Banker

Starta sparande som minderårig, del 1 – Öppna konto

young-business-woman-1

En av de viktigaste faktorerna för bygga upp ett stort sparbelopp, en stor aktieportfölj, är tid. Investerar man ett kapital på börsen under tid så har avkastningen varit god. Ibland har det gått upp jättemycket, ibland har det rasat, men över tid har det dock varit en bra avkastning. Över 10% årlig avkastning (inklusive utdelningar)! Vilka är det då som har mest tid? Barn och ungdomar är de med mest tid, och har lättast för att bygga upp en stark portfölj!

Ett tips som jag skull vilja ge dig eller unga runt dig, är att börja investera i aktier. Det kan låta konstigt i vissa öron. ”Investera i aktier är ju så svårt och komplicerat!”. Då ska man å andra sidan tänka på att det är komplicerat att åka skateboard också… men ”de” susar fram som fartdemoner! Dessutom är det väl extra bra att lära sig hur investeringar fungerar med små pengar i början? Gör man misstag finns det tid att reparera, och kostnaden blir inte lika stor.

Så hur går det till att komma igång med sitt investerande om man är, säg 14 år, och minderårig? Det blir lite mer omständigt när man är omyndig, för vårdnadshavare måste signera avtal (eftersom man inte får ingå i avtal när man är under 18 år). Men det går alltså till så här:

  1. Öppna ett konto/en depå hos en internetbank. Det är till detta konto du ska överföra dina pengar du vill investera, och det är på detta kontot du sedan handlar dina aktier eller fonder. Det är för att öppna ditt konto du behöver lite hjälp av vårdnadshavare.
  2. För över pengar till ditt nya konto. Detta gör du som en vanlig banköverföring från ditt vanliga konto. Har du ingen internetbank eller liknande så kan du behöva hjälp av vårdnadshavare för föra över pengar också. Vi rekommenderar ett stadigt månadssparande!
  3. Köp de aktier eller fonder du vill investera i. Pengarna på ett aktie/fondkonto kommer inte att ge avkastning I sig själva förrän man investerat dem i ett värdepapper. Sedan stiger (eller sjunker) värdet på ditt ”papper”.

I denna lilla serie kommer jag att beskriva hur du går tillväga när du börjar din bana som aktieinvesterare. (Eller fondinvesterare om du så vill.) Vi börjar med att välja bank, kontotyp och bli kunder!

Bank

Det första du måste välj är vilken bank du tänker handla genom. Här är skillnaderna ganska stora. De specialiserade nätmäklarna (Nordnet  och Avanza Avanza ) är det självklara valet. Om du tänker öppna ditt konto i någon annan bank än Nordnet och Avanza är mitt första råd… gör inte det. Kostnaden för aktiehandel är högre och fondutbudet är lägre. Det finns (nästan) inga fördelar, bara nackdelar. Om du ändå tänker öppna i en storbank så är det ISK som gäller. De tar nämligen ut extra avgifter för sin KF.

Men som nybörjare är Nordnet eller Avanza självklara val. Hos t.ex. Handelsbanken och Swedbank kostar det 99 kr att handla med aktier, oavsett hur lite man handlar för. På Avanza och Nordnet kostar det 1 kr (om du inte är helt nybörjare. För då är det gratis! (N, A)

Kontotyp

Då är det dags att starta upp kontot! Det finns två typer konto som jag tycker är aktuella. Antingen ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF). De har många likheter när det gäller hur stor skatten blir, men det finns också några skillnader.

Öppnar du en ISK är det avgiftsfritt i alla svenska banker, och du får varje år hem en deklaration (oavsett hur ung du är) där schablonskatten tas upp och du betalar in till skatteverket.

Öppnar du en KF så är skatten samma som en ISK, men den dras av inom själva kontot. Då slipper du att få hem en deklaration och betala in skatten separat. (men istället sätta in skattebetalning till din KF). Du kan läsa en noggrannare jämförelse här.

Hos nätmäklarna är annars utbudet, priserna och handelsförfarandet samma oavsett om det är en ISK eller KF.

”Jag rekommenderar att du öppnar en ISK hos Avanza eller Nordnet!”

