minpension

Kanske någon Ni känner?

partier-ny-3.jpg

Andelen pensionärer 2018 som lever med låg ekonomisk standard har en disponibel inkomst under 13.000 kronor i månaden eller lägre. Tyvärr så finns det många i Sverige som uppfyller detta kriterium och det kan vara så många som var sjätte pensionär.

60% av medianinkomsten enligt EU:s riktlinjer, där går gränsen för relativ fattigdom. När åldern ökar, ökar också antalet för relativ fattigdom. Var tredje kvinna över 75 år hamnar i den ekonomiskt utsatta gruppen. På drygt tio år har antalet ökat och framtiden ser inte bättre ut och dessutom har Sverige nordens högsta antal ”fattigpensionärer”.
Valet närmar sig och pensionärerna brukar vara en populär grupp att måna om lite extra. Så mycket som var fjärde väljare är över 65 år och de kommer att ha stort inflytande på vart rösterna hamnar och det vet de politiska partierna.
Expressen ställde i våras ett antal frågor gällande hur de tänker satsa på pensionärerna. I korta drag kan man säga att alla var överens om att pensionärerna är en prioriterad grupp och att alla vill höja pensionerna men frågan är hur angelägna de är efter valet?

Socialdemokraterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi fortsätter avskaffa den orättvisa pensionärsskatten som de borgerliga partierna införde. Bara i år får en och en halv miljoner pensionärer sänkt skatt, samtidigt som vi höjer bostadstillägget för 290 000 pensionärer med upp till 470 kronor per månad.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Utöver höjt bostadstillägg, samt de steg som tas för att avskaffa pensionärsskatten, har vi även höjt tandvårdsbidraget, infört avgiftsfri öppenvård för de som är äldre än 85 år. Vi är också fast beslutna att förbättra grundskyddet för de pensionärer som har det tuffast ekonomiskt.

Miljöpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Mycket. Nu höjer vi garantipensionen, vi höjer bostadstillägget, vi tar bort skatteklyftan mellan dem som arbetar och dem som är pensionärer. Vi ser till att de som vill jobba längre kan göra det, när vi höjer rätten att få jobba kvar från 67 till 69 år.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Det vi gör nu när vi höjer garantipensionen och bostadstillägget. Men även andra aktörer, kommunerna och landstingen, har ett ansvar här. Vi ser att man till exempel höjer färdtjänstavgifter och sånt och det kanske man ska låta bli.

Vänsterpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi skulle få ett helt annat och mer förutsägbart pensionssystem, som inte bygger på hur det går på börsen. Vi vill minska löneskillnaderna på arbetsmarknaden, som ju påverkar pensionen. Garantipensionen vill vi höja. Vi har lyckats höja bostadstillägget och sänkt skatten för fattigpensionärer.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Där måste vi höja garantipensionen. Det är ju garantipensionen som fattigpensionärerna lever av i dag, så den frågan är jätteviktig.

Moderaterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Först och främst vill vi sänka skatten för alla Sveriges pensionärer, så att de får merpengar i plånboken. Vi vill tredubbla RUT-avdraget för att underlätta vardagen för fler äldre. RUT-avdraget bör också breddas och omfatta fler tjänster.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vårt mål är att rikta ett högre garantistöd till gruppen fattigpensionärer. Detta ingår även i pensionsöverenskommelsen. Vi står även bakom flera förslag om att även de som erhåller garantipension och äldreförsörjningsstöd ska kunna arbeta för att öka sin levnadsstandard.

Centerpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik
Valfriheten. Det handlar till exempel om att välja vem som ska utföra hemtjänst och om rätten att bestämma innehållet i den hemtjänst man fått beviljad. Det handlar också om att själv kunna välja när man ska flytta till ett trygghetsboende.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Höjd garantipension är det absolut viktigaste. Med mer pengar varje månad har man möjligheter att göra fler saker – och man kan gå till tandläkaren till exempel. Men det är viktigt att det fortfarande finns ett ”behörighetsavstånd” mellan dem som har arbetat och haft en inkomst och dem som inte har det.

