avgifter

Spara tusenlappar på din internetavgift med bredbandsval.se

bredbandsval(Grafik: pexels.com och Thobias)

Svenskarna blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling till hemmet. Inte bara för sociala medier, banktjänster, läsa tidningar och andra ganska ”datalätta” tjänster, utan även för lite mer krävande saker som att strömma HD-TV från Netflix, HBO, SVT, Youtube eller för tunga online-spel. Vi kräver mer och mer av vårt bredband… och vi betalar alltmer! Men det finns tusentals kronor att spara genom smarta val!

På sparabloggen förordar vi ofta att man ska se över sina fasta månadsutgifter, för det springer iväg till ganska mycket pengar varje år! Vissa utgifter är säkert helt onödiga, och kan plockas bort helt. Andra saker är helt nödvändiga, men då kanske man kan göra smarta val för att få så bra valuta för pengarna som möjligt. Internetavgiften hör definitivt till den kategorin!

Efter en snabb sondering av marknaden hos de största leverantörerna i Sverige så ser jag att snittpriset för en internetuppkoppling ligger på ca 4 800 – 6 000 kr/år. Till detta kan det komma ytterligare utgifter för ”Trygg Surf” och liknande för ca 600 kr/år! Här måste finnas utrymme för besparingar!

”Det måste finnas utrymme för besparingar när det kostar 6 600 kr/år för en internetuppkoppling!”

Problemet med bredbandsmarknaden är att det är svårt att få en överblick över vad det kostar. Internetavgiften bakas in i paketlösningar med TV och telefoni, alla leverantörer kan inte beställas till alla adresser. Inte ens de vanliga jämförelsesajterna på nätet visar vilken leverantör som du kan beställa på just din adress. Man blir tvungen att besöka varje leverantör själv för att se om du kan skapa abonnemang hos dem. Det finns dock en ny tjänst som klarar det!

bredbandsval

Bredbandsval.se visar de leverantörer som kan leverera till just din adress!

bredbandsval.se slår man in sin adress, så kommer sedan en lista upp över vilka som faktiskt levererar till din adress! Jag körde min adress i systemet och hittade en leverantör som kunde leverera samma tjänst som jag har idag, men för bara 3 200 kr/år. Jag kan alltså spara ungefär 3 000 kr/år att istället investera i framtidsportföljen! Bytet gick snabbt, man kan beställa direkt på sidan.

En annan sak som är vettig att se över är vilken anslutningshastighet du behöver. Det finns lite olika guider på nätet för detta, Bahnhof har en bra till exempel. Eftersom vi tittar en hel del på strömmad TV här hemma, men ändå inte är fler än 4 så fungerar 100Mbit bra för oss. Det är onödigt att betala för mer än vad man behöver.

Kolla över ditt bredbandsabbonemang du också! Det finns tusenlappar att spara! Vill du passa på att se över övriga utgifter också? Följ denna checklista för att ta tag i dina utgifter rejält!

Lycka till med utgiftskapandet! Det kommer att stärka din ekonomi!

Annonser

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

 

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

 

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

 

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

 

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Hur köper du mobiltelefon?

smartphone iPhone6
pexels

En av de vanligaste skuldfällorna  i Sverige är våra mobiltelefoner. Att ha en dyr och fin mobiltelefon ses nästan som en mänsklig rättighet och mobilföretagen har därför ofta svept in telefonköpen med en slöja av avbetalningar och bindningstider. Att räkna ut vad en telefon egentligen kostar och vilket abonnemang som är billigast är komplicerat. Men det finns en stor sparpotential om man kollar igenom köpet ordentligt innan man slår till.

Att mobilkonsumtion lätt leder till stor utgifter är inget nytt. Bland unga är det en vanlig skuldfälla. Så mycket som 760 000 betalningsföreläggande härrörde från mobiltelefon och bredbandsabonnemang 2005, och det har nog inte minskat sedan dess.

För att undersöka vad en telefon med abonnemang kostar får man göra en hel del beräkningar. För jämförelsens skulle ska jag ”köpa” ett par populära telefoner på olika sätt och se vad som kan tänkas vara det billigaste. Vi jämför några olika telekombolag jämfört med att köpa telefonen kontant med det billigaste abonnemanget. För att sätta lite krav så väljer vi minst 2GB data i abonnemanget.

De tre mobilmodellerna som jämförs är: iPhone SE (16GB), iPhone 6s (16GB) och Samsung Galaxy s7 (32GB).
De olika butikerna som jag jämför är: Tre, Telenor, Telia, Tele2, Comviq, Halebop, fello och sedan kontant i butik med det billigaste abonnemanget där det ingår minst 2GB data (Hallon liten).

Resultatet ser ut enligt följande:

iphone se

iphone 6s

samsung s7
* fello.se har lite rabatterade månader i början. Jag tog ett medelvärde för de 24 första månaderna.