Rekommendation

Jag rekommenderar Avanza som bank att handla genom. De har några av marknadens bästa priser, deras sida/plattform är bra och ger mycket information. Nordnet ligger dock inte långt efter. Eftersom jag är kund hos Avanza kommer jag att utgå från deras förfarande när det gäller att starta konto.

Kontotypen jag rekommenderar är ISK. Det är enklaste valet och det som passar bäst när du sedan blir myndig.

Öppna kontot

För att öppna ditt konto så surfar du in på Avanza.se. (Eller Nordnet.se)

  1. Mata in dina uppgifter.
    Personnummer
    Mejladress
    Mobilnummer (lägg kanske till extra mobilnummer till vårdnadshavare)
    Medborgarskap och skattehemvist (antagligen Sverige)
  2. Välj användarnamn och lösenord.
    Skriv upp detta! Det kan kosta pengar att återställa.
  3. Kryssa i att du läst och förstått villkoren.
    Läs gärna genom avtalen också.
  4. Fyll i kundkännedom.
    Penningtvättlagen säger att banken måste veta saker om dig.Fyll i att du inte är anställd, minderårig, får pengar från gåva, att pengarna sätts över från annan svensk bank, att det är dina egna pengar och att du inte är person i politiskt utsatt ställning, mm.
  5. Signera avtalet och skicka tillbaka.
    Avanza kommer att skicka avtalet till dig. Dina vårdnadshavare signerar och skickar tillbaka med bifogat kuvert. Här blir det lite byråkratiskt arbete. Bägge vårdnadshavarna måste nämligen skicka med en vidimerad kopia av sina ID-kort (körkort eller liknande).

signera-avtalVoila! Nu är du kund och kan snart börja investera i dina första bolag!

”Kommer du igång med ett regelbundet månadssparande så växer dina insättningar till ett stort kapital med tiden. 90 000 kr kan bli till 210 000 kr!”

Om du kommer igång med ett regelbundet månadssparande i tidig ålder så växer det till ett stort kapital med tiden. Skulle du till exempel börja månadsspara 500 kr/månad från det du är 15 år till du är 30 år så kommer du att ha ca 210 000 kr i kapital. Av detta kapital har du själv bara satt in ungefär 90 000 kr, resterande 120 000 kr är avkastningen på börsen! Du kan själv räkna här , eller se fler räkneexempel här.

I nästa del ska vi titta på lite bankarbete… Helt enkelt hur man för över pengar till sin nyskapade depå. Det är sedan det roliga börjar! När pengarna är framme kan vi börja investera! Häng med!

Om du själv går på gymnasiet eller högstadiet så tipsa dina vänner om inlägget så att de också kan komma igång. Tillsammans blir det roligare!

Är du äldre så tipsa ungdomar i din omgivning!

 

Annonser

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Amortering som sparkonto?

Spara hus

Images Money, flickr.com, Creative Commons

Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt ställe att spara sina pengar nu när vi har minusränta, börsen har greklandsfrossa, och obligationerna sägs vara övervärderade. Vad ska man göra med sina sparpengar egentligen?

Det vanliga svaret är ha en del på börsen, men med en liten del nu när det är skakigt. 10% i en billig indexfond och 90% i billiga korta räntefonder, nu över sommaren. Ett bra svar, så klart. Sedan kan man ändra fördelningen utifrån vad man tror och vilken risk man vill ta. Jag hörde dock om en annan intressant strategi. Det handlar om att använda sitt bolån som sparkonto, genom att amortera kraftigt. Det är Jonas Lindmark från Morningstar som berättade detta i det allra första avsnittet av Fondpodden, lyssna efter 5:25.

Lindmarks taktik var som ett buffertsparande, eller kortsiktigt målsparande (semesterresor, bil och liknande). Han amorterade kraftigt varje månad på bolånet för att sedan gå till banken och höja upp lånet igen när han behövde pengar. Detta är en ganska intressant strategi med tanke på att räntorna på sparkontona är så låga (ej existerande) och att man samtidigt som man amorterar minskar sin ekonomiska risk den dag när räntorna ökar.

