Premiepension

Fattigpensionär – Hur ser livet ut då?

fattigpensionär(Grafik: pexels.com  och Thobias)

Det pratas mycket om pensioner i Sverige. För ett tag sedan kunde man läsa i Expressen att endast 4 av 10 anser sig kunna leva på sin pension i framtiden. Aftonbladet rapporterade att antalet fattigpensionärer ökat till över 200 000 personer, eller runt 12% av pensionärerna. Men var är egentligen en fattigpensionär? Hur mycket har man i pension då? Kan man leva som fattigpensionär?

Vad är en fattigpensionär?

Det första vi måste göra är att hitta en definition av begreppet fattigpensionär. När man pratar om fattigpensionärer så menar med de personer som har en lägre inkomst än 60% av medianinkomsten i landet. I artiklarna som jag länkat till hittills har det använts olika siffror, från olika år. Det varierar mellan 11 830 kr/mån (2016), 12 100 kr/mån (2017) och 12 685 kr/mån (2018). För att få lite egna siffror att utgå ifrån så kikar jag på statistik själv:

Medianinkomst Sverige: 278 954 kr. ( Ekonomifakta, 2018-11-03 )
Fattigpensionär 60% av median: 278 954 kr * 0,6 = 167 372 kr/år
Månadspension: 167 372 kr / 12 = 13 947 kr /mån.

Var gränsen ska dras för fattigdom är alltså lite oklart. Jag kommer fram till nära 14 000 kr/mån, men tidningen Senioren utgår från siffran 12 000 kr/mån vilket kanske är mer korrekt.

gränsGränsen finns säkert fast definierad någonstans, men 13 000 kr/mån kan man nog utgå ifrån efter lönerevisionerna 2018.
(Grafik: pexels.com och Thobias.)

Hur stor blir pensionen då?

Vi har skrivit en hel del om pensioner här på sparabloggen. Om du haft pensionsgrundad inkomst under ditt arbetsliv kommer du att få pension från statens allmänpension och din av arbetsgivaren undansparade tjänstepension och eventuellt om du sparat egen privatpension. Eftersom pensionärer lever allt längre så blir det egna kapitalet allt viktigare, och dessutom kommer pensionsåldern att öka. Vill du se din egen pensionsprognos kan du logga in på Min Pension.

Men när vi pratar fattigpensionärer så handlar det främst om de som av olika anledningar inte kunnat arbeta ihop en stor allmänpension eller tjänstepension. Det kan bero på att man jobbat mycket deltid eller att man inte kunnat jobba på grund av sjukdom. För att få lite siffror på det hela så har jag utgått ifrån de lägsta möjliga pensionen. Om man inte arbetat ihop någon pension får man ändå en pension, den så kallade garantipensionen. Man har rätt till full garantipension om man bott i Sverige i 40 år. (Har man bott i landet kortare tid än så får man bara del av garantipensionen. Har man bott i landet i 30 år får man ut 30/40 av garantipension osv.) Om man delar boende (och därmed utgifter) med någon så blir garantipensionen lägre. Men jag utgår ifrån ett ensamhushåll. Trots att garantipensionen blir högre, så blir också utgifterna högre.

Som lägst får man ut en garantipension på 8 076 kr/mån i ett ensamhushåll. Det är som synes långt under fattiggränsen. Men det är heller inte i närheten av hela sanningen. Om man inte har några andra inkomster än sin garantipension så har man dessutom rätt till äldreförsörjningsstöd och mycket troligt bostadstillägg.

Bostadstillägg

Har man lägre pension än 15 000 kr/mån kan man ha rätt till bostadstillägg. Det gäller alltså inte bara om man har garantipension. Bostadstillägg kan bli så högt som 5 560 kr/mån om boendekostnaden är hög och pensionen är låg.

Du kan göra en egen beräkning om hur stort bostadstillägg du kan få här. Man räknar alltid på bostadstillägg på alla inkomster före ev. äldreförsörjningsstöd. Har man t.ex. enbart garantipension på 8 076 kr/mån (96 912 kr/år) och en hyra på 6 000 kr/mån så kan man få 5 500 kr/mån i bostadstillägg.

Äldreförsörjningsstöd

För att bekämpa fattigdom bland de pensionärer som lever på garantipension finns äldreförsörjningsstödet. Tanken är att alla, oavsett storlek på pensionen, ska kunna ha lite pengar över att leva på. Man ska alltså kunna få en skälig levnadsnivå. Det betyder givetvis inte ett lyxliv på något sätt. Men det ska gå att leva i samhället, och ändå ha en liten summa pengar över. Något jag kommer att undersöka i budgeten nedan.