Som synes finns det en hel del pengar att spara genom att se sig omkring!

Sparpotentialen mellan dyraste och billigaste alternativen är:
4 683 kr för iPhone SE
4 824 kr för iPhone 6s
4 108 kr för Samsung S7.

Nu är jämförelsen inte helt rättvis eller enkel att göra. Det är lite olika surfmängd (minst 2GB, men en del var långt över) och kontantpriset kan pressas ännu mer genom att använda lite mindre butiker på nätet. Jag valde ut lite mer renommerade butiker. Det finns alltså kanske ännu mer pengar att spara. Det viktigaste är att du vet vad du gör, och ser dig omkring. (Det kan ju till och med finnas billigare mobiler att köpa…)

Frågan är varför någon skulle välja ett alternativ som är flera tusen kronor dyrare. En viktig anledning är säkert att man inte behöver betala något med en gång, utan handlar telefonen på kredit. Kredit är alltid dyrare. En intressant sak är att man får gräva ganska djupt ner i avtalet för att hitta ord som kredit, lån och ränta…

(Räknar man lite enkelt så blir ju räntan på ovanstående lån ca 4 500 kr för en telefon som kostar 7 000 kr… Alltså 2 250 kr/år eller en effektiv ränta på ca 30%. En ganska hög ränta i minusräntemiljö. Fast så kan man ju inte riktigt räkna eftersom produkterna/abonnemangen skiljer sig lite åt.)

En annan anledning till att de dyra alternativen väljs är säkert att det är svårt att överblicka vad det totala priset egentligen blir, och att man inte jämför tillräckligt ofta. Här är det bra att ta hjälp av de olika prisjämförelsetjänster som finns på nätet. Till exempel:

compricer för telefonabonnemang.
prisjakt för telefon och abonnemang.
pricerunner för telefoni.

Lycka till i telekomdjungeln!

Kreditkort på resa, uppföljning

Kreditkort resa

Det händer mycket på kreditkortsmarknaden. Det blir antagligen tuffare att tjäna pengar.

Det händer mycket på kreditkortsmarknaden just nu. Nya kort dyker upp, villkoren ändras på några kort och andra kort försvinner helt. Det har blivit läge att uppdatera sig på bästa kreditkortet för resan.

I tidigare inlägg om betalkort på resan så rekommenderade vi Santanders Mitt Kort med sparränta i första hand och ICA Bankens ICA Bankkort Plus i andra hand. Bägge dessa kort har nu förändrats. Santander har plockat bort sitt kort och ICA Banken har lagt på en växlingsavgift på sitt. Detta förändrar bilden för oss något!

Santander Mitt KortCoop MedMera MerDe kort som verkar bäst för resenären just nu är Santander Mitt Kort  eller COOP MedMera Mer Mastercard. Detta under förutsättning att man betalar sina krediträkningar i tid.

Jämförelsepost:                                Santander Mitt Kort         COOP MedMera Mer

Årskostnad                                            0 kr                              249 kr/år
Uttagsavgift Sverige                               0%, 0 kr*                     0%, 0 kr*
Uttagsavgift Utomlands                         0%, 0 kr*                     0%, 0 kr*
Valutaväxlingsavgift                              0%                                0%
Kreditränta                                             14,95%                         15,45%
Kreditränta / mån                                 1,25%                            1,29%

* Kreditränta börjar rulla direkt om man tar ut i automat för både Santanders och Coops kort. Om det går, så se till att betala in pengar på kortet före resan, så att kredit inte används! Annars blir det 13% – 19% ränta på pengarna! Men det är inte helt säkert att det går att sätta in pengar i förväg på Santanders kort. (Se frågan.)

Det som skiljer korten åt är alltså årskostnad. Krediträntan vid uttag är den andra utgiften som finns. Hur mycket måste man egentligen plocka ut från en automat för räntan ska bli mer än  årskostnaden 249 kr på en månad? (Man betalar ju tillbaka senast efter en månad.)

resekortFör att få lite ordning på jämförelsen har jag satt ihop ett en liten tabell. Det som skiljer är krediträntan på kontantuttag och årsavgiften. 

Slutsatsen blir alltså att Santander Mitt Kort är bättre eftersom det inte har någon årsavgift, och att den effektiva krediträntan är lite lägre (ingen avi-avgift). Det kostar ingenting om du inte använder automat!

Även kreditkortsbranschen är föränderlig. Det gäller att hålla sig på tårna för att ligga i framkant!

 

Andra saker att tänka på när du använder kort på resan är:

Pengar på resan. (Dock gamla kortuppgifter!)
Valutakurser. (Dock gamla kortuppgifter!)
Betala i lokal valuta.

Fondskolan del3: Förvaltningsavgifternas betydelse på lång sikt.

bokblad
Det finns stora möjligheter i att investera i olika fonder. Allt från högrisk-aktiefonder till lågriskinvestering-räntefonder. Du kan investera i de flesta marknader och branscher, börsuppgång eller börsnedgång. Men håll ett öga på förvaltningsavgiften! Den kan gröpa ur ditt resultat!

