Pensionssystemet

Den nya trenden, tidigt uttag av tjänstepensionen

directory-1334441_1920 (1).jpg
Vi återkommer än en gång till pensionen för vi vet att det finns många som inte har så stort intresse eller tycker det är svårt att förstå hur deras framtida pension kommer att bli. Denna gången är det tjänstepensionen som står i fokus och hur det med faktiska siffror kan se ut och inte minst trenden mot att ta ut den tidigt. 

I en artikel i DN 24 mars beskrivs hur människor tidigarelägger sin tjänstepension och trenden är tydlig att man hellre väljer en kortare utbetalning än livslång.
För sju år sedan tog över 60 procent ut sin tjänstepension livsvarigt men sex år senare var den andelen nere på 42 procent. Jag sökte på rapporten och hittade den på AMF och för den som är intresserad av fakta kring de stora pensionsfrågorna kan det vara intressant läsning.

Jag började fundera kring om man skulle kunna hitta den ultimata ekonomiska lösningen för att optimera sitt pensionsuttag gällande tjänstepensionen. Svaret på frågan är egentligen ganska enkel, börja ta ut tjänstepensionen så sent som möjligt. Om man väljer att ta ut en tidsbegränsad tjänstepension på 5 år från den månaden man fyller 55 år innebär det nästan en halvering om man istället tar ut den från 70 år. Det intressanta är hur ett tidsbegränsat tjänstepensionsuttag håller mot den livslånga? Här kan man bara göra antaganden eftersom det är omöjligt att säga hur länge man lever.

Om vi skulle ta ut pension från 70 år och antaga att vi lever till 80 år innebär det 444.000:- men om man väljer en tidsbegränsat uttag på 10 år fram till 80 år blir summan 888.000:-.  Alla dessa beräkningar är baserade på en månadslön kring 30.000:-.

En faktor som påverkar förutom lönen är vilken anställningsform du har; kommunal, statlig, privat eller som egen näringsidkare. Om man skiftar mellan de olika formerna ser man snabbt att det faktiskt gör skillnad vem du har som arbetsgivare.
Jag har nu (baserat på en lön kring 30.000:-) simulerat olika pensionsuttag och åldrar och det intressanta är att man t.ex får samma summa om man tar ut pengarna på 10 år mellan 70 år till 80 år som man får livet ut från 70 år till 90 år. Men, vem vet hur länge man kommer att leva?

Den nya trenden att ta ut tjänstepensionen tidigare och under kortare tid kanske är här för att stanna och att man prioriterar att leva i nuet.

1500:-/mån livet ut från 55 år = 450 000:- (80 år)
2900:-/mån livet ut från 65 år = 522 000:- (80 år)
3700:-/mån livet ut från 70 år = 444 000:- (80 år)

1500:-/mån livet ut från 55 år = 630 000:- (90 år)
2900:-/mån livet ut från 65 år = 870 000:- (90 år)
3700:-/mån livet ut från 70 år = 888 000:- (90 år)

7500:-/mån 5 år från 55 år = 450 000:-
11800:-/mån 5 år från 65 år = 708 000:-
14100:-/mån 5 år från 70 år = 846 000:-

3900:-/mån 10 år från 55 år = 468 000:-
6200:-/mån 10 år från 65 år = 744 000:-
7400:-/mån 10 år från 70 år = 888 000:-

Gör dina beräkningar på Min Pension det är intressant och lärorikt att laborera med de olika parametrarna som påverkar din tjänstepension.

För den som känner en osäkerhet kring sin framtida pension och det är vi många som gör, börja spara privat. Lägg undan en summa pengar varje månad med automatisk överföring den dagen lönen kommer.

Sparabloggen.com

 

Fattigpensionär – Hur ser livet ut då?

fattigpensionär(Grafik: pexels.com  och Thobias)

Det pratas mycket om pensioner i Sverige. För ett tag sedan kunde man läsa i Expressen att endast 4 av 10 anser sig kunna leva på sin pension i framtiden. Aftonbladet rapporterade att antalet fattigpensionärer ökat till över 200 000 personer, eller runt 12% av pensionärerna. Men var är egentligen en fattigpensionär? Hur mycket har man i pension då? Kan man leva som fattigpensionär?

Vad är en fattigpensionär?

Det första vi måste göra är att hitta en definition av begreppet fattigpensionär. När man pratar om fattigpensionärer så menar med de personer som har en lägre inkomst än 60% av medianinkomsten i landet. I artiklarna som jag länkat till hittills har det använts olika siffror, från olika år. Det varierar mellan 11 830 kr/mån (2016), 12 100 kr/mån (2017) och 12 685 kr/mån (2018). För att få lite egna siffror att utgå ifrån så kikar jag på statistik själv:

Medianinkomst Sverige: 278 954 kr. ( Ekonomifakta, 2018-11-03 )
Fattigpensionär 60% av median: 278 954 kr * 0,6 = 167 372 kr/år
Månadspension: 167 372 kr / 12 = 13 947 kr /mån.

Var gränsen ska dras för fattigdom är alltså lite oklart. Jag kommer fram till nära 14 000 kr/mån, men tidningen Senioren utgår från siffran 12 000 kr/mån vilket kanske är mer korrekt.

gränsGränsen finns säkert fast definierad någonstans, men 13 000 kr/mån kan man nog utgå ifrån efter lönerevisionerna 2018.
(Grafik: pexels.com och Thobias.)

Hur stor blir pensionen då?

Vi har skrivit en hel del om pensioner här på sparabloggen. Om du haft pensionsgrundad inkomst under ditt arbetsliv kommer du att få pension från statens allmänpension och din av arbetsgivaren undansparade tjänstepension och eventuellt om du sparat egen privatpension. Eftersom pensionärer lever allt längre så blir det egna kapitalet allt viktigare, och dessutom kommer pensionsåldern att öka. Vill du se din egen pensionsprognos kan du logga in på Min Pension.

Men när vi pratar fattigpensionärer så handlar det främst om de som av olika anledningar inte kunnat arbeta ihop en stor allmänpension eller tjänstepension. Det kan bero på att man jobbat mycket deltid eller att man inte kunnat jobba på grund av sjukdom. För att få lite siffror på det hela så har jag utgått ifrån de lägsta möjliga pensionen. Om man inte arbetat ihop någon pension får man ändå en pension, den så kallade garantipensionen. Man har rätt till full garantipension om man bott i Sverige i 40 år. (Har man bott i landet kortare tid än så får man bara del av garantipensionen. Har man bott i landet i 30 år får man ut 30/40 av garantipension osv.) Om man delar boende (och därmed utgifter) med någon så blir garantipensionen lägre. Men jag utgår ifrån ett ensamhushåll. Trots att garantipensionen blir högre, så blir också utgifterna högre.

Som lägst får man ut en garantipension på 8 076 kr/mån i ett ensamhushåll. Det är som synes långt under fattiggränsen. Men det är heller inte i närheten av hela sanningen. Om man inte har några andra inkomster än sin garantipension så har man dessutom rätt till äldreförsörjningsstöd och mycket troligt bostadstillägg.

Bostadstillägg

Har man lägre pension än 15 000 kr/mån kan man ha rätt till bostadstillägg. Det gäller alltså inte bara om man har garantipension. Bostadstillägg kan bli så högt som 5 560 kr/mån om boendekostnaden är hög och pensionen är låg.

Du kan göra en egen beräkning om hur stort bostadstillägg du kan få här. Man räknar alltid på bostadstillägg på alla inkomster före ev. äldreförsörjningsstöd. Har man t.ex. enbart garantipension på 8 076 kr/mån (96 912 kr/år) och en hyra på 6 000 kr/mån så kan man få 5 500 kr/mån i bostadstillägg.