Hur stor är då äldreförsörjningsstödet? Tanken är att man ska kunna ha 5 634 kr efter skatt kvar varje månad efter bostaden är betald. Detta medför såklart inte att du kan ha hur dyr bostad som helst. Pensionsmyndigheten räknar en skälig bostadskostnad på 6 620 kr / mån. Efter den hyran är betald ska du ha 5 634 kr kvar att leva på. Det är inte massor av pengar, utan här hittar vi vår lägsta nivå. 23 126 personer har äldreförsörjningsstöd i Sverige idag, och den genomsnittliga summan som betalas ut är 3 564 kr/mån.

De absolut lägsta pensionerna i Sverige idag bör vara mellan 9 500 kr/mån och 12 500 kr/mån, beroende på bostadskostnad. Du bör ha 5 634 kr efter skatt kvar varje månad. Har du under 15 000 kr/mån i pension bör du göra en ansökan om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg.

Ansök om försörjningsstöd

Om man har lägre pension än 15 000 kr/mån bör man göra en ansökan för äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Det gör man här. Har jag förstått det hela rätt bör man kunna få sin pension höjd från t.ex. garantipension på dryga 8 000 kr/mån till ca 12 250 kr/mån. Givetvis är det flera faktorer som spelar in. Delar man boende med någon? Hyr mycket kostar ditt boende? Vi kan titta på ett par exempel:

Hyra: 4 270 kr/mån –> 4 270 kr + 5 634 kr = 9 904 kr/mån
Hyra: 6620 kr/mån –> 6 620 kr + 5 634 kr = 12 254 kr/mån
Hyra: 7 840 kr/mån –> 6 620 kr + 5 634 kr = 12 254 kr/mån (Skälig hyra är 6 620 kr/mån. Ingen ersättning över.)

De absolut lägsta pensionerna (eller inkomst för pensioner kanske) i Sverige idag är alltså någonstans mellan 9 500 kr/mån och 12 500 kr/mån, beroende på hur stor boendekostnaden är.

Budget för en fattigpensionär

Nu har vi rett ut sakerna här… Var går inkomstgränsen för att räknas som fattigpensionär, och hur låg kan pensionen egentligen bli. Då är det dags att göra en budget för att se hur läget kan se ut. Jag har utgått ifrån en budget som är gjord på sidan Min Pension som ger en bra fingervisning:

medel therese

Inkomster
Pension efter skatt: 12 400 kr (inklusive äldreförsörjningsstöd)
Bostadstillägg: 1 200 kr
Summa inkomster: 13 600 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6 000 kr
Mat: 2 120 kr
Hygien och tandvård: 480 kr
Kläder och skor: 670 kr
Fritid: 660 kr
Mobiltelefon: 270 kr
Förbrukningsvaror: 130 kr
Hemutrustning: 570 kr
Medier: 1 360 kr
Hemförsäkring: 150 kr
Summa utgifter: 12 400 kronor

Kvar till övrigt: 1 200 kronor

anna medielös

Inkomster
Pension efter skatt: 11 634 kr (inklusive äldreförsörjningsstöd)
Bostadstillägg: 1 200 kr
Summa inkomster: 12 834 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6 000 kr
Mat: 2 120 kr
Hygien och tandvård: 480 kr
Kläder och skor: 670 kr
Fritid: 660 kr
Mobiltelefon: 270 kr
Förbrukningsvaror: 130 kr
Hemutrustning: 570 kr
Medier: 1 000 kr (dragit ner!)
Hemförsäkring: 150 kr
Summa utgifter: 12 040 kronor

Kvar till övrigt: 794 kronor
Man kan lätt konstatera att när inkomsterna faller under 12 500 kr/mån så finns det inte jättemycket luft i budgeten. Utrymmet för t.ex. julfirande och resor är begränsat. Det finns bara 9 600 kr – 14 400 kr över per år i de här budgeterna, och de är dessutom ganska snålt tilltagna från början. Skulle du klara att leva på 11 700 kr/mån?

Min pension

Får att få koll på din egen situation går du in på minpension.se

För att få koll på din egen situation är det alltid bra att göra en egen budget. Använd gärna tjänsten på Hallå Konsument. Kanske är det dags att börja se över din egen pension och pensionssparande? Jag rekommenderar alla att öppna ett konto på Avanza eller Lysa och börjar spara direkt!

ladda ned

avanza_farg

Vill du spara i fonder eller aktier som du hanterar själv är Avanza ett mycket bra alternativ. Du kan läsa mer om det här.  Vill du hellre ha hjälp med placering så är Lysa en bra produkt. Där behöver du bara sätta in pengarna så sköter det hela sig själv. Du kan läsa mer om det här.

Vi tar det igen…

investment-3247252_1920.jpg

Den dagen det är dags att gå i pension kan din månatliga inkomst halveras. Det är ingen hemlighet och detta har basunerats ut via olika kanaler sedan lång tid tillbaka. Men ändå återkommer det reaktioner som påminner om en Hasse å Tage sketch där de refererade till Palmes okunskap gällande mjölkpriset: ”2,15 kronor för en liter mjölk, det var det jävligaste. Det hade jag inte en aaning om”. 

