hushåll

Minska dina elutgiftkostnader med Alltid.se och $parabloggen.com!

Bild1

I Sverige utgör boendet hushållens största kostnad. I boendekostnaden är energikostnaderna en mycket stor post. Svenska hushåll betalar så mycket som 25 000 kr/år i en genomsnittlig eluppvärmd villa, trots dagens låga elpris på ca 1 kr/kWh! Detta ger dig stora möjligheter att göra besparingar!

Det första man kan tänka på när det gäller utgifterna för energi är hur man kan minska sin förbrukning. Att minska energiförbrukningen ger både en ekonomisk besparing och är en lättnad för miljön. Win – win! Läs mer om tips i ett tidigare inlägg på $parabloggen.com.

En annan olägenhet när det gäller elräkningar är att de kommer väldigt ojämnt över året. Det kan kännas avlägset att tänka på mörker och kyla nu på sommaren, men vinterns kyla och mörker ökar användningen av elektricitet markant. Värmebehovet går upp oerhört mycket, man behöver tända fler lampor och man sitter inne mer och ser på tv mm. En elräkning i januari kan vara upp till 10 gånger högre än en i juli! Kanske ligger elräkningen i juli på 300 kr, men räkningen i januari på 3 000 kr! Detta kan ge en ganska stor osäkerhet i månadsbudgeten.

När man gjort vad man kan för att minska elförbrukningen är nästa besparingsåtgärd att se över vilken elleverantör man har och vilket avtal man har med dem. Det finns många leverantörer att välja mellan och det kan kännas lite krångligt. Dessutom måste man upprepa det med jämna mellanrum när avtalet löper ut. Som tur är finns det smarta entreprenörer som skapar nya tjänster som hjälper dig med det här!

logo

Alltid.se ser till att du

  • alltid får lägre elpris.
  • alltid får samma månadskostnad.
  • alltid får klimatsmart el.
  • dessutom kan du byta trots att du har bundet avtal idag!

När du registrerar dig som kund hos Alltid.se så matar du in uppgifter om din aktuella elleverantör eller laddar upp din senaste elfaktura. Därefter får du snart ett nytt och riktigt bra erbjudande där Alltid ser till att kostnaden för elen fördelas ut jämt över årets månader. De lovar dig dessutom lägre elpris än vad du har idag! Detta gör att du inte riskerar få några skyhöga räkningar på vintern och får en större kontroll över din månadsbudget. Dessutom har Alltid.se ett bonusprogram som ger dig återbäring, vilket ytterligare kan sänka din elkostnad. Eller varför inte skänka bonusen till välgörenhet?

Låter det krångligt? Det är det absolut inte! Se själv denna korta film som förklarar.

Om du passar på att bli kund nu redan nu i augusti är du dessutom med och tävlar om en helt ny elbil från BMW! I ett samarbeta mellan $parabloggen.com och Alltid.se kan du dessutom spara ytterligare 500 kr på elkostnaden genom att använda kampanjkoden 500SPAR när du registrerar dig som kund. Registrera dig redan nu!

 

BMW i3

Så trots att det kanske tar emot lite nu när solen fortfarande lyser… ta tag i din elkostnad och registrera dig som kund hos Alltid.se nu så är du beredd när vinterns mörker och kyla höjer din elförbrukning!

Tänk på att du kan byta över till Alltid.se även om du har ett bundet avtal! Glöm inte kampanjkoden 500SPAR. Det kan dessutom löna sig att googla lite om BMW innan! 😉

Inkomstdeklarationen för 2015 är här!

6056493021_ddbafe106a_o

Nu vankas deklarationstider. Från och med imorgon klockan 07:00 kan du logga in med bank-ID på skatteverket och se årets deklaration.

Om du har dina investeringar i ISK och inte har några andra avdrag så kommer deklarationen att gå fort. ISK:en schablonbeskattas som bekant och du behöver i stort sett bara skriva under. Om du sköter detta online, med bank-ID, så kan eventuell skatteåterbäring ramla in på kontot redan till midsommar!