Äldreförsörjningsstöd

För att bekämpa fattigdom bland de pensionärer som lever på garantipension finns äldreförsörjningsstödet. Tanken är att alla, oavsett storlek på pensionen, ska kunna ha lite pengar över att leva på. Man ska alltså kunna få en skälig levnadsnivå. Det betyder givetvis inte ett lyxliv på något sätt. Men det ska gå att leva i samhället, och ändå ha en liten summa pengar över. Något jag kommer att undersöka i budgeten nedan.

Hur stor är då äldreförsörjningsstödet? Tanken är att man ska kunna ha 5 634 kr efter skatt kvar varje månad efter bostaden är betald. Detta medför såklart inte att du kan ha hur dyr bostad som helst. Pensionsmyndigheten räknar en skälig bostadskostnad på 6 620 kr / mån. Efter den hyran är betald ska du ha 5 634 kr kvar att leva på. Det är inte massor av pengar, utan här hittar vi vår lägsta nivå. 23 126 personer har äldreförsörjningsstöd i Sverige idag, och den genomsnittliga summan som betalas ut är 3 564 kr/mån.

De absolut lägsta pensionerna i Sverige idag bör vara mellan 9 500 kr/mån och 12 500 kr/mån, beroende på bostadskostnad. Du bör ha 5 634 kr efter skatt kvar varje månad. Har du under 15 000 kr/mån i pension bör du göra en ansökan om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg.

Ansök om försörjningsstöd

Om man har lägre pension än 15 000 kr/mån bör man göra en ansökan för äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Det gör man här. Har jag förstått det hela rätt bör man kunna få sin pension höjd från t.ex. garantipension på dryga 8 000 kr/mån till ca 12 250 kr/mån. Givetvis är det flera faktorer som spelar in. Delar man boende med någon? Hyr mycket kostar ditt boende? Vi kan titta på ett par exempel:

Hyra: 4 270 kr/mån –> 4 270 kr + 5 634 kr = 9 904 kr/mån
Hyra: 6620 kr/mån –> 6 620 kr + 5 634 kr = 12 254 kr/mån
Hyra: 7 840 kr/mån –> 6 620 kr + 5 634 kr = 12 254 kr/mån (Skälig hyra är 6 620 kr/mån. Ingen ersättning över.)

De absolut lägsta pensionerna (eller inkomst för pensioner kanske) i Sverige idag är alltså någonstans mellan 9 500 kr/mån och 12 500 kr/mån, beroende på hur stor boendekostnaden är.

Budget för en fattigpensionär

Nu har vi rett ut sakerna här… Var går inkomstgränsen för att räknas som fattigpensionär, och hur låg kan pensionen egentligen bli. Då är det dags att göra en budget för att se hur läget kan se ut. Jag har utgått ifrån en budget som är gjord på sidan Min Pension som ger en bra fingervisning:

medel therese

Inkomster
Pension efter skatt: 12 400 kr (inklusive äldreförsörjningsstöd)
Bostadstillägg: 1 200 kr
Summa inkomster: 13 600 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6 000 kr
Mat: 2 120 kr
Hygien och tandvård: 480 kr
Kläder och skor: 670 kr
Fritid: 660 kr
Mobiltelefon: 270 kr
Förbrukningsvaror: 130 kr
Hemutrustning: 570 kr
Medier: 1 360 kr
Hemförsäkring: 150 kr
Summa utgifter: 12 400 kronor

Kvar till övrigt: 1 200 kronor

anna medielös

Inkomster
Pension efter skatt: 11 634 kr (inklusive äldreförsörjningsstöd)
Bostadstillägg: 1 200 kr
Summa inkomster: 12 834 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6 000 kr
Mat: 2 120 kr
Hygien och tandvård: 480 kr
Kläder och skor: 670 kr
Fritid: 660 kr
Mobiltelefon: 270 kr
Förbrukningsvaror: 130 kr
Hemutrustning: 570 kr
Medier: 1 000 kr (dragit ner!)
Hemförsäkring: 150 kr
Summa utgifter: 12 040 kronor

Kvar till övrigt: 794 kronor
Man kan lätt konstatera att när inkomsterna faller under 12 500 kr/mån så finns det inte jättemycket luft i budgeten. Utrymmet för t.ex. julfirande och resor är begränsat. Det finns bara 9 600 kr – 14 400 kr över per år i de här budgeterna, och de är dessutom ganska snålt tilltagna från början. Skulle du klara att leva på 11 700 kr/mån?

Min pension

Får att få koll på din egen situation går du in på minpension.se

För att få koll på din egen situation är det alltid bra att göra en egen budget. Använd gärna tjänsten på Hallå Konsument. Kanske är det dags att börja se över din egen pension och pensionssparande? Jag rekommenderar alla att öppna ett konto på Avanza eller Lysa och börjar spara direkt!

ladda ned

avanza_farg

Vill du spara i fonder eller aktier som du hanterar själv är Avanza ett mycket bra alternativ. Du kan läsa mer om det här.  Vill du hellre ha hjälp med placering så är Lysa en bra produkt. Där behöver du bara sätta in pengarna så sköter det hela sig själv. Du kan läsa mer om det här.

Kanske någon Ni känner?

partier-ny-3.jpg

Andelen pensionärer 2018 som lever med låg ekonomisk standard har en disponibel inkomst under 13.000 kronor i månaden eller lägre. Tyvärr så finns det många i Sverige som uppfyller detta kriterium och det kan vara så många som var sjätte pensionär.

60% av medianinkomsten enligt EU:s riktlinjer, där går gränsen för relativ fattigdom. När åldern ökar, ökar också antalet för relativ fattigdom. Var tredje kvinna över 75 år hamnar i den ekonomiskt utsatta gruppen. På drygt tio år har antalet ökat och framtiden ser inte bättre ut och dessutom har Sverige nordens högsta antal ”fattigpensionärer”.
Valet närmar sig och pensionärerna brukar vara en populär grupp att måna om lite extra. Så mycket som var fjärde väljare är över 65 år och de kommer att ha stort inflytande på vart rösterna hamnar och det vet de politiska partierna.
Expressen ställde i våras ett antal frågor gällande hur de tänker satsa på pensionärerna. I korta drag kan man säga att alla var överens om att pensionärerna är en prioriterad grupp och att alla vill höja pensionerna men frågan är hur angelägna de är efter valet?

Socialdemokraterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi fortsätter avskaffa den orättvisa pensionärsskatten som de borgerliga partierna införde. Bara i år får en och en halv miljoner pensionärer sänkt skatt, samtidigt som vi höjer bostadstillägget för 290 000 pensionärer med upp till 470 kronor per månad.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Utöver höjt bostadstillägg, samt de steg som tas för att avskaffa pensionärsskatten, har vi även höjt tandvårdsbidraget, infört avgiftsfri öppenvård för de som är äldre än 85 år. Vi är också fast beslutna att förbättra grundskyddet för de pensionärer som har det tuffast ekonomiskt.

Miljöpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Mycket. Nu höjer vi garantipensionen, vi höjer bostadstillägget, vi tar bort skatteklyftan mellan dem som arbetar och dem som är pensionärer. Vi ser till att de som vill jobba längre kan göra det, när vi höjer rätten att få jobba kvar från 67 till 69 år.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Det vi gör nu när vi höjer garantipensionen och bostadstillägget. Men även andra aktörer, kommunerna och landstingen, har ett ansvar här. Vi ser att man till exempel höjer färdtjänstavgifter och sånt och det kanske man ska låta bli.

Vänsterpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi skulle få ett helt annat och mer förutsägbart pensionssystem, som inte bygger på hur det går på börsen. Vi vill minska löneskillnaderna på arbetsmarknaden, som ju påverkar pensionen. Garantipensionen vill vi höja. Vi har lyckats höja bostadstillägget och sänkt skatten för fattigpensionärer.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Där måste vi höja garantipensionen. Det är ju garantipensionen som fattigpensionärerna lever av i dag, så den frågan är jätteviktig.

Moderaterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Först och främst vill vi sänka skatten för alla Sveriges pensionärer, så att de får merpengar i plånboken. Vi vill tredubbla RUT-avdraget för att underlätta vardagen för fler äldre. RUT-avdraget bör också breddas och omfatta fler tjänster.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vårt mål är att rikta ett högre garantistöd till gruppen fattigpensionärer. Detta ingår även i pensionsöverenskommelsen. Vi står även bakom flera förslag om att även de som erhåller garantipension och äldreförsörjningsstöd ska kunna arbeta för att öka sin levnadsstandard.

Centerpartiet

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik
Valfriheten. Det handlar till exempel om att välja vem som ska utföra hemtjänst och om rätten att bestämma innehållet i den hemtjänst man fått beviljad. Det handlar också om att själv kunna välja när man ska flytta till ett trygghetsboende.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Höjd garantipension är det absolut viktigaste. Med mer pengar varje månad har man möjligheter att göra fler saker – och man kan gå till tandläkaren till exempel. Men det är viktigt att det fortfarande finns ett ”behörighetsavstånd” mellan dem som har arbetat och haft en inkomst och dem som inte har det.

Liberalerna
Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Flera saker. Vi vill höja pensionerna genom att satsa på de pensionärer som har det sämst ställt. Vi föreslår till exempel ett kraftigt höjt bostadstillägg, som riktar sig mot dem med små ekonomiska marginaler. Vi vill också att man ska kunna arbeta längre upp i åldrarna.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vi säker skatten på låga pensioner och vi riktar ett särskilt stöd till dem som behöver hjälp med hyran genom bostadstillägget. På det sättet får man mer pengar i plånboken. Pensionssystemet behöver en rejäl reformering som lyfter dem med lägst pensioner.

Kristdemokraterna

Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Vi vill gå betydligt längre än regeringen när det gäller att sänka pensionärernas skatt och helt och direkt ta bort skillnaden i beskattning mellan arbete och pension. Vi vill införa en äldreboendegaranti, så att alla över 85 själva får bestämma när det är dags att flytta till ett äldreboende.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Vi vill höja bostadstillägget. Taket vill vi höja till 7 500 kronor. Sedan finns ett särskilt tillägg i bostadstillägget som alla får och det vill vi höja med 500 kronor för ensamstående och 300 kronor för sammanboende. I pensionsgruppen driver vi på för en höjning av garantipensionen.

Sverigedemokraterna
Vad blir bättre för pensionärerna i Sverige med er politik?
Det som är viktigast att lyfta fram är pensionärsskatten som försvinner per omgående och givetvis garantipensionen, som höjs med en tusenlapp i månaden för dem som är berörda av det.

Vad vill ni göra för att hjälpa fattigpensionärerna?
Garantipension och bostadstillägg. Regeringens förslag om höjt bostadstillägg var på 600 kronor och vi la till 400, så att det totalt blir en tusenlapp. Garantipensionen vill vi också höja med 1 000 kronor i månaden.

Det är två åtgärder som är återkommande och det är höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg. Sedan finns det förslag om anpassning av beskattningen, utökat RUT-avdrag och höjt tandvårdsbidrag.
Så oavsett vilket parti som vi röstar på i september så kommer de sämst ställda pensionärerna att få det bättre ställt. Men, vi vet skillnaden på ett vallöfte eller partiprogram och den verklighet som träder i kraft när partiernas budgetar skall presenteras.
De sämst ställda pensionärerna kommer aldrig vara en prioriterad grupp i samhället och detta kvarstår tills motsatsen har bevisats.

Vad kan man göra?
Om man går ut på pensionsmyndighetens sida finns det information kring pensionen men också hur den som har låg pension kan ansöka om bostadstillägg, regler kring garantipension och äldreförsörjningsstöd. Det går även att räkna ut ifall man är berättigad till ekonomiskt stöd.

En skälig levnadsnivå innebär att du ska ha tillräckligt med pengar kvar att leva på efter att du har betalat för ditt boende. Som skälig levnadsnivå räknas 5 634 kronor per månad (2018) för dig som är ensamstående och 4 590 kronor per månad (2018) för dig som är gift, sambo eller registrerad partner.
Är din totala inkomst efter avdrag för skatt och skälig bostadskostnad lägre än skälig levnadsnivå, får du äldreförsörjningsstöd så att du kommer upp i denna nivå.
När du söker äldreförsörjningsstöd får du räkna med skälig bostadskostnad, det vill säga upp till 6 620 kronor i månaden (2018) för ogifta och 3 310 kronor i månaden (2018) för gifta, registrerad partner eller sambo. I vissa fall kan gifta personer räknas som ogifta. Det kan till exempel gälla om den ena maken eller makan bor på ett äldreboende.
Inkomsten beräknas efter avdrag för skatt. Är ni gifta räknas era inkomster ihop och delas sedan lika mellan er.

För dig som ännu inte har gått i pension så gäller det att maximera sitt sparande och det är aldrig för sent. Dagen det är dags att gå i pension ska det inte vara möjligt att bli överraskad om hur lite pengar som betalas ut.

Sparabloggen.com

När framtiden blir verklighet

piggy-2889049_1920

Nu har kanske ett kuvertet med orange färg hamnat i din brevlåda eller så får man besked via Kivra att man skall logga in på Pensionsmyndigheten för att se resultatet för 2017. Nedslående eller upplyftande, ja det beror på hur man ser det. Men en sak är säker, det blir svårt att matcha din tidigare lön.

Har man koll på hur pensionen kommer att se ut loggar man troligtvis in med jämna mellanrum för att se utvecklingen på sina pensionspengar. Kanske passar man även på att se över sina val inom PPM och varför inte logga in där man har sin tjänstepension.
Nu ser tyvärr inte verkligheten ut så här och man möter människor som ofta inte har en aning om vad de kommer att få i pension eller hur systemet fungerar. Tilltron till att staten skall ordna allt står sig nog kanska fast trots att det informeras ofta om hur verkligheten ser ut.
Det dyker upp artiklar med pensionärer som tycker att pensionen blev väldigt låg och hen frågar sig hur det kunde blir så här efter ett långt yrkesliv? Det är just här som problemet ligger och man måste ställa sig två frågor: har inte hen skyldighet att informera sig om hur framtidens pension kommer att se ut och om man haft förmånen att arbeta under 40-45 år fanns det då verkligen inte någon möjlighet till ett litet sparande?
Nu låter det nästan lite hårt men för de allra flesta finns det utrymme att ta ett större personligt ansvar för sin egen ekonomi.
Senast idag kom det en artikel i DN som belyser just detta.