Nu är det inte så illa ställt att alla får ut halva sin inkomst den dagen de går i pension. Mycket kan bero på vilket sorts Tjänstepension som man och hur avkastningen har sett ut. En annan faktor är hur man har lyckats placera i sitt PPM val, gjorde man inget val ligger man tryggt i det statliga alternativet AP7 Såfa. Bra att veta är att den består av två delar, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Det som händer är att risken dras ned efter 55 års ålder med 3-4 procent per år och andelen räntebärande ökar. Vid 75 är fördelningen två tredjedelar räntefond och en tredjedel aktiefond och Vill man fortsatt ha en högre risknivå bör man se över hur sina val efter 55 års ålder.

Det finns mer att göra
Expressen och andra tidningar brukar med jämna mellanrum lyfta fram någon nybliven pensionär som blev chockad över hur lite pengar man får ut i pension. Absolut, det är helt rätt. Lön är en sak och pension är något annat och det är en skyldighet som medborgare att ha koll på hur framtiden kommer att se ut. Tyvärr så finns det människor i samhället som lever på marginalen och detta kommer att återspeglas ännu tydligare i pensionsutbetalningarna.
Nu tänkte jag låta rubriksättarnas mästare Expressen reda ut hur man skall agera och i en artikel från 23 april i år med rubriken Slipp pensionschock – så här ska du agera får läsarna sju råd att förhålla sig till:

1. Ta ett beslut
Det duger inte att ”spara om det blir något över”. Slå fast en summa varje månad som automatiskt går in i ett sparande direkt när lönen kommer. Hur mycket kan du avvara? 1 000 kronor? 500 kronor? Ju yngre du är desto mindre behöver du spara varje månad.

2. Välj bank och pensionsbolag
Gör inte misstaget att slentrianmässigt lägga sparandet i banken där du har lönekonto. Nätmäklare som Avanza och Nordnet har ett större utbud av sparprodukter och ofta lägre kostnader än de traditionella bankerna. Om du inte redan har e-legitimation är det dags att skaffa det nu, för att enkelt starta upp ett konto.

3. Välj plattform
Generellt passar investeringssparkonto, ISK, bra för privat pensionssparande, liksom kapitalförsäkring. I båda sparformerna dras en procentuell schablon i skatt varje år, vilket medför att du sedan tar ut kapitalet skattefritt och slipper deklarationskrångel. Se dock upp med kapitalförsäkringen; många pensionsbolag väljer här att smyga in onödiga avgifter. Din ISK eller kapitalförsäkring ska vara gratis. Koppla på autogiro från lönekontot.

4. Välj aktiefonder
Eftersom vi detta gäller sparande på lång sikt ska du spara i aktiefonder, som placerar på börsen. Logga in hos banken eller nätmäklaren och klicka in på ditt nyöppnade ISK. Därefter klickar du fram fondlistan och sorterar på aktiefonder.

5. Grunda med globalfond
För de allra flesta som startar ett sparande på lång sikt och som inte är särskilt fondintresserade passar enkla och billiga indexfonder bra. Börja med att välja en indexfond som placerar globalt, exempelvis Swedbank Robur Access Global. Betala inte mer än 0,2-0,3 procent för din globala indexfond. Här kan du lägga 60 procent av pengarna.

6. Komplettera med tillväxtmarknader
Den stora ekonomiska tillväxten sker i länder i Asien, Sydamerika och Afrika. Det ska du dra nytta av i ditt sparande. Välj även här billiga indexfonder, som Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära, som inte kostar mer än 0,44 procent i årlig avgift, eller SPP Emerging Markets SRI som kostar ungefär lika mycket. Här kan du lägga 20 procent av sparandet. Toppa med en Sverigefond där du kan lägga resterande 20 procent. Har du sparande i Nordnet är breda indexfonden Nordnet Superfonden Sverige gratis. Swedbank Robur Access Sverige kostar låga 0,2 procent.

7. Sen då?
Låt sparandet jobba i fred. Fortsätt lugnt med ditt månadssparande i såväl upp- som nedgångar på börsen. När du lärt dig mer om fonder kanske du vill testa fonder med aktiv förvaltning, som möjligen – men långt ifrån alltid – ger mer än index. Det kräver att du läser på om fonden för att avgöra om den är värd sin högre avgift.

Mycket kloka råd som framförs i artikel och egentligen finns det inte så mycket mer att tillägga för den som vill (måste) börja spara inför framtiden. Huvudproblem ligger nu snarare i att få människor att ta till sig informationen och inte värja sig mot tekniska eller emotionella hinder. De flest löser detta och Avanza och de andra har en alldeles utmärkt kundtjänst som inget hellre vill än att just du ska bli kund hos dem.
Logga in på Minpension.se och där finns de flesta uppgifter för att få en översyn av pensionen.

