Pensionsmyndigheten

När framtiden blir verklighet

piggy-2889049_1920

Nu har kanske ett kuvertet med orange färg hamnat i din brevlåda eller så får man besked via Kivra att man skall logga in på Pensionsmyndigheten för att se resultatet för 2017. Nedslående eller upplyftande, ja det beror på hur man ser det. Men en sak är säker, det blir svårt att matcha din tidigare lön.

Har man koll på hur pensionen kommer att se ut loggar man troligtvis in med jämna mellanrum för att se utvecklingen på sina pensionspengar. Kanske passar man även på att se över sina val inom PPM och varför inte logga in där man har sin tjänstepension.
Nu ser tyvärr inte verkligheten ut så här och man möter människor som ofta inte har en aning om vad de kommer att få i pension eller hur systemet fungerar. Tilltron till att staten skall ordna allt står sig nog kanska fast trots att det informeras ofta om hur verkligheten ser ut.
Det dyker upp artiklar med pensionärer som tycker att pensionen blev väldigt låg och hen frågar sig hur det kunde blir så här efter ett långt yrkesliv? Det är just här som problemet ligger och man måste ställa sig två frågor: har inte hen skyldighet att informera sig om hur framtidens pension kommer att se ut och om man haft förmånen att arbeta under 40-45 år fanns det då verkligen inte någon möjlighet till ett litet sparande?
Nu låter det nästan lite hårt men för de allra flesta finns det utrymme att ta ett större personligt ansvar för sin egen ekonomi.
Senast idag kom det en artikel i DN som belyser just detta.

Låt oss räkna…
När jag loggar in på Pensionsmyndigheten.se för att se en prognos över min pension blir man varse om att verkligheten faktiskt ser dyster ut.  Om man bara ser till den allmänna pensionen kommer jag få ut ca 41% av min nuvarande lön. Men sen kommer Tjänstepensionen och drygar ut detta med ytterligare 9%. Vilket innebär i praktiken att pensionen hamnar på 50% av lön. Allt utöver detta måste jag själv påverka genom eget sparande eller se till att utgifterna halveras till pensionsdagen.
Så lite som några hundralappar i månaden gör skillnad i slutändan. 200:- per månaden i 40 år till 5% avkastning ger i slutändan 274 000:- efter nuvarande skatt om man placerar på ett ISK konto. Men nu förväntar man sig kanske mer och då krävs det att man lägger upp en livsplan för sin pension, roligt eller hur?
Efter att man har gjort sin pensionsprognos på Minpension.se blir man varse om hur framtiden kan se ut. Utefter dessa uppgifter kan man bilda sig en uppfattning hur sparandet borde se ut fram till pension.
Nu finns det givetvis många faktorer på vägen som kan påverka utfallet den dagen det är dags. Men för gemene man handlar det troligtvis om ett antal tusenlappar som man måste sätta undan varje månad. Om vi leker med tanken att man sätter undan 2000:- i månaden under 40 år vilket i praktiken är 10% av mediannettolönen i Sverige. Summan som man hinner spara ihop till efter skatt och med 5% avkastning blir hela 2 735 924:-. Intressant är att ränta-på-ränta effekten har gjort att 960 000:- som är de sparade pengarna har förvandlats till nästan tre miljoner.

man-2546107_1920.jpg

Det svåra beslutet att börja
Som så många sparekonomer och artiklar har påpekat så finns det vissa grundläggande principer som man kan följa för att uppnå de sparmål man sätter upp och här är några:

1: Gör utrymme i din månadsbudget för sparande genom att se över onödiga kostnader och att välja rätt leverantör av de tjänster du nyttjar
2: Om du har lån, omförhandla din ränta
3: Det första du gör när lönen kommer, sätt undan månadens sparande. Använd helst autogiro så att man inte glömmer
4: Det absolut viktigaste är ett konsekvent sparande, näst därefter är att hitta rätt sparform
5: Avkastning på kapital har historiskt varit bäst om man ägt aktier på börsen. Aktiefonder är ett alternativ men se upp med höga avgifter.

Alla investeringar är förknippade med risk, därför bör placeringar på börsen ha en lång sparhorisont. 

Sparabloggen.com

Annonser

Pensionsbromsen – därför kommer pensions betalas ut även i framtiden!

pension vatten in ut.jpg(Grafik pexels.com och Thobias)

Det finns en utbredd oro kring den framtida pensionen. ”Det kommer inte att finnas några pensionspengar kvar när det väl är min tur!”, har jag hört flera personer säga. Denna oro visade sig också i Länsförsäkringars undersökning om svenskens pensionsoro. Nästan hälften av svenskarna bär denna oro. Men är den befogad?

Man kan vända och vrida lite på frågan, och komma fram till olika svar. En sak är klar: Pengarna i pensionssystemet kommer aldrig att ta slut. 1994 beslutade pensionsgruppen  om det nya pensionssystemet. Det gamla ATP-systemet innehöll flera saker som gjorde det ohållbart. Hade vi inte ändrat vårt pensionssystem kanske det inte varit Grekland vi läst om i eurokrisen… utan Sverige. Men 1994 beslutades om ett nytt system, med olika delar som gjorde systemet hållbart.

