ekonomi

Ät klimatsmart OCH ekonomiskt!

Kyckling sallad klimatpexels.com

Svensken lägger ungefär 30 000 kr per person och år på mat. Det blir uppåt 120 000 kr om året för en tvåbarnsfamilj! Samtidigt som vi lägger en hel del pengar på mat så utgör maten en väldigt stor påverkan på miljön. 25% av hushållens miljöpåverkan utgörs av maten. Här har vi ett perfekt upplägg för att göra besparingar!

Den stora ”boven” i maten är köttet. Det kostar i stort sett mest och släpper ut mest koldioxid vid produktion av våra matvaror. Det beror på att vi stiger upp i näringskedjan, och det krävs en hel del resurser för att föda och göda fram det goda köttet. Gör vi en liten översikt över några olika köttsorter ser den ut så här:

Lista Mat

Att ta fram en lista med riktvärden att räkna på för maten är väldigt svårt, och kommer att stämma sisådär. Det finns oerhört många variabler att ta hänsyn till. Jag har använt Mat-Klimat-Listan från Sveriges Lantbruksuniversitet för att plocka fram medelvärden på koldioxidutsläpp för de olika köttvarorna. Sedan är det skillnad på en väl skött nötköttsproduktion i Sverige jämfört med en tveksam verksamhet i Brasilien. (Sedan finns det väl skött produktion i Brasilien med.)**

Koldioxidutsläpp är ändå lättare att hitta bra värden på än priset på varan. Där finns det större variabler. Jag försökte kika på ICA Online i en random-butik (Lerum blev det!). Sedan finns det ju fryst/färskt och Svenskt/utländskt, fina bitar/enkla bitar, extrapris/ordinarie pris. Jag spanade en massa olika priser och försökte välja något i mitten!

Hur kan man då räkna på det här? Jo… varje svensk äter i genomsnitt 50 kg kött per person och år. Vad händer om man byter ut en del av köttet? Man kanske äter kyckling istället för nötkött? Man kanske till och med byter ut en del av köttet till bönor? Vad händer då?

Vår ambition:

  • Vi byter ut 10 kg nötkött/person till kyckling istället.
  • Vi byter ut 5 kg nötkött/ person till bönor istället och 5 kg fläskkött till bönor.
  • Kvar blir kanske 10 kg nötkött och 20 kg fläskkött? Jag vet inte… bestäm du!

Tvåbarnsfamiljen bestämmer sig för att börja laga till kyckling istället för nötkött och prova att använda bönor i köttfärsen under ett år. Vi sparar:

40 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 40 * 190 kr = 7 600 kr
Koldioxid: 40 * 26 kg = 1 040 kg

40 kg kyckling
Kostnad: 40 * 100 = 4 000 kr
Koldioxid: 40 * 3 kg = 120 kg

Besparing
Kronor: 7 600 – 4 000 = 3 600 kr
Koldioxid: 1 040 kg – 120 kg = 920 kg CO2

 

20 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 20 * 190 kr = 3 800 kr
Koldioxid: 20 * 26 kg = 520 kg

20 kg fläskkött
Kostnad: 20 * 90 kr = 1 800 kr
Koldioxid: 20 * 6 kg = 120 kg

40 kg bönor
Kostnad: 40 * 40 kr = 1 600 kr
Koldioxid: 40 * 0,7 kg = 28 kg

Besparing
Kronor: (3 800 + 1 800) – 1 600 = 4 000 kr
Koldioxid: (520 + 120) – 28 = 612 kg CO2

 

Denna förändring i kosten sparade oss 7 600 kr på ett år!

Dessutom sparade vi miljön utsläpp av 1 532 kg CO2. Det motsvarar 6 649 km bilkörning i en Volvo V70! Som att åka Stockholm – Göteborg… 14 gånger.

För att sockra denna dealen lite mer kan man stryka under att kyckling är mer hälsosamt än nötkött. Att bönor är bättre för hälsan än kött. Det låter lite som en win – win – win här!

För att lättare välja ut miljövänligt kött så kolla gärna på WWF:s köttguide.

 

Sallad
foto: Martin Hanner, Spisa.nu

Varför inte ta en god kycklingsallad till middag imorgon? Grillad kycklingfilé med sallad, rödlök och avokado. Billigare, mer hälsosamt och bättre för miljön än oxfilé! Ta receptet här!

 

** När man räknar på miljöpåverkan finns det ju dessutom en massa andra saker man kan fundera på förutom koldioxidutsläpp. Släpps gödsel ut och övergöder Östersjön? Hur produceras fodret? Kommer fisken från hotade bestånd? Hur används antibiotika i produktionen? Man kan också börja titta på moraliska aspekter… hur hålls djuren? Hur ser transporter ut? Frågorna är inte helt enkla… Lite mer info kan ni hitta här.

Annons

Hur köper du mobiltelefon?

Mobil
(Grafik: pexels och Thobias)

En av de vanligaste skuldfällorna  i Sverige är våra mobiltelefoner. Att ha en dyr och fin mobiltelefon ses nästan som en mänsklig rättighet och mobilföretagen har därför ofta svept in telefonköpen med en slöja av avbetalningar och bindningstider. Att räkna ut vad en telefon egentligen kostar och vilket abonnemang som är billigast är komplicerat. Men det finns en stor sparpotential om man kollar igenom köpet ordentligt innan man slår till.