Det talas ofta om förvaltningsavgifter när man talar om fonder. Förvaltningsavgiften är den avgift som ska täcka fondens alla utgifter (transaktionskostnader, courtage, förvaltarens utgifter, lokalkostnader, lön till förvaltaren mm mm) men givetvis ska förvaltningsavgiften också generera vinst till fondbolaget.

Jag ska här vända och vrida lite på förvaltningsavgiften. Visa vad en hög avgift faktiskt innebär för ett långsiktigt sparande, och vad det innebär för fondbolaget! Jag vill börja med spridningen. Vad kostar olika fondtyper i avgift? Vad kan anses vara normalt?

Sverigefonder
Avanza Zero; 0 %
Spiltan Investmentbolag aktiefond; 0,20 %
Didner & Gerge Sverigefond; 1,22%
Carnegie Sverigefond; 1,40 %
Cliens Sverige B; 1,75 %
Vanlig aktiv avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Globalfonder
Länsförsäkringar Global Index; 0,20 %
DNB global Indeks; 0,30 %
SEB Dynamisk Aktiefond; 1,25 %
ODIN Global NOK; 2,00 %
Vanlig avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Tillväxtmarknadfonder
Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Index; 0,40 %
Fidelity Emerging Markets A -USD; 1,5 %
SwedBank Robur Access Emerging Markets; 2,42 %
Vanlig avgift: 1,70 %
Avgift indexfond: 0,40%

Räntefonder
AMF Räntefond Kort; 0,10 %
Spiltan Räntefond Sverige: 0,10 %
AMF Räntefond Lång; 0,15 %
Catella Avkastning: 0,70 %
Vanlig avgift: 0,3 % (SEK); 0,8 % (USD)

Blandfonder
AMF Balansfond; 0,4 %
SEB Trygg Placeringsfond; 1,10 %
Carnegie Strategifond;1,50 %
Vanlig avgift: 1,20 %

Hur kan det komma sig att det skiljer så mycket mellan olika fonder som investerar på samma marknad? Den största skillnaden ligger i om fonden är aktivt förvaltad eller indexförvaltad.

En indexförvaltad fond följer ett förbestämt program och investerar på så sätt att den följer ett index. Till exempel följer stockholmsbörsen, eller Dow Jones Word index. En aktivt förvaltad fond däremot har en förvaltare som väljer ut de bolag som han eller hon tror kommer prestera bäst. De försöker därmed få en bättre avkastning än index.

En aktivt förvaltad fond dras med större utgifter. Förvaltaren ska fara runt och besöka bolag, bolag ska analyseras och möten ska hållas. Detta leder givetvis till att förvaltningsavgiften ska vara högre. Men att investera i en sådan fond måste ju också leda till en högre avkastning. Annars betalar man ju dyrt för ingenting!

Sverigefoner aktivindex
En jämförelse på ca 5 år mellan tre passiva indexfonder och tre aktivt förvaltade fonder. Vilka som är vilka kan ni lätt se på förvaltningsavgiften. De över 1% i avgift ska vara ”aktiva”. Det tråkiga är att alla fonderna går exakt likadant. De följer index ganska exakt. Gult är OMXS30 och fonderna har slagit det indexet med en viss marginal. Det är dock aktieutdelningarna som utgör skillnaden. Jämför man med Six30 Return index (som inkluderar utdelningar) så går de exakt lika. Är de då aktiva? Kostar gör de i alla fall. Kolla in Spiltan Aktiefond Investmentbolag! Den går riktigt riktigt bra!

Men är det egentligen så mycket bråka om? En skillnad på pluttiga 1,2 %… Gör det någon skillnad? Jag ska nu visa att en fondavgift på 1,2 % gör väldigt stor skillnad på avkastningen över tid. Detta märks dock inte direkt, eftersom avgiften dras från fonden lite grand varje dag.

För att få en bra bild över hur stor skillnad förvaltningsavgiften gör så har jag utgått från gratisfonden Avanza Zero. Jag har utgått från att vi investerade 100 000 kr i Avanza Zero 1 september1998 (fonden fanns inte då… men eftersom fonden följer omx30 index + utdelningar (Six Return index), så kan jag utgå från det) och behålla den till september 2015. Avanza Zero är en helt avgiftsfri fond. Frågan är hur stor skillnad det skulle bli om fonden hade 1,2 % i avgift?

Six30return index
Börsen har gått upp och ner och upp igen sedan 1998. Det var det år som jag fick data ifrån. Under dessa 17 år har börsen avkastat ca 375%.

Avgift 17 år

Tittar man på 17 år så har 100 000 kr blivit 475 000 kr ungefär. En avgift på 1,2% varje år gnager och gnager på avkastningen. Under samma period har avgiften sänkt din vinst med ungefär 50 000 kr! Hälften av det kapital som du satta in har förvaltaren tagit. Din slutsumma blir alltså 425 000 kr!

