pension

Kanske någon Ni känner?

partier-ny-3.jpg

Andelen pensionärer 2018 som lever med låg ekonomisk standard har en disponibel inkomst under 13.000 kronor i månaden eller lägre. Tyvärr så finns det många i Sverige som uppfyller detta kriterium och det kan vara så många som var sjätte pensionär.

60% av medianinkomsten enligt EU:s riktlinjer, där går gränsen för relativ fattigdom. När åldern ökar, ökar också antalet för relativ fattigdom. Var tredje kvinna över 75 år hamnar i den ekonomiskt utsatta gruppen. På drygt tio år har antalet ökat och framtiden ser inte bättre ut och dessutom har Sverige nordens högsta antal ”fattigpensionärer”.
Valet närmar sig och pensionärerna brukar vara en populär grupp att måna om lite extra. Så mycket som var fjärde väljare är över 65 år och de kommer att ha stort inflytande på vart rösterna hamnar och det vet de politiska partierna.
Expressen ställde i våras ett antal frågor gällande hur de tänker satsa på pensionärerna. I korta drag kan man säga att alla var överens om att pensionärerna är en prioriterad grupp och att alla vill höja pensionerna men frågan är hur angelägna de är efter valet?

Socialdemokraterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi fortsätter avskaffa den orättvisa pensionärsskatten som de borgerliga partierna införde. Bara i år får en och en halv miljoner pensionärer sänkt skatt, samtidigt som vi höjer bostadstillägget för 290 000 pensionärer med upp till 470 kronor per månad.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Utöver höjt bostadstillägg, samt de steg som tas för att avskaffa pensionärsskatten, har vi även höjt tandvårdsbidraget, infört avgiftsfri öppenvård för de som är äldre än 85 år. Vi är också fast beslutna att förbättra grundskyddet för de pensionärer som har det tuffast ekonomiskt.

Miljöpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Mycket. Nu höjer vi garantipensionen, vi höjer bostadstillägget, vi tar bort skatteklyftan mellan dem som arbetar och dem som är pensionärer. Vi ser till att de som vill jobba längre kan göra det, när vi höjer rätten att få jobba kvar från 67 till 69 år.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Det vi gör nu när vi höjer garantipensionen och bostadstillägget. Men även andra aktörer, kommunerna och landstingen, har ett ansvar här. Vi ser att man till exempel höjer färdtjänstavgifter och sånt och det kanske man ska låta bli.

Vänsterpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi skulle få ett helt annat och mer förutsägbart pensionssystem, som inte bygger på hur det går på börsen. Vi vill minska löneskillnaderna på arbetsmarknaden, som ju påverkar pensionen. Garantipensionen vill vi höja. Vi har lyckats höja bostadstillägget och sänkt skatten för fattigpensionärer.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Där måste vi höja garantipensionen. Det är ju garantipensionen som fattigpensionärerna lever av i dag, så den frågan är jätteviktig.

Moderaterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Först och främst vill vi sänka skatten för alla Sveriges pensionärer, så att de får merpengar i plånboken. Vi vill tredubbla RUT-avdraget för att underlätta vardagen för fler äldre. RUT-avdraget bör också breddas och omfatta fler tjänster.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vårt mål är att rikta ett högre garantistöd till gruppen fattigpensionärer. Detta ingår även i pensionsöverenskommelsen. Vi står även bakom flera förslag om att även de som erhåller garantipension och äldreförsörjningsstöd ska kunna arbeta för att öka sin levnadsstandard.

Centerpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik
Valfriheten. Det handlar till exempel om att välja vem som ska utföra hemtjänst och om rätten att bestämma innehållet i den hemtjänst man fått beviljad. Det handlar också om att själv kunna välja när man ska flytta till ett trygghetsboende.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Höjd garantipension är det absolut viktigaste. Med mer pengar varje månad har man möjligheter att göra fler saker – och man kan gå till tandläkaren till exempel. Men det är viktigt att det fortfarande finns ett ”behörighetsavstånd” mellan dem som har arbetat och haft en inkomst och dem som inte har det.

Liberalerna
Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Flera saker. Vi vill höja pensionerna genom att satsa på de pensionärer som har det sämst ställt. Vi föreslår till exempel ett kraftigt höjt bostadstillägg, som riktar sig mot dem med små ekonomiska marginaler. Vi vill också att man ska kunna arbeta längre upp i åldrarna.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vi säker skatten på låga pensioner och vi riktar ett särskilt stöd till dem som behöver hjälp med hyran genom bostadstillägget. På det sättet får man mer pengar i plånboken. Pensionssystemet behöver en rejäl reformering som lyfter dem med lägst pensioner.

Kristdemokraterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi vill gå betydligt längre än regeringen när det gäller att sänka pensionärernas skatt och helt och direkt ta bort skillnaden i beskattning mellan arbete och pension. Vi vill införa en äldreboendegaranti, så att alla över 85 själva får bestämma när det är dags att flytta till ett äldreboende.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vi vill höja bostadstillägget. Taket vill vi höja till 7 500 kronor. Sedan finns ett särskilt tillägg i bostadstillägget som alla får och det vill vi höja med 500 kronor för ensamstående och 300 kronor för sammanboende. I pensionsgruppen driver vi på för en höjning av garantipensionen.

Sverigedemokraterna
Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Det som är viktigast att lyfta fram är pensionärsskatten som försvinner per omgående och givetvis garantipensionen, som höjs med en tusenlapp i månaden för dem som är berörda av det.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Garantipension och bostadstillägg. Regeringens förslag om höjt bostadstillägg var på 600 kronor och vi la till 400, så att det totalt blir en tusenlapp. Garantipensionen vill vi också höja med 1 000 kronor i månaden.

Det är två åtgärder som är återkommande och det är höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg. Sedan finns det förslag om anpassning av beskattningen, utökat RUT-avdrag och höjt tandvårdsbidrag.
Så oavsett vilket parti som vi röstar på i september så kommer de sämst ställda pensionärerna att få det bättre ställt. Men, vi vet skillnaden på ett vallöfte eller partiprogram och den verklighet som träder i kraft när partiernas budgetar skall presenteras.
De sämst ställda pensionärerna kommer aldrig vara en prioriterad grupp i samhället och detta kvarstår tills motsatsen har bevisats.

Vad kan man göra?
Om man går ut på pensionsmyndighetens sida finns det information kring pensionen men också hur den som har låg pension kan ansöka om bostadstillägg, regler kring garantipension och äldreförsörjningsstöd. Det går även att räkna ut ifall man är berättigad till ekonomiskt stöd.

En skälig levnadsnivå innebär att du ska ha tillräckligt med pengar kvar att leva på efter att du har betalat för ditt boende. Som skälig levnadsnivå räknas 5 634 kronor per månad (2018) för dig som är ensamstående och 4 590 kronor per månad (2018) för dig som är gift, sambo eller registrerad partner.
Är din totala inkomst efter avdrag för skatt och skälig bostadskostnad lägre än skälig levnadsnivå, får du äldreförsörjningsstöd så att du kommer upp i denna nivå.
När du söker äldreförsörjningsstöd får du räkna med skälig bostadskostnad, det vill säga upp till 6 620 kronor i månaden (2018) för ogifta och 3 310 kronor i månaden (2018) för gifta, registrerad partner eller sambo. I vissa fall kan gifta personer räknas som ogifta. Det kan till exempel gälla om den ena maken eller makan bor på ett äldreboende.
Inkomsten beräknas efter avdrag för skatt. Är ni gifta räknas era inkomster ihop och delas sedan lika mellan er.

För dig som ännu inte har gått i pension så gäller det att maximera sitt sparande och det är aldrig för sent. Dagen det är dags att gå i pension ska det inte vara möjligt att bli överraskad om hur lite pengar som betalas ut.