Liberalerna
Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Flera saker. Vi vill höja pensionerna genom att satsa på de pensionärer som har det sämst ställt. Vi föreslår till exempel ett kraftigt höjt bostadstillägg, som riktar sig mot dem med små ekonomiska marginaler. Vi vill också att man ska kunna arbeta längre upp i åldrarna.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vi säker skatten på låga pensioner och vi riktar ett särskilt stöd till dem som behöver hjälp med hyran genom bostadstillägget. På det sättet får man mer pengar i plånboken. Pensionssystemet behöver en rejäl reformering som lyfter dem med lägst pensioner.

Kristdemokraterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi vill gå betydligt längre än regeringen när det gäller att sänka pensionärernas skatt och helt och direkt ta bort skillnaden i beskattning mellan arbete och pension. Vi vill införa en äldreboendegaranti, så att alla över 85 själva får bestämma när det är dags att flytta till ett äldreboende.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vi vill höja bostadstillägget. Taket vill vi höja till 7 500 kronor. Sedan finns ett särskilt tillägg i bostadstillägget som alla får och det vill vi höja med 500 kronor för ensamstående och 300 kronor för sammanboende. I pensionsgruppen driver vi på för en höjning av garantipensionen.

Sverigedemokraterna
Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Det som är viktigast att lyfta fram är pensionärsskatten som försvinner per omgående och givetvis garantipensionen, som höjs med en tusenlapp i månaden för dem som är berörda av det.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Garantipension och bostadstillägg. Regeringens förslag om höjt bostadstillägg var på 600 kronor och vi la till 400, så att det totalt blir en tusenlapp. Garantipensionen vill vi också höja med 1 000 kronor i månaden.

Det är två åtgärder som är återkommande och det är höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg. Sedan finns det förslag om anpassning av beskattningen, utökat RUT-avdrag och höjt tandvårdsbidrag.
Så oavsett vilket parti som vi röstar på i september så kommer de sämst ställda pensionärerna att få det bättre ställt. Men, vi vet skillnaden på ett vallöfte eller partiprogram och den verklighet som träder i kraft när partiernas budgetar skall presenteras.
De sämst ställda pensionärerna kommer aldrig vara en prioriterad grupp i samhället och detta kvarstår tills motsatsen har bevisats.

Vad kan man göra?
Om man går ut på pensionsmyndighetens sida finns det information kring pensionen men också hur den som har låg pension kan ansöka om bostadstillägg, regler kring garantipension och äldreförsörjningsstöd. Det går även att räkna ut ifall man är berättigad till ekonomiskt stöd.

En skälig levnadsnivå innebär att du ska ha tillräckligt med pengar kvar att leva på efter att du har betalat för ditt boende. Som skälig levnadsnivå räknas 5 634 kronor per månad (2018) för dig som är ensamstående och 4 590 kronor per månad (2018) för dig som är gift, sambo eller registrerad partner.
Är din totala inkomst efter avdrag för skatt och skälig bostadskostnad lägre än skälig levnadsnivå, får du äldreförsörjningsstöd så att du kommer upp i denna nivå.
När du söker äldreförsörjningsstöd får du räkna med skälig bostadskostnad, det vill säga upp till 6 620 kronor i månaden (2018) för ogifta och 3 310 kronor i månaden (2018) för gifta, registrerad partner eller sambo. I vissa fall kan gifta personer räknas som ogifta. Det kan till exempel gälla om den ena maken eller makan bor på ett äldreboende.
Inkomsten beräknas efter avdrag för skatt. Är ni gifta räknas era inkomster ihop och delas sedan lika mellan er.

För dig som ännu inte har gått i pension så gäller det att maximera sitt sparande och det är aldrig för sent. Dagen det är dags att gå i pension ska det inte vara möjligt att bli överraskad om hur lite pengar som betalas ut.