Mina beräkningar stämmer inte riktigt, eftersom kapitalet skull blivit urgröpt längs vägen. Det gör att du förlorar pengar längs vägen och får ännu mindre i slutändan.

Vad gör avgiften för inverkan på ännu längre sikt? Säg 40 år (från 25 år till 65 år gammal) i ditt pensionssparande? Det blir ganska komplicerat att beräkna, men om jag räknar med en schablonuppgång på börsen på ca 10%, och insättning av ca 20 000 kr varje år.

pensionssar avgift
Grattis! Om du börjar spara pengar i 25 års ålder, och sparar ca 1 700 kr i månaden tills du är 65 år gammal har du sparat ihop ungefär 7,5 miljoner! Det räknat på en årlig avkastning på ca 10% (vilket kan vara lite högt) men också med en avgift på 1,2%. Men 1,2% i avgift så kommer du ha betalt knappa en miljon i avgift! En miljon av dina pengar! De flesta aktiva fonder tar dessutom mer än 1,2% i avgift! Du blir rånad!

Finns det då inga tillfällen då en högre förvaltningsavgift är berättigad? Den skulle ju gå till att aktivt förvalta fonden, och förhoppningsvis slå index! Gör man en kort jämförelse mellan lite olika fonder så ser man att ibland får man extra betalt för en aktiv förvaltning, och ibland betalar man helt i onödan.

Bra fonder avgift
Här ser vi två skilda grupper. De tre översta fonderna (DNB Sweden Micro Cap, Lannebo småbolag och Didner & Gerge Aktiefond) har slagit index ganska markant på 10 år. Den andra gruppen har gått som index eller sämre. Alla dock med en avgift som om de vore aktivt förvaltade.

Akta dig för höga förvaltningsavgifter på dolda indexfonder! Akta dig för bland andra de sista fonderna i listan. För förvaltningsavgiften kostar en hel del i längden! Kolla hur fonderna står sig mot varandra i längden. (Även om historisk avkastning inte avgör framtida avkastning!)

Lycka till med fondsparandet! Kanske är det läge att börja månadsspara i lämpliga fonder?

Nya priser på Avanza för aktiehandel utomlands! Handla amerikanskt?

wallstreet  pixabay.com
pixabay.com

Det har aldrig varit enklare och billigare för privatpersoner att handla med aktier än vad det är just nu. Nätmäklarna har ökat konkurrensen och utländska aktörer är med och pressar priserna! Detta gör det ännu billigare för oss svenskar att investera på utländska börser.

Den svenska marknaden för aktiehandel hårdnar alltmer, då fler företag konkurrerar om att få hjälpa oss svenskar att spara i aktier. Länge fick man handla via storbanker, men i mitten av 90-talet startades Nordnet (1996) och Avanza (1997) och började med nätmäkleri. Priserna gick ner och tillgängligheten gick upp.

Nyligen slog sig även en utländsk aktör in, DeGiro som erbjuder billig handel på flera utländska börser. Avanza har svarat med att sänka priset för handel med aktier på utländska börser! Fantastiskt för oss investerare! Det lönar sig dock alltid att jämföra priser när man handlar och du kan hitta prislistor här:

Nordnet
DeGiro
Avanza

Vad kostar det då? Vi får ju inget pris, utan en funktion, en formel för priset. Nedanstående diagram visar hur mycket det kostar att handla amerikanska aktier på Avanza i olika courtage-nivåer, enligt Avanzas prislista:

Kostnad handel USA aktier
Kostnad för handel med Amerikanska aktier på Avanza. Courtaget (priset) avgörs av storleken på affären.

Brytpunkter (vid vilken storlek på affären som olika courtagenivåer är mest förmånliga)

Mini – Affärer under ca 20 000 kr
Small – Affärer mellan ca 20 000 kr och 46 000 kr
Medium – Affärer mellan ca 46 000 kr och 116 000 kr
Fastpris – Affärer över ca 116 000 kr

Men vad kostar det då?! Frågan är dock lite mer komplex ändå. Avanza tar ut en valutaväxlingsavgift på 0,25% per affär när man handlar i utländsk valuta. Så diagrammen borde se ut så här:

Kostnad handel USA aktier växlingsavgift
Växlingsavgiften läggs till affären. Det gör att det alltid tas ut en procentuell avgift på grund av valutaväxling.

Brytpunkterna ligger på samma ställe, men priserna går upp ganska avsevärt:

Köpa/sälja aktier för 10 000 kr kostar ca 50 kr i courtageklass Mini.
Köpa/sälja aktier för 25 000 kr kostar ca 115 kr i courtageklass Small.
Köpa/sälja aktier för 40 000 kr kostar ca 160 kr i courtageklass Small.
Köpa/sälja aktier för 50 000 kr kostar ca 195 kr i courtageklass Medium.
osv.

