pensionsspar

Så säkrar du din pension

hammock-2589814_1920.jpg

Efter att vi skrev det förra inlägget med rubriken Fattigpensionär vad är det? har det kommit några reaktioner. Vi utlovade att visa hur man bygger upp ett kapital inför den dagen man går i pension och inte hamnar i facket fattigpensionär, så håll till godo!

Avsätt pengar
Även om inte alla har möjligheten och förmågan att avsätta pengar för sparande så vill vi hävda att de allra flesta kan avvara minst en eller två hundralapp varje månad. Givetvis står sparkvoten i direkt relation till hur mycket man en dag kan plocka ut från sparandet. Även om summan är liten så blir man förvånad över hur mycket pengar man kan spara ihop utan att påverka vardagen allt för mycket.

Tiden är din bästa sparbössa
Tiden som du sparar är helt avgörande för hur ditt månadssparande kommer att se ut men också hur slutresultatet blir. Det finns olika sätt att närma sig ett sparande, och ett kan vara att sätta upp ett mål för hur mycket pengar man skall ha den dagen det är dags att gå i pension. Ett annat är att sätta undan en summa pengar varje månad som man ser växa till en odefinierbar summa. Vilken väg man väljer är av underordnad betydelse, BARA MAN SPARAR!

För att visa på hur tid och påverkar slutresultatet följer här fyra illustrationer som visar på hur tid och sparbelopp hör ihop där vi har räknat på 5% avkastning i snitt varje år.

Se över dina utgifter
Förutsättningen att kunna spara är att man kan avsätta pengar till sparande. Ett sätt är att se över sina utgifter och lån, och där finns ofta stora summor att hämta hem. Har man bostadslån finns det möjligheter att pressa ned sina kostnader genom att jämföra och pruta bland de olika aktörerna. Ett sätt är att gå in på SVD räntekarta för att jämföra vilka räntor som hushållen har. Eller varför inte anmäla intresse till Avanza Bolån+ som finns tillgängliga nästa år till en riktigt låg ränta. Om man skulle ha oturen att ha ”dåliga” lån bör man snabbt se över dessa genom att amortera eller göra om dem med bättre villkor, t.ex baka in dem i ett bostadslån.

Ägna några timmar åt att se över dina kostnader för telefon, bredband, el, försäkringar, streamingtjänster eller andra löpande kostnader som uppkommer i ett hushåll. Det finns mycket pengar att spara om man lägger ned lite arbete. Thailandsresan kan man avboka och ta med dig lunchlåda och vips så har man väldigt mycket pengar avsatt för sparande.

Buffert
Parallellt med sparandet mot en trygg pension är det av största vikt att man bygger upp en ekonomisk buffert för oförutsedda utgifter. En stabil ekonomisk trygghet gör att man kan möte överraskningar som till exempel en bilreparation, trasig tvättmaskin eller inköp av en ny cykel. Bufferten placerar man på ett sparkonto med bra ränta, vilket innebär att man inte har det på sitt lönekonto. De flesta banker eller försäkringsbolag erbjuder räntor från 1% med insättningsgaranti men se upp med villkor som begränsar antalet fria uttag.

Investera rätt
När man väl har tagit beslutet att påbörja (förhoppningsvis) en livslång resa i sparande medför det också att några beslut måste tas. Vilken form skall jag spara i och hur villig är jag vad gäller risk? Vi tänkte föreslå några alternativ för att göra beslutet lite enklare.

  1. Vanligt bankkonto med ränta
  2. Räntefonder och obligationer
  3. Blandfonder
  4. Hedgefonder
  5. Aktiefonder
  6. Aktier

Vi har i tidigare inlägg gjort en djupdykning som berör de olika investeringsformerna som vi kör en repris i komprimerad version av.

Aktiefonder
Aktiefonder är, som namnet beskriver, en fond där kapitalet placeras i aktier. Ganska vanligt är ett innehav med 20 – 30 bolag men i breda fonder kan det finnas 100-talet bolag.
Aktiefonder har olika inriktningar, USA, globalt, Sverige, Kina, Thailand, Afrika, läkemedel, fastigheter mm mm. Risken ökar ju mer specialiserad fonden är och hur riskabel den aktuella marknaden är. En globalfond har alltså mycket lägre risk än t.ex. en bioteknikfond eller en fond som investerar i ett litet tillväxtland (typ Pakistan eller liknande). Förvaltningsavgiften för fonder varierar och en aktivt förvaltad fond, där förvaltaren lägger tid och energi på att försöka plocka ut de bästa bolag har en högre avgift. Däremot indexfonder, som investerar jämt fördelat för att följa index, brukar vara billigare.