Låt oss räkna…
När jag loggar in på Pensionsmyndigheten.se för att se en prognos över min pension blir man varse om att verkligheten faktiskt ser dyster ut.  Om man bara ser till den allmänna pensionen kommer jag få ut ca 41% av min nuvarande lön. Men sen kommer Tjänstepensionen och drygar ut detta med ytterligare 9%. Vilket innebär i praktiken att pensionen hamnar på 50% av lön. Allt utöver detta måste jag själv påverka genom eget sparande eller se till att utgifterna halveras till pensionsdagen.
Så lite som några hundralappar i månaden gör skillnad i slutändan. 200:- per månaden i 40 år till 5% avkastning ger i slutändan 274 000:- efter nuvarande skatt om man placerar på ett ISK konto. Men nu förväntar man sig kanske mer och då krävs det att man lägger upp en livsplan för sin pension, roligt eller hur?
Efter att man har gjort sin pensionsprognos på Minpension.se blir man varse om hur framtiden kan se ut. Utefter dessa uppgifter kan man bilda sig en uppfattning hur sparandet borde se ut fram till pension.
Nu finns det givetvis många faktorer på vägen som kan påverka utfallet den dagen det är dags. Men för gemene man handlar det troligtvis om ett antal tusenlappar som man måste sätta undan varje månad. Om vi leker med tanken att man sätter undan 2000:- i månaden under 40 år vilket i praktiken är 10% av mediannettolönen i Sverige. Summan som man hinner spara ihop till efter skatt och med 5% avkastning blir hela 2 735 924:-. Intressant är att ränta-på-ränta effekten har gjort att 960 000:- som är de sparade pengarna har förvandlats till nästan tre miljoner.

man-2546107_1920.jpg

Det svåra beslutet att börja
Som så många sparekonomer och artiklar har påpekat så finns det vissa grundläggande principer som man kan följa för att uppnå de sparmål man sätter upp och här är några:

1: Gör utrymme i din månadsbudget för sparande genom att se över onödiga kostnader och att välja rätt leverantör av de tjänster du nyttjar
2: Om du har lån, omförhandla din ränta
3: Det första du gör när lönen kommer, sätt undan månadens sparande. Använd helst autogiro så att man inte glömmer
4: Det absolut viktigaste är ett konsekvent sparande, näst därefter är att hitta rätt sparform
5: Avkastning på kapital har historiskt varit bäst om man ägt aktier på börsen. Aktiefonder är ett alternativ men se upp med höga avgifter.

Alla investeringar är förknippade med risk, därför bör placeringar på börsen ha en lång sparhorisont. 

Sparabloggen.com

Pensionsbromsen – därför kommer pensions betalas ut även i framtiden!

pension vatten in ut.jpg(Grafik pexels.com och Thobias)

Det finns en utbredd oro kring den framtida pensionen. ”Det kommer inte att finnas några pensionspengar kvar när det väl är min tur!”, har jag hört flera personer säga. Denna oro visade sig också i Länsförsäkringars undersökning om svenskens pensionsoro. Nästan hälften av svenskarna bär denna oro. Men är den befogad?

Man kan vända och vrida lite på frågan, och komma fram till olika svar. En sak är klar: Pengarna i pensionssystemet kommer aldrig att ta slut. 1994 beslutade pensionsgruppen  om det nya pensionssystemet. Det gamla ATP-systemet innehöll flera saker som gjorde det ohållbart. Hade vi inte ändrat vårt pensionssystem kanske det inte varit Grekland vi läst om i eurokrisen… utan Sverige. Men 1994 beslutades om ett nytt system, med olika delar som gjorde systemet hållbart.

Vad menar man då med ett hållbart system? Jo, helt enkelt det att pengarna i pensionssystemet aldrig kommer att ta slut. Det kommer alltid att komma in lika mycket pengar som det betalas ut. Alla löntagare betalar in 16% av sin lön till inkomstpensionen, och det betalas sedan ut till dagens pensionärer. Den som betalar in mycket pengar till systemet under sitt arbetsliv, kommer sedan att få tillbaka mer när det är dags för pension. Din livslön är det som avgör din pension.

”Det kommer att finnas pensionspengar i framtiden också!”

Hela pensionen hålls alltså i balans. Denna balans brukar kallas för bromsen och gasen. I goda tider, när lönerna stiger och fler personer jobbar och betalar in så gasar pensionen på och ökas. När tiderna är sämre, lönerna står still och färre jobbar så bromsas pensionsutbetalningarna in och minskas. På detta sätt så ser systemet till att det hela tiden finns pengar kvar. Du kommer alltså att få pension i framtiden också!

En översikt över dessa balanseringar kan man läsa på pensionsmyndigheten. Där ser man i inkomstindex hur de svenska lönerna utvecklas, balanstalet talar om hur pensionerna utvecklas i förhållande till lönerna, och balansindex är ett jämförelsetal hur pensionen står sig i förhållande till lönerna. Det ser ut så här:

År         Inkomstindex     Balanstal      Balansindex
2010        139,74                  0,9826               137,31   (inbromsning!)
2011        142,34                  0,9549               133,56   (inbromsning!)
2012        149,32                  1,0024               140,45   (gas!)
2013        154,84                  1,0198               148,53   (gas!)
2014        155,61                  0,9837               146,84   (inbromsning!)
2015        158,91                  1,0040               150,55   (gas!)
2016        162,14                  1,0375               159,37   (gas!)
2017        168,16                  1,0067               166,39   (gas!)

Pensionsmyndigheten förklarar tydligt, och har dessutom en film som beskriver noggrant hur det fungerar!

Spår av balansering kan du se i ditt egna orangea kuvert. Där finns denna nedräkning med. Du kan se i de två senaste av mina kuvert här.

Denna nedräkning beror på gasen och bromsen, men det är inte bromsen i sig. Det är därför den inte stämmer med siffrorna ovan. Det är lite svårt att förklara kortfattat exakt vad denna posten innebär, men du kan läsa om det här. Lägg märke till att bromsen inte påverkar premiepensionen (PPM)! Därför kommer ppm att bli allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!

”Bromsen påverkar inte PPM! Därför blir premiepensionen allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!”

När vi nu konstaterat att det kommer att betalas ut pension även långt in i framtiden… Då uppstår frågan hur stor den pensionen blir? I ett balanserat system kommer utbetalningarna att spegla inbetalningarna. Eftersom vi har… en demografisk utmaning i Sverige (idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… ) så kommer inkomstpensionen att minska. Enligt en undersökning som Swedbank gjort en prognos, och enligt den kommer de framtida pensionerna för de som går i pension vid 65 att se ut så här:

Födelseår        Allmänpension      Tjänstepension        Total pension
1952                     50%                            11%                              61% (av slutlön)
1960                     48%                            12%                              60%
1970                     46%                            14%                              60%
1980                     44%                            16%                              60%
1990                     41%                            13%                              54%

Vi ser en stadig minskning av den allmänna pensionen (den balanserade förmånsbestämda inkomstpensionen) och en ökning av tjänstepensionen (som är en premiebestämd pension. Dina pengar är dina pengar). Dessa två tar ut varandra, så att pensionen inte minskar. Inte förrän 2055, när nittiotalisterna går i pension så minskar pensionen nämnvärt. Varför tjänstepensionen minskar då vet jag inte riktigt. Börjar de arbeta för sent? Är de inte kollektivanslutna? Vet ej! SVT har pratat med Swedbank, och de målar upp en ännu mörkare bild.

Man kan alltså konstatera två saker: Pengarna i pensionssystemet kommer inte att ta slut, men vi kommer att bli tvungna att ta ett större ansvar själva för att få en högre pension! Jag har som sagt skrivit om detta tidigare: Starta månadssparande till pensionen!, Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Det viktigaste… Hur påverkar detta dig? Det finns tre möjligheter:

  • Antingen kommer du få en ganska låg pension, jämfört med din slutlön.
  • Eller så får du jobba fler år för att arbeta upp en ordentlig pension. Pensionsålder 67 år? 69 år?
  • Eller så får du börja månadsspara till din pension nu! Lägg undan en del av din lön varje månad, för att stärka din pension.

Jag rekommenderar att du börjar pensionsspara direkt.