Vad menar man då med ett hållbart system? Jo, helt enkelt det att pengarna i pensionssystemet aldrig kommer att ta slut. Det kommer alltid att komma in lika mycket pengar som det betalas ut. Alla löntagare betalar in 16% av sin lön till inkomstpensionen, och det betalas sedan ut till dagens pensionärer. Den som betalar in mycket pengar till systemet under sitt arbetsliv, kommer sedan att få tillbaka mer när det är dags för pension. Din livslön är det som avgör din pension.

”Det kommer att finnas pensionspengar i framtiden också!”

Hela pensionen hålls alltså i balans. Denna balans brukar kallas för bromsen och gasen. I goda tider, när lönerna stiger och fler personer jobbar och betalar in så gasar pensionen på och ökas. När tiderna är sämre, lönerna står still och färre jobbar så bromsas pensionsutbetalningarna in och minskas. På detta sätt så ser systemet till att det hela tiden finns pengar kvar. Du kommer alltså att få pension i framtiden också!

En översikt över dessa balanseringar kan man läsa på pensionsmyndigheten. Där ser man i inkomstindex hur de svenska lönerna utvecklas, balanstalet talar om hur pensionerna utvecklas i förhållande till lönerna, och balansindex är ett jämförelsetal hur pensionen står sig i förhållande till lönerna. Det ser ut så här:

År         Inkomstindex     Balanstal      Balansindex
2010        139,74                  0,9826               137,31   (inbromsning!)
2011        142,34                  0,9549               133,56   (inbromsning!)
2012        149,32                  1,0024               140,45   (gas!)
2013        154,84                  1,0198               148,53   (gas!)
2014        155,61                  0,9837               146,84   (inbromsning!)
2015        158,91                  1,0040               150,55   (gas!)
2016        162,14                  1,0375               159,37   (gas!)
2017        168,16                  1,0067               166,39   (gas!)

Pensionsmyndigheten förklarar tydligt, och har dessutom en film som beskriver noggrant hur det fungerar!

Spår av balansering kan du se i ditt egna orangea kuvert. Där finns denna nedräkning med. Du kan se i de två senaste av mina kuvert här.

Denna nedräkning beror på gasen och bromsen, men det är inte bromsen i sig. Det är därför den inte stämmer med siffrorna ovan. Det är lite svårt att förklara kortfattat exakt vad denna posten innebär, men du kan läsa om det här. Lägg märke till att bromsen inte påverkar premiepensionen (PPM)! Därför kommer ppm att bli allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!

”Bromsen påverkar inte PPM! Därför blir premiepensionen allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!”

När vi nu konstaterat att det kommer att betalas ut pension även långt in i framtiden… Då uppstår frågan hur stor den pensionen blir? I ett balanserat system kommer utbetalningarna att spegla inbetalningarna. Eftersom vi har… en demografisk utmaning i Sverige (idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… ) så kommer inkomstpensionen att minska. Enligt en undersökning som Swedbank gjort en prognos, och enligt den kommer de framtida pensionerna för de som går i pension vid 65 att se ut så här:

Födelseår        Allmänpension      Tjänstepension        Total pension
1952                     50%                            11%                              61% (av slutlön)
1960                     48%                            12%                              60%
1970                     46%                            14%                              60%
1980                     44%                            16%                              60%
1990                     41%                            13%                              54%

Vi ser en stadig minskning av den allmänna pensionen (den balanserade förmånsbestämda inkomstpensionen) och en ökning av tjänstepensionen (som är en premiebestämd pension. Dina pengar är dina pengar). Dessa två tar ut varandra, så att pensionen inte minskar. Inte förrän 2055, när nittiotalisterna går i pension så minskar pensionen nämnvärt. Varför tjänstepensionen minskar då vet jag inte riktigt. Börjar de arbeta för sent? Är de inte kollektivanslutna? Vet ej! SVT har pratat med Swedbank, och de målar upp en ännu mörkare bild.

Man kan alltså konstatera två saker: Pengarna i pensionssystemet kommer inte att ta slut, men vi kommer att bli tvungna att ta ett större ansvar själva för att få en högre pension! Jag har som sagt skrivit om detta tidigare: Starta månadssparande till pensionen!, Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Det viktigaste… Hur påverkar detta dig? Det finns tre möjligheter:

  • Antingen kommer du få en ganska låg pension, jämfört med din slutlön.
  • Eller så får du jobba fler år för att arbeta upp en ordentlig pension. Pensionsålder 67 år? 69 år?
  • Eller så får du börja månadsspara till din pension nu! Lägg undan en del av din lön varje månad, för att stärka din pension.

Jag rekommenderar att du börjar pensionsspara direkt.

Det hela är ganska enkelt. Du öppnar ett investeringskonto i en lämplig bank, sedan startar du en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto och sedan startar du ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra! Mitt tips: Öppna ISK. Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

Läs gärna lite fler detaljer i mina tidigare inlägg: Starta månadssparande till pensionen! , Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Lycka till!

Spara pengar på ditt mobilabonnemang:

Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

pensionspyramid blivit pensionskub liten
( Photo by Denys Nevozhai on Unsplashpensionsmyndigheten  och Thobias)

Det rör på sig på pensionsfronten i Sverige! En ny pensionsöverenskommelse har fattats, förändringar ska ske inom premiepensionen och pensionerna hamnar ofta i media av olika anledningar. Idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… Vad innebär det?