Räntefonder
Räntefonder investerar i olika typer av räntebärande papper, så kallade obligationer. Detta är något av de minst riskfyllda fonderna som man kan köpa. Men även här finns det räntefonder som tar större risk, och därmed har möjlighet till högre avkastning. Ordet ränta låter riskfritt, men risk finns det trots allt.
Kort räntefonder investerar i obligationer som har en löptid på max ett år. Det gör att man har god översikt över hur räntorna ändrar sig, och därmed går risken ner. Att köpa korta räntefonder är lite likt att ha pengarna på ett räntekonto på banken. Räntan är för närvarande högre dock, och ingen bindningstid finns!
Långa räntefonder har längre löptider. Detta gör dem mer känsliga för ändringar i räntan. Generellt är risken lite större, men avkastningen lite högre.
High yield-fonder investerar i obligationer som emitteras av företag och stater som har en låg kreditvärdighet. Det finns alltså en mycket större risk att dessa inte kan komma att betala tillbaka, vilket göra att de tvingas betala mycket högre ränta. Detta medför att räntefonder med high yield-obligationer siktar på att ge en mycket högre avkastning, men också kan komma att gå ner mycket i tider av oro!

Blandfonder
Blandfonder är fonder som innehåller en blandning aktier och obligationer. Man kan alltså säga att blandfonder ger dig en balans mellan säkrare räntepapper, men samtidigt en större avkastningsmöjlighet i form av aktieinnehav. Ett tryggare val än aktiefonder, och ett mer riskfyllt val än räntefonder.
När du investerar i en blandfond så ska du titta på de två delarna. Vad är inriktningen på aktierna? Hur stor andel finns investeras i aktier och hur stor del investeras i räntor? Detta ger dig en bättre uppfattning om hur riskfylld fonden är, och du kan köpa den fond som passar din riskvilja!

Hedgefonder
Hedgefonderna har mycket friare regler för sina investeringar. De kan jobba med belåning för att öka avkastningen (och risken), de kan handla i optioner och andra derivatinstrument för att försöka göra avkastning även om börsen går ner. Kort sagt är den sortens investeringar lite för komplicerade för den genomsnittlige spararen.
Ordet hedge kommer av ett engelskt uttryck där det står för skydd. Vilket ska stå för att hedgefonderna ska fortsätta gå upp även om världens börser går ner. Detta låter ju helt fantastiskt, men sanningen är något helt annat. Resultatet är mycket blandat och ofta har de en hög förvaltningsavgift.

Bankränta
Det absolut säkraste är att låta pengarna sitta på ett sparkonto med ränta. Högsta för tillfället ligger på strax över 1%. Om man binder i t.ex tre år hamnar man på 1,75%. Om inflationsmålet nås på 2% så är det nästan ett nollsummespel.

Aktier
Troligen det bästa alternativet om man skall investera på lång sikt. Om man får citera Warren Buffet: köp bra bolag och behåll! Varför är då aktier så bra?
För den som inte har ett jätteintresse i att följa börsen men ändå vill äga aktier kan följande strategi vara av intresse: köp Investmentbolag och stabila bolag som ger utdelning. Titta på bolag som sällan eller aldrig sänker sin utdelning, helst skall de höja utdelningen år ut och år in genom såväl hög- som lågkonjuktur. Vad gäller Investmentbolagen får man en professionell förvaltning till väldigt låga kostnader med den absoluta eliten inom finansvärlden.

Känns det svårt att göra dessa val och förstå hur finansvärlden fungerar? Om svaret är ja, så är du inte ensam. Det bästa är att tänka enkelt och skaffa information om vilka strategier som fungerar för just dig.
Öppna ett konto på Avanza, vilket vi tycker är den absolut bästa plattformen för handel och kundvänlig information.
Det viktigaste är att du tar beslutet att börja spara långsiktigt och inte handlar finansiella produkter som är svåra att förstå.
Mer information kan du få i ett tidigare inlägg från Sparabloggen.com.

Vi möts om 30 år…

Sparabloggen.com

Annonser

Var har du din tjänstepension? – att välja ny tjänstepension inom KAP-KL.

Tjäsntepension
(Grafik: pexels.com och Thobias)

Pension är ett ämne som dyker upp på sparabloggen med jämna mellanrum. Det finns mycket att säga om pensionerna i Sverige, och det sägs en hel del också i olika medier. På sparabloggen har vi först och främst försökt reda ut och upplysa. Det ska vi göra även denna gång! Jag fick nämligen hem ett brev från Pensionsvalet (min valcentral för tjänstepensionen) där jag ombads att välja förvaltare av tjänstepension igen. Låt oss ta tag i det!

Först och främst tar vi en kort förklaring över vad tjänstepensionen egentligen är. Det är nämligen så att din framtida pension kommer att bestå av 3 (eller 4) olika delar; allmänpensionen (som är två olika delar egentligen inkomstpension och premiepension), tjänstepensionen och ditt privata pensionssparande.

Pensionspyramin

På detta sätt delas ansvaret för din pension upp på tre olika instanser. Staten står för allmänpensionen, arbetsgivaren för din tjänstepension och du själv står för ditt privata sparande. Oftast brukar man visa din pension som pyramiden ovan. I pyramiden ser det ut som att staten tar störst ansvar för din pension, medan du själv bara behöver ta lite ansvar.

Jag är inte säker på att det stämmer fullt ut. Värt att lägga märke till är att den berömda pensionsbromsen (en funktion som sänker pensionen, om pengarna inte räcker till idag, så att pengarna räcker även i morgon) bara kan påverka inkomstpensionen. Vi har skrivit mer om detta i tidigare inlägg.