Även om du har en vanlig aktiedepå kan du deklarera på nätet. I stort sett alla avdrag, tillägg och annat kan göras direkt på nätet. Då får man dessutom en del hjälp med summering och överföring till rätt ruta. Smidigt!

Vill du få lite tips på hur du kan minska din skatt kan du läsa om kyrkoavgiften här. Andra tips är att kolla upp om du har rätt att dra av för resor till och från arbetet. Kanske har du uppskov på reavinsten för fastighet? Då kan du betala tillbaka skatten och sedan begära rättelse fem år bakåt. Då får du tillbaka räntan på skatten för fem år tillbaka. Givet att du har pengarna tillgängliga.

I år kommer ROT och RUT att granskas extra mycket. Håll lite extra koll på detta!

Lycka till med deklarationen!

Men det är ju räntefritt!

sale

Vi är många som har lockats av att köpa på räntefri avbetalning när den gamla TV har gått sönder och den nya LED-TV ska köpas in. Det är enkelt och allt kan lösas i affären. 

En räntefri avbetalning på ett år innebär i praktiken inte så stora månadssummor men det blir desto mer intressant när man börjar granska vad det egentligen kostar. Det är ju inte ”räntan” som är intressant, utan den effektiva räntan (inklusive alla avgifter runtomkring). Vi tittade närmare på fem av de stora inom branschen och det var en stor skillnad mellan vad de hade att erbjuda sina kunder.

SIBA: Det klart bästa erbjudandet. De utlovar att man bara betalar för själva inköpet och ingenting annat när man köper för 10 000 kronor på tio månader.

MediaMarkt: Hade en effektiv ränta på 8,25 % vid köp på 15 000 kronor

Elgiganten: Erbjuder räntefria lån under ett år. Problemet är bara att den effektiva räntan blir hela 17,37% vid köp på 10 000 kronor.

Netonnet: Erbjuder också räntefritt under ett år men detta innebär att den effektiva räntan blir 11,53% på summan 10 000 kronor.

Dustin: Erbjuder noll kronor i uppläggningsavgift men tar ut 29,22% i effektiv ränta när man handlar för 10 000 kronor.

Skärmavbild 2016-01-27 kl. 12.23.09

Även om det är billigt och ibland helt utan ränta kan det vara också vara en fälla där man lätt köper på sig mer saker än man behöver då kostnaden ser låg ut.

Det är enkelt när man direkt i butiken utan ett öre i plånboken kan skriva på ett papper och sedan bära ut sitt kylskåp. Billigt och riskfritt eller hur? Men det finns inget som är gratis, för det är finansbolag som vill tjäna pengar. Ofta ingår det uppläggningsavgift och aviavgift vilket syns på procentsatsen i den effektiva räntan. Om man missar en inbetalning kan det bli riktigt dyrt med förseningsavgifter och det kan till och med innebära att lånet läggs om.

Det kanske till och med är billigare att gå till sin bank för att låna pengar istället för räntefritt. Men det bästa är trots allt att spara ihop pengarna genom att månadsvis bygga upp en pengabuffert.

*Vi kan givetvis ha missat erbjudanden och andra uppgifter som gör att alla siffror inte stämmer.

 

 

Företaget Familjen. Jobba tillsammans!

företaget familjen

Det finns flera likheter mellan att ha en familj och driva ett företag. (och många olikheter) Tillsammans ska man skaffa inkomster till familjen, balansera utgifterna mot de inkomsterna. Man jobbar mot gemensamma mål som att ordna med mat, kläder, husrum åt familjen. För att lyckas med det måste man ordna med tillgångar som bil osv. Hur löser man alla de här sakerna?

Detta är ju en blogg om ekonomi. I denna fråga kan man lägga väldigt många olika aspekter, men vi ska titta lite på det ekonomiska. Man kan säga att det finns två huvudspår för familjens ekonomi. Antingen har man gemensam ekonomi eller så har man delad ekonomi.