Det finns mycket att säga om det svenska pensionssystemet. En del är arga för att pensionerna är för låga, andra ser ett system i balans som kommer att ge pensioner även i framtiden. Hur det än är så brukar man ofta visualisera pensionssystemet med en pyramid:

Pensionspyramin
Pensionssystemet består av tre (fyra) olika delar,
där ansvaret och pengarna kommer från lite olika håll.

Denna pyramid ger ju en snygg och överskådlig bild över hur det fungerar. Staten tar hand om den allmänna pensionen, arbetsgivaren ansvarar för tjänstepensionen och du själv får ta hand om det privata pensionssparandet. Pyramiden visar också hur staten tar det stora ansvaret, och det verkar ju bra. Det är ju trots allt inte alla som har en tjänstepension (men de flesta har det) och långt från alla har ett eget sparande.

Tyvärr är det nu så att den stora biten, inkomstpensionen, inte riktigt finns på riktigt. När du får ditt orangea kuvert så ser du att du har en hel massa pengar i din inkomstpension. De här pengarna finns inte egentligen, utan är bara en skuld från staten till dig, för att du betalat in pengar till dagens pensionärer.

InkomstpensionDagens pensioner betalas ut från dagens pensionsinbetalningar. Du betalar in 16% av din lön till pensionssystemet för att sedan kunna plocka ut senare. Dock går de pengarna direkt till dagens pensionärer. (Dock inte premiepensionsdelen på 2,5%. Den får du behålla själv!)

Du kommer sedan få tillbaka de här pengarna när du går i pension, från framtidens löntagare. Problemet är ju att det kommer att bli färre och färre löntagare per pensionär… Kommer staten att kunna betala ut sin skuld till dig i framtiden? Absolut! De kommer absolut att betalas ut pengar. Dock kommer utbetalningarna att minskas av pensionsbromsen  om inbetalningarna inte räcker till utbetalningarna. Inkomstpensionen kan alltså komma att minska, om inbetalningarna minskar. Detta känns ju tungt, men samtidigt är det precis det här som kommer att göra att jag får pension en vacker dag när jag är 67 år gammal, år 2044…

Svenska pensionssystemet är alltså hållbart, och pensionerna kommer aldrig att ta slut. Vi har dock ”demografiska svårigheter”, med fler pensionärer som lever allt längre, och en arbetskraft som inte ökar i antal. Det känns som att inkomstpensionen kommer att spela en mindre roll i framtiden än idag, medan premiepensionen, tjänstepensionen och ditt privata sparande kommer att stå för en större del av de framtida pensionerna. Pensionspyramiden håller på att omformas till en… kub?

Pensionstorn
I takt med att antalet pensionärer ökar kommer inkomstpensionen att stå för en mindre del av pensionerna och övriga delar av systemet blir allt viktigare! Ta inte bort premiepensionen! Ta ett större ansvar för ditt eget sparande!

Du måste ta ett större eget ansvar!

För att få ut en pension som motsvarar din slutlön så nära som möjligt så kommer du att behöva ta ett större eget ansvar, och starta ett eget pensionssparande. Nu är det viktigt att du inte sparar i ett specifikt privat pensionssparande. Det har nämligen blivit skattemässigt missgynnat. Istället ska du börja med ett månadssparande på börsen. Börsinvesteringar är det sparande som avkastat mest över tid. Har du mer än 10 år till pension är det inget snack om att det är 100% aktier du ska spara i. Men hur månadssparar man enkelt i aktier? Går det?

 

Börja månadsspara i aktier enkelt,
och utan för mycket jobb!

Hur gör man då för att starta ett månadssparande i aktier som inte kräver en massa kunskaper och jobb. Är det möjligt? Jajamensan! Det är möjligt, och faktiskt inte så hemskt svårt! Lösningen är fonder. Fonder har de fördelarna att förvaltningen sköts automatiskt (fondförvaltaren letar upp aktierna, ser till att återinvestera utdelningen, osv) och att du kan skapa en automatisk månadshandel i fonder. När du väl satt upp sparandet så kommer det alltså att sköta sig självt!

Det hela är ganska enkelt. Du gör så här:

  • Öppna ett investeringskonto i en lämplig bank.
  • Starta en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto.
  • Starta ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra!

Fördelen med KF i detta fall är att man kan sätta ut en automatisk uttag med t.ex. 2 000 kr/mån. Du slipper att själv gå in och göra ständiga överföringar! Dock ska man kolla väldigt noga så att det inte är några extra avgifter i KF. Många banker har extra avgifter, men Avanza och Nordnet har KF utan avgifter.

Aktiespararna är en intresseorganisation för oss aktiesparare. De ger många bra vettiga råd när det gäller pensionsspar. ( http://www.aktiespararna.se/artiklar/Fonder/ISK-ar-bast-skal-for-din-pension-/ )

Mitt tips: Öppna ISK / KF hos Avanza eller ISK  / KF hos Nordnet. (På sistone har det dykt upp konkurrens här med… Nordea till exempel.)

Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra. Därför rekommenderar vi Avanza.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

Välj en fondportfölj med 4 – 6 bred fonder som sprider ut dina investeringar över hela världen.