Sparabloggen.com

Annons

När framtiden blir verklighet

piggy-2889049_1920

Nu har kanske ett kuvertet med orange färg hamnat i din brevlåda eller så får man besked via Kivra att man skall logga in på Pensionsmyndigheten för att se resultatet för 2017. Nedslående eller upplyftande, ja det beror på hur man ser det. Men en sak är säker, det blir svårt att matcha din tidigare lön.

Har man koll på hur pensionen kommer att se ut loggar man troligtvis in med jämna mellanrum för att se utvecklingen på sina pensionspengar. Kanske passar man även på att se över sina val inom PPM och varför inte logga in där man har sin tjänstepension.
Nu ser tyvärr inte verkligheten ut så här och man möter människor som ofta inte har en aning om vad de kommer att få i pension eller hur systemet fungerar. Tilltron till att staten skall ordna allt står sig nog kanska fast trots att det informeras ofta om hur verkligheten ser ut.
Det dyker upp artiklar med pensionärer som tycker att pensionen blev väldigt låg och hen frågar sig hur det kunde blir så här efter ett långt yrkesliv? Det är just här som problemet ligger och man måste ställa sig två frågor: har inte hen skyldighet att informera sig om hur framtidens pension kommer att se ut och om man haft förmånen att arbeta under 40-45 år fanns det då verkligen inte någon möjlighet till ett litet sparande?
Nu låter det nästan lite hårt men för de allra flesta finns det utrymme att ta ett större personligt ansvar för sin egen ekonomi.
Senast idag kom det en artikel i DN som belyser just detta.

Låt oss räkna…
När jag loggar in på Pensionsmyndigheten.se för att se en prognos över min pension blir man varse om att verkligheten faktiskt ser dyster ut.  Om man bara ser till den allmänna pensionen kommer jag få ut ca 41% av min nuvarande lön. Men sen kommer Tjänstepensionen och drygar ut detta med ytterligare 9%. Vilket innebär i praktiken att pensionen hamnar på 50% av lön. Allt utöver detta måste jag själv påverka genom eget sparande eller se till att utgifterna halveras till pensionsdagen.
Så lite som några hundralappar i månaden gör skillnad i slutändan. 200:- per månaden i 40 år till 5% avkastning ger i slutändan 274 000:- efter nuvarande skatt om man placerar på ett ISK konto. Men nu förväntar man sig kanske mer och då krävs det att man lägger upp en livsplan för sin pension, roligt eller hur?
Efter att man har gjort sin pensionsprognos på Minpension.se blir man varse om hur framtiden kan se ut. Utefter dessa uppgifter kan man bilda sig en uppfattning hur sparandet borde se ut fram till pension.
Nu finns det givetvis många faktorer på vägen som kan påverka utfallet den dagen det är dags. Men för gemene man handlar det troligtvis om ett antal tusenlappar som man måste sätta undan varje månad. Om vi leker med tanken att man sätter undan 2000:- i månaden under 40 år vilket i praktiken är 10% av mediannettolönen i Sverige. Summan som man hinner spara ihop till efter skatt och med 5% avkastning blir hela 2 735 924:-. Intressant är att ränta-på-ränta effekten har gjort att 960 000:- som är de sparade pengarna har förvandlats till nästan tre miljoner.

man-2546107_1920.jpg

Det svåra beslutet att börja
Som så många sparekonomer och artiklar har påpekat så finns det vissa grundläggande principer som man kan följa för att uppnå de sparmål man sätter upp och här är några:

1: Gör utrymme i din månadsbudget för sparande genom att se över onödiga kostnader och att välja rätt leverantör av de tjänster du nyttjar
2: Om du har lån, omförhandla din ränta
3: Det första du gör när lönen kommer, sätt undan månadens sparande. Använd helst autogiro så att man inte glömmer
4: Det absolut viktigaste är ett konsekvent sparande, näst därefter är att hitta rätt sparform
5: Avkastning på kapital har historiskt varit bäst om man ägt aktier på börsen. Aktiefonder är ett alternativ men se upp med höga avgifter.

Alla investeringar är förknippade med risk, därför bör placeringar på börsen ha en lång sparhorisont. 