Med gemensam ekonomi menar man i stort sett att alla familjens inkomster läggs i en gemensam pott och familjens utgifter dras därifrån. Det finns inget ”mina” eller ”dina” pengar. Det finns trots detta lite olika varianter på detta. Med dela ekonomi menar vi att man inte lägger ihop inkomsterna i en gemensam pott. Var och en tar hand om sina egna inkomster och utgifter, och man delar på de gemensamma utgifterna som hyra, mat osv.

Trenden är att fler och fler familjer går mot en delad ekonomi enligt en undersökning som Nordea gjort. I denna fråga finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att man diskuterar tillsammans och hittar den lösning som man själv är nöjd med. Det viktiga är att man jobbar tillsammans! Det finns ju en del fallgropar man kan falla ner i om man inte samarbetar. Några exempel:

  • Stor skillnad i inkomst kan leda till en del tråkiga problem om man har delad ekonomi. Den ena parten har gott om pengar och vill spendera på resor och nöjen. Den andra har inte råd att vara med sin partner. Detta är nog inte jättebra för ett förhållande.
  • Olika syn på hur man vill spendera pengar och en gemensam ekonomi kan vara en dålig kombination. En som vill spara till mål i framtiden, och en som vill sätta sprätt på pengarna med en gång.
  • Gemensam ekonomi och en part som själv tar allt ansvar för ekonomin och sköter allt från räkningar, konton, kort, deklaration, besparingar och budget. Den andra har ingen insyn alls. Detta leder lätt till att man inte sätter gemensamma mål och jobbar åt samma håll.

De här fallgroparna är inget man kan ta sig runt genom att välja hur man vill ha det med sin ekonomi. Lösningen är att prata med varandra. Oavsett hur intresserad man är av ekonomi är det ändå viktigt att ta såpass ansvar att man gör en hushållsbudget som svarar på frågorna: Vem betalar vad? Hur mycket ska vi spendera på det en och andra? (Vad är rimligt att spendera på teknikprylar, kläder, fikor, krogbesök, mobiltelefon, träning, fritidsintressen, mat, bil, osv) Hur mycket ska vi spara? Vad sparar vi till? Sedan skadar det inte att ta lite mer konkreta frågor som: Vilka konton ska lönen komma in på? Vilket konto ska alla räkningar dras från? Hur mycket pengar flyttar vi in till räkningskontot varje månad? Var ska vi spara pengar? Vilka konto ska betalkorten vara kopplade till? Det gäller att styra undan från ekonomins vardagsfällor!

Familjeekonomen på Ikanobanken har skrivit en liten lista på olika lösningen, och vem som de passar till. De olika förslagen till lösningar är:

  1. Helt separat ekonomi – passar kompisar och nyblivna sambos.
  2. Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst.
  3. Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många.
  4. Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge.

Så vårt tips är att ni pratar ekonomi med varandra. Börja inte samtalet med budget och gränser. Börja ett samtal med vad ni vill med er ekonomi. Fråga er: Vad vill jag lägga pengar på? Hur vill jag spendera min semester? Vad vill jag spara till? Hur mycket är rimligt att spara till framtiden?

Ekonomin ska ju vara ett verktyg för att få trygghet och frihet. Tryggheten att klara vardagens oväntade händelser och friheten att använda sina pengar till det man själv vill. När ni har era mål klara för er så kan ni börja ta itu med budget, konton och kort. Är man överens om ekonomin så når man längre tillsammans och slipper den vanligaste orsaken till konflikter.

Lycka till!

Sparmonstret

piggy-bank-850607_1920

Det finns ett sparmonster i några av oss medan andra har ett köpmonster. Några kanske lever mellan dessa monster och slits mellan att spara eller konsumera. Funderingar kring att köpa en viss sak, äta lunch ute eller varför inte skaffa en finare bil kan ständigt vara närvarande.