 

När du väljer fonder i ditt sparande så ska man tänka på att välja en portfölj med 100% aktier. Har man en sparhorisont på över 5 – 6 år så är det 100% aktier som gäller, det är bästa på lång sikt. Sedan ska man sätta upp en billig och enkel portfölj, inga konstigheter. Till din hjälp kan du med fördel använda Avanzas verktyg Portföljgeneratorn.

Portfoljgeneratorn_logoSkapa en femstjärnig fondportfölj med bara några klick

Med portföljgeneratorn kan du sätta upp en framtidsportfölj och få hjälp med urvalet. Sedan kan jag tycka att det blir lite för mycket med två fonder i varje kategori. Mitt förslag ser ut så här:

30% Globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära
25% Tillväxtfond: Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
10% USA-fond: Länsförsäkringar USA Indexnära
10% Europafond: AMF Aktiefond Europa
25% Sverigefond: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

I mitt urval har jag mest tittat på avgift. Då blir det mycket indexfonder! För att bygga upp denna portfölj så ser man till att månadsinsättningarna fördelas enligt önskad procentfördelning. Alltså 300 kr/mån till globalfonden, 250 kr/mån till tillväxtfonden, 100 kr/mån till USA-fonden, 100 kr/mån till Europafonden, 250 kr/mån till Sverigefonden. När det väl är klart, så kan man luta sig tillbaka!

Det finns fördelar med att spara direkt i aktier. Det kräver lite mer jobb och eftertanke, men ger också lite mer tillbaka!

Frågan dyker också upp om man kan pensionsspara direkt i aktier? Det går givetvis! Man ska tänka på att det finns stora likheter med att investera i aktiefonder och att investera direkt i aktier. Det är olika börsnoterade bolag man investerar i. Skillnaden är att man själv får välja ut sina aktier och ta hand om portföljen, medan i fonden sker det automatiskt. Dock får man betala avgiften för att förvaltaren ska göra detta åt dig.

Vill man ändå ge sig på att spara direkt i aktier ska man tänka på några saker:

  • Man sparar i aktier på samma sätt som i fonder.
    Det är alltså samma överföringar och kontotyper som beskrivits ovan. Dock skiljer det sig lite hur man rent konkret genomför affärerna.
  • Se till att spara i en bred portfölj.
    10 – 15 bolag i olika branscher för att fördela risken. Vad som helst kan hända ett bolag, så fördela risken över flera. Detta får man ju automatiskt när man investerar i en fond. Alla fonder investerar i flera tiotal med olika bolag.
  • Börja med investmentbolag!
    En genväg för att få riskspridning direkt är att köpa några investmentbolag att ha som bas i portföljen. Ett investmentbolag äger nämligen flera andra bolag, vilket gör att risken fördelas bland dem.
  • Handla manuellt varje månad.
    Det är svårt att få till ett automatiskt sparande i aktier. Man får istället gå in varje månad och köpa de aktier man vill ha just då. Man kan ju minska det arbetet genom att handla fonder och sedan någon gång om året sälja dem och köpa aktier. Då blir det inte lika mycket jobb.

För att få lite tips hur man kan komponera sin portfölj kan man läsa här:

Estelles portfölj
Assa Abloy
H&M
Kinnevik
Atlas Copco
Cloetta
Volvo
ICA
Handelsbanken
Tele2
Securitas

Portfölj med investmentbolag
Melker Schörling
Lundbergföretagen
Latour
Bure Equity
Creades
Svolder
Kinnevik
Indutrade
Investor

Tjänstepensionen – Din räddning!

Tjänstepension

I dagarna har det orangea kuvertet ramlat in i brevlådan. Jag har hört flera som uttryckt årets dämpade suck över att den framtida pensionen är låg, och att pension vid 65 inte är att tänka på. Men får man hela bilden?

Nu är det några saker som är bra att ha lite koll på när man tittar på årets årsbesked för den allmänna pensionen, det orangea kuvertet. För det första så handlar det (förhoppningsvis) bara om en del av din framtida pension. Pensionen består nämligen av tre delar; dels den allmänna pensionen, dels tjänstepensionen och dels eventuell privat pension. Detta är något som alla inte känner till. Undersökningar visar att kunskapen om till exempel tjänstepensionen är låg i landet. Det är lite synd det. Tjänstepensionen kommer nämligen utgöra en inte helt obetydlig del av din pension. Hur stor del av pensionen det blir beror lite på hur mycket du tjänar. Ju högre lön du har, desto större andel av pensionen kommer tjänstepensionen att vara. (Det finns nämligen ett tak på hur mycket som betalas in i den allmänna pensionen).

Det är nämligen så krasst att den allmänna pensionen kommer att utsättas för mer påfrestningar i framtiden. Vi lever allt längre, så i framtiden kommer vi få fler pensionärer på färre arbetande. Detta gör att inkomstpensionen kommer att få mindre skattepengar in, och betala ut mer pensionspengar. Alltså kommer pensionen per person att bli mindre. För att komma till rätta med detta infördes premiepensionen. Premiepensionen är den del av allmänna pensionen som faktiskt är din egen, som du har sparat ihop till själv. Nu räcker inte premiepensionen ensam till att höja upp pensionen till en rimlig nivå… Då måste tjänstepensionen till!