Men nu skulle jag ju inte dra igång en rant om pensionssystemet, utan jag skulle välja ny förvaltare av min tjänstepension! Det är nämligen så att jag låtit min tjänstepension gå över till Länsförsäkringar och förvaltat den där. Det finns olika anledningar till det, men inte de som Claes Hemberg skriver om i sin bloggClaes Hemberg skriver om i sin blogg, även om hans inlägg gjorde att jag kände mig glad över mitt val. Nu har det dock blivit så att Länsförsäkringar inte vill ta emot mina pengar längre, och jag måste se mig om efter en annan förvaltare. Vad ska jag då välja?

Förutsättningar:

Genom min arbetsgivare omfattas jag av tjänstepension inom KAP-KL. Min tjänstepension administreras genom pensionsvalet.se. Jag ska leta upp det val som verkar bäst för mig, och valet står mellan:

Traditionell försäkring:
Alecta
AMF
KPA Pension

Fondförsäkring:
AMF
Danica
Folksam LO
Handelsbanken
KPA Pension
Lärarfonder
Nordea
SEB
Swedbank

Välj fondförsäkring!

Hur ska man börja bena ut det här? Det första man måste bestämma sig för är om man vill ha en traditionell försäkring eller en fondförsäkring. En traditionell försäkring är ett slutet system där förvaltaren tar hand om allt helt själv. De fördelar sitt kapital i en blandning av aktier och räntor. Man lämnar över rodret helt, och för också ett löfte om ett visst kapital när det är dags att gå i pension. För mig är detta ett dåligt alternativ. Jag får inget inflytande själv i placeringarna, och garantin om en vissa avkastning kommer garanterat att medföra att de drar ner risken (och exponering mot aktier) för att inte riskera att förlora pengar. Jag har en horisont på 25 år… jag vill kunna placera 100% i aktier, och dessutom välja själv. Alltså väljer jag en fondförsäkring!

Konsumenternas.png

Jämföra förvaltare

Visset vore det fint med en jämförelsesida för tjänstepensioner? Ett pricerunner för pension. Som tur är finns detta! Konsumenternas.se har satt ihop en jämförelsesida för pension, och det blir ju nästan den enda hjälp man kan få när man ska välja tjänstepension. Har du en kollektivavtalad tjänstepension klickar du här, om du har en individuellt avtalad tjänstepension så klickar du här. Sedan är det bara att mata in din uppgifter för att få en jämförelse för de olika valen som finns för dig.

Mina alternativ står mellan:

Billigast:
AMF Fondförsäkring
KPA Pension Fondförsäkring
Handelsbanken Fondförsäkring
Folksam LO Fondförsäkring
Danica Fondförsäkring
osv

Högst avkastning: (medel 5 år… på vilket fondval? Entrélösning)
15,18% – Danica Fondförsäkring
13,88% – SEB Fondförsäkring
13,03% – Swedbank Fondförsäkring
12,94% – Folksam LO Fondförsäkring
12,09% – Handelsbanken Fondförsäkring
11,82% – KPA Pension Fondförsäkring
11,66% – AMF Fondförsäkring
osv

Andra hänsyn:

  • Helst vill jag inte gå in i en storbank… Alltså inte Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank.
  • Lärarfonder är den allra dyraste lösningen och de har givit väldigt lite avkastning… Varför ska lärarna välja denna?
  • KPA Fondförsäkring har bara tre fonder att välja mellan, typ aktier, blandfond, räntor.
  • Jag vill inte riktigt ha ett fackförbunds val. Det verkar inte ge mervärde (se lärarnas… men inte heller LO egentligen).
  • Danica har högst avkastning… (i vilka fonder??) Men det är inte jättemycket jag känner igen i deras fondutbud. Danske Bank ligger bakom detta val.
  • AMF Fondförsäkring har ett ganska begränsat fondutbud. Det mesta finns, men jag saknar verkligen en tillväxtmarknadsfond!

Det är verkligen inte lätt att välja här. Alla val som jag egentligen vill ha har tagits bort (Avanza, Länsförsäkringar, Skandia). Jag kan förstå att det är förvirrande om man inte är intresserad av investeringar och inte har kunskap inom fonder och pension. Det tråkiga är också att om man ångrar ett val och vill byta så kostar det en del pengar. (pensionsvalet tar 300 kr, och bolagen 300 kr – 500 kr. Det gör att det kostar 600 kr – 800 kr att flytta. En avgift som inte är så stor för hela tjänstepensionskapitalet, men eftersom man antagligen har 5 – 6 olika små slattar så kostar det i värsta fall 6 * 800 kr = 4 800 kr att samla ihop allt. Vad fan får man för de pengarna? Man kan inte slå ihop de olika försäkringarna heller… suck…)

Efter att ha vägt fram och tillbaka bland dessa val, som inte känns helt klockrena, så hamnar valet hos AMF Fondförsäkring. Det beror på den lägsta avgiften, samt att de har 100% inriktning mot pension.

amf logo

Det som händer nu är att jag fyller i min valblankett och skickar in den senast 31 december. Sedan kommer nästa tjänstepensionsinbetalning att hamna hos AMF i deras entrélösning. (Det är 100% i fonden AMF Generations­portfölj, som består för mig till 100% av AMF Aktiefond Mix… växlas över till AMF Räntefond Mix när man närmar sig pension. På samma sätt somför AP7 SÅFA i premiepensionen)

Välja rätt(Grafik: pexels.com, pensionsvalet.se och Thobias)

Om du nu har fått ångest över allt tal om att välja så kan du ta det ganska lugnt. Det viktigaste är att du har en tjänstepension. Har du det kommer pengarna att placeras oavsett om du själv väljer eller inte (Gör du inget val alls hamnar pengarna i KPA Traditionell försäkring). Har du sedan gjort ett första val så hamnar dina pengar i entrélösningen för det val du gjort. Det mest kommer fungera bra!