Fördelarna med amortering är många. Jens Bankman (för han heter väl Bankman 😉 förklarar allt om amortering.

Använder man amortering som sparmetod så får man inte någon ränta utbetalt, utan man slipper helt enkelt att betala räntan på lånet. Man slipper också betala skatt på den kapitalinkomst som en ränteinkomst från ett sparkonto hade gett. Dock har vi ju ränteavdrag i Sverige på bolånen som är lika stort (30%). Den går man ju miste om, så någon skattemässig effekt blir det ju inte egentligen. Men om ränteavdraget plockas bort så kommer ”amorteringsspara” att blir väldigt förmånligt skattemässigt.

Amortering som sparmetod kan vara bra om:

  • Du har en liten buffert som du snabbt kan komma åt. (Det tar ett tag att få ut pengar på huset).
  • Du har bolån.
  • Du är ute efter ett riskfritt målsparande. (På typ ett år till semester, bil mm)
  • Det inte finns några administrativa avgifter hos banken när man ökar lånet igen. (Fråga din bankman)
  • Du inte använder det som långsiktig placering. Börsplaceringar vinner ”alltid” på sikt.

Läs mer om amortering som sparmetod:

Byggahus.se
SvD Näringsliv
IKANO Bostad
Fondkollen.se
Alltomspara.se
Günther Mårder, Nordnetbloggen.se

Nu har du fått en infallsvinkel till i ditt sparande! Varför inte låta amortering bli en del av ditt sparande? Det minskar din ekonomiska risk för framtida höjda räntor, och det ger dig en riskfri sparränta som är lika hög som ditt bolån!

Mvh,
Sparabloggen.com

Är juli en bra bankmånad?

statistics

pixabay.com

I dagens DI kan man läsa att de stora fyra storbankerna har utklassat Stockholmsbörsen de senaste nio åren i juli månad. De har haft en genomsnittlig kursutveckling de senaste nio åren enligt följande: SEB +8,8%, SHB +6%, Swedbank +5,9% och Nordea +5,7%.

Jag tog mig friheten att expandera denna tidshorisont och tittade närmare på två av bankerna, SEB och Swedbank. SEB har under tidsperioden 1989 till 2014 haft en positiv utveckling i juli arton gånger. Vilket innebär att åtta år har varit negativ. Men då får vi inte heller glömma att vi har gått igenom Fastighetskris, IT-krasch och Finanskris under denna period.

Om vi tittar närmare på hur Swedbank har utvecklats i juli mellan åren 1995 och 2014 visar det sig att fjorton av dessa tjugo har varit positiva medan sex har varit negativa. 

Är det då läge att investera i någon av bankerna under juli månad? Tror man på den historiska statistiken är det ett bra läge att köpa på sig lite bankaktier. Men man får heller inte glömma att vi lever i en mycket volatil aktievärld just nu. 

Med reservation att uträkningar kan vara felaktiga och att detta bara återspeglar historiska fakta.

Snitträntan – en lysande idé

ränta hus

pixabay.com

Det råder nog ingen tvekan om att bostadslånet är det lån som belastar ekonomin mest. Att räntan har sjunkit drastiskt under några år har varit en mycket lönsam affär för de flesta som äger sin bostad. Nu finns det ju de som sitter fast i 10-åriga lån och som ännu inte har fått känna av hur månadskostnaden har minskat. Från den första juni är det lag på att redovisa sin snittränta, ett helt fantastiskt sätt för konsumenten att ha koll på hur verkligheten ser ut.

snittränta

Källa: Compricer

Se över Era lån och jämför hur just din bank ligger till i jämförelse både med sin egen snittränta men också hur konkurrenterna agerar på marknaden.
Enligt undersökningar från Sifo har 70 procent av alla bolånekunder inte prutat på sin ränta. Detta innebär i praktiken att om man har några miljoner i lån förlorar man många tusenlappar varje år. Se till att alltid minimera dina räntekostnader, banken kommer inte att göra det åt dig.