Tjänstepensionen är en kollektivavtal pension. Staten har ingenting med den att göra. Den har plockats fram av arbetsgivarna och facken. Jobbar du på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal, så betalas det in tjänstepension till dig. Ungefär 90% av de arbetande svenskarna omfattas av tjänstepension. Dock står det inget om den i det orangea kuvertet! Det kommer dock ett rött kuvert snart där den tjänstepensionen behandlas.

De fyra största tjänstepensionsavtalen är:

  • ITP
    för privatanställda tjänstemän.
  • Avtalspension SAF-LO
    för privatanställda arbetare.
  • PA 16
    för statligt anställda.
  • KAP KL
    för anställda inom kommun och landsting.

För att se hur stor din tjänstepension kan blir går kan du gå in här. Som du kommer märka så kan tjänstepensionen blir åtskilliga tusenlappar. Det beror lite på hur mycket du tjänar, och under hur lång tid du väljer att få den utbetald. Men tjänstepensionen kan öka på din totala pension med 25% – 50%! Dock är det viktigt att det betalas in tjänstepension! Kolla med din arbetsgivare!

Pensionspyramid

Pensionspyramiden är ett försök att ge en överblick över hur din pension kommer se ut. Inkomstpensionen är den del av allmänna pensionen som kan bromsas. När de inbetalda skattepengarna inte räcker för att täcka utbetalningar av pensioner så bromsas utbetalningarna. Görs inte det så kollapsar systemet. Men premiepensionen och tjänstepensionen omfattas inte av bromsen, vilket är en anledning till att premiepensionen är så viktig!

Premiepensionen omfattas inte av bromsen. Det är en anledning till att den är en så viktig del av den allmänna pensionen!

 

minpension-logo-555-2

För att få en aktuell bild över hur det ser ut med just din pension så loggar din in på minpension.se För att få lite mer tips om hur du kan placera din tjänstepension kan du läsa här. Annars är grundvalen ofta ganska bra, så man måste inte välja någonting.

Men vad gör man nu om man ändå inte är nöjd med sin pension, även om man räknar in tjänstepensionen? Eller om man inte vill jobba tills man är 68 år gammal? Det enda alternativet som finns kvar är då att spara själv. För inte så länge sedan fanns det en lösning för privat pensionssparande. Det var dock behäftat med en del nackdelar och är nu bortplockat. Dock har inga riktigt bra alternativ tagits fram istället. Något att skriva om i framtiden således!

Men är du nyfiken på hur mycket du skulle behöva spara för att få en pension du är nöjd med (och kan nöja dig med lite grova uppskattningar) så har Skandia en intressant räknesnurra. Vill du sedan få lite uppslag på hur du kan spara så kan du läsa på Konsumenternas lilla guide. Det ger i alla fall något att titta på fram till vi på sparabloggen hinner skriva om det!

 

 

 

Har du koll på tjänstepensionen?

fallskärm

Man kan se tjänstepensionen som en extra fallskärm när det dags att lägga yrkeslivet bakom sig.

En åttondel av dagens pensionärer saknar tjänstepension. Det är ca 12% – 13% som saknar det extra tillskott som en tjänstepension utgör. Denna siffra stämmer väl överens med andelen svenskar som omfattas av ett kollektivavtal. Över 80% av svenska lönetagare omfattas av ett kollektivavtal, Vissa säger att det kan vara så många som 90%. Att omfattas av kollektivavtalet innebär många saker, till exempel löneavtal och anställningsvillkor. Vi ska titta lite mer på den kollektivavtalade delen av pensionen, den så kallade avtalspensionen eller tjänstepensionen .

Vad är tjänstepension?
Tjänstepensionen är alltså en extra pensionsinbetalning som du får av din arbetsgivare om du omfattas av ett kollektivavtal (som 85% – 90% av svenska löntagare gör.) Förutom att du får din lön inbetalt på kontot så betalar din arbetsgivare också skatt och sociala avgifter. En del av de sociala avgifterna är din allmänna pensionsinbetalning (18,5% av din pensionsgrundande inkomst med maxtak på ca 36 300 kr). Den delen av pensionen som utgörs av basen i pensionspyramiden. Av denna kan du till viss del styra över premiepensionen (PPM).

Pensionspyramid

Man brukar säga att pensionen har tre delar i olika storlek. Det egna sparande har ändrats en del på senare tid.

Om du har ett kollektivavtal så betalas det dessutom in en extra pensionsinbetalning av din arbetsgivare. Detta är din tjänstepension  och utgörs av steg 2 på pensionspyramiden. Din tjänstepension ger dig en möjlighet att få guldkant på tillvaron som pensionär. Den kan göra skillnad på tusentals kronor varje månad! Det som betalas in till din tjänstepension är ungefär ytterligare 4%-5% av din pensionsgrundande inkomst, utan maxtak.

Exakt hur stor din tjänstepension blir beror på en mängd faktorer och är omöjlig att gå in på. Men du kan få klarhet! Läs mer nedan!