Vi på Sparabloggen har valt Sparmonstret i stor utsträckning i vårt vardagsliv. Ha koll på utgifterna, köp inte för köpandets skull och investera smart. Vi har pratat om det tidigare hur man kan gå till väga för att hålla koll på sina utgifter här.

Det kan aldrig vara sunt att leva med växande skulder och att ständigt jaga efter kostnadskrävande prylar eller resor. Det kan låta tråkigt och nu menar vi inte att man ska sluta leva, utan lev istället med balans. Givetvis är detta avhängigt hur mycket pengar som kommer in varje månad och det är helt enkelt så att vissa har råd att köpa en Volvo XC 90 för över 500 000 kronor medan andra inte har det.

Anpassa alltid utgifterna efter den personen du är och inte efter någon annan. Glöm tävlingen om resan, fixa hemmet eller nya bilen om du verkligen inte har råd, annars kan det gå riktigt illa. Låter vi tråkiga, ja men vad finns det annars att göra. Svenskarna ligger i topp vad gäller hushållens skulder i världen.

skuldskvot

Hur länge lever ett Sparmonster?
Livslängden är så lång att man överför den till sina barn och barnbarn men poängen är att tack vare kapitalet man bygger upp ökar också den passiva inkomsten genom utdelningar. Vi pratar om balanserad uppskjuten konsumtion.
Låt säga att du under 20 år sparar 5000 kronor i månaden, det kan låta mycket men spelar man sina kort rätt är det inte alls så svårt att göra det. Dock förutsätter det troligtvis arbete och ett allmänt sunt förhållande till pengar.
Nåväl, 5000 kronor på 240 månader blir 1 200 000 kronor. En bra början men då har vi inte räknat med ränta-på-ränta effekten. Vi tar exemplet med 5% avkastning per år och så drar vi bort för schablonskatten om du sparar i Kapitalförsäkring eller ISK. Summan blir då 1 793 638 kronor.
Vad kan man då göra med dessa pengar? Ja, man blir inte ekonomiskt oberoende men man kan skaffa sig en passiv inkomst som man kan välja att återinvestera eller spendera. Med passiv inkomst menar vi utdelning från olika stabila bolag där det i nuläget möjligt att få mellan 4-6% årligen. Om vi räknar med 5% utdelning blir det nästan 90 000 kronor i bonuspengar varje år. Grymt bra, eller hur? Vill du fördjupa dig mer kan du läsa här.

En del kanske tycker att uppoffringen blir lite väl stor men det viktiga är att få in detta i sin vardag och anpassa sparnivån till hushållets förmåga.
Men glöm inte att leva på vägen, livet ska vara roligt.

Var buffertspara? Storbankerna har inga sparkonton!


800px-Swedbank_Logotype_-_Since_1820Public Domain

Vi har ett extremt ränteläge i Sverige idag. Det beror på att riksbanken försöker få igång inflationen och stimulera ekonomin. Givetvis kan det inte hålla i sig för evigt, och det får en del olika effekter. En effekt är att storbankerna inte verkar ha några sparkonton värde namnet! Så frågan är var man ska placera sitt buffertkonto? Det borde ju trots allt vara några tiotals tusen kronor. De förtjänar ränta!

Om du startar ett sparkonto utan bindningstid på din bank idag så kan jag nästan garantera dig att du inte får någon ränta alls. Du får ingenting betalt för att låna ut dina pengar. Det kan kännas lite oschysst eftersom banken tar relativt bra betalt av dig för att låna pengar. Tar vi en titt på sparräntorna hos bankerna ser det ut så här:

Fasträntekonto storbanker
Sparränta Storbanker 21 juli 2015

Att binda sina pengar på 5 år till denna låga ränta är inte en bra idé. Bättre i så fall att vänta. Men vad ska man göra med sitt buffertkonto då? Pengarna ska vara lätta att komma åt, inte utsättas för risk. Givetvis ska du, som vi tidigare skrivit om på Sparabloggen, hitta den bästa räntan som finns där ute! Använd Compricer! Min sökning gav idag:

Bästa sparräntan sept15
Denna sökning blir fort inaktuell! Gör din egen sökning! (aug15)

Det gick att få lite ränta, trots att man inte binder så länge! Men ett riktigt buffertkonto bör ju vara helt obundet. Då kan man få runt 1,00 – 1,05 % i ränta. Det lönar sig att titta sig omkring!