Räkneexempel på årskostnad för olika summor och räntenivåer:

1 00000 kr – 2% = 19 992 kr
1 00000 kr – 1.33% = 13 296 kr

2 00000 kr – 2% = 39 996 kr

2 00000 kr – 1.33% = 26 592 kr

Om man till exempel kontaktar SEB och refererar till snitträntan är det inte alls säkert att just du kommer att få den. Banken kan också komma att ställa motkrav som att flytta över alla sina bankaffärer, sparande osv.
Men en sak är säker, prutar du på listräntan kommer du att få en lägre ränta.
Om inte, gå till nästa bank!

Låt pengarna arbeta!

money
Credit: Chris Clor Blend Images Getty Images

”De flesta sparare tycker att 5 % ränta på sparkontot vore rimligt. Men de får 0 % och trots att det finns alternativ låter sju av tio pengarna stå.” Göteborgsposten, 23 maj 2015

De pengar man sparat undan ska sättas i arbete! Har du sparat undan ett kapital så har du möjlighet att få mer pengar utan att göra mer än att äga dem (egentligen lånar man ut dem, och låtar andra få dem att växa) Genom ganska enkla medel så kan du se till att få dina pengar att arbeta så effektivt som möjligt. Vad du gör med pengarna beror på hur länge du kan avvara dina pengar, och vilken risk du är villig att ta: Låg risk, medelrisk eller hög risk.

Kort tid = låg risk
Med kort tid menas egentligen all tid under 2-4 år. Har du planerat att använda dina pengar inom två år så är det låg risk, olika sparkonton, som är det enda vettiga valet. Annars kan en börsnedgång göra att pengarna inte finns på plats när du behöver dem.

Detta alternativ gäller också om du inte vill ta risk med dina pengar, oavsett hur lång sparhorisont du har. Vill du inte utsättas för att dina pengar under en period går ner i värde så är det lågriskplaceringar som gäller.

Sparkonto med maxad ränta.
Jämför vilket sparinstitut som har bäst ränta. (Compricer är din vän prisjämförelser!)
Vi har provat Santander och Hoist. De fungerar bra. Man skapar ett konto med hjälp av bank-id. Sedan för man över pengarna som en banköverföring eller som en inbetalning på bankgiro. Vi har haft kapital obundet, och man tar ut dem när man vill. Är man villig att binda kapitalet en tid kan man öka räntan:
Obundet:  1.0% – 1,35%
2 år:           1,5% – 1,85%

Räntefonder.
Har du redan kapital i någon sorts värdepapperdepå eller liknande kan man också placera dem i korträntefonder. De har låg risk. Ett exempel är Spiltan Räntefond Sverige som ger ungefär 1 – 2% i ränta. (Läs mer här)

Medellång tid = du kan ta mer risk (om du vill).
Med medellång placering menar man någonstans mellan 2-4 år till 5-6 år. Det är lite svårt att säga exakt, eftersom det som sagt handlar mycket om vilken risk man vill ta med sitt kapital. Men om man är beredd att ta en lite högre risk, och har en lite längre horisont än 2 år så kan man placera en del av pengarna i olika börsexponerade fonder. Man ökar risken, men kommer också på sikt få en högre avkastning.

Blandfonder.
Blandfonder balanserar börsplaceringar och ränteplaceringar. Detta gör att de har en jämnare avkastning till mindre risk. Dock kan det vara lite svårt att veta hur blandningen är, och hur stor risk det blir. Man får försöka titta på fondens historik. Man letar efter en stigande kurva som är ganska jämn. Förvaltningsavgiften ska vara låg också! Titta gärna på Swedbank Robur Mix Indexfond Sverige. (Läs mer om fonden här.)

Blanda egna fonder.
Vill du få mer kontroll över fördelningen mellan ränta och aktier kan du blanda egna fonder. Är du mycket försiktig och vill lägga dig 80% räntor och 20% aktier kan du ju välja 80% av kapitalet i ovan nämnda Spiltan Räntefond Sverige, och 20% i Spiltan aktiefond Investmentbolag. (Läs mer om fonden här)

Lång sikt = du kan ta hög risk. (om du vill)
Sparar du pengar på lång sikt, för pensionen, för ekonomisk trygghet, till barnen, så är det alltid en bra att ta de kalkylerade risker som en börsplacering innebär. Sparhorisonten är på 7-25 år. En börsnedgång kommer att återhämta sig under den tiden (om inte samhället smulas samman.) Viktigt är att inte investera allting på en gång, utan månadsspara in sig. På det sättet så riskerar man inte att investera alla pengar på en börstopp.