Tjänstepensionen är en djungel…
Om du känner att det är svårt att få grepp om tjänstepensionen är du inte ensam, och det är inte ditt fel. Det känns som att hela ämnet är tillkrånglat så mycket det går för att förvirra oss. Men några saker kan man säga:

  • Det finns flera olika sorters kollektivavtal som ger olika tjänstepensionsavtal; SAF-LO, ITP, KAP-KL/AKAP-KL, PA-03. Vilket avtal du har beror på var du jobbar. Privat arbetare, privat tjänsteman, kommunanställd/landstingsanställd eller statligt anställd.
  • Din ålder avgör till viss del vilket avtal du har, eftersom avtalen har formats om genom åren för att bli långsiktigt hållbara.
  • Tjänstepensionen har, precis som premiepensionen, valbara delar. Du kan, om du vill, själv välja bolag och fonder.

En naturlig följd av detta blir också att du kan ha flera olika tjänstepensioner om du bytt arbetsgivare under ditt arbetsliv. Phu!

Vad kan man göra med sin tjänstepension?
Det första du kan göra är att kolla upp om du har tjänstepension, hur många du har, hur stora de är osv. Gå in på webbsidan minpension.se. Där kan du med hjälp av e-legitimation få en tydlig bild över hur din pension ser ut.

minpension-logo-555-2

På minpension.se får du en tydlig överblick över din pension.

Det du kan göra med din tjänstepension, om du så skulle vilja, är:

  • Du kan välja att byta vilket pensionsbolag som du vill dina framtida inbetalningar ska gå till.
  • Du kan välja vilka fonder du vill spara i, om du har en fondförsäkring.
  • Du kan byta gamla tjänstepensioner. Mellan olika bolag, mellan traditionell eller fondförsäkring.

Måste man välja?
Jag förstår att denna suddiga bild och de många valen ökar på pensionsstressen. Då har jag dessutom valt att inte ta upp vissa saker… som t.ex. skillnaden mellan en traditionell pensionsförsäkring och en fondförsäkring. Det är inte svårt att få en information overload.

Egentligen behöver du inte välja. Du behöver knappt bry dig. Det viktigaste är att du vet om du har en tjänstepension eller ej, och kompenserar med ett långsiktigt sparande om du inte har det.

Näst viktigast är att du väljer det billigast alternativet när du väljer. Avkastningen kan man inte vara säker på, men avgifterna är bestämda. Välj gärna ett alternativ med låga avgifter. Låt inte banken, eller någon annan försäljare, välja åt dig!

Sedan finns det egentligen inte någon övre gräns för hur mycket man kan läsa in sig i detta…

Har du frågor om tjänstepension så får du gärna ställa dem här! Vi gillar läsarinteraktion och dina frågor är säkert de bästa frågorna!

Kollektiv avtal? Det har nog inte jag…
Är du osäker på om din arbetsgivare har kollektivavtal så är det en bra idé att fråga om detta. Ett kollektivavtal ger dig som sagt en extra anställningstrygghet. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det ändå finnas en tjänstepension som ordnats separat. Fråga din arbetsgivare om det.

Saknas även tjänstepension så borde du egentligen kompenseras lönemässigt för det. Annars smiter din arbetsgivare, enligt mig, från en del av sina arbetsgivaravgifter och stoppar i egen fick. Be om kompensation som du sedan sparar själv i en ISK. Eller se dig om efter en ny arbetsgivare, om det går…

Lycka till i pensionsträsket!

ps.
Detta inlägg är en del av vårt boklotteri. Vi har redan lottat ut 6 st böcker om sparande, aktier och ekonomisk frihet. Om du gillar vår sida på facebok, och delar detta inlägg på facebook så är du med i lotteriet om bok 7 och 8!
ds.

utlottning3

 

Mycket propaganda om pensionssystemet… ta det lugnt!

soffliggare
Sitter du i SÅFA:n utsätts du för en hel del propaganda kring din pension. Men sitt kvar, om du inte vill vara väldigt aktiv i dina val. (Bild: pixabay.com)

Jag läste en artikel på GP.se som jag tycker delvis har ett lite för propaganda-laddat innehåll. Rubriken känns vald för att skrämma oss framtida pensionärer.

Det pågår en debatt i Sverige om PPM-systemets vara eller icke vara. Det påstås vara ett för chansartat och spekulativt system. Det blir för stor orättvisa i de framtida pensionerna, påstås det. Att pensionskapitalet placeras på börsen uppges vara skälet. Man kan säkert vända och vrida på detta, men det känns ändå lite surt i munnen av att det framförallt är dagens pensionärer som anser detta eftersom det är morgondagens pensionärer som frågan gäller (till störst del). För de försöker väl inte bara ta våra pengar? 

Det saknas inte argument för att bevara PPM-systemet:

  • Att placera pengar på börsen långsiktigt har varit det mest givande investeringsalternativet i minst 70 år.
  • Vi behöver ett premiebestämt pensionssystem (De pengar du sparar ska du också få), till skillnad mot förmånsbestämt (dagens arbetare betalar dagens pensionärer). Annars håller det inte i framtiden på grund av den ökande mängden pensionärer per arbetande.
  • Att ta bort PPM-systemet på grund av att kapitalet placeras på börsen av individen själv känns fånig på grund av att det fungerar likadant med både tjänstepensioner och privata pensionsspar. Dessutom behöver man inte välja själv!