Att mobilkonsumtion lätt leder till stor utgifter är inget nytt. Bland unga är det en vanlig skuldfälla. Så mycket som 760 000 betalningsföreläggande härrörde från mobiltelefon och bredbandsabonnemang 2005, och det har nog inte minskat sedan dess.

vimla
Stöd sparabloggen, öppna ditt abonnemang på Vimla här!

För att undersöka vad en telefon med abonnemang kostar får man göra en hel del beräkningar. För jämförelsens skulle ska jag ”köpa” ett par populära telefoner på olika sätt och se vad som kan tänkas vara det billigaste. Vi jämför några olika telekombolag jämfört med att köpa telefonen kontant med det billigaste abonnemanget. För att sätta lite krav så väljer vi minst 2GB data i abonnemanget.

De tre mobilmodellerna som jämförs är: iPhone SE (16GB), iPhone 6s (16GB) och Samsung Galaxy s7 (32GB).
De olika butikerna som jag jämför är: Tre, Telenor, Telia, Tele2, Comviq, Halebop, fello och sedan kontant i butik med det billigaste abonnemanget där det ingår minst 2GB data (Hallon liten).

Resultatet ser ut enligt följande:

iphone se

iphone 6s

samsung s7
* fello.se har lite rabatterade månader i början. Jag tog ett medelvärde för de 24 första månaderna.

Som synes finns det en hel del pengar att spara genom att se sig omkring!

Sparpotentialen mellan dyraste och billigaste alternativen är:
4 683 kr för iPhone SE
4 824 kr för iPhone 6s
4 108 kr för Samsung S7.

Nu är jämförelsen inte helt rättvis eller enkel att göra. Det är lite olika surfmängd (minst 2GB, men en del var långt över) och kontantpriset kan pressas ännu mer genom att använda lite mindre butiker på nätet. Jag valde ut lite mer renommerade butiker. Det finns alltså kanske ännu mer pengar att spara. Det viktigaste är att du vet vad du gör, och ser dig omkring. (Det kan ju till och med finnas billigare mobiler att köpa…)

Frågan är varför någon skulle välja ett alternativ som är flera tusen kronor dyrare. En viktig anledning är säkert att man inte behöver betala något med en gång, utan handlar telefonen på kredit. Kredit är alltid dyrare. En intressant sak är att man får gräva ganska djupt ner i avtalet för att hitta ord som kredit, lån och ränta…

(Räknar man lite enkelt så blir ju räntan på ovanstående lån ca 4 500 kr för en telefon som kostar 7 000 kr… Alltså 2 250 kr/år eller en effektiv ränta på ca 30%. En ganska hög ränta i minusräntemiljö. Fast så kan man ju inte riktigt räkna eftersom produkterna/abonnemangen skiljer sig lite åt.)

En annan anledning till att de dyra alternativen väljs är säkert att det är svårt att överblicka vad det totala priset egentligen blir, och att man inte jämför tillräckligt ofta. Här är det bra att ta hjälp av de olika prisjämförelsetjänster som finns på nätet. Till exempel:

compricer för telefonabonnemang.
prisjakt för telefon och abonnemang.
pricerunner för telefoni.

Lycka till i telekomdjungeln!


Stöd sparabloggen! Öppna ditt abonnemang på fello här!

Peer-to-peer: utlåning med risk? 

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 17.59.57

Har Ni hört talas om Toborrow, Lendify eller Savelend? Det är en affärsidé där man som privatperson kan vara bank och låna ut pengar till privatpersoner eller företag. Det låter intressant vid en första anblick men hur ser det ut i verkligheten?

Ett av företagen som sysslar med denna verksamheten är eller rättare sagt var, Trustbuddy. De har nyligen försats i konkurs då man upptäckt att inlånat kapital använts felaktigt. Det rör sig om ca 40 miljoner kronor av det kapital som inlånats av privatpersoner sedan starten av verksamheten.
Visst blir man misstänksam mot denna sortens verksamhet men grundidén är god då man helt enkelt struntar i de etablerade kreditinstituten.

Hur fungerar det?
Grundprincipen är enkel. Som privatperson kan du starta ett konto hos någon av peer-to-peer företagen. Du sätter in pengar som sedan lånas ut till en motpart. För detta erhålls en ränta som är uppbygd efter hur kreditrisken ser ut hos låntagaren.
För den som vill låna sker det en vanlig kreditprövning i samband med låneansökningen. Skillnaden kommer när man skall få ihop kapital, då detta kommer från många olika investerare som är privatpersoner.
När man lånar ut varierar den förväntade räntan kraftigt och detta beror givetvis vilken kreditbedömning man har gjort av den personen eller företaget man lånar ut till. En förväntad avkastning kan ligga mellan 3-10%, där riskviljan ökar med avkastningen.
För att hålla nere risknivån är det bra att sprida ut pengarna till många låntagare och därmed hålla ned risken om det visar sig att man inte får tillbaka pengarna från en av låntagarna.

Lendify lovar till exempel följande: ”Lendifys genomsnittlige låntagare har: Inga betalningsanmärkningar (ett krav), medelinkomst över 400 000/år och fast anställning.”