Här ska vi inte dra allting en gång till, utan investera i egna aktier eller i aktiefonder, beroende på intresse! Läs Sparabloggens aktieskola och fondskola!

Sammanfattning
Börsen är orolig. För tillfället (början av juni 2015) är vi skeptiska till börsen. Vi skulle inte placera in några stora summer i aktier eller aktiefonder just nu. Månadssparar man enträget ska man fortsätta med det. Man kommer att snitta ner sig genom en eventuellt nedgång. Det är svårt att tajma marknaden! Titta hellre just nu på räntefonder för att minska risken!

Men bara för att börsen är orolig ska man inte nöja sig med att ha 0% i ränta på sitt kapital! Flytta pengarna till ett sparinstitut som ger 1% – 2%! Det är du och ditt sparande värt!

Läs gärna mer på DN!

Lycka till!

Stresstesta din ekonomi!

calculator-178127_1920
Hushållen i Sverige har fått avnjuta flera år av ständigt bättre förutsättningar. Lönerna har stigit mer än andra länders under flera år, räntorna på våra lån har varit låga i tio år, skatterna har minskat senaste åren, priserna har gått ner under lång tid. Vi har mer pengar nu än vad vi haft under lång tid.

Men ingenting varar för evigt, efter sol kommer regn (och tvärtom). Hur skulle din ekonomi klara av lite bistrare tider? Hur stor risken är för dessa förändringar är lite svårt att säga. Vissa kommer med all säkerhet att komma, medan andra kanske känns mer avlägsna. Dock är det alltid bra att ha koll på läget med en stresstest av din ekonomi!

Vilka olyckor är det som drabba oss? Jag har lånat en ”olyckor” från den utmärkta TV-serien ”Låna för livet” som UR sänder på onsdagar just nu. Följ gärna serien via URplay.

Vi kan råka ut för:

  • Räntehöjning (En vanlig ränta man bör klara på bolånet är 5%)
  • Amorteringskrav (Förslaget låg på 2% av bolånet om året tills man betalat av till 75%)
  • Fastighetsskatt (Förr låg fastighetsskatten på 1% av taxeringsvärdet)
  • Sjukdom/arbetslöshet. (Max A-kassa utan tillägg är ca 10 350 kronor efter skatt. Om du har en inkomstförsäkring via facket eller privat bolag kan du få mer)

Hur troligt är de här sakerna inträffar? Tja, räntehöjningar kommer utan tvekan. Men kanske först sommaren 2016. Amorteringskraven var på gång, men togs bort på grund av juridiska tveksamheter. Alltså är det ganska troligt att det kommer, men kanske från ett annat håll. Fastighetsskatten är lite mer osäkert och risken för arbetslöshet eller sjukdom är väldigt svårt att spekulera i.

Men vad skulle allt detta betyda? Jag lägger upp ett scenario:

Förutsättningar:
Bolån: 1 000 000 kr
Inkomst: 28 000 kr + 21 000 kr efter skatt

”Olyckor”:
Räntehöjning:
1,5 % stiger till 5%.
Månadsavgift innan: 1 000 000 * 0,015 / 12 = 1 250 kr/mån
Månadsavgift efter: 1 000 000 * 0,05 /12 = 4 170 kr/mån (ökning med 2 920 kr/mån)

Amorteringskrav: 2% av bolånet
Nu: Ingen amortering.
Sedan: 1 000 000 * 0,02 / 12 = 1 670 kr/mån

Fastighetsskatt: 1% av taxeringsvärdet:
Fastighetsavgift: 7 112 / 12 = 590 kr/mån
Taxeringsvärde, typ: 1 500 000 kr
Fastighetsskatt: 1 500 000 * 0,01 / 12 = 1 250 kr/mån (ökning med 660 kr/mån)

Arbetslöshet: (1 pers)
Inkomst tidigare: 21 000 kr/mån
Inkomsten efter: 10 350 kr/mån (sjunker med 10 650 kr/mån)

Detta var flera olyckor efter varandra men om man drabbas av allt detta så kommer månadskostnaden att drabbas negativt och sjunka med 15 900 kr/mån. Det är en ansenlig försämring av månadsbudgeten. Arbetslösheten är också den största delen av detta. Men även om man inte blir arbetslös, men drabbas av det övriga så minskar månadsbalansen med 5 250 kr/mån.