Detta kommer att ta dig kanske 30 min att leta upp det obundna konto som ger dig bäst ränta, öppna det och flytta över pengarna. Du kommer att tjäna hundratals kronor  varje år på den halvtimmen… (1% av 10 000 kr är 100 kr) Det kan vara den bästa timlönen du någonsin fått!

Lycka till!

Har du koll på dina fasta utgifter?

EmptyPockets Dan Moyle CC
Empty Pockets, Dan Moyle, CC

Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

De flesta har en hel del olika sorters abonnemang som kostar lite varje månad. Faktum är att varje liten post inte verkar vara så mycket, men alla de små avgifterna tillsammans blir faktiskt ganska mycket varje månad. Tittar man sedan på vad det kostar om året så blir det väldigt mycket pengar. Frågan är om du får valuta för pengarna?

Ta en titt på ditt konto utdrag. Vad är det som händer i början på månaden. Vad är det som dras egentligen? Vad har du för fasta abonnemang. Det kan ju faktiskt bli en hel del!

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
400 kr/mån TV-abonnemang (Canal Digital, ViaSat)
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
800 kr/mån Matkasse till dörren
80 kr/mån PPM-rådgivare
120 kr/mån Kalsong-abbonemang
70 kr/mån Tidningsprenumerationer
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
3 655 kr/mån
43 860 kr/år

Det blir en hel del om man tittar på det. Nu hoppas jag att du inte har allt det här. Dessutom är det ju en hel del av dessa som man vill ha, och är väl värt pengarna. Vad händer om vi plockar bort det som faktiskt inte känns värt pengarna?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
2 185 kr/mån
26 220 kr/år

Helt plötsligt sparade vi 17 460 kr om året! Bara genom att plocka bort en del dyra abonnemang som vi egentligen inte behöver. Men det finns fortfarande sparpotential. Vad händer om vi går in på Compricer och hittar billigare alternativ till våra dyra abonnemang?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
200 kr/mån Mobiltelefon (abonnemang)
200 kr/mån Internet
250 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
80 kr/mån Kontaktlinser
——–
1 495 kr/mån
17 940 kr/år

Vi sparade ytterligare 8 280 kr/år genom att hitta billigare alternativ! Det är bedrägligt när man får en kostnad i månadspris. Det verkar så oerhört mycket billigare än vad det egentligen är. Vi betalar ju faktiskt fortfarande runt 18 000 kr/år i den bantade sista versionen.

Mina exempel är egentligen inte så viktiga. Ta fram kontoutdrag och gör din egen lista! Vad har du för dyra utgifter varje månad? Vad blir det per år? Vad är onödigt? Vilka är egentligen värda sitt pris? Vilka kan du hitta billigare alternativ till? Sänk dina utgifter och använd dina pengar till något som du faktiskt tycker är värt det!

Betala dig själv först!

pengar växer
pixabay.com

”Kontot är tomt i slutet av månaden! Jag kan inte spara.” Var fjärde svensk har inga pengar kvar i slutet av månaden, visar en undersökning som SBAB gjort (2011). Var femte svensk har ingen buffert sparad. Det gör att man lever i en ganska stor ekonomisk risk. Vad händer om en oförutsedd utgift dyker upp?

Men vad ska man göra då? Om pengarna är slut, så är det slut! Svaret är betala dig själv först. Innan man betalar räkningar och annat så betalar man sig själv först. Man kan till och med göra det med autogiro. Om lönen ramlar in den 25:e, så ordna en automatisk överföring från lönekontot samma dag eller dagen efter.