Hur går man då tillväga?
Här är en beskrivning från företaget LendLink hur processen ser ut och det skiljer sig inte mycket från de övriga företagen.

Skapa konto: Skapa ett konto i ditt namn på LendLink. Du identifierar dig via e-post och BankID. Detta tar inte mer än 2 minuter.

Sätt in belopp: Sätt in önskat belopp på ditt konto, minsta summan du kan investera i ett lån är 200 kronor. Pengarna sätts in på ett klientmedelskonto och tillhör inte LendLink.

Välj investeringssätt: Du kan välja mellan manuell utlåning eller automatisk utlåning. Vid manuell utlåning väljer du själv vilka lån som du vill låna ut till. Vid automatiserad utlåning anger du dina utlåningsvillkor och systemet matchar dina önskemål med de lån som kommer in i marknaden. Automatisk utlåning återinvesterar din månatliga avkastning så du hela tiden får avkastning på dina pengar.

Avkastningen: Varje månad får du ränta och amortering på dina utlånade pengar utbetalade till ditt LendLink-konto. Du väljer själv om du vill återinvestera eller ta ut dina pengar. LendLinks serviceavgift dras av på din ränteinbetalning varje månad innan pengarna sätts in på ditt LendLink-konto.

Toborrow
Denna Peer-to-Peer skiljer sig lite från de andra. Toborrow riktar uteslutande in sig på företag som vill låna pengar. Det hela bygger på att man lånar ut pengar genom att lämna bud. Ett företag anger t.ex vilken summa de vill låna, löptid, start- och slutdatum för räntebudet. Man kan gå in och läsa om företaget och det har också gjorts en riskbedömning som baseras på externa kreditbedömare som Business Check, Soliditet och UC. Här finns några länkar för att läsa om Toborrow. Länk 1, 2 och 3

Läs mer om bolagen för att få Er en uppfattning om hur verksamheten fungerar och vad man kan förvänta sig av denna affärsmodell: LendifyLendLinkSparlån och Savelend.

Besök även denna utmärkta sida om Peer-to-peer lån.

För att se hur det fungerar bestämde vi oss för att investera ett litet belopp i några av bolagen. Valet föll på  Lendify, Toborrow och Savelend. Uppföljning kommer i ett senare blogginlägg.

Vill dock påminna om att denna sortens investeringar är långt ifrån riskfria. 

Sparabloggen önskar en trevlig påskhelg

Skärmavbild 2016-03-23 kl. 16.51.24.png

 

 

Strategi? Köpa sig genom fallet!

NYC Stock Exchange

Köper sig silverräven genom nedgången? wikimedia

Det känns jobbigt att äga aktier när börsen går ner 20% på kort tid. (Sedan 27 april 2015). Man blir osäker och undrar vad man ska göra. Är börsen kanske inget att ha? Man bara förlorar pengar. Givetvis är det inte så… eller rättare sagt: det beror på. Och vad ska man egentligen göra när börsen faller?

För det första: Pengar du är beroende av på kort sikt (upp till 2 – 3 år) ska inte vara investerade på börsen. Sådana pengar är något sorts målsparande  och då ska risken vara låg.

Resten då? Det långsiktiga kapitalet? Är det dags att sälja det? Det är givetvis upp till var och en. Om du inte klarar av en nedgång bör du nog inte ha så mycket pengar på börsen. Risken är att du blir nervös, hoppar från tuva till tuva, köper och säljer för att försöka maxa din avkastning. Med en sådan luddig strategi är risken stor att du istället förlorar pengar. Det är väldigt svårt träffa rätt hela tiden. Du ska inte sälja nu! Om du skulle sälja för att undvika nedgången skulle du gjort det för minst ett halvår sedan. I alla fall enligt Hemberg .

Jag tänker föreslå en strategi där du köper dig genom krisen. Sälj när alla är vill köpa, och köp när alla vill sälja. Men det gäller att vara stark, och att ta det försiktigt. Gör så att du köper för en viss summa varje månad. Lite åt gången liksom. På det sättet så behöver du inte träffa botten, utan snittar hela tiden ner din inköpskurs och i slutändan har du köpt till ett helt okej pris.

  • Titta på vilka 6 – 10 bolag du tror på på lång sikt. (Eller bra fonder)
  • Investera lite varje månad fördelat över dessa.
  • Var stark och fortsätt även om börsen fortsätter ner.
  • Var glad om börsen går ner. Du köper billigare!
  • Var glad om börsen går upp. Du tjänar pengar!

Denna strategi är alltså enkel, och dessutom med en positiv känsla, om man ser sina affärer på rätt sätt. Struntprat! Hör jag er säga. Vara glad oavsett hur det går? Dumheter! Faktum är att strategin håller på lång sikt (om inte världen går åt fanders.) Jag ska visa med ett exempel. Låt oss säga att vi har ett scenario som likar nedgången 2007 – 2009. Börsen ska fortsätta rasa till den gått ner ungefär 50%. Hur blir det då?

Jag har satt ihop en grafik. Det är dagens börs (OMXS30) jämfört med börsen 2007 – 2009. I början är graferna olika (från april -15 till idag). Sedan låter jag dagens nivåer följa upp och nedgångarna från förr. Linjen visar vart min vilda simulation börjar.