Sparabloggen.com

Annonser

Vi tar det igen…

investment-3247252_1920.jpg

Den dagen det är dags att gå i pension kan din månatliga inkomst halveras. Det är ingen hemlighet och detta har basunerats ut via olika kanaler sedan lång tid tillbaka. Men ändå återkommer det reaktioner som påminner om en Hasse å Tage sketch där de refererade till Palmes okunskap gällande mjölkpriset: ”2,15 kronor för en liter mjölk, det var det jävligaste. Det hade jag inte en aaning om”

Nu är det inte så illa ställt att alla får ut halva sin inkomst den dagen de går i pension. Mycket kan bero på vilket sorts Tjänstepension som man och hur avkastningen har sett ut. En annan faktor är hur man har lyckats placera i sitt PPM val, gjorde man inget val ligger man tryggt i det statliga alternativet AP7 Såfa. Bra att veta är att den består av två delar, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Det som händer är att risken dras ned efter 55 års ålder med 3-4 procent per år och andelen räntebärande ökar. Vid 75 är fördelningen två tredjedelar räntefond och en tredjedel aktiefond och Vill man fortsatt ha en högre risknivå bör man se över hur sina val efter 55 års ålder.

Det finns mer att göra
Expressen och andra tidningar brukar med jämna mellanrum lyfta fram någon nybliven pensionär som blev chockad över hur lite pengar man får ut i pension. Absolut, det är helt rätt. Lön är en sak och pension är något annat och det är en skyldighet som medborgare att ha koll på hur framtiden kommer att se ut. Tyvärr så finns det människor i samhället som lever på marginalen och detta kommer att återspeglas ännu tydligare i pensionsutbetalningarna.
Nu tänkte jag låta rubriksättarnas mästare Expressen reda ut hur man skall agera och i en artikel från 23 april i år med rubriken Slipp pensionschock – så här ska du agera får läsarna sju råd att förhålla sig till:

1. Ta ett beslut
Det duger inte att ”spara om det blir något över”. Slå fast en summa varje månad som automatiskt går in i ett sparande direkt när lönen kommer. Hur mycket kan du avvara? 1 000 kronor? 500 kronor? Ju yngre du är desto mindre behöver du spara varje månad.

2. Välj bank och pensionsbolag
Gör inte misstaget att slentrianmässigt lägga sparandet i banken där du har lönekonto. Nätmäklare som Avanza och Nordnet har ett större utbud av sparprodukter och ofta lägre kostnader än de traditionella bankerna. Om du inte redan har e-legitimation är det dags att skaffa det nu, för att enkelt starta upp ett konto.

3. Välj plattform
Generellt passar investeringssparkonto, ISK, bra för privat pensionssparande, liksom kapitalförsäkring. I båda sparformerna dras en procentuell schablon i skatt varje år, vilket medför att du sedan tar ut kapitalet skattefritt och slipper deklarationskrångel. Se dock upp med kapitalförsäkringen; många pensionsbolag väljer här att smyga in onödiga avgifter. Din ISK eller kapitalförsäkring ska vara gratis. Koppla på autogiro från lönekontot.

4. Välj aktiefonder
Eftersom vi detta gäller sparande på lång sikt ska du spara i aktiefonder, som placerar på börsen. Logga in hos banken eller nätmäklaren och klicka in på ditt nyöppnade ISK. Därefter klickar du fram fondlistan och sorterar på aktiefonder.

5. Grunda med globalfond
För de allra flesta som startar ett sparande på lång sikt och som inte är särskilt fondintresserade passar enkla och billiga indexfonder bra. Börja med att välja en indexfond som placerar globalt, exempelvis Swedbank Robur Access Global. Betala inte mer än 0,2-0,3 procent för din globala indexfond. Här kan du lägga 60 procent av pengarna.

6. Komplettera med tillväxtmarknader
Den stora ekonomiska tillväxten sker i länder i Asien, Sydamerika och Afrika. Det ska du dra nytta av i ditt sparande. Välj även här billiga indexfonder, som Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära, som inte kostar mer än 0,44 procent i årlig avgift, eller SPP Emerging Markets SRI som kostar ungefär lika mycket. Här kan du lägga 20 procent av sparandet. Toppa med en Sverigefond där du kan lägga resterande 20 procent. Har du sparande i Nordnet är breda indexfonden Nordnet Superfonden Sverige gratis. Swedbank Robur Access Sverige kostar låga 0,2 procent.

7. Sen då?
Låt sparandet jobba i fred. Fortsätt lugnt med ditt månadssparande i såväl upp- som nedgångar på börsen. När du lärt dig mer om fonder kanske du vill testa fonder med aktiv förvaltning, som möjligen – men långt ifrån alltid – ger mer än index. Det kräver att du läser på om fonden för att avgöra om den är värd sin högre avgift.

Mycket kloka råd som framförs i artikel och egentligen finns det inte så mycket mer att tillägga för den som vill (måste) börja spara inför framtiden. Huvudproblem ligger nu snarare i att få människor att ta till sig informationen och inte värja sig mot tekniska eller emotionella hinder. De flest löser detta och Avanza och de andra har en alldeles utmärkt kundtjänst som inget hellre vill än att just du ska bli kund hos dem.
Logga in på Minpension.se och där finns de flesta uppgifter för att få en översyn av pensionen.

Skärmavbild 2018-05-13 kl. 22.12.15.png

Ni som inte redan har gjort det, börja spara idag eller senast imorgon.

Tidigare artiklar i ämnet hittar du här:
FATTIGPENSIONÄR – VAD INNEBÄR DET?
STARTA MÅNADSSPARANDE TILL PENSIONEN!
PENSIONSPYRAMIDEN HAR BLIVIT EN PENSIONSKUB
SÅ SÄKRAR DU DIN PENSION

Sparabloggen.com

När framtiden blir verklighet

piggy-2889049_1920

Nu har kanske ett kuvertet med orange färg hamnat i din brevlåda eller så får man besked via Kivra att man skall logga in på Pensionsmyndigheten för att se resultatet för 2017. Nedslående eller upplyftande, ja det beror på hur man ser det. Men en sak är säker, det blir svårt att matcha din tidigare lön.

Har man koll på hur pensionen kommer att se ut loggar man troligtvis in med jämna mellanrum för att se utvecklingen på sina pensionspengar. Kanske passar man även på att se över sina val inom PPM och varför inte logga in där man har sin tjänstepension.
Nu ser tyvärr inte verkligheten ut så här och man möter människor som ofta inte har en aning om vad de kommer att få i pension eller hur systemet fungerar. Tilltron till att staten skall ordna allt står sig nog kanska fast trots att det informeras ofta om hur verkligheten ser ut.
Det dyker upp artiklar med pensionärer som tycker att pensionen blev väldigt låg och hen frågar sig hur det kunde blir så här efter ett långt yrkesliv? Det är just här som problemet ligger och man måste ställa sig två frågor: har inte hen skyldighet att informera sig om hur framtidens pension kommer att se ut och om man haft förmånen att arbeta under 40-45 år fanns det då verkligen inte någon möjlighet till ett litet sparande?
Nu låter det nästan lite hårt men för de allra flesta finns det utrymme att ta ett större personligt ansvar för sin egen ekonomi.
Senast idag kom det en artikel i DN som belyser just detta.

Låt oss räkna…
När jag loggar in på Pensionsmyndigheten.se för att se en prognos över min pension blir man varse om att verkligheten faktiskt ser dyster ut.  Om man bara ser till den allmänna pensionen kommer jag få ut ca 41% av min nuvarande lön. Men sen kommer Tjänstepensionen och drygar ut detta med ytterligare 9%. Vilket innebär i praktiken att pensionen hamnar på 50% av lön. Allt utöver detta måste jag själv påverka genom eget sparande eller se till att utgifterna halveras till pensionsdagen.
Så lite som några hundralappar i månaden gör skillnad i slutändan. 200:- per månaden i 40 år till 5% avkastning ger i slutändan 274 000:- efter nuvarande skatt om man placerar på ett ISK konto. Men nu förväntar man sig kanske mer och då krävs det att man lägger upp en livsplan för sin pension, roligt eller hur?
Efter att man har gjort sin pensionsprognos på Minpension.se blir man varse om hur framtiden kan se ut. Utefter dessa uppgifter kan man bilda sig en uppfattning hur sparandet borde se ut fram till pension.
Nu finns det givetvis många faktorer på vägen som kan påverka utfallet den dagen det är dags. Men för gemene man handlar det troligtvis om ett antal tusenlappar som man måste sätta undan varje månad. Om vi leker med tanken att man sätter undan 2000:- i månaden under 40 år vilket i praktiken är 10% av mediannettolönen i Sverige. Summan som man hinner spara ihop till efter skatt och med 5% avkastning blir hela 2 735 924:-. Intressant är att ränta-på-ränta effekten har gjort att 960 000:- som är de sparade pengarna har förvandlats till nästan tre miljoner.

man-2546107_1920.jpg

Det svåra beslutet att börja
Som så många sparekonomer och artiklar har påpekat så finns det vissa grundläggande principer som man kan följa för att uppnå de sparmål man sätter upp och här är några:

1: Gör utrymme i din månadsbudget för sparande genom att se över onödiga kostnader och att välja rätt leverantör av de tjänster du nyttjar
2: Om du har lån, omförhandla din ränta
3: Det första du gör när lönen kommer, sätt undan månadens sparande. Använd helst autogiro så att man inte glömmer
4: Det absolut viktigaste är ett konsekvent sparande, näst därefter är att hitta rätt sparform
5: Avkastning på kapital har historiskt varit bäst om man ägt aktier på börsen. Aktiefonder är ett alternativ men se upp med höga avgifter.