Sparabloggen.com

Pensionsbromsen – därför kommer pensions betalas ut även i framtiden!

pension vatten in ut.jpg(Grafik pexels.com och Thobias)

Det finns en utbredd oro kring den framtida pensionen. ”Det kommer inte att finnas några pensionspengar kvar när det väl är min tur!”, har jag hört flera personer säga. Denna oro visade sig också i Länsförsäkringars undersökning om svenskens pensionsoro. Nästan hälften av svenskarna bär denna oro. Men är den befogad?

Man kan vända och vrida lite på frågan, och komma fram till olika svar. En sak är klar: Pengarna i pensionssystemet kommer aldrig att ta slut. 1994 beslutade pensionsgruppen  om det nya pensionssystemet. Det gamla ATP-systemet innehöll flera saker som gjorde det ohållbart. Hade vi inte ändrat vårt pensionssystem kanske det inte varit Grekland vi läst om i eurokrisen… utan Sverige. Men 1994 beslutades om ett nytt system, med olika delar som gjorde systemet hållbart.

Vad menar man då med ett hållbart system? Jo, helt enkelt det att pengarna i pensionssystemet aldrig kommer att ta slut. Det kommer alltid att komma in lika mycket pengar som det betalas ut. Alla löntagare betalar in 16% av sin lön till inkomstpensionen, och det betalas sedan ut till dagens pensionärer. Den som betalar in mycket pengar till systemet under sitt arbetsliv, kommer sedan att få tillbaka mer när det är dags för pension. Din livslön är det som avgör din pension.

”Det kommer att finnas pensionspengar i framtiden också!”

Hela pensionen hålls alltså i balans. Denna balans brukar kallas för bromsen och gasen. I goda tider, när lönerna stiger och fler personer jobbar och betalar in så gasar pensionen på och ökas. När tiderna är sämre, lönerna står still och färre jobbar så bromsas pensionsutbetalningarna in och minskas. På detta sätt så ser systemet till att det hela tiden finns pengar kvar. Du kommer alltså att få pension i framtiden också!

En översikt över dessa balanseringar kan man läsa på pensionsmyndigheten. Där ser man i inkomstindex hur de svenska lönerna utvecklas, balanstalet talar om hur pensionerna utvecklas i förhållande till lönerna, och balansindex är ett jämförelsetal hur pensionen står sig i förhållande till lönerna. Det ser ut så här:

År         Inkomstindex     Balanstal      Balansindex
2010        139,74                  0,9826               137,31   (inbromsning!)
2011        142,34                  0,9549               133,56   (inbromsning!)
2012        149,32                  1,0024               140,45   (gas!)
2013        154,84                  1,0198               148,53   (gas!)
2014        155,61                  0,9837               146,84   (inbromsning!)
2015        158,91                  1,0040               150,55   (gas!)
2016        162,14                  1,0375               159,37   (gas!)
2017        168,16                  1,0067               166,39   (gas!)

Pensionsmyndigheten förklarar tydligt, och har dessutom en film som beskriver noggrant hur det fungerar!

Spår av balansering kan du se i ditt egna orangea kuvert. Där finns denna nedräkning med. Du kan se i de två senaste av mina kuvert här.

Denna nedräkning beror på gasen och bromsen, men det är inte bromsen i sig. Det är därför den inte stämmer med siffrorna ovan. Det är lite svårt att förklara kortfattat exakt vad denna posten innebär, men du kan läsa om det här. Lägg märke till att bromsen inte påverkar premiepensionen (PPM)! Därför kommer ppm att bli allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!

”Bromsen påverkar inte PPM! Därför blir premiepensionen allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!”