Det finns säkert många fler bra argument, men det var ju egentligen inte detta jag hade tänkt skriva om i blogginlägget! Jag tänkte bara kommentera artikel (att stora pensionsvärden ”går förlorade” i börsnedgångar):

Det känns inte bra med ”krisrubriker” om att pensionen går upp i rök när börsen går ner, om man inte samtidigt slagit på en lika stor trumma när börsen går upp! Framtiden kommer emot oss med framgångar och motgångar, alla världens börser går upp och de går ner. Vi kan inte förvänta oss att våra börsplacerade pensionspengar ska stiga varje dag och varje år. Börsen har stigit med över 200% sedan finanskrisen. För AP7 aktiefond hade det motsvarat 300% uppgång, på grund av hävstången, om det varit en Sverigefond. Nu är AP7 aktiefond en globalfond, och det har varit lite mindre. Men vi kan inte förvänta oss att det ska se ut så här utan vissa justeringar nedåt också. Det kanske till och med är dags?

Mina råd är:

  • Vill du inte vara aktiv så sitt kvar i soffan, lugnt och stilla! Det kommer kanske gå ner, men om inte världen går under så kommer det gå upp igen. Dessutom så dras risken ner automatiskt när du närmar dig pensionsåldern. Pensionsspar är ju en ganska långsiktig affär.
  • Klarar du inte av den höga risken så minska risken lite genom att fördela dina PPM-pengar mellan de två statliga alternativen AP7 aktiefond och AP7 räntefond. Det krävs dock lite högre aktivitet för din del om du nu ska lämna soffan.

Är PPM-systemet lite oklart för dig så ta gärna en titt på denna intro till hur det fungerar!

Regna inte bort nu!

Mer pengar till PPM-fonderna!

pyramiddelar

Just nu pågå extra insättningar i dina PPM-fonder. Du får tillbaka alla rabatter som fondbolagen ger inom PPM-systemet och dessutom arvsvinsten från de pensionärer och pensionssparare som tyvärr inte kan ut sina PPM-pengar. Det är inga småpengar heller… 5.1 miljarder kr! (Visserligen delat på 6.9 miljoner sparare…)

Har du varit inne på ditt PPM-kontot senaste dagarna har du kanske sett att det pågår handel. Handel som du själv inte satt igång. Sedan 9 maj så sätts ytterligare pengar in på ditt ppm-konto. Det är nämligen så att alla fondbolag gett rabatt på förvaltningsavgifterna inom PPM-systemet. Dock har ordinarie förvaltningsavgift tagits ut löpande varje dag. Så nu får du tillbaka den rabatt som finns. Dessutom har pensionsmyndigheten skärpt rabattreglerna och satt ett tak på hur hög förvaltningsavgiften får vara. Detta har lett till att en del fonder lämnat systemet, och andra har gett ännu mer i rabatt. (3,8 miljarder i återbetalade rabatter + 150 miljoner extra i år)

Denna rabatt som fondbolagen ger inom PPM är ett av flera argument för hur bra PPM-systemet är för framtidens pensionärer. Att ta bort ett system som bygger på att man betalar in pengar till sig själv, som ingen annan kan ta ifrån dig låter dumt. Att det dessutom tar nytta av utvecklingen på världens börser är ju fantastiskt! Eftersom pensionsspar oftast är ett långsiktigt sparande så utnyttjar man ju ränta-på-ränta-effekten maximalt. Om sedan fondbolagen bidrar till att höja din framtida pension så måste jag ge det mitt fulla stöd. Dock pratar dagens pensionärer om att de vill ha en del av denna kaka. De vill äta upp din framtida pension redan idag…

Dessutom så återgår ppm-kapital från de pensionärer och sparare som avled förra året och inte tar ut sitt kapital till hela ppm-kollektivet. Det ger en extra liten skjuts till ditt kapital. (1,8 miljarder närmare bestämt) På detta passar pensionsmyndigheten på att ta ut sina administrativa avgifter. Det kan väl kännas bra att det sker samtidigt så att man inte känner av att det försvinner kapital.

Alltså kan du inte göra fondbyten på ett par dagar… för du får just nu mer pengar! Läs gärna mer här.

Annars kan man säga att  senaste veckornas fall på börserna runt världen även slagit mot PPM-fonderna. Det finns vissa tecken på att det vänt uppåt, men det är tidigt att säga något. Kanske börja fundera på att minska risken och lägga lite i räntor?

Lycka till med pensionssparandet!

PPM och etiska fonder

etisk bild

Behöver man välja mellan att vara etisk och få bra avkastning? Nej, inte alls men du får vara beredd på att utbudet är begränsat och att de mest attraktiva avkastningsraketerna inte finns med på den etiska listan.
Det finns för närvarande 121 etiska fonder som man kan välja mellan för sin premiepension. Om man ser till hela PPM utbudet finns det 856 valbara fonder. Det är intressant att se vad de innehåller och hur en framgångsrik etisk fond väljer bolag.  Det är lätt att ha en föreställning om vad man ska finna i innehavet som t.ex vindkraft och solenergi. Men här misstar man sig och blir snart varse att fondbolagen har en helt annan syn på vad som är etisk eller snarare vad de väljer bort. Vi tar tar ut de fem fonder som har gått bäst under 2014. Vi väljer att se vilken avkastning de fått hittills under 2014 som jämförelse. Texten är i stort tagen från Avanzas beskrivning av fonderna och PPM numret står inom parentesen tillsammans med fondavgiften.