Finanskris börsen

Det enda man egentligen kan vara säker på är att det inte blir så här… men det är något att utgå ifrån.

Om detta är vad vi har att ”se fram emot”, kommer det då att fungera att köpa sig igenom det här? När når man i så fall break-even?

Jag har utgått från indexet ovan. Köpt för 6 000 kr varje månad (i index). Sedan forsätter jag med detta varje månad i ca 1,5 år. Från jan-16 till sept-17. Resultatet ser ut så här:

Köpa sig genom

Man handlar lite varje månad. Värdet går först ner, men stiger sedan igen.

Som ni ser i tabellen ser det som allra mörkast ut i december. Insatt kapital är då 72 000 kr och värdet är endast 60 170 kr. Det motsvarar en nedgång på 16%. (Index har under samma tid fallit 26%.) Men som bekant är det alltid mörkast före gryningen ( som denna artikel säger… i djupaste mörkret 2009 ). Sedan stiger värdet på börsen igen och i slutet av sommaren 2017 ligger man på vinst igen.

Att börja månadsspara och ständigt köpa billigare tills det vänder är en strategi som fungerar. Det är inte den som maxar din avkastning (som den strategin där du köper på botten och säljer på toppen. Den strategin ger en superbra avkastning. Men då sålde du ju redan 27 april förra året!) men den är enkel att utföra. Dock kan det vara psykiskt påfrestande att köpa igen och igen, och det bara sjunker. Payoffen kommer på slutet. Strategin att köpa sig genom en nedgång, eller att månadsspara, är en strategi som fungerar över lång sikt. Den eliminerar spararens känsla för tajming. Se bara till att välja bra/stabila bolag och behåll dem.

Hur du sedan ska göra med redan insatt kapital är en annan historia. Sakta lägga över till säkrare bolag? Köpa XACT BEAR och hedga din portfölj mot nedgång? Sitta still i båten? Svårt att säga, men att paniksälja är nog ingen bra idé.

Lycka till i utförskanan! Den kanske redan har vänt?

Dividend carpet bombing

bomb-29527

Tänk att kunna få extra pengar varje månad genom att äga aktier. Ja, det är möjligt om man bygger upp en portfölj med rätt utdelningsbolag.

Utdelningar i Sverige är vanligast på våren men det finns undantag där preferensaktier ofta har utdelning fyra gånger om året eller till exempel Atlas Copco som har utdelning två gånger om året. Men för att göra den här listan komplett kan det vara bra att komplettera med aktier från till exempel USA.
Har man en långsiktig investeringsstrategi kan det vara intressant att bygga sina innehav på stabila bolag som har höjt sin utdelning under många år, de så kallade utdelningsaristokrater (bolag som höjt utdelningen i minst 25 år). Att investera i dessa bolag har visat sig vara en lönsam affär om man är långsiktig.

När man köper utländska aktier måste man betala en källskatt som ligger på 15% av utdelningen. Därför är det bra att ha koll på om man har en vanlig aktiedepå, ISK eller KF. Det är utan tvekan bäst att äga utländska aktier i en Kapitalförsäkring för där får man tillbaka hela den utländska källskatten så småningom. Har man pengarna i en ISK är det begränsat vad gäller återbetalning av källskatten.

Bygga en bombmatta
1. Leta efter bolag som har haft många år av utdelningshöjning
2. Komplettera med ytterligare bolag med månadsutdelning och preferensaktier
3. Dela upp utdelningstillfällena över ett helt år och se till att diversifiera portföljen
5. Köp både svenska och utländska bolag
6. Öppna en KF som du döper till Bombmattan de Lux (eller valfritt)

Svenska bolag som kan kvala in på listan är till exempel: Castellum, Hufvudstaden, Atlas Copco, Nibe, Assa Abloy, Sweco. Om man vill frångå principen med stabila utdelningsbolag kan man titta på preferensaktier som till exempel: SAS Pref, Läs mer här om Preferensaktier. Det kan också vara smart att slänga in till exempel högavkastande som eWork Scandinavia eller ett investmentbolag.

Bland de amerikanska bolagen återfinns många som är kända för oss svenskar: Colgate-Palmolive, Johnson & Johnson, McDonald’s, Procter & Gamble, Stanley Black & Decker, Wal-Mart Stores, AT&T och 3M Company. Letar man efter högutdelarna bland de stabila utdelningsbolagen kan man plocka in: HCP (6,36%), Chevron (4,69%), Universal Health Realty Trust (4,86%), National Retail Properties (4,52%), Consolidated Edison (4,18%) och Bowl America Class A (5,01%). Sen är det alltid trevligt om man kan hitta bra bolag som delar ut varje månad: Realty Income Corp eller LTC Properties.

Om man verkligen vill ha ett jämt flöde med utdelningar skulle man rent teoretiskt kunna få utdelning varje vecka. Detta åstadkoms genom att bolagen delar ut olika datum varje månad. Dock skulle antalet bolag antagligen behöva öka kraftigt och kanske ligga runt 30-35 stycken.

Givetvis blir inte utdelningen mer över året med denna metod men rent psykologiskt känns det bättre med ett jämt flöde av pengar som strömmar in på kontot. Om man nu väljer att tillämpa detta är det väldigt viktigt att hitta bra stabila bolag.

