fondportfölj

Asiatiska gränsmarknader, där tillväxten finns.

Filipinnerna.jpgCC2, 1, 2, 3.

Det pågår ett skifte på många håll i världen. Den industriella revolutionen sveper fortfarande över världen och formar om jordbruksregioner till industriregioner. Dessa områden brukar benämnas gränsmarknader/frontier markets. I dessa områden finns det stor tillväxt att ta del av! (och en hel del risk!)

Claes Hemberg på Avanza har varit på investerarresa i Asien och bloggat  och poddat därifrån. Jag lyssnade på poddavsnittet och fick en del inspiration till hur jag kan placera en del av mina investeringar. Att låta sitt kapital söka sig till de marknader där tillväxten är bäst är alltid en bra idé. (Se dock tillägg om riskhantering också…) Ska kapitalet avkasta så måste det finnas där tillväxten finns. Tillväxten är som störst där det finns utrymme att växa och utvecklas. Potentialen till detta måste vara som störst i regioner som ännu inte utvecklats så mycket.

Man kan (lite grovt) dela in världen i fyra kategorier; mogna marknader, tillväxtmarknader (emerging markets), gränsmarknader (fronter markets) och underutvecklade marknader. Bäst tillväxt hittar vi i tillväxtmarknader eller kanske främst gränsmarknader.

Några av de länder som har bäst BNP-tillväxt just nu finns i Asien. Tittar man på tidsperioden 2000 – 2007 finner man följande BNP-tillväxt: Indien 8%, Indonesien 7% och Filippinerna ~7%. Dessa siffror är en genomsnittlig årlig tillväxt. Det betyder att BNP fördubblas över en tioårsperiod! (Sverige har max haft 6,9% i BNP-tillväxt ett enstaka år 1970 )

Denna fantastiska tillväxt som de här länderna uppvisar under en sådan lång period beror dels på, som sagt, denna försenade ankomst av den industriella revolutionen. Det finns en enorm kraft i förändringen från en jordbruksekonomi till en industriell ekonomi. Det finns tecken på att de här länderna tar över stafettpinnen som världens tillverkningsregion. Denna omställning medför också att människor tar steget från fattigdom till en konsumerande medelklass. Vilket i sin tur också ökar BNP-tillväxten.

Andra positiva faktorer i landet när det kommer till BNP-tillväxt är en demografi med många arbetsföra och få gamla. (Snittåldern är 23 år!) Dessutom har de en ökande befolkningsmängd som ger stora möjligheter.

Detta sker dock inte helt utan svårigheter. Det finns enorma utmaningar att överbrygga. Infrastrukturen måste byggas ut, förbättras och effektiviseras. Det politiska systemet måste reformeras så att demokratin förstärks, korruption bekämpas och mänskliga rättigheter förstärkas. Något som de jobbar med och, till skillnad från ”oss”, har ett facit i hand som de kan utgå ifrån.

Hur investerar man då i de här länderna, eller gränsmarknader?

Svenska bolag med exponering i Filippinerna

Transcom WorldWide
Transcom_logo_blue_RGB

Transcom är en global specialist inom kundservice och kundnöjdhet. Företaget levererar lösningar inom kundtjänst, försäljning, teknisk support samt fakturabevakning, och påminnelsehantering. Företaget finns representerat i 23 länder. Bland annat Filippinerna.

Transcom hade en fantastisk omsättning före finanskrisen. Efter det så ser siffrorna inte lika fantastiska ut.

Atlas Copco
Atlas Copco

Atlas Copco är en global leverantör av kompressorer, vaukuumlösningar och luftbehandlingssystem. Atlas Copco har en relativt stor närvaro i Filippinerna.

Av dessa två bolag så är Atlas Copco det absolut bästa och mest stabila. Dock är det en enormt stort bolag där chansen till snabb tillväxt är liten. Trots detta har omsättningen i bolaget fördubblats på tio år! Ett mycket mer stabilt sätt att exponera sig mot marknaden således!

Fonder som investerar i Asiens gränsmarknader

Indien
Indien kan kanske inte benämnas som en gränsmarknad, utan hellre som en tillväxtmarknad. Dock är landet så enormt stort att vissa delar ligger väldigt långt fram, medan andra delar har hela sin utvecklingspotential kvar. Det finns en hel mängd med fonder som investerar i Indien. Några av de jag tyckte verkade bäst är

Indonesien
Möjligheten att investera i Indonesien är mer begränsad än Indien, men det går ändå. Den fond jag fastnade för är

Filippinerna
Även antalet fonder som investerar i Filippinerna är ganska få. Det finns dock ett svenskt fondbolag som driver en sådan

Breda fonder
Det finns även fonder som ”hjälper” fördela kapitalet i flera olika länder och regioner

 

Riskhantering
Innan man investerar i dessa regioner måste titta på riskexponeringen. Utvecklingen på de här marknaderna är inte spikrak och utan hinder. Risken i varje enskild marknad är stor. Risken för hela kategorin är stor. Därför bör man begränsa sin exponering. Kanske högst 1% av kapitalet i varje enskilt land? Max 5% – 10% i gränsmarknader totalt?