Skärmavbild 2018-05-13 kl. 22.12.15.png

Ni som inte redan har gjort det, börja spara idag eller senast imorgon.

Tidigare artiklar i ämnet hittar du här:
FATTIGPENSIONÄR – VAD INNEBÄR DET?
STARTA MÅNADSSPARANDE TILL PENSIONEN!
PENSIONSPYRAMIDEN HAR BLIVIT EN PENSIONSKUB
SÅ SÄKRAR DU DIN PENSION

Sparabloggen.com

Pensionsbromsen – därför kommer pensions betalas ut även i framtiden!

pension vatten in ut.jpg(Grafik pexels.com och Thobias)

Det finns en utbredd oro kring den framtida pensionen. ”Det kommer inte att finnas några pensionspengar kvar när det väl är min tur!”, har jag hört flera personer säga. Denna oro visade sig också i Länsförsäkringars undersökning om svenskens pensionsoro. Nästan hälften av svenskarna bär denna oro. Men är den befogad?

Man kan vända och vrida lite på frågan, och komma fram till olika svar. En sak är klar: Pengarna i pensionssystemet kommer aldrig att ta slut. 1994 beslutade pensionsgruppen  om det nya pensionssystemet. Det gamla ATP-systemet innehöll flera saker som gjorde det ohållbart. Hade vi inte ändrat vårt pensionssystem kanske det inte varit Grekland vi läst om i eurokrisen… utan Sverige. Men 1994 beslutades om ett nytt system, med olika delar som gjorde systemet hållbart.

Vad menar man då med ett hållbart system? Jo, helt enkelt det att pengarna i pensionssystemet aldrig kommer att ta slut. Det kommer alltid att komma in lika mycket pengar som det betalas ut. Alla löntagare betalar in 16% av sin lön till inkomstpensionen, och det betalas sedan ut till dagens pensionärer. Den som betalar in mycket pengar till systemet under sitt arbetsliv, kommer sedan att få tillbaka mer när det är dags för pension. Din livslön är det som avgör din pension.

”Det kommer att finnas pensionspengar i framtiden också!”

Hela pensionen hålls alltså i balans. Denna balans brukar kallas för bromsen och gasen. I goda tider, när lönerna stiger och fler personer jobbar och betalar in så gasar pensionen på och ökas. När tiderna är sämre, lönerna står still och färre jobbar så bromsas pensionsutbetalningarna in och minskas. På detta sätt så ser systemet till att det hela tiden finns pengar kvar. Du kommer alltså att få pension i framtiden också!

En översikt över dessa balanseringar kan man läsa på pensionsmyndigheten. Där ser man i inkomstindex hur de svenska lönerna utvecklas, balanstalet talar om hur pensionerna utvecklas i förhållande till lönerna, och balansindex är ett jämförelsetal hur pensionen står sig i förhållande till lönerna. Det ser ut så här:

År         Inkomstindex     Balanstal      Balansindex
2010        139,74                  0,9826               137,31   (inbromsning!)
2011        142,34                  0,9549               133,56   (inbromsning!)
2012        149,32                  1,0024               140,45   (gas!)
2013        154,84                  1,0198               148,53   (gas!)
2014        155,61                  0,9837               146,84   (inbromsning!)
2015        158,91                  1,0040               150,55   (gas!)
2016        162,14                  1,0375               159,37   (gas!)
2017        168,16                  1,0067               166,39   (gas!)

Pensionsmyndigheten förklarar tydligt, och har dessutom en film som beskriver noggrant hur det fungerar!

Spår av balansering kan du se i ditt egna orangea kuvert. Där finns denna nedräkning med. Du kan se i de två senaste av mina kuvert här.

Denna nedräkning beror på gasen och bromsen, men det är inte bromsen i sig. Det är därför den inte stämmer med siffrorna ovan. Det är lite svårt att förklara kortfattat exakt vad denna posten innebär, men du kan läsa om det här. Lägg märke till att bromsen inte påverkar premiepensionen (PPM)! Därför kommer ppm att bli allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!

”Bromsen påverkar inte PPM! Därför blir premiepensionen allt viktigare för framtidens pensioner. Ta inte bort PPM!”

