saker. Vart man bor (storstad/landsbygd), hur stort hushållet är (ensam / stor familj), vilka vanor man har. Men för enkelhetens skull så använder jag det som utgångspunkt.

Jämför vi denna budget med snittlönerna för 2013 får vi följande bild:

Utgifterna gäller en familj, två arbetande vuxna med barn.

Inkomst man: 31 500 kr – 10 395 = 21 105 kr
Inkomst kvinna: 26 700 – 8 811 = 17 889 kr
Totalt in på kontot: ca 39 000 kr
Utgifter: 36 300 kr
Överskott: 39 000 – 36 300 = 2 700 kr

Det finns ett överskott på ca 2 700 kr som kan läggas undan till sparande. Sparande på lång sikt eller till semester eller liknande. Detta är gott och väl. Det finns 32 400 kr (2 700 kr * 12 mån) som kan läggas på vad man nu anser sig vilja använda dem till.

Frågan är nu: Hur stort överskott har du? För att få hjälp att ta reda på det finns väldigt smidiga digitala verktyg. Man vill ju gärna slippa att gå igenom kontoutdrag för ett år tillbaka och gå igenom varenda post. Vi har testat två verktyg:

Smartbudget

Webbsida där du kan importera in dina kontoutdrag och få hjälp att sammanställa dem på ett överskådligt och bra sätt. Vi har inte använt tjänsten på ett par år, men det finns många smidiga funktioner även i gratisversionen.

Smartbudget_mobil

Tink

Mobilapp som automatiskt kan plocka in kontoutdrag från din bank/banker/betalkort. Efter att ha hjälpt appen att kategorisera din utgifter så kan du få en mycket bra överblick över alla dina utgifter.

Tink

Vår rekommendation är att man bygger sin månadsbudget så att man kan spara undan 10% av sin inkomst. I ”snittfallet” ovan så skulle det motsvara att minska utgifterna såpass att man kan lägga undan 3 900 kr varje månad. Vilka utgifter ska man skära i för att få loss 1 200 kr till? Fritid? Övrigt?

Använder du de digitala verktygen så får du hjälp att ta reda på det!

Lycka till med budgeten!

Spara, konsumera och leva

woman_credit_card_and_money

Hur hittar man den perfekta balansen mellan spara och att spendera? Känslan man får är att många har ett sparande, oftast i fonder som sparas på månadsbasis eller köptes in för ett antal år sedan. Tyvärr är man inte så aktiv i sin uppföljning av sina val. I en rapport från Länsförsäkringar framgår det att 65 procent av svenskarna har ett månadssparande på i snitt 2 000 kronor per månad. Andelen ickesparare är 21 procent.

genomsnitt sparande

Vad är det då som gör att gemene man inte tar sitt sparande på större allvar? Några enkla svar är helt enkelt att det är roligare att leva för stunden än att ”casha” in senare i livet.

Den genomsnittliga semesterbudgeten varje år för svenskarna ligger kring 16000 kronor och 5400 kronor är det man spelar för i snitt per person. Här finns givetvis massor av pengar att tjäna och här får man fråga sig när, var och hur pengarna skall användas. Syftet med semestern är skapa välbefinnande och en liten flykt undan vardagen. Spel är en tro på en bättre framtid som tyvärr för de flesta kommer att förbli en förhoppning. Personligen ser jag ett värde i en semester medan spelande är en destruktiv handling för ekonomin. Lägg undan dessa pengar och du har på 20 år 183 000 kronor om avkastningen varit i snitt 5%. Kanske inte lika spännande men definitivt det mest förnuftiga. Hur ser då en genomsnittlig budget ut för ett hushåll?

vart går pengar-1

   Staplarna visar siffror som TT gav ut under 2014.

I en sund balanserad ekonomi i ett hushåll brukar det finnas stora möjligheter att lägga undan pengar varje månad. Vad som är en lämplig nivå kan egentligen endast hushållet själva veta. Det går oftast att dra in på fler saker än man tror. Gå igenom hushållets samtliga utgifter som under ett år, gör gärna ett exceldokument  där varje månads utgifter noteras. Det är ett stort arbete men det är också väldigt viktigt att bygga upp den nya ekonomin från grunden. Använd Er av historiken hos den bank som Ni betalar räkningarna hos. Förutom de uppenbara med hyra/huslån, mat, billån, transport, försäkringar kommer det dyka upp väldigt många diffusa poster som kommer bli en ansenlig summa i slutändan. Gör en analys av resultatet och gör en grovsortering över vad som anses som onödiga utgifter. Ska du göra din hemläxa från grunden måste du analysera varje utgiftspost och se vad du kan göra för att sänka den. Omförhandla bolån, jämför alla försäkringar, behövs bilen eller kan du byta till mindre kostsam, skippa utelunchen, leta upp det bästa elavtalet, se över ditt matkonto. Det finns många utgiftsposter som bara väntar på att få bli granskade.

Om vi går in på det mer existentiella och lyfter fram värdeord för hur man ser på ekonomi, till exempel: lycka, njutning, självförverkligande, belöning, trygghet, planering, långsiktig. För mig finns det möjlighet att definiera orden både på slösa- eller sparasidan, lite beroende på vilken inställning man har.

Hur påverkar sparandet det samhällsekonomiska klimatet? Runt 50% av BNP är privat konsumtion vilket innebär att en förändring i sparbeteende kan få stora konsekvenser för BNP-tillväxten. Detta har visat sig historiskt att efter högkonjunkturer med större konsumtion har sparandet ökat och därmed minskat tillväxten. Detta är en komplex ekonomisk och politisk fråga hur man vill främja konsumtion samtidigt som sparande. Till exempel om ett politiskt beslut skulle uppstå kring borttagande av ränteavdragen. Dessa är cirka 32 miljarder kronor då ränteutgifterna ligger på runt 110 miljarder kronor. Detta innebär ett genomsnittligt ränteavdrag på 6420 kr per år och person. Alltså enorma summor som i praktiken skulle tas bort i konsumtionskarusellen. Liknande beräkningar kan göras där politiska incitament är avgörande för hur mycket pengar som är inne i systemet för konsumtion eller sparande.

Börja 2015 med att se över dina utgifter, gör en sparanalys och verkställ. Du kommer att känna dig väldigt nöjd när året har gått och du inser vad man kan åstadkomma med lite planering och struktur.