Lycka till med tjänstepensionen!

Sparabloggen.com

Vill du börja pensionsspara själv? Då ska du välja att spara i egen regi hos Avanza! Starta en ISK och kör igång, eller varför inte välja deras Autospar? Det är enkelt och billigt!

Fattigpensionär – vad innebär det?

pensinär.jpg

Begreppet fattigpensionär förekommer i många sammanhang och man brukar göra jämförelser mot andra grupper i samhället. Politikerna brukar särskilt i valtider värna om denna grupp utan att egentligen åstadkomma särskilt mycket.

Först måste vi reda ut begreppet fattigpensionär och vad det innebär i faktiska siffror. För att räknas som en fattigpensionär ska man enligt SCB: Enligt EU:s definition befinner sig en person i risk för fattigdom om man lever i ett hushåll där den disponibla inkomsten (inklusive sociala transfereringar) per konsumtionsenhet är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga i befolkningen. Detta innebär om man ser till medianinkomsten i Sverige att vi pratar om cirka 12 100 kronor i månaden. Om man ser till EU som helhet befinner sig 14 procent av befolkningen under inkomstgränsen som kan innebära risk för fattigdom.

 

Skärmavbild 2017-11-03 kl. 11.29.41
Andel med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten  2016 (SCB)

Föga förvånande är det kvinnorna som löper störst risk att hamna i gruppen med låg disponibel inkomst och så mycket som var tredje kvinna över 75 år är drabbade.

Hur gick det till?
Pensionen är summan av hur mycket vi har arbetat och den lön som vi kvitterar ut varje månad. Man kan säga att pensionen innehåller fyra delar för att maximera summan man får när det är dags att säga farväl till arbetslivet.

  • Allmän pension
  • PPM
  • Tjänstepension
  • Privat sparande

Den allmänna pensionen och PPM faller samman men skiljer så tillvida att man har möjlighet att själv förvalta 2,5 % av de 18,5 procent av din lön eller andra skattepliktiga ersättningar som sätts av till pensionen.
Tjänstepension (läs här) har de allra flesta genom sin arbetsgivare, cirka 90 procent. Men det finns de som inte betalar in någon tjänstepension och detta är det viktigt att hålla koll på. Generellt gäller följande för de fyra stora avtalsområdena:

  • ITP: för privatanställda tjänstemän
  • Avtalspension SAF-LO: för privatanställda arbetare
  • PA 16: för statligt anställda
  • KAP KL: för anställda inom kommun och landsting

Vad gäller det privata sparandet så är det upp till var och en att tillgodose detta. Rekommendationen är givetvis att så tidigt som möjligt börja avsätta pengar till den dagen man går i pension. Små medel över tid gör underverk senare i livet.
Viktigt är att definitionen fattigpensionärer definieras efter medianinkomsten och stiger den ökar antalet i den gruppen. Det är också bara den allmänna pensionen som räknas in vilket innebär att man utelämnar tjänstepension och privat sparande. Andelen som har tjänstepension var inte lika hög förr och detta påverkar givetvis de som är pensionärer nu.
Eftersom det är summan som man arbetat under livet påverkas detta av de val man har gjort eller har varit tvungen att göra i sitt liv:

  • Beslut att inte utbilda sig
  • Arbeta deltid
  • Bara arbeta vissa år
  • Gå i pension tidigt
  • Välja bort bättre betalt arbete
  • Valet att vara hemma med barn

Om man räknar bort de ekonomiska aspekterna och fokusera på mjuka värden har några av dessa val gjort att man till exempel har fått mer fritid och kanske mer tid med barnen. Tyvärr så är kvinnorna överrepresenterade inom samtliga punkter men trenden visar på en ökad jämlikhet i dessa frågor.

Hur kan man skydda sig?
Börja med att gå in på minpension.se för att få din pensionsprognos. Där redovisas den allmänna pensionen och tjänstepension och har man lagt in ett privat sparande finns det också med i prognosen. Utefter dessa siffror måste man fundera på hur livet kan komma att se ut den dagen man går i pension. Om man under livet gör motsatsen till de punkter som visades ovan har man goda förutsättningar att påverka sin pension. Men i grunden så är det inte så enkelt för alla och det kan finnas orsaker till de val man gör eller inte.
Om du inte har börjat spara till din pension så är det antagligen hög tid att göra det om du känner att du inte är nöjd med prognosen på minpension.se.
Jag utgår från att det inte kommer att bli bättre den dagen det är dags, många politiska beslut kan komma att sänka den slutgiltiga pensionen. Då gäller det att vara beredd på detta.
En del sitter på tillgångar som t.ex hus som troligtvis har stigit i värde och där boende kostnaden är relativt låg. Andra kanske väljer att arbeta vidare men i mindre utsträckning än tidigare. Det gäller helt enkelt att i tid anpassa sig till ett annat sätt att leva.