Detta gör nog en del lite nervösa. Ska man strunta i räkningar? Vad händer om man inte har råd med maten sedan då? Jag vill hävda att det inte ska finnas en motsättning mellan att betala sig själv först och att ha råd med sitt liv. Det hela handlar helt enkelt om budget. Det största skälet för de flesta som inte har pengar kvar i slutet av månaden är dåliga vanor, att pengarna brinner i fickan. Man ser att det finns pengar kvar på kontot så man fikar en gång till, köper de där byxorna, tar en öl till på krogen eller köper ännu en pryl. Saker man inte behöver, egentligen inte saknar och som man bara gör för att man kan.

Många har pratat om detta före mig.  Vad skulle jag annars ha fått ett sånt klatschigt motto i från? Men det är faktiskt sant. Ska man lyckas spara regelbundet varje månad så ska man inte testa sin självdisciplin varje månad. Man ska betala sig själv först. Det är ju nämligen det som betala syftar på. Man sparar undan pengar till sig själv, som går till trygghetsbuffert, eller till drömmarna i framtiden.

Jag har lagt upp ett sätt man kan använda för att inte lockas att spendera pengar i onödan. Systemet bygger på tre olika konton:

  • Ett lönekonto/transaktionskonto där lönen kommer in och utgifterna går ut.
  • Ett buffertkonto där du har pengar sparande som du kanske kan behöva komma åt snabbt. Om bilen går sönder till exempel.
  • Ett långtidsspar där du sparar dina pengar som du ska använda i framtiden. Din pengamaskin!

Betaladigsjälvförst

  1. Lönen kommer in på ditt lönekonto / transaktionskonto / kontot där du kopplat ditt kort.
  2. Det första som sker är en automatisk överföring på det belopp du bestämt att spara varje månad till långtidssparandet. 10 %? 5 %?
  3. Betala alla räkningar.
  4. Om det finns mer pengar kvar på lönekontot än vad du budgeterat att du behöver under månaden så flyttar du överskottet till ditt buffertkonto. Kanske behöver du inte använda dem denna månad?
  5. Löpande utgifter betalas under månaden. Mat köps, kläder inhandlas och du kanske går på bio. Om du behöver får du ta tillbaka lite av det du förde över till ditt buffertkonto. Fundera på varför, för du spräckte din budget!
  6. Om det blir lite kvar av överskottet på buffertkonto så flyttar du det till långtidssparandet. Buffertens storlek är ju redan förutbestämd.

Man måste givetvis inte göra exakt så här. Jag tycker dock att det fungerar ganska bra! Jan Bolmesson, på RikaTillsammans har ett liknande system. Han vill att du ska strukturera din privatekonomi som ett proffs.

Hur mycket ska man då betala sig själv/spara? Det är svårt att svara på eftersom det handlar så mycket om vilka mål man har. Vi brukar rekommendera att man sparar 10% av sin lön varje månad. Gör man det under hela sitt yrkesverksamma liv så kommer man att leva väldigt gått på det i framtiden! Har man inte det målet så kan man ju börja med 1%! Då upptäcker man att det är så lite att man inte ens märkte det. Då kan man spara 2% eller 4% ganska enkelt.

Ett annat sätt att tänka är att fundera på vad man sparar till. Om man har sin buffert på plats, så kanske det är julklappar och semester man sparar till? Vad kan det gå på? 10 000 kr? 20 000 kr? 30 000 kr? Ska man spara 30 000 kr/år måste man lägga undan 2 500 kr varje månad.

När man väl har sitt mål klart så får man ta en titt på sin månadsbudget och hitta utrymmet för sitt sparande. Ett annat sätt är att helt enkelt lägga undan sitt sparande det första man gör och sedan leva på de pengar som blir kvar. Jag tror att många skulle bli förvånade över att det faktiskt går!

Ta hjälp med att få kontroll över utgifterna!