Det hela är ganska enkelt. Du öppnar ett investeringskonto i en lämplig bank, sedan startar du en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto och sedan startar du ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra! Mitt tips: Öppna ISK. Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

Läs gärna lite fler detaljer i mina tidigare inlägg: Starta månadssparande till pensionen! , Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Lycka till!

Spara pengar på ditt mobilabonnemang:

Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

pensionspyramid blivit pensionskub liten
( Photo by Denys Nevozhai on Unsplash, pensionsmyndigheten  och Thobias)

Det rör på sig på pensionsfronten i Sverige! En ny pensionsöverenskommelse har fattats, förändringar ska ske inom premiepensionen och pensionerna hamnar ofta i media av olika anledningar. Idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… Vad innebär det?

Det finns mycket att säga om det svenska pensionssystemet. En del är arga för att pensionerna är för låga, andra ser ett system i balans som kommer att ge pensioner även i framtiden. Hur det än är så brukar man ofta visualisera pensionssystemet med en pyramid:

Pensionspyramin
Pensionssystemet består av tre (fyra) olika delar,
där ansvaret och pengarna kommer från lite olika håll.

Denna pyramid ger ju en snygg och överskådlig bild över hur det fungerar. Staten tar hand om den allmänna pensionen, arbetsgivaren ansvarar för tjänstepensionen och du själv får ta hand om det privata pensionssparandet. Pyramiden visar också hur staten tar det stora ansvaret, och det verkar ju bra. Det är ju trots allt inte alla som har en tjänstepension (men de flesta har det) och långt från alla har ett eget sparande.

Tyvärr är det nu så att den stora biten, inkomstpensionen, inte riktigt finns på riktigt. När du får ditt orangea kuvert så ser du att du har en hel massa pengar i din inkomstpension. De här pengarna finns inte egentligen, utan är bara en skuld från staten till dig, för att du betalat in pengar till dagens pensionärer.

InkomstpensionDagens pensioner betalas ut från dagens pensionsinbetalningar. Du betalar in 16% av din lön till pensionssystemet för att sedan kunna plocka ut senare. Dock går de pengarna direkt till dagens pensionärer. (Dock inte premiepensionsdelen på 2,5%. Den får du behålla själv!)

Du kommer sedan få tillbaka de här pengarna när du går i pension, från framtidens löntagare. Problemet är ju att det kommer att bli färre och färre löntagare per pensionär… Kommer staten att kunna betala ut sin skuld till dig i framtiden? Absolut! De kommer absolut att betalas ut pengar. Dock kommer utbetalningarna att minskas av pensionsbromsen  om inbetalningarna inte räcker till utbetalningarna. Inkomstpensionen kan alltså komma att minska, om inbetalningarna minskar. Detta känns ju tungt, men samtidigt är det precis det här som kommer att göra att jag får pension en vacker dag när jag är 67 år gammal, år 2044…

Svenska pensionssystemet är alltså hållbart, och pensionerna kommer aldrig att ta slut. Vi har dock ”demografiska svårigheter”, med fler pensionärer som lever allt längre, och en arbetskraft som inte ökar i antal. Det känns som att inkomstpensionen kommer att spela en mindre roll i framtiden än idag, medan premiepensionen, tjänstepensionen och ditt privata sparande kommer att stå för en större del av de framtida pensionerna. Pensionspyramiden håller på att omformas till en… kub?

Pensionstorn
I takt med att antalet pensionärer ökar kommer inkomstpensionen att stå för en mindre del av pensionerna och övriga delar av systemet blir allt viktigare! Ta inte bort premiepensionen! Ta ett större ansvar för ditt eget sparande!

Du måste ta ett större eget ansvar!

För att få ut en pension som motsvarar din slutlön så nära som möjligt så kommer du att behöva ta ett större eget ansvar, och starta ett eget pensionssparande. Nu är det viktigt att du inte sparar i ett specifikt privat pensionssparande. Det har nämligen blivit skattemässigt missgynnat. Istället ska du börja med ett månadssparande på börsen. Börsinvesteringar är det sparande som avkastat mest över tid. Har du mer än 10 år till pension är det inget snack om att det är 100% aktier du ska spara i. Men hur månadssparar man enkelt i aktier? Går det?

 

Börja månadsspara i aktier enkelt,
och utan för mycket jobb!

Hur gör man då för att starta ett månadssparande i aktier som inte kräver en massa kunskaper och jobb. Är det möjligt? Jajamensan! Det är möjligt, och faktiskt inte så hemskt svårt! Lösningen är fonder. Fonder har de fördelarna att förvaltningen sköts automatiskt (fondförvaltaren letar upp aktierna, ser till att återinvestera utdelningen, osv) och att du kan skapa en automatisk månadshandel i fonder. När du väl satt upp sparandet så kommer det alltså att sköta sig självt!

Det hela är ganska enkelt. Du gör så här:

  • Öppna ett investeringskonto i en lämplig bank.
  • Starta en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto.
  • Starta ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra!

Fördelen med KF i detta fall är att man kan sätta ut en automatisk uttag med t.ex. 2 000 kr/mån. Du slipper att själv gå in och göra ständiga överföringar! Dock ska man kolla väldigt noga så att det inte är några extra avgifter i KF. Många banker har extra avgifter, men Avanza och Nordnet har KF utan avgifter.

Aktiespararna är en intresseorganisation för oss aktiesparare. De ger många bra vettiga råd när det gäller pensionsspar. ( http://www.aktiespararna.se/artiklar/Fonder/ISK-ar-bast-skal-for-din-pension-/ )

Mitt tips: Öppna ISK / KF hos Avanza eller ISK  / KF hos Nordnet. (På sistone har det dykt upp konkurrens här med… Nordea till exempel.)

Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra. Därför rekommenderar vi Avanza.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

Välj en fondportfölj med 4 – 6 bred fonder som sprider ut dina investeringar över hela världen.

 

När du väljer fonder i ditt sparande så ska man tänka på att välja en portfölj med 100% aktier. Har man en sparhorisont på över 5 – 6 år så är det 100% aktier som gäller, det är bästa på lång sikt. Sedan ska man sätta upp en billig och enkel portfölj, inga konstigheter. Till din hjälp kan du med fördel använda Avanzas verktyg Portföljgeneratorn.

Portfoljgeneratorn_logoSkapa en femstjärnig fondportfölj med bara några klick

Med portföljgeneratorn kan du sätta upp en framtidsportfölj och få hjälp med urvalet. Sedan kan jag tycka att det blir lite för mycket med två fonder i varje kategori. Mitt förslag ser ut så här:

30% Globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära
25% Tillväxtfond: Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
10% USA-fond: Länsförsäkringar USA Indexnära
10% Europafond: AMF Aktiefond Europa
25% Sverigefond: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

I mitt urval har jag mest tittat på avgift. Då blir det mycket indexfonder! För att bygga upp denna portfölj så ser man till att månadsinsättningarna fördelas enligt önskad procentfördelning. Alltså 300 kr/mån till globalfonden, 250 kr/mån till tillväxtfonden, 100 kr/mån till USA-fonden, 100 kr/mån till Europafonden, 250 kr/mån till Sverigefonden. När det väl är klart, så kan man luta sig tillbaka!

Det finns fördelar med att spara direkt i aktier. Det kräver lite mer jobb och eftertanke, men ger också lite mer tillbaka!

Frågan dyker också upp om man kan pensionsspara direkt i aktier? Det går givetvis! Man ska tänka på att det finns stora likheter med att investera i aktiefonder och att investera direkt i aktier. Det är olika börsnoterade bolag man investerar i. Skillnaden är att man själv får välja ut sina aktier och ta hand om portföljen, medan i fonden sker det automatiskt. Dock får man betala avgiften för att förvaltaren ska göra detta åt dig.