Del två handlar om hur man kan lägger upp sparande inför pensionen. Men en bra början är att titta in på Avanza.

Sparabloggen.com

Starta månadssparande till pensionen!

Sparande som sköter sig själv.jpg
Grafik ( lifeofpix.com  och Thobias )

För ett litet tag sedan fick vi ett mejl från en läsare som funderar på det här med pensionsspar. Av olika anledningar hade det inte blivit av tidigare och nu var det lite drygt 10 år kvar till pensionen. Kan man starta upp ett sparande till pensionen? Är det någon idé att börja lägga undan 1 000 kr/mån? Om man vill placera i aktier, men inte vet så mycket om aktier… hur gör man då? Vi blev inspirerade och började reda lite i frågorna!

Det första och snabba svaret är: Ja! Det är klart du ska börja månadsspara till pensionen i aktier! 1 000 kr i månaden placerade i aktier kommer att göra skillnad! Senaste åren har svenska börsen avkastat ungefär 12% årligen, väldigt ojämnt fördelat. En annan siffra jag sett är att börsen real-avkastat 7,6% årligen sedan 1994. Det är alltså med inflationen borträknat. Så vi kanske kan räkna med något i den trakten?

Om man då månadssparar 1 000 kr/mån i 11 år… hur mycket pengar blir det? Svaret är någonstans mellan 210 000 kr och 280 000 kr! Det är ju en liten extraslant!

Utveckling pensionsspar
Det blir en ganska stor skillnad med avkastning och ränta-på-ränta-effekten!

Tittar man sedan på hur länge de här pengarna räcker så är det inte heller helt lätt att svara på. Det beror givetvis på hur mycket man tar ut i månaden. Men om vi skulle räkna med att vi drygar ut pensionen med det dubbla mot vad vi sparade… alltså 2 000 kr/månad. Då skulle pengarna räcka någonstans mellan 12 år och hur länge som helst.

Uttag pensionsspar
Även när man börjar ta ut pengar så gör avkastningen att det räcker ett tag!

Eftersom kapitalet fortsätter att generera ränta medan man tar ut så räcker det ännu längre. Om man lyckas fortsätta generera 12% avkastning så kommer kapitalet till och med att fortsätta växa, trots att man slutat månadsspara och istället tar ut 2 000 kr/mån. Faktum är att lyckas man avkasta 12% årligen så har kapitalet vuxit till 3 miljoner när du är 100 år gammal, trots att du hela tiden tagit ut 2 000 kr i månaden. Man måste dock ha i åtanke att 12% måste räknas som en väldigt hög avkastning. Det är nog inget man kan räkna med…

Detta är ju givetvis fiktiva siffror och kan inte ses som något annat än en fingervisning. Man får tänka på att inflationen kommer att göra att 1 000 kr idag inte är värt lika mycket som 1 000 kr imorgon. Kanske vill man ta ut mer än 2 000 kr? Hur som helst kan tycker jag man kan konstatera att det är värt att sätta upp ett månadssparande.

Hur gör man då för att starta ett månadssparande i aktier som inte kräver en massa kunskaper och jobb. Är det möjligt? Jajamensan! Det är möjligt, och faktiskt inte så hemskt svårt! Lösningen är fonder. Fonder har de fördelarna att förvaltningen sköts automatiskt (fondförvaltaren letar upp aktierna, ser till att återinvestera utdelningen, osv) och att du kan skapa en automatisk månadshandel i fonder. När du väl satt upp sparandet så kommer det alltså att sköta sig självt!

Det hela är ganska enkelt. Du gör så här:

  • Öppna ett investeringskonto i en lämplig bank.
  • Starta en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto.
  • Starta ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

1

Öppna investeringskonto

Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra!

Fördelen med KF i detta fall är att man kan sätta ut en automatisk uttag med t.ex. 2 000 kr/mån. Du slipper att själv gå in och göra ständiga överföringar! Dock ska man kolla väldigt noga så att det inte är några extra avgifter i KF. Många banker har extra avgifter, men Avanza och Nordnet har KF utan avgifter.

Aktiespararna är en intresseorganisation för oss aktiesparare. De ger många bra vettiga råd när det gäller pensionsspar.

Mitt tips: Öppna ISK / KF hos Avanza eller ISK/KF hos Nordnet.

Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra.

 

2

Automatisk månadsöverföring

När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

 

3

Automatiskt månadssparande i fonder

Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

Välj en fondportfölj med 4 – 6 bred fonder som sprider ut dina investeringar över hela världen.

 

När du väljer fonder i ditt sparande så ska man tänka på att välja en portfölj med 100% aktier. Har man en sparhorisont på över 5 – 6 år så är det 100% aktier som gäller, det är bästa på lång sikt. Sedan ska man sätta upp en billig och enkel portfölj, inga konstigheter. Till din hjälp kan du med fördel använda Avanzas verktyg Portföljgeneratorn.