När vi nu konstaterat att det kommer att betalas ut pension även långt in i framtiden… Då uppstår frågan hur stor den pensionen blir? I ett balanserat system kommer utbetalningarna att spegla inbetalningarna. Eftersom vi har… en demografisk utmaning i Sverige (idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… ) så kommer inkomstpensionen att minska. Enligt en undersökning som Swedbank gjort en prognos, och enligt den kommer de framtida pensionerna för de som går i pension vid 65 att se ut så här:

Födelseår        Allmänpension      Tjänstepension        Total pension
1952                     50%                            11%                              61% (av slutlön)
1960                     48%                            12%                              60%
1970                     46%                            14%                              60%
1980                     44%                            16%                              60%
1990                     41%                            13%                              54%

Vi ser en stadig minskning av den allmänna pensionen (den balanserade förmånsbestämda inkomstpensionen) och en ökning av tjänstepensionen (som är en premiebestämd pension. Dina pengar är dina pengar). Dessa två tar ut varandra, så att pensionen inte minskar. Inte förrän 2055, när nittiotalisterna går i pension så minskar pensionen nämnvärt. Varför tjänstepensionen minskar då vet jag inte riktigt. Börjar de arbeta för sent? Är de inte kollektivanslutna? Vet ej! SVT har pratat med Swedbank, och de målar upp en ännu mörkare bild.

Man kan alltså konstatera två saker: Pengarna i pensionssystemet kommer inte att ta slut, men vi kommer att bli tvungna att ta ett större ansvar själva för att få en högre pension! Jag har som sagt skrivit om detta tidigare: Starta månadssparande till pensionen!, Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Det viktigaste… Hur påverkar detta dig? Det finns tre möjligheter:

  • Antingen kommer du få en ganska låg pension, jämfört med din slutlön.
  • Eller så får du jobba fler år för att arbeta upp en ordentlig pension. Pensionsålder 67 år? 69 år?
  • Eller så får du börja månadsspara till din pension nu! Lägg undan en del av din lön varje månad, för att stärka din pension.

Jag rekommenderar att du börjar pensionsspara direkt.

Det hela är ganska enkelt. Du öppnar ett investeringskonto i en lämplig bank, sedan startar du en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto och sedan startar du ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra! Mitt tips: Öppna ISK. Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

Läs gärna lite fler detaljer i mina tidigare inlägg: Starta månadssparande till pensionen! , Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

Lycka till!

Spara pengar på ditt mobilabonnemang:

Pensionspyramiden har blivit en pensionskub.

pensionspyramid blivit pensionskub liten
( Photo by Denys Nevozhai on Unsplash, pensionsmyndigheten  och Thobias)

Det rör på sig på pensionsfronten i Sverige! En ny pensionsöverenskommelse har fattats, förändringar ska ske inom premiepensionen och pensionerna hamnar ofta i media av olika anledningar. Idag går det en pensionär per 4 förvärvsarbetande, 2050 går det en pensionär per 2 förvärvsarbetande… Vad innebär det?

Det finns mycket att säga om det svenska pensionssystemet. En del är arga för att pensionerna är för låga, andra ser ett system i balans som kommer att ge pensioner även i framtiden. Hur det än är så brukar man ofta visualisera pensionssystemet med en pyramid:

Pensionspyramin
Pensionssystemet består av tre (fyra) olika delar,
där ansvaret och pengarna kommer från lite olika håll.

Denna pyramid ger ju en snygg och överskådlig bild över hur det fungerar. Staten tar hand om den allmänna pensionen, arbetsgivaren ansvarar för tjänstepensionen och du själv får ta hand om det privata pensionssparandet. Pyramiden visar också hur staten tar det stora ansvaret, och det verkar ju bra. Det är ju trots allt inte alla som har en tjänstepension (men de flesta har det) och långt från alla har ett eget sparande.

Tyvärr är det nu så att den stora biten, inkomstpensionen, inte riktigt finns på riktigt. När du får ditt orangea kuvert så ser du att du har en hel massa pengar i din inkomstpension. De här pengarna finns inte egentligen, utan är bara en skuld från staten till dig, för att du betalat in pengar till dagens pensionärer.

InkomstpensionDagens pensioner betalas ut från dagens pensionsinbetalningar. Du betalar in 16% av din lön till pensionssystemet för att sedan kunna plocka ut senare. Dock går de pengarna direkt till dagens pensionärer. (Dock inte premiepensionsdelen på 2,5%. Den får du behålla själv!)

Du kommer sedan få tillbaka de här pengarna när du går i pension, från framtidens löntagare. Problemet är ju att det kommer att bli färre och färre löntagare per pensionär… Kommer staten att kunna betala ut sin skuld till dig i framtiden? Absolut! De kommer absolut att betalas ut pengar. Dock kommer utbetalningarna att minskas av pensionsbromsen  om inbetalningarna inte räcker till utbetalningarna. Inkomstpensionen kan alltså komma att minska, om inbetalningarna minskar. Detta känns ju tungt, men samtidigt är det precis det här som kommer att göra att jag får pension en vacker dag när jag är 67 år gammal, år 2044…

Svenska pensionssystemet är alltså hållbart, och pensionerna kommer aldrig att ta slut. Vi har dock ”demografiska svårigheter”, med fler pensionärer som lever allt längre, och en arbetskraft som inte ökar i antal. Det känns som att inkomstpensionen kommer att spela en mindre roll i framtiden än idag, medan premiepensionen, tjänstepensionen och ditt privata sparande kommer att stå för en större del av de framtida pensionerna. Pensionspyramiden håller på att omformas till en… kub?