Valutaväxlingsavgiften står med i prislistan, men på ett annat ställe än ordinarie courtage. Den är ganska lätt att missa på grund av det, vilket är extra synd då den faktiskt gör en ganska stor skillnad i priset. Det blir tex dubbelt så dyrt i courtageklass Mini. Dessutom är det svårt att se på notan efter affären vad valutaväxlingen kostade, den redovisas nämligen inte. Växlingsavgiften hamnar som ett tillägg på valutakursen som står på notan, men specificeras inte. Här finns utrymme för förbättring för Avanza.

Man kan minska ner växlingsavgiften från 0,5% (för både köpordern och sedan säljordern) till 0,15% om man växlar manuellt. Då bli det avsevärt billigare! Läs mer här. Man registrerar sig helt enkelt för ha olika valuta på sin depå, och växlar själv till aktuell valuta. Det blir mycket billigare!

Priserna på uppstickaren DeGiro är ännu svårare att beräkna, då de tar betalt både i annan valuta än den svenska + att de tar betalt per aktie. (Amerikanska aktier kostar € 0,50 + USD 0,004 per aktie att köpa. Det blir lite olika beroende på vilket värde varje aktie har i det aktuella bolaget, och vad valutakurserna står i… en djungel!) Till detta kommer en valutaväxlingsavgift på 0,10%.

DeGiro-exempel:

Google-aktier för 25 000 kr.
Google aktie kostar $700 = 6 055 kr (dollarkurs 8,65 kr)
Antal aktier = 4 st
Courtage: € 0,50 + 4 * $ 0,004 = 0,5*9,37 + 0,004 * 4 * 8,65 = 4,69 + 0,14 = 5 kr.
Totalkostnad: 5 kr + 0,001 * 25 000 = 5 + 25 = 30 kr

Facebook-aktier för 25 000 kr
Facebook aktie kostar $95 = 822 kr (dollarkurs 8,65 kr)
Antal aktier = 30 st
Courtage: € 0,50 + 30 * $ 0,004 = 0,5*9,37 + 0,004*30*8,65 = 4,69 + 1,04 = 5,70 kr
Totalkostnad: 5,70 + 0,001 * 25 000 = 5,70 + 25 = 30,70 kr

Slutsatsen blir att det fortfarande är ganska dyrt att köpa aktier på andra börser än den svenska hos Avanza. Det kan dock vara värt det! Man sprider sina risker genom att handla i olika branscher och i olika marknader. Att köpa amerikanska aktier kan vara ett bra sätt att få lite mer spridning i sin portfölj. Avgiften på 1% borde dessutom kunna tjänas in relativt fort med en normal avkastning.

Vill man sedan öppna upp en depå hos DeGiro så kan det ju faktiskt bli billigt! Titta lite närmare på deras jämförelse av priserna mellan olika aktörer!

Förslag på amerikanska bolag att köpa ska vi ta upp i kommande inlägg!

Snitträntan – en lysande idé

ränta hus

pixabay.com

Det råder nog ingen tvekan om att bostadslånet är det lån som belastar ekonomin mest. Att räntan har sjunkit drastiskt under några år har varit en mycket lönsam affär för de flesta som äger sin bostad. Nu finns det ju de som sitter fast i 10-åriga lån och som ännu inte har fått känna av hur månadskostnaden har minskat. Från den första juni är det lag på att redovisa sin snittränta, ett helt fantastiskt sätt för konsumenten att ha koll på hur verkligheten ser ut.

snittränta

Källa: Compricer

Se över Era lån och jämför hur just din bank ligger till i jämförelse både med sin egen snittränta men också hur konkurrenterna agerar på marknaden.
Enligt undersökningar från Sifo har 70 procent av alla bolånekunder inte prutat på sin ränta. Detta innebär i praktiken att om man har några miljoner i lån förlorar man många tusenlappar varje år. Se till att alltid minimera dina räntekostnader, banken kommer inte att göra det åt dig.

Räkneexempel på årskostnad för olika summor och räntenivåer:

1 00000 kr – 2% = 19 992 kr
1 00000 kr – 1.33% = 13 296 kr

2 00000 kr – 2% = 39 996 kr

2 00000 kr – 1.33% = 26 592 kr

Om man till exempel kontaktar SEB och refererar till snitträntan är det inte alls säkert att just du kommer att få den. Banken kan också komma att ställa motkrav som att flytta över alla sina bankaffärer, sparande osv.
Men en sak är säker, prutar du på listräntan kommer du att få en lägre ränta.
Om inte, gå till nästa bank!

Kapitalskyddade investeringar – aktieindexobligationer – Bankerna skor sig!

Livboj
pixabay.com

Är du intresserad av att ta del av börsens möjligheter, men rädd att du ska förlora pengar? Då är du inte ensam! Dessutom är du målgruppen för storbankernas så kallade strukturerade produkter!