Allt detta är högst hypotetiska siffror. Det intressanta för är vad som skulle kunna gälla för just dig och din ekonomi. Gör ett eget stresstest av din ekonomi. Du kan göra det helt på egen hand, om du har koll på alla siffror. Men du kan också ta hjälp sidor på nätet:

DN Ekonomi

IKANOBank Blogg

Men vad ska alla denna dysterhet tjäna till? Den dagen, den sorgen. Men å andra sidan kan man också ta kontroll över situationen. Om stresstestet visar att det kan blir kämpigt, ta då tag i situationen nu innan något händer. Dra åt budgeten och spara undan till en rejäl buffert! Det gör att du står bättre rustad att klara bistrare tider i framtiden. Både genom att du är van vid en tuffare budget, och dels genom att du har en liten reserv att ta till om det skulle behövas.

Även på kortare sikt kan det vara värdefullt att ta kontroll t.ex över din semesterkassa.

Stresstesta din kassa, DN Ekonomi

Lycka till med stresstestet!

Kapitalskyddade investeringar – aktieindexobligationer – Bankerna skor sig!

Livboj
pixabay.com

Är du intresserad av att ta del av börsens möjligheter, men rädd att du ska förlora pengar? Då är du inte ensam! Dessutom är du målgruppen för storbankernas så kallade strukturerade produkter!

Går man in på sin bank idag och säger att man vill investera en summa pengar, men inte ta så stor risk så kommer man nog mest troligt ut med aktieindexobligationer, eller SPAX:ar som de kan kallas. Detta beror inte på att det är det som du tjänar mest på, utan på att det är denna produkt som banken tjänar mest på! Dessutom kan de sälja in den till dig med de lysande argumenten ”investera med möjlighet till bra avkastning, men inte ta så stor risk”. Vilket ju var det du bad om hela tiden. Jag ska motstå frestelsen att sabla ner de här strukturerade produkterna mer nu… men istället lämna det till andra som redan gjort det:

Per H Börjesson är kritisk till aktieindexobligationer i webb-TV inslag.
Sparrebellen vill förbjuda aktieindexobigationer till småsparare.

Men det finns ett enkelt och billigare alternativ till denna produkt. Ett alternativ som ger dig fördelen att du inte behöver betala avgifter (både redovisade och mer dolda) till banken, utan kan använda hela ditt kapital till höja din avkastning. Dessutom är chansen till högre avkastning större om du syr ihop produkten själv.

Hela konceptet går ut på att man kombinerar en fond med låg risk, och ganska säker avkastning, som en räntefond med en fond med större risk, med möjlighet till större avkastning, som en aktiefond. Sedan balanserar man dessa så att avkastningen på räntefonden täcker upp det belopp som man satsar i aktiefonden. På det sättet så man ändå en positiv avkastning, även om aktiefonden går ner Detta kan låta krångligt, men jag kan visa med en bild hur det hela hänger ihop:

AIO_illustration_staplar

Du köper en aktieindexobligation för 11 000 kr + courtage.
Banken lovar dig det nominella beloppet på 10 000 kr tillbaka.

Obligationsdelen / räntedelen växer såpass att det täcker upp det lovade beloppet. Sedan kan optionen (den del som växer med börsen) ge dig en eventuell avkastning om börsen stiger. Det är dock vanligt att man betalar en riskpremie, som banken inte lovar att betala tillbaka. Dessutom tillkommer det också ett courtage som banken tar direkt (ofta 1,5 %). Riskpremien och avgiften är alltså det man riskerar att förlora. Dock trycks det inte särskilt hårt på detta i de informationsblad jag läst… Där pratas det mest om ”kapitalskyddad investering”.