Portfoljgeneratorn_logo
Skapa en femstjärnig fondportfölj med bara några klick

Med portföljgeneratorn kan du sätta upp en framtidsportfölj och få hjälp med urvalet. Sedan kan jag tycka att det blir lite för mycket med två fonder i varje kategori. Mitt förslag ser ut så här:

30% Globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära
25% Tillväxtfond: Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
10% USA-fond: Länsförsäkringar USA Indexnära
10% Europafond: AMF Aktiefond Europa
25% Sverigefond: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

I mitt urval har jag mest tittat på avgift. Då blir det mycket indexfonder! För att bygga upp denna portfölj så ser man till att månadsinsättningarna fördelas enligt önskad procentfördelning. Alltså: 300 kr/mån till globalfonden, 250 kr/mån till tillväxtfonden, 100 kr/mån till USA-fonden, 100 kr/mån till Europafonden, 250 kr/mån till Sverigefonden.

När det väl är klart, så kan man luta sig tillbaka! Allt kommer rulla på av sig själv!

 

Det finns fördelar med att spara direkt i aktier. Det kräver lite mer jobb och eftertanke, men ger också lite mer tillbaka!

 

Med frågan kom också en liten fundering på om man kan pensionsspara direkt i aktier. Det går givetvis! Man ska tänka på att det finns stora likheter med att investera i aktiefonder och att investera direkt i aktier. Det är olika börsnoterade bolag man investerar i. Skillnaden är att man själv får välja ut sina aktier och ta hand om portföljen, medan i fonden sker det automatiskt. Dock får man betala avgiften för att förvaltaren ska göra detta åt dig.

Vill man ändå ge sig på att spara direkt i aktier ska man tänka på några saker:

  • Man sparar i aktier på samma sätt som i fonder.
    Det är alltså samma överföringar och kontotyper som beskrivits ovan. Dock skiljer det sig lite hur man rent konkret genomför affärerna.
  • Se till att spara i en bred portfölj.
    10 – 15 bolag i olika branscher för att fördela risken. Vad som helst kan hända ett bolag, så fördela risken över flera. Detta får man ju automatiskt när man investerar i en fond. Alla fonder investerar i flera tiotal med olika bolag.
  • Börja med investmentbolag!
    En genväg för att få riskspridning direkt är att köpa några investmentbolag att ha som bas i portföljen. Ett investmentbolag äger nämligen flera andra bolag, vilket gör att risken fördelas bland dem.
  • Handla manuellt varje månad.
    Det är svårt att få till ett automatiskt sparande i aktier. Man får istället gå in varje månad och köpa de aktier man vill ha just då. Man kan ju minska det arbetet genom att handla fonder och sedan någon gång om året sälja dem och köpa aktier. Då blir det inte lika mycket jobb.

För att få lite tips hur man kan komponera sin portfölj kan man läsa här:

Estelles portfölj innehåller följande bolag:
Assa Abloy
H&M
Kinnevik
Atlas Copco
Cloetta
Volvo
ICA
Handelsbanken
Tele2
Securitas

Portfölj med investmentbolag innehåller följande bolag:
Melker Schörling
Lundbergföretagen
Latour
Bure Equity
Creades
Svolder
Kinnevik
Indutrade
Investor

Lycka till med pensionssparandet!

Detta är en bra och bred början. Men tänk på att detta är bara ett par exempel på hur man kan göra. Vi kan inte se in i framtiden och veta att detta är det allra bästa. Men risken är kalkylerad och relativt begränsad. Dock ska alla investeringsbeslut alltid tas av dig själv. Du får nämligen själv alltid stå för konsekvenserna!

Tjänstepensionen – Din räddning!

Tjänstepension

I dagarna har det orangea kuvertet ramlat in i brevlådan. Jag har hört flera som uttryckt årets dämpade suck över att den framtida pensionen är låg, och att pension vid 65 inte är att tänka på. Men får man hela bilden?

Nu är det några saker som är bra att ha lite koll på när man tittar på årets årsbesked för den allmänna pensionen, det orangea kuvertet. För det första så handlar det (förhoppningsvis) bara om en del av din framtida pension. Pensionen består nämligen av tre delar; dels den allmänna pensionen, dels tjänstepensionen och dels eventuell privat pension. Detta är något som alla inte känner till. Undersökningar visar att kunskapen om till exempel tjänstepensionen är låg i landet. Det är lite synd det. Tjänstepensionen kommer nämligen utgöra en inte helt obetydlig del av din pension. Hur stor del av pensionen det blir beror lite på hur mycket du tjänar. Ju högre lön du har, desto större andel av pensionen kommer tjänstepensionen att vara. (Det finns nämligen ett tak på hur mycket som betalas in i den allmänna pensionen).

Det är nämligen så krasst att den allmänna pensionen kommer att utsättas för mer påfrestningar i framtiden. Vi lever allt längre, så i framtiden kommer vi få fler pensionärer på färre arbetande. Detta gör att inkomstpensionen kommer att få mindre skattepengar in, och betala ut mer pensionspengar. Alltså kommer pensionen per person att bli mindre. För att komma till rätta med detta infördes premiepensionen. Premiepensionen är den del av allmänna pensionen som faktiskt är din egen, som du har sparat ihop till själv. Nu räcker inte premiepensionen ensam till att höja upp pensionen till en rimlig nivå… Då måste tjänstepensionen till!