Går man in på sin bank idag och säger att man vill investera en summa pengar, men inte ta så stor risk så kommer man nog mest troligt ut med aktieindexobligationer, eller SPAX:ar som de kan kallas. Detta beror inte på att det är det som du tjänar mest på, utan på att det är denna produkt som banken tjänar mest på! Dessutom kan de sälja in den till dig med de lysande argumenten ”investera med möjlighet till bra avkastning, men inte ta så stor risk”. Vilket ju var det du bad om hela tiden. Jag ska motstå frestelsen att sabla ner de här strukturerade produkterna mer nu… men istället lämna det till andra som redan gjort det:

Per H Börjesson är kritisk till aktieindexobligationer i webb-TV inslag.
Sparrebellen vill förbjuda aktieindexobigationer till småsparare.

Men det finns ett enkelt och billigare alternativ till denna produkt. Ett alternativ som ger dig fördelen att du inte behöver betala avgifter (både redovisade och mer dolda) till banken, utan kan använda hela ditt kapital till höja din avkastning. Dessutom är chansen till högre avkastning större om du syr ihop produkten själv.

Hela konceptet går ut på att man kombinerar en fond med låg risk, och ganska säker avkastning, som en räntefond med en fond med större risk, med möjlighet till större avkastning, som en aktiefond. Sedan balanserar man dessa så att avkastningen på räntefonden täcker upp det belopp som man satsar i aktiefonden. På det sättet så man ändå en positiv avkastning, även om aktiefonden går ner Detta kan låta krångligt, men jag kan visa med en bild hur det hela hänger ihop:

AIO_illustration_staplar

Du köper en aktieindexobligation för 11 000 kr + courtage.
Banken lovar dig det nominella beloppet på 10 000 kr tillbaka.

Obligationsdelen / räntedelen växer såpass att det täcker upp det lovade beloppet. Sedan kan optionen (den del som växer med börsen) ge dig en eventuell avkastning om börsen stiger. Det är dock vanligt att man betalar en riskpremie, som banken inte lovar att betala tillbaka. Dessutom tillkommer det också ett courtage som banken tar direkt (ofta 1,5 %). Riskpremien och avgiften är alltså det man riskerar att förlora. Dock trycks det inte särskilt hårt på detta i de informationsblad jag läst… Där pratas det mest om ”kapitalskyddad investering”.

Hur som helst… Hur ska vi kunna sätt ihop något sådant här på ett bättre sätt? Jo, helt enkelt genom att göra samma sak. Vi köper en räntefond (som ju bygger på obligationer) med den största delen av kapitalet, och tar sedan en chansning med resten! Det är alltså inte krångligare än att köpa två fonder! Exempel:

Vi går till banken och vill tryggt investera 40 000 kr. Banken ger dig förslaget att investera 44 660 kr i en aktieindexobligation med inriktning med konsumtionen i USA.

Du börjar alltså med att betala 660 kr i avgift, och sedan riskerar du 4 000 kr… och kan max avkasta 20% + valutaeffekt på tre år.

Man kan också investera så här:

Tror på fortsatt stark börs i USA:
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Skandia USA (Avkastat 106,53 % på 3 år)

Mer global satsning: (Mindre risk ändå)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i SEB globalfond Lux (Avkastat 88,44 % på 3 år)

Tror på utveckling i Indien: (Högre risk, större chans!)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Carnegie Indienfond (Avkastat 76,54 % på 3 år)

Satsa på Sverige: (med lite högre risk)
90 % i Carnegie Corporate Bond A (Avkastat 18,54 % på 3 år)
10 % i Carnegie Sverigefond (Avkastat 111,64 % på 3 år)

Tror på börsnedgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BEAR 2 (Avkastar omvänt från börsen, men dubbelt! -68,83 % på 3 år pga börsuppgång)

Tror på börsuppgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BULL 2 (Avkastar dubbelt som börsen! +141,17 % på 3 år pga börsuppgång)

Vilket alternativ man väljer ovan beror ju på vad man tror börsen är på väg. Men man kan i alla fall ganska enkelt ge sig in och investera på börsen, utan att riskera att förlora alla sina pengar.
(Självklart är alla siffror ovan historiska… de senaste tre åren. Det enda man kan vara ganska säker på är att kommande tre år kommer inte att se likadana ut som de tre senaste. När börsen står på all-time-high kanske man inte ska ge sig in på börsen fullt ut.)

Men vad du gör… ge inte dina pengar till banken, utan sätt ihop ditt eget alternativ! Du kommer att tjäna mer på det, i 4 fall av 5, och ändå bra det femte!
Tänk också på att räntan just nu är väldigt, väldigt låg. Så länge räntan sjunker så är det bättre att ta en lång räntefond (som Carnegie Corporate Bond), men när räntorna stiger igen är det bättre att ta en kort räntefond (som Spiltan Räntefond Sverige)

Lycka till! Och flytta gärna in en del av sparkapitalet på börsen!