1: Öhman Etisk Index USA A (678128 – 0,29%)
Fonden är en aktieindexfond med inriktning på USA och placerar i aktier som ingår i MSCI USA-index, dock utesluts bolag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak, vapen, pornografi eller spel. Fondens målsättning är att i så stor utsträckning som möjligt följa MSCI USA-index, vilket gör att fonden får en värdeutveckling i linje med index. Innehaven i fonden är Apple, Exxon Mobil, Microsoft, Johnson & Johnson och Wells Fargo & Co.

Värdeökning 2014: 32%

2: Skandia USA (511139 – 0,47%)
Skandia USA är en amerikansk aktiefond. Fonden har ingen särskild inriktning på bransch och placerar övervägande i större bolag. Fondens medel får placeras i fondpapper, fondandelar, penningmarknadsinstrument samt på konto hos kreditinstitut. Fonden har rätt att i begränsad omfattning handla med derivatinstrument i syfte att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar och att skydda fonden från kursrisk. Innehaven är Apple Inc, Exxon Mobil, Microsoft, Wells Fargo & Co och JPMorgan Chase & Co.

Värdeökning 2014: 31%

3: SPP Aktiefond USA (248161 – 0,16%)
De största innehaven är Apple, Exxon Mobil, Microsoft, Johnson & Johnson och General Electric. Som andra största innehav återfinns ett oljebolag. I sin informationstexten står det: Fonden följer Storebrandkoncernens standard för hållbara investeringar. Det innebär att vi inte investerar i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, korruption, klimat- och miljöskada, produktion av landminor, kluster- och atomvapen samt produktion av tobak. Alltså vissa tveksamheter kring frågan om klimat- och miljöskada.

Värdeökning 2014: 29%

4: Carnegie Fund – WorldWide Ethical (106492 – 0,41%)
Fonden replikerar Carnegie Worldwide så långt det är möjligt utifrån etiska riktlinjer. Fondens mål är att skapa långsiktig värdetillväxt genom att investera i noggrant utvalda bolag över hela världen utifrån en trendbaserad och fokuserad investeringsfilosofi. Urvalet av aktier och fördelningen mellan olika branscher och regioner är inte förutbestämt.
Fonden har följande största innehav: Visa, Housing Development Finance, Union Pacific, Microsoft och Home Depot.

Värdeökning 2014: 28%

5: Folksam Framtidsfond (435222 – 0,41%)
Folksams Framtidsfond placerar globalt i aktier i företag som är verksamma inom informationsteknologi samt tele- och mediekommunikation. Fonden får använda sig av derivatinstrument för att öka avkastningen. Fonden avstår från placeringar i tobaksproducerande bolag samt följer vissa placeringskriterier för miljö, mänskliga rättigheter och korruption. De största innehaven är i fonden Apple, Verizon Communication, Microsoft, AT&T och Google. Alltså bara företag inom it och kommunikation.

Värdeökning 2014: 28%

Etiska 5 år

Om man ser på en femårsperiod återfinns alla utom Carnegie i topp 10, vilket indikerar att de håller god kvalité.

Risknivån för dessa fonder är relativt hög och vill man vara etisk lågriskare kan jag rekommendera följande räntefonder med låga avgifter. Dock bör man vara lite vaksam då vi för närvarande lever i en lågräntemiljö.

etiska räntefonder

Topp fem för etiska räntefonder

etiska blandfonder

Vill man höja insatsen något ska man satsa på blandfonder som innehåller både räntor och aktier.

När man väljer att investera i etiska fonder bör man själv göra en analys om vad man uppfattar som etiskt. Passar ett spelbolag in i den profilen, är det lämpligt att oljebolag återfinns i fonden eller är verkligen Apple lämpligt på listan när det har varit tveksamheter kring fabriker som producerar deras produkter. Du gör ditt eget val vad som passar in i din sparprofil. Personligen anser jag att det är mycket bra att klassificeringen finns för att lätt kunna göra ett aktivt val för sitt PPM sparande. Väljer du den etiska profilen har du gjort ett aktivt val mot en bättre värld. Vill du inte ha 100% etiskt sparande kan man kanske ha hälften av sitt innehåll etiskt i sin portfölj.

Gå in på Pensionsmyndigheten och välj fondsök. Titta runt bland de etiska alternativ som finns på marknaden.

Många som har tjänstepension hamnar i KPA om man inte gör något aktivt val. De är kända för att bara inneha etiska alternativ i sina sparformer. Läs mer här om hur de ser på sin förvaltning.

Vill man fördjupa sig i ämnet listar KPA upp företag som de inte investerar i under respektive område: vapen, tobak, spel, miljö, mänskliga rättigheter, alkohol och korruption. Här finner man mest utländska företag men det förekommer ett antal svenska. Skulle Ni känna osäkerhet över om uppgifterna stämmer, kontakta KPA eller gå direkt till bolaget och ställ frågor. Länken finns här.

Sparekonomen Claes Hemberg på Avanza skriver mycket bra om etiska fonder, inte bara inom PPM. Läs inlägget här.

Lycka till med ditt val!