När vi nu konstaterat att det kommer att betalas ut pension även långt in i framtiden… Då uppstår frågan hur stor den pensionen blir? I ett balanserat system kommer utbetalningarna att spegla inbetalningarna. Eftersom vi har… en demografisk utmaning i Sverige (idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… ) så kommer inkomstpensionen att minska. Enligt en undersökning som Swedbank gjort en prognos, och enligt den kommer de framtida pensionerna för de som går i pension vid 65 att se ut så här:

Födelseår        Allmänpension      Tjänstepension        Total pension
1952                     50%                            11%                              61% (av slutlön)
1960                     48%                            12%                              60%
1970                     46%                            14%                              60%
1980                     44%                            16%                              60%
1990                     41%                            13%                              54%

Vi ser en stadig minskning av den allmänna pensionen (den balanserade förmånsbestämda inkomstpensionen) och en ökning av tjänstepensionen (som är en premiebestämd pension. Dina pengar är dina pengar). Dessa två tar ut varandra, så att pensionen inte minskar. Inte förrän 2055, när nittiotalisterna går i pension så minskar pensionen nämnvärt. Varför tjänstepensionen minskar då vet jag inte riktigt. Börjar de arbeta för sent? Är de inte kollektivanslutna? Vet ej! SVT har pratat med Swedbank, och de målar upp en ännu mörkare bild.

Man kan alltså konstatera två saker: Pengarna i pensionssystemet kommer inte att ta slut, men vi kommer att bli tvungna att ta ett större ansvar själva för att få en högre pension! Jag har som sagt skrivit om detta tidigare: Starta månadssparande till pensionen!, Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Det viktigaste… Hur påverkar detta dig? Det finns tre möjligheter:

  • Antingen kommer du få en ganska låg pension, jämfört med din slutlön.
  • Eller så får du jobba fler år för att arbeta upp en ordentlig pension. Pensionsålder 67 år? 69 år?
  • Eller så får du börja månadsspara till din pension nu! Lägg undan en del av din lön varje månad, för att stärka din pension.

Jag rekommenderar att du börjar pensionsspara direkt.

Det hela är ganska enkelt. Du öppnar ett investeringskonto i en lämplig bank, sedan startar du en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto och sedan startar du ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra! Mitt tips: Öppna ISK. Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

Läs gärna lite fler detaljer i mina tidigare inlägg: Starta månadssparande till pensionen! , Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Lycka till!

Spara pengar på ditt mobilabonnemang:

Har du koll på tjänstepensionen?

fallskärm

Man kan se tjänstepensionen som en extra fallskärm när det dags att lägga yrkeslivet bakom sig.

En åttondel av dagens pensionärer saknar tjänstepension. Det är ca 12% – 13% som saknar det extra tillskott som en tjänstepension utgör. Denna siffra stämmer väl överens med andelen svenskar som omfattas av ett kollektivavtal. Över 80% av svenska lönetagare omfattas av ett kollektivavtal, Vissa säger att det kan vara så många som 90%. Att omfattas av kollektivavtalet innebär många saker, till exempel löneavtal och anställningsvillkor. Vi ska titta lite mer på den kollektivavtalade delen av pensionen, den så kallade avtalspensionen eller tjänstepensionen .

Vad är tjänstepension?
Tjänstepensionen är alltså en extra pensionsinbetalning som du får av din arbetsgivare om du omfattas av ett kollektivavtal (som 85% – 90% av svenska löntagare gör.) Förutom att du får din lön inbetalt på kontot så betalar din arbetsgivare också skatt och sociala avgifter. En del av de sociala avgifterna är din allmänna pensionsinbetalning (18,5% av din pensionsgrundande inkomst med maxtak på ca 36 300 kr). Den delen av pensionen som utgörs av basen i pensionspyramiden. Av denna kan du till viss del styra över premiepensionen (PPM).

Pensionspyramid

Man brukar säga att pensionen har tre delar i olika storlek. Det egna sparande har ändrats en del på senare tid.

Om du har ett kollektivavtal så betalas det dessutom in en extra pensionsinbetalning av din arbetsgivare. Detta är din tjänstepension  och utgörs av steg 2 på pensionspyramiden. Din tjänstepension ger dig en möjlighet att få guldkant på tillvaron som pensionär. Den kan göra skillnad på tusentals kronor varje månad! Det som betalas in till din tjänstepension är ungefär ytterligare 4%-5% av din pensionsgrundande inkomst, utan maxtak.