Skriv gärna en kommentar nedan med ditt eget alternativ till en aktieindexobligation!

Läs gärna rådet direkt från Per H Börjesson, på Sparrebellen.

Spara till barn

barnspar bild

Alla föräldrar vill ge sina barn trygghet och inte minst ekonomiskt trygghet. Vi har alla olika förutsättningar att kunna spara pengar åt våra barn. Somliga kan lägga undan 1000 kronor medan andra kanske bara 100 kronor. Mer pengar, desto bättre givetvis men kom ihåg att det viktiga är att spara något, för i slutändan blir små summor också mycket pengar. Att spara 100 kronor i månaden i 18 år med 5% ränta blir faktiskt 30 118 kronor. Gör vi om samma tankeexperiment med 1000 kronor blir det hela 301 181 kronor. Men att spara så mycket blir för de flesta väldigt svårt.

Hur ska man då tänka kring sitt barnsparande?
Sparandet till barn sker förhoppningsvis på mycket lång sikt, kanske 18-20 år. Därför bör man undvika att spara på ett vanligt räntekonto, tiden talar för att risknivån kan höjas. En Kapitalförsäkring eller ett Investeringssparkonto är ett bra sätt att spara i, då skatteeffekten är gynnsam. Man betalar en schablonskatt varje år på hela sparkapitalet och när barnet ska få pengarna betalas ingen skatt.
Det viktiga är att du blir kund i ditt eget namn och har förfoganderätten över kontot även om det står i barnets namn. Detta kan vara lämpligt då man själv kan välja när pengarna ska övergå i barnets ägo. Den dagen man barnet fyller 18 år betyder inte automatiskt att det är lämpligt med en större summa pengar. Det är därför jag själv personligen föredrar kapitalförsäkring.
En automatisk överföring från ditt lönekonto varje månad är att rekommendera. Det är annars lätt att glömma och det är kontinuitet som är viktigt.
Om man har flera barn ska man då spara på separata konton? Jag är tveksam till detta därför att det känns bäst att fördela pengarna lika mellan barnen.

Vad ska man investera i?
När tidshorisonten sträcker sig över flera år är det lämpligt att öka risknivån. Därför bör man spara i aktier och fonder. Billiga indexfonder har varit ett bra sätt att få bra avkastning till låga kostnader samtidigt som man sprider riskerna över hela världen. Indexfonder är lämpligt att investera i för den som inte vill lägga tid att analysera och göra utvärderingar av den finansiella marknaden.

barnspar indexfonder

Exempel på billiga indexfonder

Är man intresserad av sätta sig in i hur den finansiella marknaden fungerar kan det vara lämpligt att fördela mellan fonder och aktier. Risknivån kan som bekant vara rätt hög men kapitalet ska arbeta under många år. Vi har tidigare tagit upp utdelningsaktier och Investmentbolag som kan ligga som grund i en stabil aktieportfölj. Även en Sverigefond kan vara intressant att ha med.

Hur kan då ett sparande se ut över en period av 18 år?
1. Börja med att bygga upp ett kapital med hjälp av indexfonder med låga avgifter under de första åren.
2. För över delar av kapitalet till stabila aktier, kanske med en liten utdelning som bonus. Ligg kvar i aktier och fonder under ett antal år.
3. När det börjar närma sig utbetalning till barnet kan man välja att minska risken och gå över till räntor eller obligationer. Avkastningen krymper men man säkrar upp det sparade kapitalet.

Ett sätt att öka intresset för sparandet är att involvera barnen i hur man tänker kring investeringarna. Förklarar varför det är nödvändigt att spara och vilken positiv effekt det kan ge i framtiden.

Avgifterna, utbud och villkor
Det är vanligast att man vänder sig till den bank där man är kund. Jag är kund i fyra banker för olika syften. Jag började att granska hur kostnaderna ser ut om man börjar att månadsspara 300 kronor till sitt barn i en Kapitalförsäkring under första året. Håller man denna spartakt är sparkapitalet 64800 kronor efter 18 år. Om man lägger till en avkastning på 5% i snitt under denna tid är summan 103 477 kronor med ett skatteavdrag på 1% per år.
Jag tittade även på utgifterna om man har så mycket som 100000 kronor sparade på sitt barnspar och de årliga avgifterna.

barnspar banker

Som alltid är det bättre att börja spara i tid, för tiden är en avgörande faktor till ditt barns framtida ekonomi. Glöm inte att små pengar kan förvandlas till stora belopp under lång tid.