Vill man ändå ge sig på att spara direkt i aktier ska man tänka på några saker:

  • Man sparar i aktier på samma sätt som i fonder.
    Det är alltså samma överföringar och kontotyper som beskrivits ovan. Dock skiljer det sig lite hur man rent konkret genomför affärerna.
  • Se till att spara i en bred portfölj.
    10 – 15 bolag i olika branscher för att fördela risken. Vad som helst kan hända ett bolag, så fördela risken över flera. Detta får man ju automatiskt när man investerar i en fond. Alla fonder investerar i flera tiotal med olika bolag.
  • Börja med investmentbolag!
    En genväg för att få riskspridning direkt är att köpa några investmentbolag att ha som bas i portföljen. Ett investmentbolag äger nämligen flera andra bolag, vilket gör att risken fördelas bland dem.
  • Handla manuellt varje månad.
    Det är svårt att få till ett automatiskt sparande i aktier. Man får istället gå in varje månad och köpa de aktier man vill ha just då. Man kan ju minska det arbetet genom att handla fonder och sedan någon gång om året sälja dem och köpa aktier. Då blir det inte lika mycket jobb.

För att få lite tips hur man kan komponera sin portfölj kan man läsa här:

Estelles portfölj
Assa Abloy
H&M
Kinnevik
Atlas Copco
Cloetta
Volvo
ICA
Handelsbanken
Tele2
Securitas

Portfölj med investmentbolag
Melker Schörling
Lundbergföretagen
Latour
Bure Equity
Creades
Svolder
Kinnevik
Indutrade
Investor

Var har du din tjänstepension? – att välja ny tjänstepension inom KAP-KL.

Tjäsntepension
(Grafik: pexels.com och Thobias)

Pension är ett ämne som dyker upp på sparabloggen med jämna mellanrum. Det finns mycket att säga om pensionerna i Sverige, och det sägs en hel del också i olika medier. På sparabloggen har vi först och främst försökt reda ut och upplysa. Det ska vi göra även denna gång! Jag fick nämligen hem ett brev från Pensionsvalet (min valcentral för tjänstepensionen) där jag ombads att välja förvaltare av tjänstepension igen. Låt oss ta tag i det!

Först och främst tar vi en kort förklaring över vad tjänstepensionen egentligen är. Det är nämligen så att din framtida pension kommer att bestå av 3 (eller 4) olika delar; allmänpensionen (som är två olika delar egentligen inkomstpension och premiepension), tjänstepensionen och ditt privata pensionssparande.

Pensionspyramin

På detta sätt delas ansvaret för din pension upp på tre olika instanser. Staten står för allmänpensionen, arbetsgivaren för din tjänstepension och du själv står för ditt privata sparande. Oftast brukar man visa din pension som pyramiden ovan. I pyramiden ser det ut som att staten tar störst ansvar för din pension, medan du själv bara behöver ta lite ansvar.

Jag är inte säker på att det stämmer fullt ut. Värt att lägga märke till är att den berömda pensionsbromsen (en funktion som sänker pensionen, om pengarna inte räcker till idag, så att pengarna räcker även i morgon) bara kan påverka inkomstpensionen. Vi har skrivit mer om detta i tidigare inlägg.

Men nu skulle jag ju inte dra igång en rant om pensionssystemet, utan jag skulle välja ny förvaltare av min tjänstepension! Det är nämligen så att jag låtit min tjänstepension gå över till Länsförsäkringar och förvaltat den där. Det finns olika anledningar till det, men inte de som Claes Hemberg skriver om i sin bloggClaes Hemberg skriver om i sin blogg, även om hans inlägg gjorde att jag kände mig glad över mitt val. Nu har det dock blivit så att Länsförsäkringar inte vill ta emot mina pengar längre, och jag måste se mig om efter en annan förvaltare. Vad ska jag då välja?

Förutsättningar:

Genom min arbetsgivare omfattas jag av tjänstepension inom KAP-KL. Min tjänstepension administreras genom pensionsvalet.se. Jag ska leta upp det val som verkar bäst för mig, och valet står mellan:

Traditionell försäkring:
Alecta
AMF
KPA Pension

Fondförsäkring:
AMF
Danica
Folksam LO
Handelsbanken
KPA Pension
Lärarfonder
Nordea
SEB
Swedbank

Välj fondförsäkring!

Hur ska man börja bena ut det här? Det första man måste bestämma sig för är om man vill ha en traditionell försäkring eller en fondförsäkring. En traditionell försäkring är ett slutet system där förvaltaren tar hand om allt helt själv. De fördelar sitt kapital i en blandning av aktier och räntor. Man lämnar över rodret helt, och för också ett löfte om ett visst kapital när det är dags att gå i pension. För mig är detta ett dåligt alternativ. Jag får inget inflytande själv i placeringarna, och garantin om en vissa avkastning kommer garanterat att medföra att de drar ner risken (och exponering mot aktier) för att inte riskera att förlora pengar. Jag har en horisont på 25 år… jag vill kunna placera 100% i aktier, och dessutom välja själv. Alltså väljer jag en fondförsäkring!

Konsumenternas.png

Jämföra förvaltare

Visset vore det fint med en jämförelsesida för tjänstepensioner? Ett pricerunner för pension. Som tur är finns detta! Konsumenternas.se har satt ihop en jämförelsesida för pension, och det blir ju nästan den enda hjälp man kan få när man ska välja tjänstepension. Har du en kollektivavtalad tjänstepension klickar du här, om du har en individuellt avtalad tjänstepension så klickar du här. Sedan är det bara att mata in din uppgifter för att få en jämförelse för de olika valen som finns för dig.

Mina alternativ står mellan:

Billigast:
AMF Fondförsäkring
KPA Pension Fondförsäkring
Handelsbanken Fondförsäkring
Folksam LO Fondförsäkring
Danica Fondförsäkring
osv

Högst avkastning: (medel 5 år… på vilket fondval? Entrélösning)
15,18% – Danica Fondförsäkring
13,88% – SEB Fondförsäkring
13,03% – Swedbank Fondförsäkring
12,94% – Folksam LO Fondförsäkring
12,09% – Handelsbanken Fondförsäkring
11,82% – KPA Pension Fondförsäkring
11,66% – AMF Fondförsäkring
osv

Andra hänsyn:

  • Helst vill jag inte gå in i en storbank… Alltså inte Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank.
  • Lärarfonder är den allra dyraste lösningen och de har givit väldigt lite avkastning… Varför ska lärarna välja denna?
  • KPA Fondförsäkring har bara tre fonder att välja mellan, typ aktier, blandfond, räntor.
  • Jag vill inte riktigt ha ett fackförbunds val. Det verkar inte ge mervärde (se lärarnas… men inte heller LO egentligen).
  • Danica har högst avkastning… (i vilka fonder??) Men det är inte jättemycket jag känner igen i deras fondutbud. Danske Bank ligger bakom detta val.
  • AMF Fondförsäkring har ett ganska begränsat fondutbud. Det mesta finns, men jag saknar verkligen en tillväxtmarknadsfond!