Exakt hur stor din tjänstepension blir beror på en mängd faktorer och är omöjlig att gå in på. Men du kan få klarhet! Läs mer nedan!

Tjänstepensionen är en djungel…
Om du känner att det är svårt att få grepp om tjänstepensionen är du inte ensam, och det är inte ditt fel. Det känns som att hela ämnet är tillkrånglat så mycket det går för att förvirra oss. Men några saker kan man säga:

  • Det finns flera olika sorters kollektivavtal som ger olika tjänstepensionsavtal; SAF-LO, ITP, KAP-KL/AKAP-KL, PA-03. Vilket avtal du har beror på var du jobbar. Privat arbetare, privat tjänsteman, kommunanställd/landstingsanställd eller statligt anställd.
  • Din ålder avgör till viss del vilket avtal du har, eftersom avtalen har formats om genom åren för att bli långsiktigt hållbara.
  • Tjänstepensionen har, precis som premiepensionen, valbara delar. Du kan, om du vill, själv välja bolag och fonder.

En naturlig följd av detta blir också att du kan ha flera olika tjänstepensioner om du bytt arbetsgivare under ditt arbetsliv. Phu!

Vad kan man göra med sin tjänstepension?
Det första du kan göra är att kolla upp om du har tjänstepension, hur många du har, hur stora de är osv. Gå in på webbsidan minpension.se. Där kan du med hjälp av e-legitimation få en tydlig bild över hur din pension ser ut.

minpension-logo-555-2

På minpension.se får du en tydlig överblick över din pension.

Det du kan göra med din tjänstepension, om du så skulle vilja, är:

  • Du kan välja att byta vilket pensionsbolag som du vill dina framtida inbetalningar ska gå till.
  • Du kan välja vilka fonder du vill spara i, om du har en fondförsäkring.
  • Du kan byta gamla tjänstepensioner. Mellan olika bolag, mellan traditionell eller fondförsäkring.

Måste man välja?
Jag förstår att denna suddiga bild och de många valen ökar på pensionsstressen. Då har jag dessutom valt att inte ta upp vissa saker… som t.ex. skillnaden mellan en traditionell pensionsförsäkring och en fondförsäkring. Det är inte svårt att få en information overload.

Egentligen behöver du inte välja. Du behöver knappt bry dig. Det viktigaste är att du vet om du har en tjänstepension eller ej, och kompenserar med ett långsiktigt sparande om du inte har det.

Näst viktigast är att du väljer det billigast alternativet när du väljer. Avkastningen kan man inte vara säker på, men avgifterna är bestämda. Välj gärna ett alternativ med låga avgifter. Låt inte banken, eller någon annan försäljare, välja åt dig!

Sedan finns det egentligen inte någon övre gräns för hur mycket man kan läsa in sig i detta…

Har du frågor om tjänstepension så får du gärna ställa dem här! Vi gillar läsarinteraktion och dina frågor är säkert de bästa frågorna!

Kollektiv avtal? Det har nog inte jag…
Är du osäker på om din arbetsgivare har kollektivavtal så är det en bra idé att fråga om detta. Ett kollektivavtal ger dig som sagt en extra anställningstrygghet. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det ändå finnas en tjänstepension som ordnats separat. Fråga din arbetsgivare om det.

Saknas även tjänstepension så borde du egentligen kompenseras lönemässigt för det. Annars smiter din arbetsgivare, enligt mig, från en del av sina arbetsgivaravgifter och stoppar i egen fick. Be om kompensation som du sedan sparar själv i en ISK. Eller se dig om efter en ny arbetsgivare, om det går…

Lycka till i pensionsträsket!

ps.
Detta inlägg är en del av vårt boklotteri. Vi har redan lottat ut 6 st böcker om sparande, aktier och ekonomisk frihet. Om du gillar vår sida på facebok, och delar detta inlägg på facebook så är du med i lotteriet om bok 7 och 8!
ds.

utlottning3