Bästa betalkortet till resan!

hängmatta semester

Det är lätt att drömma sig bort till en semester, så här i mörkaste vintern! När man ska ge sig iväg utomlands inställer sig frågan; hur ska man betala när man kommit till resmålet? Det finns ett antal svar:

Ta med kontanter.
Finns alltid risk att kontanterna försvinner (stöld, rån, borttappat). Det kostar pengar att köpa annan valuta. ”Risk” att pengar blir över och måste växlas tillbaka mot ytterligare avgift. Fungerar överallt, om man har rätt valuta!

Köpa resecheckar.
Lite omak att köpa resecheckar. De håller på att bli omoderna (utkonkurrerade av kreditkort) och går därför inte använda överallt. Kostar pengar att köpa resecheckar, men det bli ju som att köpa en försäkring.

Använda betalkort.
Det fungerar samma som hemma. VISA/Mastercard är tämligen vida spridda. Finns säkerhetsrutiner mot stöld/skimming mm. Men det finns ”dolda” avgifter. (Dolda för att det stod på hemsidan eller villkoren då när man tog ut kortet… numera glömt ju!)

Mitt tips blir att främst använda betalkortet på semestern, men att ha med en liten handkassa i kontanter att ha om kortet inte fungerar när man ska äta / dricka lite innan man når nästa uttagsplats. Annika Creutzer ger mer saker att tänk på.  Men det gäller också att ha koll på de där avgifterna som kortet kan ha, och vilket kort är egentligen bäst på resan?

De avgifter som finns på betalkorten är: årsavgift, uttagsavgift i automat, valutaväxlingsavgift och eventuell kreditränta. Enligt mig är det bästa kortet att ta med på resan det som inte kostar så mycket.
(eventuell reseförsäkring kan man ju få också… men man måste ju inte använda reseförsäkringskortet på själva resan! Jag rekommenderar Skandiabankens kreditkort för reseköp och elektronikköp! 0 kr årsavgift med extra reseförsäkring och köpskydd!)

DN har gjort en sammanställning över de bästa korten för olika kunder (dock ej ungdomar… det finns en här). Några av uppgifterna i DN:s sammanställning gäller inte riktigt längre… besök banken för senaste uppgifterna!

*********************************************
Detta inlägg är uppdaterat eftersom kortmarknaden
ändrat sig. Läs uppdateringen här:
KREDITKORT PÅ RESA, UPPFÖLJNING
*********************************************

Det bästa kortet för resan är denna gång lite svårare att kora. Det står mellan ett kort från ICA. Nämligen ICA Bankkort! (ett Mastercard) och ett kort från Santander, nämligen Santander Mitt kort med ränta!

Santander kortICA bankkort

Använder du ofta uttagsautomat utomlands är ICA Bankkort bäst…
men Santander Mitt kort med ränta passar de allra flesta!

 Kortbetalning utomlands
Ju mer du använder kortet utomlands… desto mer sparar du på ICA Bankkort.
Men håller du dig bort från uttagsautomater (max 12 ggr/år) så blir Santanders kort gratis!.

Kom bara ihåg att även betalkorten har några nackdelar! Tänk på att:

Skydda ditt kort under resan
Man är väldigt beroende av att ha tillgång till pengar under resan. Var försiktig med kortet under resan. Utan kort, inga pengar. Skydda dig mot ficktjuvar och lämna inte ifrån dig kortet vid betalning (risk för skimming!).

Ha lite backup, genom att ha ett reservkort
Blir du av med kortet, eller kortet inte fungerar av någon annan anledning, se till att ha en backup. Ditt vanliga kort kan få följa med, eller ett kreditkort som inte har någon årsavgift (kan vara bra som backup hemma med! Ta Skandiabankens kreditkort… det har du ju redan eftersom du köpte resan med det!)

Valutaväxlingsavgiften ska vägas mot årsavgiften
Väg alla avgifter mot varandra! Att skaffa ett kreditkort utan årsavgift är inte svårt, det finns flera. Dessa har dock andra avgifter (uttagsavgift och valutaväxlingsavgift). Det gäller att väga utgifterna mot varandra. En valutaväxlingsavgit på 1,5% blir större än en årsavgiften på 300 kr om man handlar för minst 20 000 kr/år i utländsk valuta. Frågan är ju hur mycket du kommer handla för? (och vilka avgifter ditt kort har!)

Läs mer här:

Artikel på SVD
Bra sammanfattning på pengar.se

Ha en trevlig resa!

En uppföljning, med praktiska test av Mitt Kort med ränta kan du läsa här.

Ytterligare ett tips om hur du undviker extra utgifter på resan läser du här.

* Vi på sparabloggen.com rekommenderar en del olika kreditkort. Det går att spara pengar på att använda dem. Men ett varningens finger! Kreditkort sparar bara pengar om man inte konsumerar mer bara för att det ska betalas i efterhand OCH att man alltid betalar av alla inköp innan de räntefria dagarna löpt ut! Kreditskulder är oerhört dyra! Använd både sträng konsumentkontroll och autogiro på räkningen! Kreditkorten ska SPARA pengar inte kosta pengar!