Det är verkligen inte lätt att välja här. Alla val som jag egentligen vill ha har tagits bort (Avanza, Länsförsäkringar, Skandia). Jag kan förstå att det är förvirrande om man inte är intresserad av investeringar och inte har kunskap inom fonder och pension. Det tråkiga är också att om man ångrar ett val och vill byta så kostar det en del pengar. (pensionsvalet tar 300 kr, och bolagen 300 kr – 500 kr. Det gör att det kostar 600 kr – 800 kr att flytta. En avgift som inte är så stor för hela tjänstepensionskapitalet, men eftersom man antagligen har 5 – 6 olika små slattar så kostar det i värsta fall 6 * 800 kr = 4 800 kr att samla ihop allt. Vad fan får man för de pengarna? Man kan inte slå ihop de olika försäkringarna heller… suck…)

Efter att ha vägt fram och tillbaka bland dessa val, som inte känns helt klockrena, så hamnar valet hos AMF Fondförsäkring. Det beror på den lägsta avgiften, samt att de har 100% inriktning mot pension.

amf logo

Det som händer nu är att jag fyller i min valblankett och skickar in den senast 31 december. Sedan kommer nästa tjänstepensionsinbetalning att hamna hos AMF i deras entrélösning. (Det är 100% i fonden AMF Generations­portfölj, som består för mig till 100% av AMF Aktiefond Mix… växlas över till AMF Räntefond Mix när man närmar sig pension. På samma sätt somför AP7 SÅFA i premiepensionen)

Välja rätt(Grafik: pexels.com, pensionsvalet.se och Thobias)

Om du nu har fått ångest över allt tal om att välja så kan du ta det ganska lugnt. Det viktigaste är att du har en tjänstepension. Har du det kommer pengarna att placeras oavsett om du själv väljer eller inte (Gör du inget val alls hamnar pengarna i KPA Traditionell försäkring). Har du sedan gjort ett första val så hamnar dina pengar i entrélösningen för det val du gjort. Det mest kommer fungera bra!

Lycka till med tjänstepensionen!

Sparabloggen.com

Vill du börja pensionsspara själv? Då ska du välja att spara i egen regi hos Avanza! Starta en ISK och kör igång, eller varför inte välja deras Autospar? Det är enkelt och billigt!

Tjänstepensionen – Din räddning!

Tjänstepension

I dagarna har det orangea kuvertet ramlat in i brevlådan. Jag har hört flera som uttryckt årets dämpade suck över att den framtida pensionen är låg, och att pension vid 65 inte är att tänka på. Men får man hela bilden?

Nu är det några saker som är bra att ha lite koll på när man tittar på årets årsbesked för den allmänna pensionen, det orangea kuvertet. För det första så handlar det (förhoppningsvis) bara om en del av din framtida pension. Pensionen består nämligen av tre delar; dels den allmänna pensionen, dels tjänstepensionen och dels eventuell privat pension. Detta är något som alla inte känner till. Undersökningar visar att kunskapen om till exempel tjänstepensionen är låg i landet. Det är lite synd det. Tjänstepensionen kommer nämligen utgöra en inte helt obetydlig del av din pension. Hur stor del av pensionen det blir beror lite på hur mycket du tjänar. Ju högre lön du har, desto större andel av pensionen kommer tjänstepensionen att vara. (Det finns nämligen ett tak på hur mycket som betalas in i den allmänna pensionen).

Det är nämligen så krasst att den allmänna pensionen kommer att utsättas för mer påfrestningar i framtiden. Vi lever allt längre, så i framtiden kommer vi få fler pensionärer på färre arbetande. Detta gör att inkomstpensionen kommer att få mindre skattepengar in, och betala ut mer pensionspengar. Alltså kommer pensionen per person att bli mindre. För att komma till rätta med detta infördes premiepensionen. Premiepensionen är den del av allmänna pensionen som faktiskt är din egen, som du har sparat ihop till själv. Nu räcker inte premiepensionen ensam till att höja upp pensionen till en rimlig nivå… Då måste tjänstepensionen till!

Tjänstepensionen är en kollektivavtal pension. Staten har ingenting med den att göra. Den har plockats fram av arbetsgivarna och facken. Jobbar du på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal, så betalas det in tjänstepension till dig. Ungefär 90% av de arbetande svenskarna omfattas av tjänstepension. Dock står det inget om den i det orangea kuvertet! Det kommer dock ett rött kuvert snart där den tjänstepensionen behandlas.

De fyra största tjänstepensionsavtalen är:

  • ITP
    för privatanställda tjänstemän.
  • Avtalspension SAF-LO
    för privatanställda arbetare.
  • PA 16
    för statligt anställda.
  • KAP KL
    för anställda inom kommun och landsting.

För att se hur stor din tjänstepension kan blir går kan du gå in här. Som du kommer märka så kan tjänstepensionen blir åtskilliga tusenlappar. Det beror lite på hur mycket du tjänar, och under hur lång tid du väljer att få den utbetald. Men tjänstepensionen kan öka på din totala pension med 25% – 50%! Dock är det viktigt att det betalas in tjänstepension! Kolla med din arbetsgivare!

Pensionspyramid

Pensionspyramiden är ett försök att ge en överblick över hur din pension kommer se ut. Inkomstpensionen är den del av allmänna pensionen som kan bromsas. När de inbetalda skattepengarna inte räcker för att täcka utbetalningar av pensioner så bromsas utbetalningarna. Görs inte det så kollapsar systemet. Men premiepensionen och tjänstepensionen omfattas inte av bromsen, vilket är en anledning till att premiepensionen är så viktig!

Premiepensionen omfattas inte av bromsen. Det är en anledning till att den är en så viktig del av den allmänna pensionen!

 

minpension-logo-555-2

För att få en aktuell bild över hur det ser ut med just din pension så loggar din in på minpension.se För att få lite mer tips om hur du kan placera din tjänstepension kan du läsa här. Annars är grundvalen ofta ganska bra, så man måste inte välja någonting.

Men vad gör man nu om man ändå inte är nöjd med sin pension, även om man räknar in tjänstepensionen? Eller om man inte vill jobba tills man är 68 år gammal? Det enda alternativet som finns kvar är då att spara själv. För inte så länge sedan fanns det en lösning för privat pensionssparande. Det var dock behäftat med en del nackdelar och är nu bortplockat. Dock har inga riktigt bra alternativ tagits fram istället. Något att skriva om i framtiden således!

Men är du nyfiken på hur mycket du skulle behöva spara för att få en pension du är nöjd med (och kan nöja dig med lite grova uppskattningar) så har Skandia en intressant räknesnurra. Vill du sedan få lite uppslag på hur du kan spara så kan du läsa på Konsumenternas lilla guide. Det ger i alla fall något att titta på fram till vi på sparabloggen hinner skriva om det!

 

 

 

Har du koll på tjänstepensionen?
fallskärm

Man kan se tjänstepensionen som en extra fallskärm när det dags att lägga yrkeslivet bakom sig.

En åttondel av dagens pensionärer saknar tjänstepension. Det är ca 12% – 13% som saknar det extra tillskott som en tjänstepension utgör. Denna siffra stämmer väl överens med andelen svenskar som omfattas av ett kollektivavtal. Över 80% av svenska lönetagare omfattas av ett kollektivavtal, Vissa säger att det kan vara så många som 90%. Att omfattas av kollektivavtalet innebär många saker, till exempel löneavtal och anställningsvillkor. Vi ska titta lite mer på den kollektivavtalade delen av pensionen, den så kallade avtalspensionen eller tjänstepensionen .

Vad är tjänstepension?
Tjänstepensionen är alltså en extra pensionsinbetalning som du får av din arbetsgivare om du omfattas av ett kollektivavtal (som 85% – 90% av svenska löntagare gör.) Förutom att du får din lön inbetalt på kontot så betalar din arbetsgivare också skatt och sociala avgifter. En del av de sociala avgifterna är din allmänna pensionsinbetalning (18,5% av din pensionsgrundande inkomst med maxtak på ca 36 300 kr). Den delen av pensionen som utgörs av basen i pensionspyramiden. Av denna kan du till viss del styra över premiepensionen (PPM).

Pensionspyramid

Man brukar säga att pensionen har tre delar i olika storlek. Det egna sparande har ändrats en del på senare tid.