Hur som helst… Hur ska vi kunna sätt ihop något sådant här på ett bättre sätt? Jo, helt enkelt genom att göra samma sak. Vi köper en räntefond (som ju bygger på obligationer) med den största delen av kapitalet, och tar sedan en chansning med resten! Det är alltså inte krångligare än att köpa två fonder! Exempel:

Vi går till banken och vill tryggt investera 40 000 kr. Banken ger dig förslaget att investera 44 660 kr i en aktieindexobligation med inriktning med konsumtionen i USA.

Du börjar alltså med att betala 660 kr i avgift, och sedan riskerar du 4 000 kr… och kan max avkasta 20% + valutaeffekt på tre år.

Man kan också investera så här:

Tror på fortsatt stark börs i USA:
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Skandia USA (Avkastat 106,53 % på 3 år)

Mer global satsning: (Mindre risk ändå)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i SEB globalfond Lux (Avkastat 88,44 % på 3 år)

Tror på utveckling i Indien: (Högre risk, större chans!)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Carnegie Indienfond (Avkastat 76,54 % på 3 år)

Satsa på Sverige: (med lite högre risk)
90 % i Carnegie Corporate Bond A (Avkastat 18,54 % på 3 år)
10 % i Carnegie Sverigefond (Avkastat 111,64 % på 3 år)

Tror på börsnedgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BEAR 2 (Avkastar omvänt från börsen, men dubbelt! -68,83 % på 3 år pga börsuppgång)

Tror på börsuppgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BULL 2 (Avkastar dubbelt som börsen! +141,17 % på 3 år pga börsuppgång)

Vilket alternativ man väljer ovan beror ju på vad man tror börsen är på väg. Men man kan i alla fall ganska enkelt ge sig in och investera på börsen, utan att riskera att förlora alla sina pengar.
(Självklart är alla siffror ovan historiska… de senaste tre åren. Det enda man kan vara ganska säker på är att kommande tre år kommer inte att se likadana ut som de tre senaste. När börsen står på all-time-high kanske man inte ska ge sig in på börsen fullt ut.)

Men vad du gör… ge inte dina pengar till banken, utan sätt ihop ditt eget alternativ! Du kommer att tjäna mer på det, i 4 fall av 5, och ändå bra det femte!
Tänk också på att räntan just nu är väldigt, väldigt låg. Så länge räntan sjunker så är det bättre att ta en lång räntefond (som Carnegie Corporate Bond), men när räntorna stiger igen är det bättre att ta en kort räntefond (som Spiltan Räntefond Sverige)

Lycka till! Och flytta gärna in en del av sparkapitalet på börsen!

Skriv gärna en kommentar nedan med ditt eget alternativ till en aktieindexobligation!

Läs gärna rådet direkt från Per H Börjesson, på Sparrebellen.

Att spara enkelt – det är nyckeln till framgång!

PiggybankInvestera enkelt! Men inte i spargrisen. Pengar ska förränta sig!

Konsumentverket har genomfört en undersökning där de tittat närmare på om personer som följer råd från bankens ”rådgivare” får en bättre avkastning än de som gör sina egna val. Föga förvånande visade det sig att personer som inte tar råd från fondinstitut eller banker får en bättre avkastning. Rådgivarna är nämligen inte rådgivare… de är säljare!

SVT fördjupar sig i ämnet.

Per H Börjesson (VD för Investment AB Spiltan) har skrivit om ämnet flera gånger tidigare. Rådgivarna arbetar inte med att hjälpa dig att få dina pengar att växa. De jobbat med att skaffa intäkter åt sin arbetsgivare, genom att placera dina pengar på det sätt som betalar banken/institutet bäst.

Rådgivarna är dock inga skurkar, men de ger dig inte de bästa råden. Ett exempel är min bror. Han gick till sin bank för att placera pengar och kom ut med aktieindexobligationer. En produkt som är ”riskfri”, där man får tillbaka alla pengar även om det värsta händer. Dessutom kan det ge avkastning och det är aldrig fel!