Pensionstorn
I takt med att antalet pensionärer ökar kommer inkomstpensionen att stå för en mindre del av pensionerna och övriga delar av systemet blir allt viktigare! Ta inte bort premiepensionen! Ta ett större ansvar för ditt eget sparande!

Du måste ta ett större eget ansvar!

För att få ut en pension som motsvarar din slutlön så nära som möjligt så kommer du att behöva ta ett större eget ansvar, och starta ett eget pensionssparande. Nu är det viktigt att du inte sparar i ett specifikt privat pensionssparande. Det har nämligen blivit skattemässigt missgynnat. Istället ska du börja med ett månadssparande på börsen. Börsinvesteringar är det sparande som avkastat mest över tid. Har du mer än 10 år till pension är det inget snack om att det är 100% aktier du ska spara i. Men hur månadssparar man enkelt i aktier? Går det?

 

Börja månadsspara i aktier enkelt,
och utan för mycket jobb!

Hur gör man då för att starta ett månadssparande i aktier som inte kräver en massa kunskaper och jobb. Är det möjligt? Jajamensan! Det är möjligt, och faktiskt inte så hemskt svårt! Lösningen är fonder. Fonder har de fördelarna att förvaltningen sköts automatiskt (fondförvaltaren letar upp aktierna, ser till att återinvestera utdelningen, osv) och att du kan skapa en automatisk månadshandel i fonder. När du väl satt upp sparandet så kommer det alltså att sköta sig självt!

Det hela är ganska enkelt. Du gör så här:

  • Öppna ett investeringskonto i en lämplig bank.
  • Starta en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto.
  • Starta ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

1
Öppna investeringskonto
Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra!

Fördelen med KF i detta fall är att man kan sätta ut en automatisk uttag med t.ex. 2 000 kr/mån. Du slipper att själv gå in och göra ständiga överföringar! Dock ska man kolla väldigt noga så att det inte är några extra avgifter i KF. Många banker har extra avgifter, men Avanza och Nordnet har KF utan avgifter.

Aktiespararna är en intresseorganisation för oss aktiesparare. De ger många bra vettiga råd när det gäller pensionsspar. ( http://www.aktiespararna.se/artiklar/Fonder/ISK-ar-bast-skal-for-din-pension-/ )

Mitt tips: Öppna ISK / KF hos Avanza eller ISK  / KF hos Nordnet. (På sistone har det dykt upp konkurrens här med… Nordea till exempel.)

Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra. Därför rekommenderar vi Avanza.

2
Automatisk månadsöverföring
När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

3
Automatiskt månadssparande i fonder
Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

Välj en fondportfölj med 4 – 6 bred fonder som sprider ut dina investeringar över hela världen.

 

När du väljer fonder i ditt sparande så ska man tänka på att välja en portfölj med 100% aktier. Har man en sparhorisont på över 5 – 6 år så är det 100% aktier som gäller, det är bästa på lång sikt. Sedan ska man sätta upp en billig och enkel portfölj, inga konstigheter. Till din hjälp kan du med fördel använda Avanzas verktyg Portföljgeneratorn.

Portfoljgeneratorn_logoSkapa en femstjärnig fondportfölj med bara några klick

Med portföljgeneratorn kan du sätta upp en framtidsportfölj och få hjälp med urvalet. Sedan kan jag tycka att det blir lite för mycket med två fonder i varje kategori. Mitt förslag ser ut så här:

30% Globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära
25% Tillväxtfond: Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
10% USA-fond: Länsförsäkringar USA Indexnära
10% Europafond: AMF Aktiefond Europa
25% Sverigefond: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

I mitt urval har jag mest tittat på avgift. Då blir det mycket indexfonder! För att bygga upp denna portfölj så ser man till att månadsinsättningarna fördelas enligt önskad procentfördelning. Alltså 300 kr/mån till globalfonden, 250 kr/mån till tillväxtfonden, 100 kr/mån till USA-fonden, 100 kr/mån till Europafonden, 250 kr/mån till Sverigefonden. När det väl är klart, så kan man luta sig tillbaka!

Det finns fördelar med att spara direkt i aktier. Det kräver lite mer jobb och eftertanke, men ger också lite mer tillbaka!

Frågan dyker också upp om man kan pensionsspara direkt i aktier? Det går givetvis! Man ska tänka på att det finns stora likheter med att investera i aktiefonder och att investera direkt i aktier. Det är olika börsnoterade bolag man investerar i. Skillnaden är att man själv får välja ut sina aktier och ta hand om portföljen, medan i fonden sker det automatiskt. Dock får man betala avgiften för att förvaltaren ska göra detta åt dig.