Alla investeringar är förknippade med risk, därför bör placeringar på börsen ha en lång sparhorisont. 

Sparabloggen.com

Risk? Det vill man väl inte ha i sin portfölj!

pexels-photo-372098(Grafik: pexels.com  och Thobias)

Den senaste veckan har jag funderat en del på risk i investeringar. Det här med risk är inte så lätt. Det låter ganska farligt, och något man till varje pris vill undvika. Men nu är det inte så enkelt. Risk är inte bara risk… Risk är inte bara risk att förlora investeringen. Det är också ”risk” att tjäna pengar. Vi dyker ner i ämnet!

Under senaste veckan har vi fått ett par kommentarer på bloggen som har just med risk att göra. Det ena var en kommentar kring pensionssparande. Frågan var om det verkligen var smart att har ”framtidsportföljen” till pensionssparande. ”Det står ”högst risk”, är det verkligen bra när det gäller pension? Vilken kategori bör man välja? jag är ju 30 så har ganska långt kvar till pensionen. och är detta bättre än bara att ha ett vanligt månadssparande på ett sparkonto tills man blir 65? Jag förstår att dessa pengar man lägger i fonder kan öka mer men om man väljer den kategorin med högst risk, så är det väl störst chans att förlora pengarna? Pensionspengarna vill man ju inte ”leka” med.

Här kunde jag inte hålla med mer. Man ska absolut inte leka med sina pensionspengar. Alltså bör man placera dem med en så hög (kalkylerad) risk som bara möjligt! Allt annat vore att kasta bort sina pensionspengar!

Man bör placera pensionskapital med en så hög (kalkylerad) risk som bara möjligt! Allt annat vore att kasta bort sina pensionspengar!

Den andra kommentaren gällde också pensionssparande. ”I somras började jag att ”spara på riktigt” och bestämde mig då att gå till Swedbank för att få hjälp med pensionen. Då var jag inte så påläst som jag är nu och nu när jag går igenom vad de valde så valde de ”Swedbank Robur Transfer 80”. 1000 kr dras automatiskt varje månad till denna fond.
Vad tycker ni om det? Det måste finnas bättre fonder att spara i? Hur ska jag tänka här egentligen?

Även här tycker jag att Swedbank valt en väldigt tam väg… En blandfond som kan innehålla räntepapper! Allt för att plocka ner risken. Jag upprepar: man bör placera pensionskapital med en så hög (kalkylerad) risk som bara möjligt! Allt annat vore att kasta bort sina pensionspengar! Detta gäller så klart allt långsiktigt sparande, typ längre sikt än 5 – 6 år.

Vad är då risk i investeringar?

För att förstå hur jag kan påstå att man bör ha så stor risk som möjligt behöver man reda ut lite vad risk är inom investeringar. Risk handlar inte bara om hur stor sannolikheten är att en investering ska krascha. Det är bara en halvan betydelsen. Ska man prata om hela betydelsen så handlar risk om hur mycket värdet på en investering kommer att variera. En högriskinvestering kommer att variera mycket i värde. Den kan givetvis gå ner mycket, men den kan också gå upp mycket. Alla aktieinvesteringar är högriskinvesteringar.

Nu vill jag också vara tydlig med att jag pratar om ”vettiga” högriskinvesteringar. Jag pratar inte om bioteknikbolag som inte har någon produkt, eller gruvbolag utan produktion, eller bitcoin eller andra superhögriskinvesteringar. De kan fullständigt explodera i värde! Men de allra flesta sådana bolag kommer att gå i konkurs…

Okej… nu har vi nyanserat riskbegreppet lite. Men varför skulle det vara bra att ha en investering som varierar mycket? Den kan ju fortfarande gå ner! Jo, det beror på att om man tittar på de olika bolagen man kan investera i, så kommer de som grupp att gå upp mer än de går ner över sikt. Historiskt har det varit så att bolagen man kan investera i går upp och de går ner med konjunkturen, de rusar och rasar. Bolag går i konkurs och nya bolag bildas. Men över tid går börsen upp mer än den går ner. Faktum är att tittar man 100 år bakåt i tiden, genom världskrig och djupa ekonomiska depressioner, så har börsen/aktier alltid varit den bästa investeringstillgången över tid.

Bästa avkastningen
Sett över tid har börsen alltid varit den bästa investeringen, om man bara har lite tid på sig. Värdet svänger mycket mer upp och ner i det korta perspektivet än obligationer (räntor) och sparkonton (banken), men ser man på en tidshorisont på minst 6 år så har aktier alltid vunnit. Källa: Gilla din ekonomi.

Man ska inte vara dum. Det gäller att ta en kalkylerad risk. Investera i många, vettiga bolag som gör vinst. Eller varför inte i index?

Ska man få bäst avkastning på ett långsiktigt sparande, till exempel ett pensionssparande, ska man alltså investera 100% i aktier. Man ska investera med hög risk. Det betyder inte att man ska vara dum. Man ska ta en kalkylerad risk, så att risken begränsas på nedsidan. Man ska inte placera 100% av sitt pensionskapital i ett förhoppningsbolag som inte gör vinst än. Då spelar man med sina pengar. Istället ska man investera sina pensionspengar i billiga indexfonder med geografisk spridning över hela världen. Man ska också vara långsiktig i sina investeringar (minst 6 år) och allra helst månadsspara. På detta sätt utsätts investeringen inte för risken att enstaka bolag går dåligt och förstör avkastningen. Om en börskrasch inträffar hinner bolagen återhämta sig. Följer man de tre råden, så kan jag i stort sett garantera en god avkastning på ditt pensionskapital!

Alltså 4 korta råd för ditt långsiktiga sparande:

  1. Investera med hög risk.
    100% aktier är det som gäller. Du har tiden på din sida, du investerar i breda index. Den hög risken blir därför inte riktigt så hög, men ger hög avkastning.
  2. Investera långsiktigt.
    Alla börsplaceringar ska vara på minst 5 – 6 år. Om börsen går ner under en period så kommer den hinna återhämta sig så att din investering ändå bär frukt. Det tog fyra år för börsen att återhämta sig efter finanskrisen, sex års återhämtning efter IT-kraschen. Så man bör ha ett längre perspektiv än så.
  3. Månadsspara.
    Bästa sättet att tackla en marknad som går upp och ner är att månadsspara. Då kommer du inte att råka ut för dålig tajming, utan köper både billigt och dyrt. För tillfället är börsen ganska dyr till exempel. Investerar du hela kapitalet nu finns risken att du köper på toppen. Då kan det ta flera år innan du är på plus igen. Som sagt… fyra år återhämtning efter finanskrisen, sex års återhämtning efter IT-kraschen.
  4. Lägg inte alla ägg i samma korg.
    Se till att inte investera allt i ett fåtal bolag. De kan givetvis gå bra, men enklast är att investera i indexfonder. Då får du en bra riskspridning och behöver inte lita på att ett enstaka bolag ska gå bra hela tiden.

Nu är det dags att knyta tillbaka detta till de två kommentarerna som kommit in.

Vilken portfölj i Avanzas portföljgenerator bör man välja till sitt långsiktiga sparande?