Här kommer nu ett exempel på bolag som man kan välja för att bygga upp sin månatliga utdelningsportfölj.

Skärmklipp 2015-12-27 09.16.18

Här finns andra exempel här och här på hur man får utdelningar varje månad. Ett äldre inlägg på Avanza tar upp bra bolag vars utdelning har ökat under mycket lång tid.

Kom ihåg att detta är ett sätt man kan investera på och att bolagen är endast förslag.

Lycka till!
Sparabloggen

Första räntehöjningen i USA på 10 år

Federal reserve

Federal Reserve bestämmer bland annat över styrräntan i USA. En höjd styrränta visar bland annat att USA ekonomi utvecklar sig åt rätt håll.

En höjd styrränta är ett styrkebesked från USA. Ekonomin går framåt, och bedömningen är att den snart kan stå på egna ben. Ett tecken på att USA kan vara det draglok i ekonomin som så väl behövs.

En höjning på 25 punkter (0,25%-enheter) och signaler om att vidare höjningar kommer, men inte omedelbart. Ett väntat, och av många efterlängtat, besked. De signaler som finns om att fortsatta höjningar kommer i ett lite lugnare tempo visar också att Fed inte lämnar bolagens utveckling helt åt sig själv riktigt än.

Beslutet är lite historiskt. Det är första gången på ca 10 år som det kommer en höjning av räntan, och första gången sedan 2008 som styrräntan inte ligger på 0 %. Kan det vara så att det värsta är över, och världen på väg att normaliseras?

På tiden säger vissa… för sent säger andra. Det gäller att betala av skuldberget som hunnit byggas upp under tiden också.

Hur som helst kan man nog konstatera att räntehöjningen kommer att påverka börserna, framförallt den amerikanska. Men det finns säkert andra delar av vår ekonomi som kommer att påverkas också.

Börsen
Den höjda räntan blir som ett kvitto på att bolagen går bättre, och inte behöver lika mycket stöd. Man kan eventuellt vänta högre vinster framöver, och räntan är ju trots allt inte så hög än.

Dollarn
En högre ränta kommer att höja värdet på dollarn gentemot kronan. Detta gör semestern over there lite dyrare, men investerar du på amerikanska börsen får du en trevlig valutaeffekt. Många svenska bolag tjänar på en svag krona. De som gör affärer med USA får just en sådan effekt.

I kort kan man säga att alla tecken som visar på en normalisering av ekonomin är positiva i det långa loppet. Alla världens ekonomier är byggda för en viss ränta, en vissa inflation och höjningen är ett tecken på att vi är på väg dit.

Nu väntar vi på Yellens presskonferens och vad som kommer fram där!

Strukturera ditt sparande!

Besparingar

Lägg inte dina pengar i en burk. Öronmärk dem till olika saker, och spara på olika sätt!

Det är lättare att nå sina sparmål om man har tydligt mål och struktur på sitt sparande. Det övergripande målet med ett sparande är ju att skaffa sig ekonomisk trygghet, samt ett större utrymme att använda sina pengar till det man själv vill. Följer du strukturen in detta inlägg så blir det lättare för dig att lyckas med det!

(Detta inlägg är en del av boklotterier på  Sparabloggen.com. För att delta i lotteriet av en helt ny bok ska du gilla vårt inlägg på Facebook, leta upp Sparabloggens sida på facebook och gilla den. Du kan också retweeta oss på Twitter eller följ oss (@sparabloggen, @lysandeframtid).  Alla ni som gör något av detta deltar i lotteriet av två böcker!)

Målet med att spara kan vara lite olika, men jag tror att alla människor som sparar gör det antingen för trygghet eller frihet, eller båda. Tryggheten att klara oförutsedda händelser i livet, som en sjukskrivning, en trasig bil, en trasig tand eller nya snökängor åt barnen. Friheten att kunna åka på semester, köpa en ny bil, äta en middag på restaurang eller ta ledigt från jobbet.

För att lyckas så bra som möjligt med sitt sparande är det dels viktigt att ha koll på sin budget, att skapa ett överskott och spara till sig själv först. Sedan är det också bra om man lyckas skapa en struktur på sitt sparande. Att lägga alla sina pengar i en burk som man ställer längst in i ett köksskåp är inte så lyckat av flera anledningar (inbrott, inflation, husbrand och ingen avkastning är några.)

Jag ska försöka beskriva en sparstruktur som man kan använda sig av. Det är säkert inte den enda, och det kanske inte passar alla. Men det är en utgångspunkt. Jag har börjat med en prioriteringsordning om hur man ska klara livet så bra idag, imorgon och i framtiden. Jag tycker man bör dela upp sitt sparande i tre kategorier; buffertkonto, målsparande och pengamaskinen/långtidssparande.

Sparstruktur

Skapa en struktur på ditt sparande så att dina pengar blir öronmärkta och investeras till lämplig risk. Det blir lättare att f överblick och se om du nått dina mål!

Buffertkonto      Säkerhetsbälte liten

Buffertkontot står för den omedelbara trygghet, ditt ekonomiska säkerhetsbälte. Att klara en oväntad lite större utgift utan att behöva försaka semesterkassan eller ta ett lån. Se på buffertkontot som den kudde du landar på när du halkar och drattar på ändan… rent ekonomiskt.