När du bestämt hur mycket du vill investera här finns det två metoder att använda. Antingen investerar du i svenska bolag med stor exponering i regionen, eller så investerar du i en fond som i sin tur exponerar här. Man kan även titta på gränsmarknader på andra ställen i världen:

Ett upplägg skulle kunna vara:

1% Indien
1% Indonesien
1% Filippinerna
1% Ryssland
1% Pakistan
1% Brasilien

6% totalt i olika länder

Andra intressanta länder/regioner att investera i kan vara Vietnam, Thailand, Taiwan, Mexico, Baltikum, Balkan, Spanien eller Turkiet. Det gäller att undersöka ländernas potential och utveckling. Glöm inte att väga in politiska och etiska aspekter!

Lycka till ute i världen!

Har du koll på tjänstepensionen?

fallskärm

Man kan se tjänstepensionen som en extra fallskärm när det dags att lägga yrkeslivet bakom sig.

En åttondel av dagens pensionärer saknar tjänstepension. Det är ca 12% – 13% som saknar det extra tillskott som en tjänstepension utgör. Denna siffra stämmer väl överens med andelen svenskar som omfattas av ett kollektivavtal. Över 80% av svenska lönetagare omfattas av ett kollektivavtal, Vissa säger att det kan vara så många som 90%. Att omfattas av kollektivavtalet innebär många saker, till exempel löneavtal och anställningsvillkor. Vi ska titta lite mer på den kollektivavtalade delen av pensionen, den så kallade avtalspensionen eller tjänstepensionen .

Vad är tjänstepension?
Tjänstepensionen är alltså en extra pensionsinbetalning som du får av din arbetsgivare om du omfattas av ett kollektivavtal (som 85% – 90% av svenska löntagare gör.) Förutom att du får din lön inbetalt på kontot så betalar din arbetsgivare också skatt och sociala avgifter. En del av de sociala avgifterna är din allmänna pensionsinbetalning (18,5% av din pensionsgrundande inkomst med maxtak på ca 36 300 kr). Den delen av pensionen som utgörs av basen i pensionspyramiden. Av denna kan du till viss del styra över premiepensionen (PPM).

Pensionspyramid

Man brukar säga att pensionen har tre delar i olika storlek. Det egna sparande har ändrats en del på senare tid.

Om du har ett kollektivavtal så betalas det dessutom in en extra pensionsinbetalning av din arbetsgivare. Detta är din tjänstepension  och utgörs av steg 2 på pensionspyramiden. Din tjänstepension ger dig en möjlighet att få guldkant på tillvaron som pensionär. Den kan göra skillnad på tusentals kronor varje månad! Det som betalas in till din tjänstepension är ungefär ytterligare 4%-5% av din pensionsgrundande inkomst, utan maxtak.

Exakt hur stor din tjänstepension blir beror på en mängd faktorer och är omöjlig att gå in på. Men du kan få klarhet! Läs mer nedan!

Tjänstepensionen är en djungel…
Om du känner att det är svårt att få grepp om tjänstepensionen är du inte ensam, och det är inte ditt fel. Det känns som att hela ämnet är tillkrånglat så mycket det går för att förvirra oss. Men några saker kan man säga:

  • Det finns flera olika sorters kollektivavtal som ger olika tjänstepensionsavtal; SAF-LO, ITP, KAP-KL/AKAP-KL, PA-03. Vilket avtal du har beror på var du jobbar. Privat arbetare, privat tjänsteman, kommunanställd/landstingsanställd eller statligt anställd.
  • Din ålder avgör till viss del vilket avtal du har, eftersom avtalen har formats om genom åren för att bli långsiktigt hållbara.
  • Tjänstepensionen har, precis som premiepensionen, valbara delar. Du kan, om du vill, själv välja bolag och fonder.

En naturlig följd av detta blir också att du kan ha flera olika tjänstepensioner om du bytt arbetsgivare under ditt arbetsliv. Phu!

Vad kan man göra med sin tjänstepension?
Det första du kan göra är att kolla upp om du har tjänstepension, hur många du har, hur stora de är osv. Gå in på webbsidan minpension.se. Där kan du med hjälp av e-legitimation få en tydlig bild över hur din pension ser ut.

minpension-logo-555-2

På minpension.se får du en tydlig överblick över din pension.