Om du har ett kollektivavtal så betalas det dessutom in en extra pensionsinbetalning av din arbetsgivare. Detta är din tjänstepension  och utgörs av steg 2 på pensionspyramiden. Din tjänstepension ger dig en möjlighet att få guldkant på tillvaron som pensionär. Den kan göra skillnad på tusentals kronor varje månad! Det som betalas in till din tjänstepension är ungefär ytterligare 4%-5% av din pensionsgrundande inkomst, utan maxtak.

Exakt hur stor din tjänstepension blir beror på en mängd faktorer och är omöjlig att gå in på. Men du kan få klarhet! Läs mer nedan!

Tjänstepensionen är en djungel…
Om du känner att det är svårt att få grepp om tjänstepensionen är du inte ensam, och det är inte ditt fel. Det känns som att hela ämnet är tillkrånglat så mycket det går för att förvirra oss. Men några saker kan man säga:

  • Det finns flera olika sorters kollektivavtal som ger olika tjänstepensionsavtal; SAF-LO, ITP, KAP-KL/AKAP-KL, PA-03. Vilket avtal du har beror på var du jobbar. Privat arbetare, privat tjänsteman, kommunanställd/landstingsanställd eller statligt anställd.
  • Din ålder avgör till viss del vilket avtal du har, eftersom avtalen har formats om genom åren för att bli långsiktigt hållbara.
  • Tjänstepensionen har, precis som premiepensionen, valbara delar. Du kan, om du vill, själv välja bolag och fonder.

En naturlig följd av detta blir också att du kan ha flera olika tjänstepensioner om du bytt arbetsgivare under ditt arbetsliv. Phu!

Vad kan man göra med sin tjänstepension?
Det första du kan göra är att kolla upp om du har tjänstepension, hur många du har, hur stora de är osv. Gå in på webbsidan minpension.se. Där kan du med hjälp av e-legitimation få en tydlig bild över hur din pension ser ut.

minpension-logo-555-2

På minpension.se får du en tydlig överblick över din pension.

Det du kan göra med din tjänstepension, om du så skulle vilja, är:

  • Du kan välja att byta vilket pensionsbolag som du vill dina framtida inbetalningar ska gå till.
  • Du kan välja vilka fonder du vill spara i, om du har en fondförsäkring.
  • Du kan byta gamla tjänstepensioner. Mellan olika bolag, mellan traditionell eller fondförsäkring.

Måste man välja?
Jag förstår att denna suddiga bild och de många valen ökar på pensionsstressen. Då har jag dessutom valt att inte ta upp vissa saker… som t.ex. skillnaden mellan en traditionell pensionsförsäkring och en fondförsäkring. Det är inte svårt att få en information overload.

Egentligen behöver du inte välja. Du behöver knappt bry dig. Det viktigaste är att du vet om du har en tjänstepension eller ej, och kompenserar med ett långsiktigt sparande om du inte har det.

Näst viktigast är att du väljer det billigast alternativet när du väljer. Avkastningen kan man inte vara säker på, men avgifterna är bestämda. Välj gärna ett alternativ med låga avgifter. Låt inte banken, eller någon annan försäljare, välja åt dig!

Sedan finns det egentligen inte någon övre gräns för hur mycket man kan läsa in sig i detta…

Har du frågor om tjänstepension så får du gärna ställa dem här! Vi gillar läsarinteraktion och dina frågor är säkert de bästa frågorna!

Kollektiv avtal? Det har nog inte jag…
Är du osäker på om din arbetsgivare har kollektivavtal så är det en bra idé att fråga om detta. Ett kollektivavtal ger dig som sagt en extra anställningstrygghet. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det ändå finnas en tjänstepension som ordnats separat. Fråga din arbetsgivare om det.

Saknas även tjänstepension så borde du egentligen kompenseras lönemässigt för det. Annars smiter din arbetsgivare, enligt mig, från en del av sina arbetsgivaravgifter och stoppar i egen fick. Be om kompensation som du sedan sparar själv i en ISK. Eller se dig om efter en ny arbetsgivare, om det går…

Lycka till i pensionsträsket!

ps.
Detta inlägg är en del av vårt boklotteri. Vi har redan lottat ut 6 st böcker om sparande, aktier och ekonomisk frihet. Om du gillar vår sida på facebok, och delar detta inlägg på facebook så är du med i lotteriet om bok 7 och 8!
ds.

utlottning3

 

Mycket propaganda om pensionssystemet… ta det lugnt!

soffliggare
Sitter du i SÅFA:n utsätts du för en hel del propaganda kring din pension. Men sitt kvar, om du inte vill vara väldigt aktiv i dina val. (Bild: pixabay.com)

Jag läste en artikel på GP.se som jag tycker delvis har ett lite för propaganda-laddat innehåll. Rubriken känns vald för att skrämma oss framtida pensionärer.

Det pågår en debatt i Sverige om PPM-systemets vara eller icke vara. Det påstås vara ett för chansartat och spekulativt system. Det blir för stor orättvisa i de framtida pensionerna, påstås det. Att pensionskapitalet placeras på börsen uppges vara skälet. Man kan säkert vända och vrida på detta, men det känns ändå lite surt i munnen av att det framförallt är dagens pensionärer som anser detta eftersom det är morgondagens pensionärer som frågan gäller (till störst del). För de försöker väl inte bara ta våra pengar? 

Det saknas inte argument för att bevara PPM-systemet:

  • Att placera pengar på börsen långsiktigt har varit det mest givande investeringsalternativet i minst 70 år.
  • Vi behöver ett premiebestämt pensionssystem (De pengar du sparar ska du också få), till skillnad mot förmånsbestämt (dagens arbetare betalar dagens pensionärer). Annars håller det inte i framtiden på grund av den ökande mängden pensionärer per arbetande.
  • Att ta bort PPM-systemet på grund av att kapitalet placeras på börsen av individen själv känns fånig på grund av att det fungerar likadant med både tjänstepensioner och privata pensionsspar. Dessutom behöver man inte välja själv!

Det finns säkert många fler bra argument, men det var ju egentligen inte detta jag hade tänkt skriva om i blogginlägget! Jag tänkte bara kommentera artikel (att stora pensionsvärden ”går förlorade” i börsnedgångar):

Det känns inte bra med ”krisrubriker” om att pensionen går upp i rök när börsen går ner, om man inte samtidigt slagit på en lika stor trumma när börsen går upp! Framtiden kommer emot oss med framgångar och motgångar, alla världens börser går upp och de går ner. Vi kan inte förvänta oss att våra börsplacerade pensionspengar ska stiga varje dag och varje år. Börsen har stigit med över 200% sedan finanskrisen. För AP7 aktiefond hade det motsvarat 300% uppgång, på grund av hävstången, om det varit en Sverigefond. Nu är AP7 aktiefond en globalfond, och det har varit lite mindre. Men vi kan inte förvänta oss att det ska se ut så här utan vissa justeringar nedåt också. Det kanske till och med är dags?

Mina råd är:

  • Vill du inte vara aktiv så sitt kvar i soffan, lugnt och stilla! Det kommer kanske gå ner, men om inte världen går under så kommer det gå upp igen. Dessutom så dras risken ner automatiskt när du närmar dig pensionsåldern. Pensionsspar är ju en ganska långsiktig affär.
  • Klarar du inte av den höga risken så minska risken lite genom att fördela dina PPM-pengar mellan de två statliga alternativen AP7 aktiefond och AP7 räntefond. Det krävs dock lite högre aktivitet för din del om du nu ska lämna soffan.

Är PPM-systemet lite oklart för dig så ta gärna en titt på denna intro till hur det fungerar!

Regna inte bort nu!