Du ska absolut välja framtidsportföljen. Det är högst risk, genom att man investerar 100% i aktier på olika börser över globen. Men eftersom du sprider ut dina investeringar i breda index över olika regioner i världen och har en lång sparhorisont så begränsar du risken på ett bra sätt. Dessutom vore det bra att månadsspara, eftersom du då inte riskerar att köpa med dålig tajming. Förslag på portföljer:

Region:      Fördelning:         Förslag på indexfond hos Avanza:
Global         30%                        SPP Aktiefond Global A
Tillväxt       25%                        SPP Emerging Markets SRI
USA             10%                        SPP Aktiefond USA
Europa       10%                        SPP Aktiefond Europa
Sverige       25%                        SPP Aktiefond Sverige A

Här har jag valt ut billiga index-fonder med en lite mer uttalad etisk inriktning. Du har säkert sett reklamen på tv för SPP-pensionsfonder för en bättre framtid. Det finns en del alternativ som kan vara bättre (ha lägra avgift). Avanza Zero är till exempel en indexfond mot Sverige helt utan avgift. Länsförsäkringar har en bra uppsättning indexnära fonder också med en av marknadens lägsta avgifter. (Hela utbudet finns hos Länsförsäkringar. Globalfond, Tillväxtmarknad, USA, Europa och Sverige. )

Är Swedbank Robur Transfer 80 den bästa fonden att pensionsspara i hos Swedbank?

Swedbank Robur Transfer 80 är en fond som specialgjorts för att pensionsspara i för 80-talister. Det är en blandfond som kan investera både i aktier och obligationer (räntor). Tanken är att balansera dessa mot varandra, med övervikt åt aktier fram tills pensionen närmar sig. Då går den sakta över till mest räntor, vilket skyddar mot börskrascher när det är dags för uttag. En snygg lösning i sig… men inte den allra bästa tycker jag. Avgiften är lite för hög (0,50%), och det kan nog finnas en del räntor (upp till 30%) i fonden som minskar svängningarna (och avkastningen!). Nä… 100% aktier ska det vara, i billiga indexfonder. Swedbank har en egen uppsättning billiga och bra indexfonder! Swedbank Robur Access heter de. De kan handlas på Swedbank, men även på Avanza!

Region:   Fördelning:     Förslag på indexfond hos Avanza:
Global      30%                   Swedbank Robur Access Global
Tillväxt    25%                   Swedbank Robur Access Asien
USA          10%                   Swedbank Robur Access USA
Europa    10%                   Swedbank Robur Access Europa
Sverige    25%                   Swedbank Robur Access Sverige

Dessa fonder kan man handla i hos både Avanza och Swedbank. Jag tycker att man ska bygga upp en portfölj som investerar månadsvis med denna fördelningen. Detta kan man enkelt göra även på Swedbanks plattform. Tanken att gå över till räntor när pensionen närmar sig är däremot bra. En börskrasch när man fyller 65 är inte så roligt! (Å andra sidan ska man ju inte ta ut allt på en gång så…)

Så se till att ha hög risk (100% aktier) i era långsiktiga investeringar. Begränsa sedan risken genom att ha just lång investeringshorisont och månadsspara i en uppsättning breda indexfonder. You can´t lose!

Lycka till!

Pensionsbromsen – därför kommer pensions betalas ut även i framtiden!

pension vatten in ut.jpg(Grafik pexels.com och Thobias)

Det finns en utbredd oro kring den framtida pensionen. ”Det kommer inte att finnas några pensionspengar kvar när det väl är min tur!”, har jag hört flera personer säga. Denna oro visade sig också i Länsförsäkringars undersökning om svenskens pensionsoro. Nästan hälften av svenskarna bär denna oro. Men är den befogad?

Man kan vända och vrida lite på frågan, och komma fram till olika svar. En sak är klar: Pengarna i pensionssystemet kommer aldrig att ta slut. 1994 beslutade pensionsgruppen  om det nya pensionssystemet. Det gamla ATP-systemet innehöll flera saker som gjorde det ohållbart. Hade vi inte ändrat vårt pensionssystem kanske det inte varit Grekland vi läst om i eurokrisen… utan Sverige. Men 1994 beslutades om ett nytt system, med olika delar som gjorde systemet hållbart.

Vad menar man då med ett hållbart system? Jo, helt enkelt det att pengarna i pensionssystemet aldrig kommer att ta slut. Det kommer alltid att komma in lika mycket pengar som det betalas ut. Alla löntagare betalar in 16% av sin lön till inkomstpensionen, och det betalas sedan ut till dagens pensionärer. Den som betalar in mycket pengar till systemet under sitt arbetsliv, kommer sedan att få tillbaka mer när det är dags för pension. Din livslön är det som avgör din pension.

”Det kommer att finnas pensionspengar i framtiden också!”

Hela pensionen hålls alltså i balans. Denna balans brukar kallas för bromsen och gasen. I goda tider, när lönerna stiger och fler personer jobbar och betalar in så gasar pensionen på och ökas. När tiderna är sämre, lönerna står still och färre jobbar så bromsas pensionsutbetalningarna in och minskas. På detta sätt så ser systemet till att det hela tiden finns pengar kvar. Du kommer alltså att få pension i framtiden också!

En översikt över dessa balanseringar kan man läsa på pensionsmyndigheten. Där ser man i inkomstindex hur de svenska lönerna utvecklas, balanstalet talar om hur pensionerna utvecklas i förhållande till lönerna, och balansindex är ett jämförelsetal hur pensionen står sig i förhållande till lönerna. Det ser ut så här:

År         Inkomstindex     Balanstal      Balansindex
2010        139,74                  0,9826               137,31   (inbromsning!)
2011        142,34                  0,9549               133,56   (inbromsning!)
2012        149,32                  1,0024               140,45   (gas!)
2013        154,84                  1,0198               148,53   (gas!)
2014        155,61                  0,9837               146,84   (inbromsning!)
2015        158,91                  1,0040               150,55   (gas!)
2016        162,14                  1,0375               159,37   (gas!)
2017        168,16                  1,0067               166,39   (gas!)

Pensionsmyndigheten förklarar tydligt, och har dessutom en film som beskriver noggrant hur det fungerar!

Spår av balansering kan du se i ditt egna orangea kuvert. Där finns denna nedräkning med. Du kan se i de två senaste av mina kuvert här.

Denna nedräkning beror på gasen och bromsen, men det är inte bromsen i sig. Det är därför den inte stämmer med siffrorna ovan. Det är lite svårt att förklara kortfattat exakt vad denna posten innebär, men du kan läsa om det här. Lägg märke till att bromsen inte påverkar premiepensionen (PPM)! Därför kommer ppm att bli allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!

”Bromsen påverkar inte PPM! Därför blir premiepensionen allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!”

När vi nu konstaterat att det kommer att betalas ut pension även långt in i framtiden… Då uppstår frågan hur stor den pensionen blir? I ett balanserat system kommer utbetalningarna att spegla inbetalningarna. Eftersom vi har… en demografisk utmaning i Sverige (idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… ) så kommer inkomstpensionen att minska. Enligt en undersökning som Swedbank gjort en prognos, och enligt den kommer de framtida pensionerna för de som går i pension vid 65 att se ut så här:

Födelseår        Allmänpension      Tjänstepension        Total pension
1952                     50%                            11%                              61% (av slutlön)
1960                     48%                            12%                              60%
1970                     46%                            14%                              60%
1980                     44%                            16%                              60%
1990                     41%                            13%                              54%

Vi ser en stadig minskning av den allmänna pensionen (den balanserade förmånsbestämda inkomstpensionen) och en ökning av tjänstepensionen (som är en premiebestämd pension. Dina pengar är dina pengar). Dessa två tar ut varandra, så att pensionen inte minskar. Inte förrän 2055, när nittiotalisterna går i pension så minskar pensionen nämnvärt. Varför tjänstepensionen minskar då vet jag inte riktigt. Börjar de arbeta för sent? Är de inte kollektivanslutna? Vet ej! SVT har pratat med Swedbank, och de målar upp en ännu mörkare bild.

Man kan alltså konstatera två saker: Pengarna i pensionssystemet kommer inte att ta slut, men vi kommer att bli tvungna att ta ett större ansvar själva för att få en högre pension! Jag har som sagt skrivit om detta tidigare: Starta månadssparande till pensionen!, Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Det viktigaste… Hur påverkar detta dig? Det finns tre möjligheter:

  • Antingen kommer du få en ganska låg pension, jämfört med din slutlön.
  • Eller så får du jobba fler år för att arbeta upp en ordentlig pension. Pensionsålder 67 år? 69 år?
  • Eller så får du börja månadsspara till din pension nu! Lägg undan en del av din lön varje månad, för att stärka din pension.