Hur stort buffertsparandet behöver vara beror mycket på hur du lever och vad du äger. Någonstans mellan två och tre månadslöner kan vara lagom. Du bör klara ditt liv ett par månad även om löneutbetalningen strular. Du bör klara av att laga värmepannan eller bilen om de går sönder.

Pengarna ska inte låsas, men ska givetvis ge en viss avkastning. Alltså ska de sättas på ett räntekonto med rörlig ränta. För närvarande är detta antagligen inte på din bank. Banker som tillhandahåller tjänster som betalkort och lönekonton har inte sparränta idag. Exempel:

Med insättningsgaranti:
Bluestep Finans – 1,05% (ändras snart till 0,95%)
Santander Buffertkonto – 0,8%

Utan insättningsgaranti:
Alkelius spar – 3%

Vill du leta bland fler alternativ så kan du göra det på Compricer.

 

Målsparande        Målsparande liten

Det finns många saker som vi tänker oss att vi behöver, men som vi inte kan köpa utan att spara ihop till det först. En ny bil, dator, cykel, mobiltelefon, resa mm mm. Denna konsumtion bör man spara ihop till, och inte köpa på kredit/avbetalning. Det ger dig en sundare ekonomi och du slipper betala ränta när du gör dina köp. Tanken är att du ska få betalt för ränta, inte betala ränta!

Hur stort ditt målsparande är, och hur lång tid du sparar avgör hur dessa pengar ska placeras. Är det lite kortare tidsperioder så ska du ha en liten risk, ska du spara längre så kan du ha större risk.

Nästa års semester, tidshorisonten är ca 1 år.
Om man sparar så kort tid som ett år är risken alldeles för stor för aktier, aktiefonder eller annat som är kopplat till börsen. Det skulle kunna gå upp riktigt bra, men om det går ner hinner det inte återhämta sig på ett år.

Alternativen är ett räntekonto likt ditt buffertkonto, ett bundet räntekonto som ger lite mer ränta (bundet på 6 mån – 1 år. Detta är inget alternativ i dagsläget) eller en räntefond med låg avgift. Spiltan Räntefond som du handlar genom en ISK.

Ny bil, tidshorisonten är ca 3 – 5 år.
Om man ökar både kapitalet och tidshorisonten till tre år och uppåt så kan man blanda in en del högre risk, som kan ge en del högre avkastning. Man kan blanda in en billig blandfond om investerar en del i räntor och en del i globala aktier. Ett par exempel är AMF Balansfond och SPP Generation 40-tal med en hyfsat låg förvaltningsavgift.

Det handlar om att hitta en lagom fördelning mellan räntor och aktier. Lite hjälp på vägen kan du hitta i risktrappan . Ju längre du sparar desto större risk kan du ta. Men det beror också på hur mycket risk du kan tänka dig att ta.

Spånar jag lite kom denna fördelning fram. Men det är väldigt svårt att säga för det beror på så många faktorer. (Din riskbenägenhet, din övriga ekonomi, tajming på börsen, osv)

2 år – lite risk – 90% räntekonto, 10% blandfond
3 år – lite+ risk – 70% räntekonto, 30% blandfond.
4 år – lagom risk – 75% räntor, 25% aktiefonder
5 år – mer risk – 60% räntor, 40% aktiefond

 

Pengamaskinen     Framtidsträd litet

Pengamaskinen  är det sparande som kommer att ge ditt liv en rejäl guldkant i framtiden. Det långsiktiga sparandet är den uppskjutna konsumtionen som ger dig frihet att göra ”vad du vill” i framtiden. Denna del av ditt sparande får lång tid på sig att utvecklas och får med ränta-på-ränta-effekten en möjlighet att växa sig riktigt starkt i framtiden.

Hit kan man räkna ”det påtvingade” pensionssparandet, men också ditt eget långsiktiga sparande. Eftersom detta sparande kommer att vara i 7, 10 eller kanske 20 år, bör man placera det på börsen. Antingen direkt i aktier eller mer bekvämt i fonder. Bli inspirerade i ditt långsiktiga sparande av t.ex. Per H Börjesson (som ursprungligen är från Alingsås) och Günther Mårder.

För att lyckas riktigt bra med din pengamaskin ska du försöka följa några (relativt) enkla råd:

Har du byggt upp en stark pengamaskin så kommer den till slut att generera pengar till dig, en extra lön, utan att du behöver göra något alls! Vilken guldkant!

Följer du detta upplägg och de råden som finns här går du mot en mycket starkare ekonomi i framtiden och skapar trygghet och frihet åt dig själv och din familj!

ps. Glöm nu inte att interagera med oss på Facebook och Twitter! Gilla Sparabloggens sida, eller följ oss på Twitter! Man kan också gilla eller retweeta inlägget! ds.

Betala dig själv först!

pengar växer
pixabay.com

”Kontot är tomt i slutet av månaden! Jag kan inte spara.” Var fjärde svensk har inga pengar kvar i slutet av månaden, visar en undersökning som SBAB gjort (2011). Var femte svensk har ingen buffert sparad. Det gör att man lever i en ganska stor ekonomisk risk. Vad händer om en oförutsedd utgift dyker upp?