Det du kan göra med din tjänstepension, om du så skulle vilja, är:

  • Du kan välja att byta vilket pensionsbolag som du vill dina framtida inbetalningar ska gå till.
  • Du kan välja vilka fonder du vill spara i, om du har en fondförsäkring.
  • Du kan byta gamla tjänstepensioner. Mellan olika bolag, mellan traditionell eller fondförsäkring.

Måste man välja?
Jag förstår att denna suddiga bild och de många valen ökar på pensionsstressen. Då har jag dessutom valt att inte ta upp vissa saker… som t.ex. skillnaden mellan en traditionell pensionsförsäkring och en fondförsäkring. Det är inte svårt att få en information overload.

Egentligen behöver du inte välja. Du behöver knappt bry dig. Det viktigaste är att du vet om du har en tjänstepension eller ej, och kompenserar med ett långsiktigt sparande om du inte har det.

Näst viktigast är att du väljer det billigast alternativet när du väljer. Avkastningen kan man inte vara säker på, men avgifterna är bestämda. Välj gärna ett alternativ med låga avgifter. Låt inte banken, eller någon annan försäljare, välja åt dig!

Sedan finns det egentligen inte någon övre gräns för hur mycket man kan läsa in sig i detta…

Har du frågor om tjänstepension så får du gärna ställa dem här! Vi gillar läsarinteraktion och dina frågor är säkert de bästa frågorna!

Kollektiv avtal? Det har nog inte jag…
Är du osäker på om din arbetsgivare har kollektivavtal så är det en bra idé att fråga om detta. Ett kollektivavtal ger dig som sagt en extra anställningstrygghet. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det ändå finnas en tjänstepension som ordnats separat. Fråga din arbetsgivare om det.

Saknas även tjänstepension så borde du egentligen kompenseras lönemässigt för det. Annars smiter din arbetsgivare, enligt mig, från en del av sina arbetsgivaravgifter och stoppar i egen fick. Be om kompensation som du sedan sparar själv i en ISK. Eller se dig om efter en ny arbetsgivare, om det går…

Lycka till i pensionsträsket!

ps.
Detta inlägg är en del av vårt boklotteri. Vi har redan lottat ut 6 st böcker om sparande, aktier och ekonomisk frihet. Om du gillar vår sida på facebok, och delar detta inlägg på facebook så är du med i lotteriet om bok 7 och 8!
ds.

utlottning3

 

Fondskolan del3: Förvaltningsavgifternas betydelse på lång sikt.

bokblad
Det finns stora möjligheter i att investera i olika fonder. Allt från högrisk-aktiefonder till lågriskinvestering-räntefonder. Du kan investera i de flesta marknader och branscher, börsuppgång eller börsnedgång. Men håll ett öga på förvaltningsavgiften! Den kan gröpa ur ditt resultat!

Det talas ofta om förvaltningsavgifter när man talar om fonder. Förvaltningsavgiften är den avgift som ska täcka fondens alla utgifter (transaktionskostnader, courtage, förvaltarens utgifter, lokalkostnader, lön till förvaltaren mm mm) men givetvis ska förvaltningsavgiften också generera vinst till fondbolaget.

Jag ska här vända och vrida lite på förvaltningsavgiften. Visa vad en hög avgift faktiskt innebär för ett långsiktigt sparande, och vad det innebär för fondbolaget! Jag vill börja med spridningen. Vad kostar olika fondtyper i avgift? Vad kan anses vara normalt?

Sverigefonder
Avanza Zero; 0 %
Spiltan Investmentbolag aktiefond; 0,20 %
Didner & Gerge Sverigefond; 1,22%
Carnegie Sverigefond; 1,40 %
Cliens Sverige B; 1,75 %
Vanlig aktiv avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Globalfonder
Länsförsäkringar Global Index; 0,20 %
DNB global Indeks; 0,30 %
SEB Dynamisk Aktiefond; 1,25 %
ODIN Global NOK; 2,00 %
Vanlig avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Tillväxtmarknadfonder
Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Index; 0,40 %
Fidelity Emerging Markets A -USD; 1,5 %
SwedBank Robur Access Emerging Markets; 2,42 %
Vanlig avgift: 1,70 %
Avgift indexfond: 0,40%

Räntefonder
AMF Räntefond Kort; 0,10 %
Spiltan Räntefond Sverige: 0,10 %
AMF Räntefond Lång; 0,15 %
Catella Avkastning: 0,70 %
Vanlig avgift: 0,3 % (SEK); 0,8 % (USD)

Blandfonder
AMF Balansfond; 0,4 %
SEB Trygg Placeringsfond; 1,10 %
Carnegie Strategifond;1,50 %
Vanlig avgift: 1,20 %

Hur kan det komma sig att det skiljer så mycket mellan olika fonder som investerar på samma marknad? Den största skillnaden ligger i om fonden är aktivt förvaltad eller indexförvaltad.