Tjänstepensionen är en kollektivavtal pension. Staten har ingenting med den att göra. Den har plockats fram av arbetsgivarna och facken. Jobbar du på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal, så betalas det in tjänstepension till dig. Ungefär 90% av de arbetande svenskarna omfattas av tjänstepension. Dock står det inget om den i det orangea kuvertet! Det kommer dock ett rött kuvert snart där den tjänstepensionen behandlas.

De fyra största tjänstepensionsavtalen är:

  • ITP
    för privatanställda tjänstemän.
  • Avtalspension SAF-LO
    för privatanställda arbetare.
  • PA 16
    för statligt anställda.
  • KAP KL
    för anställda inom kommun och landsting.

För att se hur stor din tjänstepension kan blir går kan du gå in här. Som du kommer märka så kan tjänstepensionen blir åtskilliga tusenlappar. Det beror lite på hur mycket du tjänar, och under hur lång tid du väljer att få den utbetald. Men tjänstepensionen kan öka på din totala pension med 25% – 50%! Dock är det viktigt att det betalas in tjänstepension! Kolla med din arbetsgivare!

Pensionspyramid

Pensionspyramiden är ett försök att ge en överblick över hur din pension kommer se ut. Inkomstpensionen är den del av allmänna pensionen som kan bromsas. När de inbetalda skattepengarna inte räcker för att täcka utbetalningar av pensioner så bromsas utbetalningarna. Görs inte det så kollapsar systemet. Men premiepensionen och tjänstepensionen omfattas inte av bromsen, vilket är en anledning till att premiepensionen är så viktig!

Premiepensionen omfattas inte av bromsen. Det är en anledning till att den är en så viktig del av den allmänna pensionen!

 

minpension-logo-555-2

För att få en aktuell bild över hur det ser ut med just din pension så loggar din in på minpension.se För att få lite mer tips om hur du kan placera din tjänstepension kan du läsa här. Annars är grundvalen ofta ganska bra, så man måste inte välja någonting.

Men vad gör man nu om man ändå inte är nöjd med sin pension, även om man räknar in tjänstepensionen? Eller om man inte vill jobba tills man är 68 år gammal? Det enda alternativet som finns kvar är då att spara själv. För inte så länge sedan fanns det en lösning för privat pensionssparande. Det var dock behäftat med en del nackdelar och är nu bortplockat. Dock har inga riktigt bra alternativ tagits fram istället. Något att skriva om i framtiden således!

Men är du nyfiken på hur mycket du skulle behöva spara för att få en pension du är nöjd med (och kan nöja dig med lite grova uppskattningar) så har Skandia en intressant räknesnurra. Vill du sedan få lite uppslag på hur du kan spara så kan du läsa på Konsumenternas lilla guide. Det ger i alla fall något att titta på fram till vi på sparabloggen hinner skriva om det!

 

 

 

Fondskolan del3: Förvaltningsavgifternas betydelse på lång sikt.

bokblad
Det finns stora möjligheter i att investera i olika fonder. Allt från högrisk-aktiefonder till lågriskinvestering-räntefonder. Du kan investera i de flesta marknader och branscher, börsuppgång eller börsnedgång. Men håll ett öga på förvaltningsavgiften! Den kan gröpa ur ditt resultat!

Det talas ofta om förvaltningsavgifter när man talar om fonder. Förvaltningsavgiften är den avgift som ska täcka fondens alla utgifter (transaktionskostnader, courtage, förvaltarens utgifter, lokalkostnader, lön till förvaltaren mm mm) men givetvis ska förvaltningsavgiften också generera vinst till fondbolaget.

Jag ska här vända och vrida lite på förvaltningsavgiften. Visa vad en hög avgift faktiskt innebär för ett långsiktigt sparande, och vad det innebär för fondbolaget! Jag vill börja med spridningen. Vad kostar olika fondtyper i avgift? Vad kan anses vara normalt?

Sverigefonder
Avanza Zero; 0 %
Spiltan Investmentbolag aktiefond; 0,20 %
Didner & Gerge Sverigefond; 1,22%
Carnegie Sverigefond; 1,40 %
Cliens Sverige B; 1,75 %
Vanlig aktiv avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Globalfonder
Länsförsäkringar Global Index; 0,20 %
DNB global Indeks; 0,30 %
SEB Dynamisk Aktiefond; 1,25 %
ODIN Global NOK; 2,00 %
Vanlig avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Tillväxtmarknadfonder
Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Index; 0,40 %
Fidelity Emerging Markets A -USD; 1,5 %
SwedBank Robur Access Emerging Markets; 2,42 %
Vanlig avgift: 1,70 %
Avgift indexfond: 0,40%

Räntefonder
AMF Räntefond Kort; 0,10 %
Spiltan Räntefond Sverige: 0,10 %
AMF Räntefond Lång; 0,15 %
Catella Avkastning: 0,70 %
Vanlig avgift: 0,3 % (SEK); 0,8 % (USD)

Blandfonder
AMF Balansfond; 0,4 %
SEB Trygg Placeringsfond; 1,10 %
Carnegie Strategifond;1,50 %
Vanlig avgift: 1,20 %

Hur kan det komma sig att det skiljer så mycket mellan olika fonder som investerar på samma marknad? Den största skillnaden ligger i om fonden är aktivt förvaltad eller indexförvaltad.