Vill man ändå ge sig på att spara direkt i aktier ska man tänka på några saker:

  • Man sparar i aktier på samma sätt som i fonder.
    Det är alltså samma överföringar och kontotyper som beskrivits ovan. Dock skiljer det sig lite hur man rent konkret genomför affärerna.
  • Se till att spara i en bred portfölj.
    10 – 15 bolag i olika branscher för att fördela risken. Vad som helst kan hända ett bolag, så fördela risken över flera. Detta får man ju automatiskt när man investerar i en fond. Alla fonder investerar i flera tiotal med olika bolag.
  • Börja med investmentbolag!
    En genväg för att få riskspridning direkt är att köpa några investmentbolag att ha som bas i portföljen. Ett investmentbolag äger nämligen flera andra bolag, vilket gör att risken fördelas bland dem.
  • Handla manuellt varje månad.
    Det är svårt att få till ett automatiskt sparande i aktier. Man får istället gå in varje månad och köpa de aktier man vill ha just då. Man kan ju minska det arbetet genom att handla fonder och sedan någon gång om året sälja dem och köpa aktier. Då blir det inte lika mycket jobb.

För att få lite tips hur man kan komponera sin portfölj kan man läsa här:

Estelles portfölj
Assa Abloy
H&M
Kinnevik
Atlas Copco
Cloetta
Volvo
ICA
Handelsbanken
Tele2
Securitas

Portfölj med investmentbolag
Melker Schörling
Lundbergföretagen
Latour
Bure Equity
Creades
Svolder
Kinnevik
Indutrade
Investor

Framtidens pension är klar!

piggy-2889046_1920.jpg

Då var den partiöverskridande pensionsutredningen klar! Alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna var med och lade grunden för framtidens pension för att trygga och säkra de ekonomiska förutsättningarna när det är dags att sluta arbeta.

Grunderna
Det kommer att ske en höjning från dagens 61 år till 64 år där man gör höjningen i tre steg; 62 år från 2020, 63 år från 2023 och 64 år 2026. Vad gäller de som behöver ta ut garantipension som är ett grundskydd för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet höjs det från 65 till 66 år från 2023. Dock finns undantaget att om man arbetat i 44 år kan ta ut den tidigare. Grundskyddet kommer också att förbättras för de med låga pensioner genom ett tilläggsbelopp som ännu inte är känt. Med detta kommer även taket höjas vad gäller bostadstillägg.
Vill man arbeta längre i livet höjs den åldern från nuvarande 67 år till 69 år från 2023. Idag är genomsnittsåldern för när man går i pension 64,5 år. Detta indikerar att en förändring kommer att ske oavsett och snittåldern kommer sannolikt att öka för den genomsnittliga pensionsåldern.

PPM
Vi på Sparabloggen och många med oss har talat väl om PPM och möjligheten att aktivt vara med och välja och påverka värdeutvecklingen på sin pension. Det bästa i systemet är att de som inte är intresserade av att välja har sedan start varit med om en fantastisk värdeutveckling i den passiva valda fonden AP7 Såfa.
Vi vet inte alla detaljer ännu men det som har nämnt är att de fonder som finns med i PPM skall upphandlas och vara mer kontrollerade än tidigare. Sedan har det nämnt att man från dagens 800 valbara fonder skall minska dessa i avsevärt antal.
Innan vi vet fakta hoppas vi att de inte bantar antalet fonder för mycket utan verkligen fokuserar på valmöjlighet där vi inom PPM fortsatt har möjlighet att välja olika risknivå, inriktning och avgift.

Pensionsgruppens nio punkter
1. Grundskyddet (garantipensionen, bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet) ska höjas för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna.
2. Ett reformerat premiepensionssystem som ska ge bättre trygghet och högre framtida pensioner. Staten tar ett större ansvar för att det inte ska kunna finnas aktörer på finansmarknaden som lurar till sig våra framtida pensioner.
3. Långsiktigt hållbara pensioner. Arbetslivet behöver förlängas. ”Vi behöver få fler arbetade timmar i svensk ekonomi”, skriver pensionsgruppen.
4. Arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv, så att människor inte slits ut på arbetsmarknaden utan orkar hela vägen.
5. Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till pensionsgruppen.
6. En delegation ska arbeta för att motverka åldersdiskriminering och se till att vi bättre tar till vara äldres kompetens på arbetsmarknaden.
7. Översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.
8. Åtgärder för mer jämställda pensioner mellan män och kvinnor.
9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna för att möjliggöra högsta möjliga avkastning och bättre framtida pensioner.

Fortsätt pensionsspara
Det finns ingen pensionsuppgörelse i världens som kommer att tillgodose din ekonomi när du går i pension. Hög lön och långt förvärvsarbete är givetvis en förutsättning för en bra pension men för många kommer det inte att blir bra ekonomiskt. Det bäst man kan göra är att börja eller fortsätta att spara inför sin pension, ju tidigare desto bättre.