Jag rekommenderar att du börjar pensionsspara direkt.

Det hela är ganska enkelt. Du öppnar ett investeringskonto i en lämplig bank, sedan startar du en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto och sedan startar du ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra! Mitt tips: Öppna ISK. Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

Läs gärna lite fler detaljer i mina tidigare inlägg: Starta månadssparande till pensionen! , Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Lycka till!

Spara pengar på ditt mobilabonnemang:

Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

pensionspyramid blivit pensionskub liten
( Photo by Denys Nevozhai on Unsplashpensionsmyndigheten  och Thobias)

Det rör på sig på pensionsfronten i Sverige! En ny pensionsöverenskommelse har fattats, förändringar ska ske inom premiepensionen och pensionerna hamnar ofta i media av olika anledningar. Idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… Vad innebär det?

Det finns mycket att säga om det svenska pensionssystemet. En del är arga för att pensionerna är för låga, andra ser ett system i balans som kommer att ge pensioner även i framtiden. Hur det än är så brukar man ofta visualisera pensionssystemet med en pyramid:

Pensionspyramin
Pensionssystemet består av tre (fyra) olika delar,
där ansvaret och pengarna kommer från lite olika håll.

Denna pyramid ger ju en snygg och överskådlig bild över hur det fungerar. Staten tar hand om den allmänna pensionen, arbetsgivaren ansvarar för tjänstepensionen och du själv får ta hand om det privata pensionssparandet. Pyramiden visar också hur staten tar det stora ansvaret, och det verkar ju bra. Det är ju trots allt inte alla som har en tjänstepension (men de flesta har det) och långt från alla har ett eget sparande.

Tyvärr är det nu så att den stora biten, inkomstpensionen, inte riktigt finns på riktigt. När du får ditt orangea kuvert så ser du att du har en hel massa pengar i din inkomstpension. De här pengarna finns inte egentligen, utan är bara en skuld från staten till dig, för att du betalat in pengar till dagens pensionärer.

InkomstpensionDagens pensioner betalas ut från dagens pensionsinbetalningar. Du betalar in 16% av din lön till pensionssystemet för att sedan kunna plocka ut senare. Dock går de pengarna direkt till dagens pensionärer. (Dock inte premiepensionsdelen på 2,5%. Den får du behålla själv!)

Du kommer sedan få tillbaka de här pengarna när du går i pension, från framtidens löntagare. Problemet är ju att det kommer att bli färre och färre löntagare per pensionär… Kommer staten att kunna betala ut sin skuld till dig i framtiden? Absolut! De kommer absolut att betalas ut pengar. Dock kommer utbetalningarna att minskas av pensionsbromsen  om inbetalningarna inte räcker till utbetalningarna. Inkomstpensionen kan alltså komma att minska, om inbetalningarna minskar. Detta känns ju tungt, men samtidigt är det precis det här som kommer att göra att jag får pension en vacker dag när jag är 67 år gammal, år 2044…

Svenska pensionssystemet är alltså hållbart, och pensionerna kommer aldrig att ta slut. Vi har dock ”demografiska svårigheter”, med fler pensionärer som lever allt längre, och en arbetskraft som inte ökar i antal. Det känns som att inkomstpensionen kommer att spela en mindre roll i framtiden än idag, medan premiepensionen, tjänstepensionen och ditt privata sparande kommer att stå för en större del av de framtida pensionerna. Pensionspyramiden håller på att omformas till en… kub?

Pensionstorn
I takt med att antalet pensionärer ökar kommer inkomstpensionen att stå för en mindre del av pensionerna och övriga delar av systemet blir allt viktigare! Ta inte bort premiepensionen! Ta ett större ansvar för ditt eget sparande!

Du måste ta ett större eget ansvar!

För att få ut en pension som motsvarar din slutlön så nära som möjligt så kommer du att behöva ta ett större eget ansvar, och starta ett eget pensionssparande. Nu är det viktigt att du inte sparar i ett specifikt privat pensionssparande. Det har nämligen blivit skattemässigt missgynnat. Istället ska du börja med ett månadssparande på börsen. Börsinvesteringar är det sparande som avkastat mest över tid. Har du mer än 10 år till pension är det inget snack om att det är 100% aktier du ska spara i. Men hur månadssparar man enkelt i aktier? Går det?

 

Börja månadsspara i aktier enkelt,
och utan för mycket jobb!

Hur gör man då för att starta ett månadssparande i aktier som inte kräver en massa kunskaper och jobb. Är det möjligt? Jajamensan! Det är möjligt, och faktiskt inte så hemskt svårt! Lösningen är fonder. Fonder har de fördelarna att förvaltningen sköts automatiskt (fondförvaltaren letar upp aktierna, ser till att återinvestera utdelningen, osv) och att du kan skapa en automatisk månadshandel i fonder. När du väl satt upp sparandet så kommer det alltså att sköta sig självt!

Det hela är ganska enkelt. Du gör så här:

  • Öppna ett investeringskonto i en lämplig bank.
  • Starta en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto.
  • Starta ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra!

Fördelen med KF i detta fall är att man kan sätta ut en automatisk uttag med t.ex. 2 000 kr/mån. Du slipper att själv gå in och göra ständiga överföringar! Dock ska man kolla väldigt noga så att det inte är några extra avgifter i KF. Många banker har extra avgifter, men Avanza och Nordnet har KF utan avgifter.

Aktiespararna är en intresseorganisation för oss aktiesparare. De ger många bra vettiga råd när det gäller pensionsspar. ( http://www.aktiespararna.se/artiklar/Fonder/ISK-ar-bast-skal-for-din-pension-/ )

Mitt tips: Öppna ISK / KF hos Avanza eller ISK  / KF hos Nordnet. (På sistone har det dykt upp konkurrens här med… Nordea till exempel.)

Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra. Därför rekommenderar vi Avanza.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

Välj en fondportfölj med 4 – 6 bred fonder som sprider ut dina investeringar över hela världen.

 

När du väljer fonder i ditt sparande så ska man tänka på att välja en portfölj med 100% aktier. Har man en sparhorisont på över 5 – 6 år så är det 100% aktier som gäller, det är bästa på lång sikt. Sedan ska man sätta upp en billig och enkel portfölj, inga konstigheter. Till din hjälp kan du med fördel använda Avanzas verktyg Portföljgeneratorn.

Portfoljgeneratorn_logoSkapa en femstjärnig fondportfölj med bara några klick

Med portföljgeneratorn kan du sätta upp en framtidsportfölj och få hjälp med urvalet. Sedan kan jag tycka att det blir lite för mycket med två fonder i varje kategori. Mitt förslag ser ut så här:

30% Globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära
25% Tillväxtfond: Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
10% USA-fond: Länsförsäkringar USA Indexnära
10% Europafond: AMF Aktiefond Europa
25% Sverigefond: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

I mitt urval har jag mest tittat på avgift. Då blir det mycket indexfonder! För att bygga upp denna portfölj så ser man till att månadsinsättningarna fördelas enligt önskad procentfördelning. Alltså 300 kr/mån till globalfonden, 250 kr/mån till tillväxtfonden, 100 kr/mån till USA-fonden, 100 kr/mån till Europafonden, 250 kr/mån till Sverigefonden. När det väl är klart, så kan man luta sig tillbaka!

Det finns fördelar med att spara direkt i aktier. Det kräver lite mer jobb och eftertanke, men ger också lite mer tillbaka!

Frågan dyker också upp om man kan pensionsspara direkt i aktier? Det går givetvis! Man ska tänka på att det finns stora likheter med att investera i aktiefonder och att investera direkt i aktier. Det är olika börsnoterade bolag man investerar i. Skillnaden är att man själv får välja ut sina aktier och ta hand om portföljen, medan i fonden sker det automatiskt. Dock får man betala avgiften för att förvaltaren ska göra detta åt dig.