En indexförvaltad fond följer ett förbestämt program och investerar på så sätt att den följer ett index. Till exempel följer stockholmsbörsen, eller Dow Jones Word index. En aktivt förvaltad fond däremot har en förvaltare som väljer ut de bolag som han eller hon tror kommer prestera bäst. De försöker därmed få en bättre avkastning än index.

En aktivt förvaltad fond dras med större utgifter. Förvaltaren ska fara runt och besöka bolag, bolag ska analyseras och möten ska hållas. Detta leder givetvis till att förvaltningsavgiften ska vara högre. Men att investera i en sådan fond måste ju också leda till en högre avkastning. Annars betalar man ju dyrt för ingenting!

Sverigefoner aktivindex
En jämförelse på ca 5 år mellan tre passiva indexfonder och tre aktivt förvaltade fonder. Vilka som är vilka kan ni lätt se på förvaltningsavgiften. De över 1% i avgift ska vara ”aktiva”. Det tråkiga är att alla fonderna går exakt likadant. De följer index ganska exakt. Gult är OMXS30 och fonderna har slagit det indexet med en viss marginal. Det är dock aktieutdelningarna som utgör skillnaden. Jämför man med Six30 Return index (som inkluderar utdelningar) så går de exakt lika. Är de då aktiva? Kostar gör de i alla fall. Kolla in Spiltan Aktiefond Investmentbolag! Den går riktigt riktigt bra!

Men är det egentligen så mycket bråka om? En skillnad på pluttiga 1,2 %… Gör det någon skillnad? Jag ska nu visa att en fondavgift på 1,2 % gör väldigt stor skillnad på avkastningen över tid. Detta märks dock inte direkt, eftersom avgiften dras från fonden lite grand varje dag.

För att få en bra bild över hur stor skillnad förvaltningsavgiften gör så har jag utgått från gratisfonden Avanza Zero. Jag har utgått från att vi investerade 100 000 kr i Avanza Zero 1 september1998 (fonden fanns inte då… men eftersom fonden följer omx30 index + utdelningar (Six Return index), så kan jag utgå från det) och behålla den till september 2015. Avanza Zero är en helt avgiftsfri fond. Frågan är hur stor skillnad det skulle bli om fonden hade 1,2 % i avgift?

Six30return index
Börsen har gått upp och ner och upp igen sedan 1998. Det var det år som jag fick data ifrån. Under dessa 17 år har börsen avkastat ca 375%.

Avgift 17 år

Tittar man på 17 år så har 100 000 kr blivit 475 000 kr ungefär. En avgift på 1,2% varje år gnager och gnager på avkastningen. Under samma period har avgiften sänkt din vinst med ungefär 50 000 kr! Hälften av det kapital som du satta in har förvaltaren tagit. Din slutsumma blir alltså 425 000 kr!

Mina beräkningar stämmer inte riktigt, eftersom kapitalet skull blivit urgröpt längs vägen. Det gör att du förlorar pengar längs vägen och får ännu mindre i slutändan.

Vad gör avgiften för inverkan på ännu längre sikt? Säg 40 år (från 25 år till 65 år gammal) i ditt pensionssparande? Det blir ganska komplicerat att beräkna, men om jag räknar med en schablonuppgång på börsen på ca 10%, och insättning av ca 20 000 kr varje år.

pensionssar avgift
Grattis! Om du börjar spara pengar i 25 års ålder, och sparar ca 1 700 kr i månaden tills du är 65 år gammal har du sparat ihop ungefär 7,5 miljoner! Det räknat på en årlig avkastning på ca 10% (vilket kan vara lite högt) men också med en avgift på 1,2%. Men 1,2% i avgift så kommer du ha betalt knappa en miljon i avgift! En miljon av dina pengar! De flesta aktiva fonder tar dessutom mer än 1,2% i avgift! Du blir rånad!

Finns det då inga tillfällen då en högre förvaltningsavgift är berättigad? Den skulle ju gå till att aktivt förvalta fonden, och förhoppningsvis slå index! Gör man en kort jämförelse mellan lite olika fonder så ser man att ibland får man extra betalt för en aktiv förvaltning, och ibland betalar man helt i onödan.

Bra fonder avgift
Här ser vi två skilda grupper. De tre översta fonderna (DNB Sweden Micro Cap, Lannebo småbolag och Didner & Gerge Aktiefond) har slagit index ganska markant på 10 år. Den andra gruppen har gått som index eller sämre. Alla dock med en avgift som om de vore aktivt förvaltade.

Akta dig för höga förvaltningsavgifter på dolda indexfonder! Akta dig för bland andra de sista fonderna i listan. För förvaltningsavgiften kostar en hel del i längden! Kolla hur fonderna står sig mot varandra i längden. (Även om historisk avkastning inte avgör framtida avkastning!)

Lycka till med fondsparandet! Kanske är det läge att börja månadsspara i lämpliga fonder?