En indexförvaltad fond följer ett förbestämt program och investerar på så sätt att den följer ett index. Till exempel följer stockholmsbörsen, eller Dow Jones Word index. En aktivt förvaltad fond däremot har en förvaltare som väljer ut de bolag som han eller hon tror kommer prestera bäst. De försöker därmed få en bättre avkastning än index.

En aktivt förvaltad fond dras med större utgifter. Förvaltaren ska fara runt och besöka bolag, bolag ska analyseras och möten ska hållas. Detta leder givetvis till att förvaltningsavgiften ska vara högre. Men att investera i en sådan fond måste ju också leda till en högre avkastning. Annars betalar man ju dyrt för ingenting!

Sverigefoner aktivindex
En jämförelse på ca 5 år mellan tre passiva indexfonder och tre aktivt förvaltade fonder. Vilka som är vilka kan ni lätt se på förvaltningsavgiften. De över 1% i avgift ska vara ”aktiva”. Det tråkiga är att alla fonderna går exakt likadant. De följer index ganska exakt. Gult är OMXS30 och fonderna har slagit det indexet med en viss marginal. Det är dock aktieutdelningarna som utgör skillnaden. Jämför man med Six30 Return index (som inkluderar utdelningar) så går de exakt lika. Är de då aktiva? Kostar gör de i alla fall. Kolla in Spiltan Aktiefond Investmentbolag! Den går riktigt riktigt bra!

Men är det egentligen så mycket bråka om? En skillnad på pluttiga 1,2 %… Gör det någon skillnad? Jag ska nu visa att en fondavgift på 1,2 % gör väldigt stor skillnad på avkastningen över tid. Detta märks dock inte direkt, eftersom avgiften dras från fonden lite grand varje dag.

För att få en bra bild över hur stor skillnad förvaltningsavgiften gör så har jag utgått från gratisfonden Avanza Zero. Jag har utgått från att vi investerade 100 000 kr i Avanza Zero 1 september1998 (fonden fanns inte då… men eftersom fonden följer omx30 index + utdelningar (Six Return index), så kan jag utgå från det) och behålla den till september 2015. Avanza Zero är en helt avgiftsfri fond. Frågan är hur stor skillnad det skulle bli om fonden hade 1,2 % i avgift?

Six30return index
Börsen har gått upp och ner och upp igen sedan 1998. Det var det år som jag fick data ifrån. Under dessa 17 år har börsen avkastat ca 375%.

Avgift 17 år

Tittar man på 17 år så har 100 000 kr blivit 475 000 kr ungefär. En avgift på 1,2% varje år gnager och gnager på avkastningen. Under samma period har avgiften sänkt din vinst med ungefär 50 000 kr! Hälften av det kapital som du satta in har förvaltaren tagit. Din slutsumma blir alltså 425 000 kr!

Mina beräkningar stämmer inte riktigt, eftersom kapitalet skull blivit urgröpt längs vägen. Det gör att du förlorar pengar längs vägen och får ännu mindre i slutändan.

Vad gör avgiften för inverkan på ännu längre sikt? Säg 40 år (från 25 år till 65 år gammal) i ditt pensionssparande? Det blir ganska komplicerat att beräkna, men om jag räknar med en schablonuppgång på börsen på ca 10%, och insättning av ca 20 000 kr varje år.

pensionssar avgift
Grattis! Om du börjar spara pengar i 25 års ålder, och sparar ca 1 700 kr i månaden tills du är 65 år gammal har du sparat ihop ungefär 7,5 miljoner! Det räknat på en årlig avkastning på ca 10% (vilket kan vara lite högt) men också med en avgift på 1,2%. Men 1,2% i avgift så kommer du ha betalt knappa en miljon i avgift! En miljon av dina pengar! De flesta aktiva fonder tar dessutom mer än 1,2% i avgift! Du blir rånad!

Finns det då inga tillfällen då en högre förvaltningsavgift är berättigad? Den skulle ju gå till att aktivt förvalta fonden, och förhoppningsvis slå index! Gör man en kort jämförelse mellan lite olika fonder så ser man att ibland får man extra betalt för en aktiv förvaltning, och ibland betalar man helt i onödan.

Bra fonder avgift
Här ser vi två skilda grupper. De tre översta fonderna (DNB Sweden Micro Cap, Lannebo småbolag och Didner & Gerge Aktiefond) har slagit index ganska markant på 10 år. Den andra gruppen har gått som index eller sämre. Alla dock med en avgift som om de vore aktivt förvaltade.

Akta dig för höga förvaltningsavgifter på dolda indexfonder! Akta dig för bland andra de sista fonderna i listan. För förvaltningsavgiften kostar en hel del i längden! Kolla hur fonderna står sig mot varandra i längden. (Även om historisk avkastning inte avgör framtida avkastning!)

Lycka till med fondsparandet! Kanske är det läge att börja månadsspara i lämpliga fonder?