Vill man ändå ge sig på att spara direkt i aktier ska man tänka på några saker:

  • Man sparar i aktier på samma sätt som i fonder.
    Det är alltså samma överföringar och kontotyper som beskrivits ovan. Dock skiljer det sig lite hur man rent konkret genomför affärerna.
  • Se till att spara i en bred portfölj.
    10 – 15 bolag i olika branscher för att fördela risken. Vad som helst kan hända ett bolag, så fördela risken över flera. Detta får man ju automatiskt när man investerar i en fond. Alla fonder investerar i flera tiotal med olika bolag.
  • Börja med investmentbolag!
    En genväg för att få riskspridning direkt är att köpa några investmentbolag att ha som bas i portföljen. Ett investmentbolag äger nämligen flera andra bolag, vilket gör att risken fördelas bland dem.
  • Handla manuellt varje månad.
    Det är svårt att få till ett automatiskt sparande i aktier. Man får istället gå in varje månad och köpa de aktier man vill ha just då. Man kan ju minska det arbetet genom att handla fonder och sedan någon gång om året sälja dem och köpa aktier. Då blir det inte lika mycket jobb.

För att få lite tips hur man kan komponera sin portfölj kan man läsa här:

Estelles portfölj
Assa Abloy
H&M
Kinnevik
Atlas Copco
Cloetta
Volvo
ICA
Handelsbanken
Tele2
Securitas

Portfölj med investmentbolag
Melker Schörling
Lundbergföretagen
Latour
Bure Equity
Creades
Svolder
Kinnevik
Indutrade
Investor

Framtidens pension är klar!

piggy-2889046_1920.jpg

Då var den partiöverskridande pensionsutredningen klar! Alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna var med och lade grunden för framtidens pension för att trygga och säkra de ekonomiska förutsättningarna när det är dags att sluta arbeta.

Grunderna
Det kommer att ske en höjning från dagens 61 år till 64 år där man gör höjningen i tre steg; 62 år från 2020, 63 år från 2023 och 64 år 2026. Vad gäller de som behöver ta ut garantipension som är ett grundskydd för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet höjs det från 65 till 66 år från 2023. Dock finns undantaget att om man arbetat i 44 år kan ta ut den tidigare. Grundskyddet kommer också att förbättras för de med låga pensioner genom ett tilläggsbelopp som ännu inte är känt. Med detta kommer även taket höjas vad gäller bostadstillägg.
Vill man arbeta längre i livet höjs den åldern från nuvarande 67 år till 69 år från 2023. Idag är genomsnittsåldern för när man går i pension 64,5 år. Detta indikerar att en förändring kommer att ske oavsett och snittåldern kommer sannolikt att öka för den genomsnittliga pensionsåldern.

PPM
Vi på Sparabloggen och många med oss har talat väl om PPM och möjligheten att aktivt vara med och välja och påverka värdeutvecklingen på sin pension. Det bästa i systemet är att de som inte är intresserade av att välja har sedan start varit med om en fantastisk värdeutveckling i den passiva valda fonden AP7 Såfa.
Vi vet inte alla detaljer ännu men det som har nämnt är att de fonder som finns med i PPM skall upphandlas och vara mer kontrollerade än tidigare. Sedan har det nämnt att man från dagens 800 valbara fonder skall minska dessa i avsevärt antal.
Innan vi vet fakta hoppas vi att de inte bantar antalet fonder för mycket utan verkligen fokuserar på valmöjlighet där vi inom PPM fortsatt har möjlighet att välja olika risknivå, inriktning och avgift.

Pensionsgruppens nio punkter
1. Grundskyddet (garantipensionen, bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet) ska höjas för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna.
2. Ett reformerat premiepensionssystem som ska ge bättre trygghet och högre framtida pensioner. Staten tar ett större ansvar för att det inte ska kunna finnas aktörer på finansmarknaden som lurar till sig våra framtida pensioner.
3. Långsiktigt hållbara pensioner. Arbetslivet behöver förlängas. ”Vi behöver få fler arbetade timmar i svensk ekonomi”, skriver pensionsgruppen.
4. Arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv, så att människor inte slits ut på arbetsmarknaden utan orkar hela vägen.
5. Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till pensionsgruppen.
6. En delegation ska arbeta för att motverka åldersdiskriminering och se till att vi bättre tar till vara äldres kompetens på arbetsmarknaden.
7. Översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.
8. Åtgärder för mer jämställda pensioner mellan män och kvinnor.
9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna för att möjliggöra högsta möjliga avkastning och bättre framtida pensioner.

Fortsätt pensionsspara
Det finns ingen pensionsuppgörelse i världens som kommer att tillgodose din ekonomi när du går i pension. Hög lön och långt förvärvsarbete är givetvis en förutsättning för en bra pension men för många kommer det inte att blir bra ekonomiskt. Det bäst man kan göra är att börja eller fortsätta att spara inför sin pension, ju tidigare desto bättre.

Sparabloggen.com

Var har du din tjänstepension? – att välja ny tjänstepension inom KAP-KL.

Tjäsntepension
(Grafik: pexels.com och Thobias)

Pension är ett ämne som dyker upp på sparabloggen med jämna mellanrum. Det finns mycket att säga om pensionerna i Sverige, och det sägs en hel del också i olika medier. På sparabloggen har vi först och främst försökt reda ut och upplysa. Det ska vi göra även denna gång! Jag fick nämligen hem ett brev från Pensionsvalet (min valcentral för tjänstepensionen) där jag ombads att välja förvaltare av tjänstepension igen. Låt oss ta tag i det!

Först och främst tar vi en kort förklaring över vad tjänstepensionen egentligen är. Det är nämligen så att din framtida pension kommer att bestå av 3 (eller 4) olika delar; allmänpensionen (som är två olika delar egentligen inkomstpension och premiepension), tjänstepensionen och ditt privata pensionssparande.

Pensionspyramin

På detta sätt delas ansvaret för din pension upp på tre olika instanser. Staten står för allmänpensionen, arbetsgivaren för din tjänstepension och du själv står för ditt privata sparande. Oftast brukar man visa din pension som pyramiden ovan. I pyramiden ser det ut som att staten tar störst ansvar för din pension, medan du själv bara behöver ta lite ansvar.

Jag är inte säker på att det stämmer fullt ut. Värt att lägga märke till är att den berömda pensionsbromsen (en funktion som sänker pensionen, om pengarna inte räcker till idag, så att pengarna räcker även i morgon) bara kan påverka inkomstpensionen. Vi har skrivit mer om detta i tidigare inlägg.

Men nu skulle jag ju inte dra igång en rant om pensionssystemet, utan jag skulle välja ny förvaltare av min tjänstepension! Det är nämligen så att jag låtit min tjänstepension gå över till Länsförsäkringar och förvaltat den där. Det finns olika anledningar till det, men inte de som Claes Hemberg skriver om i sin bloggClaes Hemberg skriver om i sin blogg, även om hans inlägg gjorde att jag kände mig glad över mitt val. Nu har det dock blivit så att Länsförsäkringar inte vill ta emot mina pengar längre, och jag måste se mig om efter en annan förvaltare. Vad ska jag då välja?

Förutsättningar:

Genom min arbetsgivare omfattas jag av tjänstepension inom KAP-KL. Min tjänstepension administreras genom pensionsvalet.se. Jag ska leta upp det val som verkar bäst för mig, och valet står mellan:

Traditionell försäkring:
Alecta
AMF
KPA Pension

Fondförsäkring:
AMF
Danica
Folksam LO
Handelsbanken
KPA Pension
Lärarfonder
Nordea
SEB
Swedbank

Välj fondförsäkring!

Hur ska man börja bena ut det här? Det första man måste bestämma sig för är om man vill ha en traditionell försäkring eller en fondförsäkring. En traditionell försäkring är ett slutet system där förvaltaren tar hand om allt helt själv. De fördelar sitt kapital i en blandning av aktier och räntor. Man lämnar över rodret helt, och för också ett löfte om ett visst kapital när det är dags att gå i pension. För mig är detta ett dåligt alternativ. Jag får inget inflytande själv i placeringarna, och garantin om en vissa avkastning kommer garanterat att medföra att de drar ner risken (och exponering mot aktier) för att inte riskera att förlora pengar. Jag har en horisont på 25 år… jag vill kunna placera 100% i aktier, och dessutom välja själv. Alltså väljer jag en fondförsäkring!

Konsumenternas.png

Jämföra förvaltare

Visset vore det fint med en jämförelsesida för tjänstepensioner? Ett pricerunner för pension. Som tur är finns detta! Konsumenternas.se har satt ihop en jämförelsesida för pension, och det blir ju nästan den enda hjälp man kan få när man ska välja tjänstepension. Har du en kollektivavtalad tjänstepension klickar du här, om du har en individuellt avtalad tjänstepension så klickar du här. Sedan är det bara att mata in din uppgifter för att få en jämförelse för de olika valen som finns för dig.