Lånaförlivet Hushållets utgifter

I del 3 av Låna för Livet la Claes Hemberg fram medelutgifterna för en svensk snittfamilj. Snittfamiljen har utgifter på 435 000 kr/år.

Det kan vara lättare sagt än gjort att göra en hushållsbudget. Vilka utgifter har man egentligen? Vad handlar man egentligen varje månad? Hur ser den verkliga budgeten ut?

Enligt Hemberg har snittfamiljen utgifter för 36 300 kr varje månad. Om detta är tillämpligt för dig och ditt hushåll är omöjligt att svara på. Det beror på så många olika saker. Vart man bor (storstad/landsbygd), hur stort hushållet är (ensam / stor familj), vilka vanor man har. Men för enkelhetens skull så använder jag det som utgångspunkt.

Jämför vi denna budget med snittlönerna för 2013 får vi följande bild:

Utgifterna gäller en familj, två arbetande vuxna med barn.

Inkomst man: 31 500 kr – 10 395 = 21 105 kr
Inkomst kvinna: 26 700 – 8 811 = 17 889 kr
Totalt in på kontot: ca 39 000 kr
Utgifter: 36 300 kr
Överskott: 39 000 – 36 300 = 2 700 kr

Det finns ett överskott på ca 2 700 kr som kan läggas undan till sparande. Sparande på lång sikt eller till semester eller liknande. Detta är gott och väl. Det finns 32 400 kr (2 700 kr * 12 mån) som kan läggas på vad man nu anser sig vilja använda dem till.

Frågan är nu: Hur stort överskott har du? För att få hjälp att ta reda på det finns väldigt smidiga digitala verktyg. Man vill ju gärna slippa att gå igenom kontoutdrag för ett år tillbaka och gå igenom varenda post. Vi har testat två verktyg:

Smartbudget

Webbsida där du kan importera in dina kontoutdrag och få hjälp att sammanställa dem på ett överskådligt och bra sätt. Vi har inte använt tjänsten på ett par år, men det finns många smidiga funktioner även i gratisversionen.

Smartbudget_mobil

Tink

Mobilapp som automatiskt kan plocka in kontoutdrag från din bank/banker/betalkort. Efter att ha hjälpt appen att kategorisera din utgifter så kan du få en mycket bra överblick över alla dina utgifter.

Tink

Vår rekommendation är att man bygger sin månadsbudget så att man kan spara undan 10% av sin inkomst. I ”snittfallet” ovan så skulle det motsvara att minska utgifterna såpass att man kan lägga undan 3 900 kr varje månad. Vilka utgifter ska man skära i för att få loss 1 200 kr till? Fritid? Övrigt?

Använder du de digitala verktygen så får du hjälp att ta reda på det!

Lycka till med budgeten!

#braaffär – Vilka affärer har vi gjort? uppföljning

För ett tag sedan drog vi liv i tips-taggen #braaffär. Tanken var att tipsa varandra om bra affärer vi gjort, och inspirera till att göra fler bra affärer och spara mer pengar.

De flesta tipsen handlar om att inte köpa nytt, utan hellre begagnat på Tradera, Blocket eller någon annan onlinetjänst. Här finns mycket att spara! Möbler köper man för vrakpriser på nätet, och hemelektronik kan man få för halva priset, om man inte måste ligga i framkant. Här finns många bra affärer att göra!

Nästa trend är att sälja sina begagnade prylar på samma ställe. Att sälja gamla mobiltelefoner, möbler eller prylar kan göra en extrainkomst på flera hundra extra varje månad. Dessutom kan det vara ganska roligt. Så töm förråden nu, och omvandla ”skräp” till pengar!

Sedan kom även andra små tips in; handla på mellandagsrea, registrera ditt västtrafik-kort mm.

Förslag vi fått in:

Fantastiska tips! Hade man kunnat följa alla dessa tips hade man sparat/tjänat säkert 20 000 kr! Att handla begagnat är ett fantastiskt sätt att spara pengar, tjäna pengar och dessutom spara på miljön!

Lycka till med er affärer!