Tyvärr tar banken 10% i avgift direkt (vanligtvis) och placerar bara 10% av kapitalet i något aktieindex och resten i ränteobligationer. Detta är ju ganska tekniskt, men det betyder i alla fall att banken börjar med att låta kunden betala för hela eventuella risken och sedan ger de kunden en relativ lågriskprodukt med förhållandevis låg avkastning. Dessutom tar de bra betalt. Så arbetar inte en rådgivare,  det gör en säljare. Detta gillar inte Per H Börjesson och inte jag heller.

Vad ska du då göra för att skapa dina egna förutsättningar? Följ några enkla råd:

  • Lägg undan 10% av din inkomst till dina besparingar.
  • Börja bygg ett buffertsparande på ett ”högränte”-konto.
  • Fundera på din riskprofil: hur stor risk du vill ta:
    • Lågrisk: Placera 10% i aktiefonder och 90% i räntefonder.
    • Medelrisk: Placera 50% i aktiefonder och 50% i räntefonder.
    • Högrisk: Placera 100% i aktiefonder.
  • Försök hålla nere avgifter genom att använda en nätmäklare (Avanza eller Nordnet).

Man kan även investera mer avancerat. Man kan köpa enskilda aktier i olika bolag, bygga en aktieportfölj. Men man behöver inte,  man kan spara enkelt och det är nyckeln till framgång. Sedan är det risk som ger avkastning, men man kan hålla nere den genom att vara långsiktig. Här kommer Sparabloggen.com hjälpa dig på vägen!

Lycka  till med dina besparingar!

Räntefonder:
AMF Räntefond kort (väldigt låg risk, avkastningen lägre)
AMF Räntefond lång (högre risk, låg avgift!)

Aktiefonder Sverige:
Avanza Zero (fonden utan avgift på Avanza)
Nordnet Superfonden Sverige (fonden utan avgift på Nordnet)
Spiltan aktiefond Investmentbolag (mycket bra avkastning, låg avgift)
SPP Aktiefond Sverige (låg avgift)

Aktiefonder Globalt:
SPP Aktiefond Global
Skandia Global Exponering
AMF Aktiefond Global

Vilken bank är bäst? – Att byta bank, del 5

Vilken bank som är bäst för dig beror väldigt mycket på vilka tjänster du är intresserad av. Detta avgör lite vilken bank som är bäst för dig. Jag ska försöka ge mina tips, beroende på vart jag själv varit kund:

Skandiabanken
En mycket bra bank som klarar av allt du begär. Från början hade de inga bankkontor, men väl mycket bra och kompetent personal man kunde prata med i telefon. En billig bank som klarar det mesta! Numera har de även bankkontor, så man kan få hjälp in person.

Länsförsäkringar Bank
En mycket bra bank med lokal anknytning och bankkontor att besöka där man kan få hjälp med allt. Att man kan få helhetslösning med försäkringar och eventuell mäklarhjälp är inte heller fel!

ICA-banken
En spännande bank trots det mycket ”folkliga” intrycket. Bra interaktion med ICA-butikerna. Ett bra bankkort utomlands, utan avgifter!

Vad man ska välja? Vad det kostar? Det går nästan inte svara på det utan att ha full koll på hur du använder dina banktjänster! Det blir olika om man använder uttagningsautomat ofta, om man betalar utomlands mycket, om man har mycket sparat på konto, hur man betalar räkningar mm. Men min snabba rekommendation är:

  • Ta ICA-banken om du har nytta av deras specialtjänster.
    (Utomlandsbetalning med kort, är student, använder brevgiro, vill få fullt utbyta av ditt ICA-kort)
  • Ta Skandiabanken om du vill ha lite av allt!
  • Välj Länsförsäkringar Bank om du vill ha personlig kontakt på kontoret!

Småbanker

Mer information om vilken bank man ska välja kan du få här:

http://www.dn.se/ekonomi/spara-pengar-pa-att-valja-ratt-bank/

http://bankforsakring.konsumenternas.se/lana–betala/valja-och-byta/valja-bank

http://bankforsakring.konsumenternas.se/lana–betala/betalningar/olika-satt-att-betala/bankavgifter