Mina alternativ står mellan:

Billigast:
AMF Fondförsäkring
KPA Pension Fondförsäkring
Handelsbanken Fondförsäkring
Folksam LO Fondförsäkring
Danica Fondförsäkring
osv

Högst avkastning: (medel 5 år… på vilket fondval? Entrélösning)
15,18% – Danica Fondförsäkring
13,88% – SEB Fondförsäkring
13,03% – Swedbank Fondförsäkring
12,94% – Folksam LO Fondförsäkring
12,09% – Handelsbanken Fondförsäkring
11,82% – KPA Pension Fondförsäkring
11,66% – AMF Fondförsäkring
osv

Andra hänsyn:

  • Helst vill jag inte gå in i en storbank… Alltså inte Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank.
  • Lärarfonder är den allra dyraste lösningen och de har givit väldigt lite avkastning… Varför ska lärarna välja denna?
  • KPA Fondförsäkring har bara tre fonder att välja mellan, typ aktier, blandfond, räntor.
  • Jag vill inte riktigt ha ett fackförbunds val. Det verkar inte ge mervärde (se lärarnas… men inte heller LO egentligen).
  • Danica har högst avkastning… (i vilka fonder??) Men det är inte jättemycket jag känner igen i deras fondutbud. Danske Bank ligger bakom detta val.
  • AMF Fondförsäkring har ett ganska begränsat fondutbud. Det mesta finns, men jag saknar verkligen en tillväxtmarknadsfond!

Det är verkligen inte lätt att välja här. Alla val som jag egentligen vill ha har tagits bort (Avanza, Länsförsäkringar, Skandia). Jag kan förstå att det är förvirrande om man inte är intresserad av investeringar och inte har kunskap inom fonder och pension. Det tråkiga är också att om man ångrar ett val och vill byta så kostar det en del pengar. (pensionsvalet tar 300 kr, och bolagen 300 kr – 500 kr. Det gör att det kostar 600 kr – 800 kr att flytta. En avgift som inte är så stor för hela tjänstepensionskapitalet, men eftersom man antagligen har 5 – 6 olika små slattar så kostar det i värsta fall 6 * 800 kr = 4 800 kr att samla ihop allt. Vad fan får man för de pengarna? Man kan inte slå ihop de olika försäkringarna heller… suck…)

Efter att ha vägt fram och tillbaka bland dessa val, som inte känns helt klockrena, så hamnar valet hos AMF Fondförsäkring. Det beror på den lägsta avgiften, samt att de har 100% inriktning mot pension.

amf logo

Det som händer nu är att jag fyller i min valblankett och skickar in den senast 31 december. Sedan kommer nästa tjänstepensionsinbetalning att hamna hos AMF i deras entrélösning. (Det är 100% i fonden AMF Generations­portfölj, som består för mig till 100% av AMF Aktiefond Mix… växlas över till AMF Räntefond Mix när man närmar sig pension. På samma sätt somför AP7 SÅFA i premiepensionen)

Välja rätt(Grafik: pexels.com, pensionsvalet.se och Thobias)

Om du nu har fått ångest över allt tal om att välja så kan du ta det ganska lugnt. Det viktigaste är att du har en tjänstepension. Har du det kommer pengarna att placeras oavsett om du själv väljer eller inte (Gör du inget val alls hamnar pengarna i KPA Traditionell försäkring). Har du sedan gjort ett första val så hamnar dina pengar i entrélösningen för det val du gjort. Det mest kommer fungera bra!

Lycka till med tjänstepensionen!

Sparabloggen.com

Vill du börja pensionsspara själv? Då ska du välja att spara i egen regi hos Avanza! Starta en ISK och kör igång, eller varför inte välja deras Autospar? Det är enkelt och billigt!

Fattigpensionär – vad innebär det?

pensinär.jpg

Begreppet fattigpensionär förekommer i många sammanhang och man brukar göra jämförelser mot andra grupper i samhället. Politikerna brukar särskilt i valtider värna om denna grupp utan att egentligen åstadkomma särskilt mycket.

Först måste vi reda ut begreppet fattigpensionär och vad det innebär i faktiska siffror. För att räknas som en fattigpensionär ska man enligt SCB: Enligt EU:s definition befinner sig en person i risk för fattigdom om man lever i ett hushåll där den disponibla inkomsten (inklusive sociala transfereringar) per konsumtionsenhet är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga i befolkningen. Detta innebär om man ser till medianinkomsten i Sverige att vi pratar om cirka 12 100 kronor i månaden. Om man ser till EU som helhet befinner sig 14 procent av befolkningen under inkomstgränsen som kan innebära risk för fattigdom.

 

Skärmavbild 2017-11-03 kl. 11.29.41
Andel med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten  2016 (SCB)

Föga förvånande är det kvinnorna som löper störst risk att hamna i gruppen med låg disponibel inkomst och så mycket som var tredje kvinna över 75 år är drabbade.

Hur gick det till?
Pensionen är summan av hur mycket vi har arbetat och den lön som vi kvitterar ut varje månad. Man kan säga att pensionen innehåller fyra delar för att maximera summan man får när det är dags att säga farväl till arbetslivet.

  • Allmän pension
  • PPM
  • Tjänstepension
  • Privat sparande

Den allmänna pensionen och PPM faller samman men skiljer så tillvida att man har möjlighet att själv förvalta 2,5 % av de 18,5 procent av din lön eller andra skattepliktiga ersättningar som sätts av till pensionen.
Tjänstepension (läs här) har de allra flesta genom sin arbetsgivare, cirka 90 procent. Men det finns de som inte betalar in någon tjänstepension och detta är det viktigt att hålla koll på. Generellt gäller följande för de fyra stora avtalsområdena:

  • ITP: för privatanställda tjänstemän
  • Avtalspension SAF-LO: för privatanställda arbetare
  • PA 16: för statligt anställda
  • KAP KL: för anställda inom kommun och landsting

Vad gäller det privata sparandet så är det upp till var och en att tillgodose detta. Rekommendationen är givetvis att så tidigt som möjligt börja avsätta pengar till den dagen man går i pension. Små medel över tid gör underverk senare i livet.
Viktigt är att definitionen fattigpensionärer definieras efter medianinkomsten och stiger den ökar antalet i den gruppen. Det är också bara den allmänna pensionen som räknas in vilket innebär att man utelämnar tjänstepension och privat sparande. Andelen som har tjänstepension var inte lika hög förr och detta påverkar givetvis de som är pensionärer nu.
Eftersom det är summan som man arbetat under livet påverkas detta av de val man har gjort eller har varit tvungen att göra i sitt liv:

  • Beslut att inte utbilda sig
  • Arbeta deltid
  • Bara arbeta vissa år
  • Gå i pension tidigt
  • Välja bort bättre betalt arbete
  • Valet att vara hemma med barn

Om man räknar bort de ekonomiska aspekterna och fokusera på mjuka värden har några av dessa val gjort att man till exempel har fått mer fritid och kanske mer tid med barnen. Tyvärr så är kvinnorna överrepresenterade inom samtliga punkter men trenden visar på en ökad jämlikhet i dessa frågor.

Hur kan man skydda sig?
Börja med att gå in på minpension.se för att få din pensionsprognos. Där redovisas den allmänna pensionen och tjänstepension och har man lagt in ett privat sparande finns det också med i prognosen. Utefter dessa siffror måste man fundera på hur livet kan komma att se ut den dagen man går i pension. Om man under livet gör motsatsen till de punkter som visades ovan har man goda förutsättningar att påverka sin pension. Men i grunden så är det inte så enkelt för alla och det kan finnas orsaker till de val man gör eller inte.
Om du inte har börjat spara till din pension så är det antagligen hög tid att göra det om du känner att du inte är nöjd med prognosen på minpension.se.
Jag utgår från att det inte kommer att bli bättre den dagen det är dags, många politiska beslut kan komma att sänka den slutgiltiga pensionen. Då gäller det att vara beredd på detta.
En del sitter på tillgångar som t.ex hus som troligtvis har stigit i värde och där boende kostnaden är relativt låg. Andra kanske väljer att arbeta vidare men i mindre utsträckning än tidigare. Det gäller helt enkelt att i tid anpassa sig till ett annat sätt att leva.

Del två handlar om hur man kan lägger upp sparande inför pensionen. Men en bra början är att titta in på Avanza.