Men vad ska man göra då? Om pengarna är slut, så är det slut! Svaret är betala dig själv först. Innan man betalar räkningar och annat så betalar man sig själv först. Man kan till och med göra det med autogiro. Om lönen ramlar in den 25:e, så ordna en automatisk överföring från lönekontot samma dag eller dagen efter.

Detta gör nog en del lite nervösa. Ska man strunta i räkningar? Vad händer om man inte har råd med maten sedan då? Jag vill hävda att det inte ska finnas en motsättning mellan att betala sig själv först och att ha råd med sitt liv. Det hela handlar helt enkelt om budget. Det största skälet för de flesta som inte har pengar kvar i slutet av månaden är dåliga vanor, att pengarna brinner i fickan. Man ser att det finns pengar kvar på kontot så man fikar en gång till, köper de där byxorna, tar en öl till på krogen eller köper ännu en pryl. Saker man inte behöver, egentligen inte saknar och som man bara gör för att man kan.

Många har pratat om detta före mig.  Vad skulle jag annars ha fått ett sånt klatschigt motto i från? Men det är faktiskt sant. Ska man lyckas spara regelbundet varje månad så ska man inte testa sin självdisciplin varje månad. Man ska betala sig själv först. Det är ju nämligen det som betala syftar på. Man sparar undan pengar till sig själv, som går till trygghetsbuffert, eller till drömmarna i framtiden.

Jag har lagt upp ett sätt man kan använda för att inte lockas att spendera pengar i onödan. Systemet bygger på tre olika konton:

  • Ett lönekonto/transaktionskonto där lönen kommer in och utgifterna går ut.
  • Ett buffertkonto där du har pengar sparande som du kanske kan behöva komma åt snabbt. Om bilen går sönder till exempel.
  • Ett långtidsspar där du sparar dina pengar som du ska använda i framtiden. Din pengamaskin!

Betaladigsjälvförst

  1. Lönen kommer in på ditt lönekonto / transaktionskonto / kontot där du kopplat ditt kort.
  2. Det första som sker är en automatisk överföring på det belopp du bestämt att spara varje månad till långtidssparandet. 10 %? 5 %?
  3. Betala alla räkningar.
  4. Om det finns mer pengar kvar på lönekontot än vad du budgeterat att du behöver under månaden så flyttar du överskottet till ditt buffertkonto. Kanske behöver du inte använda dem denna månad?
  5. Löpande utgifter betalas under månaden. Mat köps, kläder inhandlas och du kanske går på bio. Om du behöver får du ta tillbaka lite av det du förde över till ditt buffertkonto. Fundera på varför, för du spräckte din budget!
  6. Om det blir lite kvar av överskottet på buffertkonto så flyttar du det till långtidssparandet. Buffertens storlek är ju redan förutbestämd.

Man måste givetvis inte göra exakt så här. Jag tycker dock att det fungerar ganska bra! Jan Bolmesson, på RikaTillsammans har ett liknande system. Han vill att du ska strukturera din privatekonomi som ett proffs.

Hur mycket ska man då betala sig själv/spara? Det är svårt att svara på eftersom det handlar så mycket om vilka mål man har. Vi brukar rekommendera att man sparar 10% av sin lön varje månad. Gör man det under hela sitt yrkesverksamma liv så kommer man att leva väldigt gått på det i framtiden! Har man inte det målet så kan man ju börja med 1%! Då upptäcker man att det är så lite att man inte ens märkte det. Då kan man spara 2% eller 4% ganska enkelt.

Ett annat sätt att tänka är att fundera på vad man sparar till. Om man har sin buffert på plats, så kanske det är julklappar och semester man sparar till? Vad kan det gå på? 10 000 kr? 20 000 kr? 30 000 kr? Ska man spara 30 000 kr/år måste man lägga undan 2 500 kr varje månad.

När man väl har sitt mål klart så får man ta en titt på sin månadsbudget och hitta utrymmet för sitt sparande. Ett annat sätt är att helt enkelt lägga undan sitt sparande det första man gör och sedan leva på de pengar som blir kvar. Jag tror att många skulle bli förvånade över att det faktiskt går!

Ekonomiunderhållning i sommarnatten

böcker

Foto: pixabay.com

Nu när sommaren är här och det förhoppningsvis finns tid över för andra saker än att jobba, äta och sova. Passa på att utforska den aldrig sinande ström av böcker, tidningar, podcast, bloggar och klipp på youtube inom den ekonomiska sfären. Lite beroende vilket intresse man har, finns det stora möjligheter att sätta sig in i makroekonomiska frågor såväl som jordnära spartips. 

Tidningar
Börja dagen med Dagens Industri, en trevlig frukostläsning där man över sommaren kan få 8 veckor till det fantastiska priset av 199 kronor. Finns givetvis att tillgå via dator eller surfplatta. Veckans affärer, Affärsvärlden och Privata affärer är tre andra tidningar som är värda att ta en titt på. Vill man inte betala kan man alltid surfa in på deras respektive sida och läsa en begränsad variant.