Sparabloggen.com

Starta månadssparande till pensionen!

Sparande som sköter sig själv.jpg
Grafik ( lifeofpix.com  och Thobias )

För ett litet tag sedan fick vi ett mejl från en läsare som funderar på det här med pensionsspar. Av olika anledningar hade det inte blivit av tidigare och nu var det lite drygt 10 år kvar till pensionen. Kan man starta upp ett sparande till pensionen? Är det någon idé att börja lägga undan 1 000 kr/mån? Om man vill placera i aktier, men inte vet så mycket om aktier… hur gör man då? Vi blev inspirerade och började reda lite i frågorna!

Det första och snabba svaret är: Ja! Det är klart du ska börja månadsspara till pensionen i aktier! 1 000 kr i månaden placerade i aktier kommer att göra skillnad! Senaste åren har svenska börsen avkastat ungefär 12% årligen, väldigt ojämnt fördelat. En annan siffra jag sett är att börsen real-avkastat 7,6% årligen sedan 1994. Det är alltså med inflationen borträknat. Så vi kanske kan räkna med något i den trakten?

Om man då månadssparar 1 000 kr/mån i 11 år… hur mycket pengar blir det? Svaret är någonstans mellan 210 000 kr och 280 000 kr! Det är ju en liten extraslant!

Utveckling pensionsspar
Det blir en ganska stor skillnad med avkastning och ränta-på-ränta-effekten!

Tittar man sedan på hur länge de här pengarna räcker så är det inte heller helt lätt att svara på. Det beror givetvis på hur mycket man tar ut i månaden. Men om vi skulle räkna med att vi drygar ut pensionen med det dubbla mot vad vi sparade… alltså 2 000 kr/månad. Då skulle pengarna räcka någonstans mellan 12 år och hur länge som helst.

Uttag pensionsspar
Även när man börjar ta ut pengar så gör avkastningen att det räcker ett tag!

Eftersom kapitalet fortsätter att generera ränta medan man tar ut så räcker det ännu längre. Om man lyckas fortsätta generera 12% avkastning så kommer kapitalet till och med att fortsätta växa, trots att man slutat månadsspara och istället tar ut 2 000 kr/mån. Faktum är att lyckas man avkasta 12% årligen så har kapitalet vuxit till 3 miljoner när du är 100 år gammal, trots att du hela tiden tagit ut 2 000 kr i månaden. Man måste dock ha i åtanke att 12% måste räknas som en väldigt hög avkastning. Det är nog inget man kan räkna med…

Detta är ju givetvis fiktiva siffror och kan inte ses som något annat än en fingervisning. Man får tänka på att inflationen kommer att göra att 1 000 kr idag inte är värt lika mycket som 1 000 kr imorgon. Kanske vill man ta ut mer än 2 000 kr? Hur som helst kan tycker jag man kan konstatera att det är värt att sätta upp ett månadssparande.

Hur gör man då för att starta ett månadssparande i aktier som inte kräver en massa kunskaper och jobb. Är det möjligt? Jajamensan! Det är möjligt, och faktiskt inte så hemskt svårt! Lösningen är fonder. Fonder har de fördelarna att förvaltningen sköts automatiskt (fondförvaltaren letar upp aktierna, ser till att återinvestera utdelningen, osv) och att du kan skapa en automatisk månadshandel i fonder. När du väl satt upp sparandet så kommer det alltså att sköta sig självt!

Det hela är ganska enkelt. Du gör så här:

  • Öppna ett investeringskonto i en lämplig bank.
  • Starta en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto.
  • Starta ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

1

Öppna investeringskonto

Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra!

Fördelen med KF i detta fall är att man kan sätta ut en automatisk uttag med t.ex. 2 000 kr/mån. Du slipper att själv gå in och göra ständiga överföringar! Dock ska man kolla väldigt noga så att det inte är några extra avgifter i KF. Många banker har extra avgifter, men Avanza och Nordnet har KF utan avgifter.

Aktiespararna är en intresseorganisation för oss aktiesparare. De ger många bra vettiga råd när det gäller pensionsspar.

Mitt tips: Öppna ISK / KF hos Avanza eller ISK/KF hos Nordnet.

Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra.

 

2

Automatisk månadsöverföring

När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

 

3

Automatiskt månadssparande i fonder

Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

Välj en fondportfölj med 4 – 6 bred fonder som sprider ut dina investeringar över hela världen.

 

När du väljer fonder i ditt sparande så ska man tänka på att välja en portfölj med 100% aktier. Har man en sparhorisont på över 5 – 6 år så är det 100% aktier som gäller, det är bästa på lång sikt. Sedan ska man sätta upp en billig och enkel portfölj, inga konstigheter. Till din hjälp kan du med fördel använda Avanzas verktyg Portföljgeneratorn.

Portfoljgeneratorn_logo
Skapa en femstjärnig fondportfölj med bara några klick

Med portföljgeneratorn kan du sätta upp en framtidsportfölj och få hjälp med urvalet. Sedan kan jag tycka att det blir lite för mycket med två fonder i varje kategori. Mitt förslag ser ut så här:

30% Globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära
25% Tillväxtfond: Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
10% USA-fond: Länsförsäkringar USA Indexnära
10% Europafond: AMF Aktiefond Europa
25% Sverigefond: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

I mitt urval har jag mest tittat på avgift. Då blir det mycket indexfonder! För att bygga upp denna portfölj så ser man till att månadsinsättningarna fördelas enligt önskad procentfördelning. Alltså: 300 kr/mån till globalfonden, 250 kr/mån till tillväxtfonden, 100 kr/mån till USA-fonden, 100 kr/mån till Europafonden, 250 kr/mån till Sverigefonden.

När det väl är klart, så kan man luta sig tillbaka! Allt kommer rulla på av sig själv!

 

Det finns fördelar med att spara direkt i aktier. Det kräver lite mer jobb och eftertanke, men ger också lite mer tillbaka!

 

Med frågan kom också en liten fundering på om man kan pensionsspara direkt i aktier. Det går givetvis! Man ska tänka på att det finns stora likheter med att investera i aktiefonder och att investera direkt i aktier. Det är olika börsnoterade bolag man investerar i. Skillnaden är att man själv får välja ut sina aktier och ta hand om portföljen, medan i fonden sker det automatiskt. Dock får man betala avgiften för att förvaltaren ska göra detta åt dig.

Vill man ändå ge sig på att spara direkt i aktier ska man tänka på några saker:

  • Man sparar i aktier på samma sätt som i fonder.
    Det är alltså samma överföringar och kontotyper som beskrivits ovan. Dock skiljer det sig lite hur man rent konkret genomför affärerna.
  • Se till att spara i en bred portfölj.
    10 – 15 bolag i olika branscher för att fördela risken. Vad som helst kan hända ett bolag, så fördela risken över flera. Detta får man ju automatiskt när man investerar i en fond. Alla fonder investerar i flera tiotal med olika bolag.
  • Börja med investmentbolag!
    En genväg för att få riskspridning direkt är att köpa några investmentbolag att ha som bas i portföljen. Ett investmentbolag äger nämligen flera andra bolag, vilket gör att risken fördelas bland dem.
  • Handla manuellt varje månad.
    Det är svårt att få till ett automatiskt sparande i aktier. Man får istället gå in varje månad och köpa de aktier man vill ha just då. Man kan ju minska det arbetet genom att handla fonder och sedan någon gång om året sälja dem och köpa aktier. Då blir det inte lika mycket jobb.

För att få lite tips hur man kan komponera sin portfölj kan man läsa här:

Estelles portfölj innehåller följande bolag:
Assa Abloy
H&M
Kinnevik
Atlas Copco
Cloetta
Volvo
ICA
Handelsbanken
Tele2
Securitas

Portfölj med investmentbolag innehåller följande bolag:
Melker Schörling
Lundbergföretagen
Latour
Bure Equity
Creades
Svolder
Kinnevik
Indutrade
Investor

Lycka till med pensionssparandet!

Detta är en bra och bred början. Men tänk på att detta är bara ett par exempel på hur man kan göra. Vi kan inte se in i framtiden och veta att detta är det allra bästa. Men risken är kalkylerad och relativt begränsad. Dock ska alla investeringsbeslut alltid tas av dig själv. Du får nämligen själv alltid stå för konsekvenserna!