Svenska ekonomipoddar
Fill or Kill: tradingpodd som har en ganska hög ingångsnivå kunskapsmässigt.
Börspodden: John och Johan resonerar kring hur marknaden ser ut och ger konkreta aktietips.
Kreditvärlden: En podd som leds av Louis Landeman och Gabriel Bergin där de pratar om företagsobligationer. Vad är det för något och hur man kan investerar i dem, men också mycket mer. Riktigt intressant.
Aktiepodden, Aktiespanarna och Ekonomiska klubben: Är alla Aktiespararnas egna poddar som inger förtroende med analyser och spekuleringar kring börsen.
Analyspodden: Dagens industris egen podd som pratar kring olika händelser i marknaden.
EFN: Är ett dotterbolag till Handelsbanken. Driver poddarna Plånbokspodden, Makropodden och Börslunch.
Fondpodden: intressant podd som belyser fondvärlden med intervjuer och historiska tillbakablickar.
Placeras Stockholmsbörsen: Chefredaktören Tomas Linnala diskuterar börsen och händelser kring den och lämnar också konkreta aktietips.
Sparpodden: Pratar om sparande i allmänhet med ett visst fokus åt börsen. 90 avsnitt hittills med Günther och Jan finns att tillgå men det är osäkert vad som ska hända då bägge herrarna har slutat.
Plånboken i P1: Vardagsekonomiska frågor i klassisk P1-anda.
En Economistas Podcast: Bloggfenomenet och entreprenören Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius ger råd om privatekonomi. Skiftande nivå på denna podd.

Böcker
Vår ekonomi: Klas Eklund.
The Intelligent Investor:  Benjamin Graham
Tankar om aktiesparare: Urban Bäckström
Investera som mästarna: från Aktiestinsen till Soros: Jonas Bernhardsson
Så här blev Warren Buffett världens rikaste person: Per H Börjesson
Så här kan alla svenskar bli miljonärer: Per H Börjesson
Vägen till ekonomisk frihet: första miljonen om sju år: Bobo Schäfer
Vägen till din första miljon : alla kan bygga en egen pengamaskin: Tobias Schildfat
Rich Dad, Poor Dad Vägen till ekonomisk framgång: Robert T Kiyosaki
Rik på riktigt: en värdefull vardag är möjlig: Fredrik Warberg och Jörgen Larsson
Vem tog mina pengar?: Robert T Kiyosaki och Sharon L Lechter
Ta makten över dina pengar: Nina Jansdotter
The Richest man in Babylon: George Clayson

TV/Youtube
Låna för livet med Claes Hemberg återfinns på Urplay.se.
Lyxfällan på TV3
På youtube finns en uppsjö av klipp av olika kvalité och innehåll. Sök på ämne som intresserar dig och du får garanterat upp en film i ämnet.

Ha en skön sommarunderhållning!

Ta hjälp med att få kontroll över utgifterna!

Lånaförlivet Hushållets utgifter

I del 3 av Låna för Livet la Claes Hemberg fram medelutgifterna för en svensk snittfamilj. Snittfamiljen har utgifter på 435 000 kr/år.

Det kan vara lättare sagt än gjort att göra en hushållsbudget. Vilka utgifter har man egentligen? Vad handlar man egentligen varje månad? Hur ser den verkliga budgeten ut?

Enligt Hemberg har snittfamiljen utgifter för 36 300 kr varje månad. Om detta är tillämpligt för dig och ditt hushåll är omöjligt att svara på. Det beror på så många olika saker. Vart man bor (storstad/landsbygd), hur stort hushållet är (ensam / stor familj), vilka vanor man har. Men för enkelhetens skull så använder jag det som utgångspunkt.

Jämför vi denna budget med snittlönerna för 2013 får vi följande bild:

Utgifterna gäller en familj, två arbetande vuxna med barn.

Inkomst man: 31 500 kr – 10 395 = 21 105 kr
Inkomst kvinna: 26 700 – 8 811 = 17 889 kr
Totalt in på kontot: ca 39 000 kr
Utgifter: 36 300 kr
Överskott: 39 000 – 36 300 = 2 700 kr

Det finns ett överskott på ca 2 700 kr som kan läggas undan till sparande. Sparande på lång sikt eller till semester eller liknande. Detta är gott och väl. Det finns 32 400 kr (2 700 kr * 12 mån) som kan läggas på vad man nu anser sig vilja använda dem till.

Frågan är nu: Hur stort överskott har du? För att få hjälp att ta reda på det finns väldigt smidiga digitala verktyg. Man vill ju gärna slippa att gå igenom kontoutdrag för ett år tillbaka och gå igenom varenda post. Vi har testat två verktyg:

Smartbudget

Webbsida där du kan importera in dina kontoutdrag och få hjälp att sammanställa dem på ett överskådligt och bra sätt. Vi har inte använt tjänsten på ett par år, men det finns många smidiga funktioner även i gratisversionen.

Smartbudget_mobil

Tink

Mobilapp som automatiskt kan plocka in kontoutdrag från din bank/banker/betalkort. Efter att ha hjälpt appen att kategorisera din utgifter så kan du få en mycket bra överblick över alla dina utgifter.

Tink

Vår rekommendation är att man bygger sin månadsbudget så att man kan spara undan 10% av sin inkomst. I ”snittfallet” ovan så skulle det motsvara att minska utgifterna såpass att man kan lägga undan 3 900 kr varje månad. Vilka utgifter ska man skära i för att få loss 1 200 kr till? Fritid? Övrigt?

Använder du de digitala verktygen så får du hjälp att ta reda på det!

Lycka till med budgeten!