Sparabloggen.com

Var har du din tjänstepension? – att välja ny tjänstepension inom KAP-KL.

Tjäsntepension
(Grafik: pexels.com och Thobias)

Pension är ett ämne som dyker upp på sparabloggen med jämna mellanrum. Det finns mycket att säga om pensionerna i Sverige, och det sägs en hel del också i olika medier. På sparabloggen har vi först och främst försökt reda ut och upplysa. Det ska vi göra även denna gång! Jag fick nämligen hem ett brev från Pensionsvalet (min valcentral för tjänstepensionen) där jag ombads att välja förvaltare av tjänstepension igen. Låt oss ta tag i det!

Först och främst tar vi en kort förklaring över vad tjänstepensionen egentligen är. Det är nämligen så att din framtida pension kommer att bestå av 3 (eller 4) olika delar; allmänpensionen (som är två olika delar egentligen inkomstpension och premiepension), tjänstepensionen och ditt privata pensionssparande.

Pensionspyramin

På detta sätt delas ansvaret för din pension upp på tre olika instanser. Staten står för allmänpensionen, arbetsgivaren för din tjänstepension och du själv står för ditt privata sparande. Oftast brukar man visa din pension som pyramiden ovan. I pyramiden ser det ut som att staten tar störst ansvar för din pension, medan du själv bara behöver ta lite ansvar.

Jag är inte säker på att det stämmer fullt ut. Värt att lägga märke till är att den berömda pensionsbromsen (en funktion som sänker pensionen, om pengarna inte räcker till idag, så att pengarna räcker även i morgon) bara kan påverka inkomstpensionen. Vi har skrivit mer om detta i tidigare inlägg.

Men nu skulle jag ju inte dra igång en rant om pensionssystemet, utan jag skulle välja ny förvaltare av min tjänstepension! Det är nämligen så att jag låtit min tjänstepension gå över till Länsförsäkringar och förvaltat den där. Det finns olika anledningar till det, men inte de som Claes Hemberg skriver om i sin bloggClaes Hemberg skriver om i sin blogg, även om hans inlägg gjorde att jag kände mig glad över mitt val. Nu har det dock blivit så att Länsförsäkringar inte vill ta emot mina pengar längre, och jag måste se mig om efter en annan förvaltare. Vad ska jag då välja?

Förutsättningar:

Genom min arbetsgivare omfattas jag av tjänstepension inom KAP-KL. Min tjänstepension administreras genom pensionsvalet.se. Jag ska leta upp det val som verkar bäst för mig, och valet står mellan:

Traditionell försäkring:
Alecta
AMF
KPA Pension

Fondförsäkring:
AMF
Danica
Folksam LO
Handelsbanken
KPA Pension
Lärarfonder
Nordea
SEB
Swedbank

Välj fondförsäkring!

Hur ska man börja bena ut det här? Det första man måste bestämma sig för är om man vill ha en traditionell försäkring eller en fondförsäkring. En traditionell försäkring är ett slutet system där förvaltaren tar hand om allt helt själv. De fördelar sitt kapital i en blandning av aktier och räntor. Man lämnar över rodret helt, och för också ett löfte om ett visst kapital när det är dags att gå i pension. För mig är detta ett dåligt alternativ. Jag får inget inflytande själv i placeringarna, och garantin om en vissa avkastning kommer garanterat att medföra att de drar ner risken (och exponering mot aktier) för att inte riskera att förlora pengar. Jag har en horisont på 25 år… jag vill kunna placera 100% i aktier, och dessutom välja själv. Alltså väljer jag en fondförsäkring!

Konsumenternas.png

Jämföra förvaltare

Visset vore det fint med en jämförelsesida för tjänstepensioner? Ett pricerunner för pension. Som tur är finns detta! Konsumenternas.se har satt ihop en jämförelsesida för pension, och det blir ju nästan den enda hjälp man kan få när man ska välja tjänstepension. Har du en kollektivavtalad tjänstepension klickar du här, om du har en individuellt avtalad tjänstepension så klickar du här. Sedan är det bara att mata in din uppgifter för att få en jämförelse för de olika valen som finns för dig.

Mina alternativ står mellan:

Billigast:
AMF Fondförsäkring
KPA Pension Fondförsäkring
Handelsbanken Fondförsäkring
Folksam LO Fondförsäkring
Danica Fondförsäkring
osv

Högst avkastning: (medel 5 år… på vilket fondval? Entrélösning)
15,18% – Danica Fondförsäkring
13,88% – SEB Fondförsäkring
13,03% – Swedbank Fondförsäkring
12,94% – Folksam LO Fondförsäkring
12,09% – Handelsbanken Fondförsäkring
11,82% – KPA Pension Fondförsäkring
11,66% – AMF Fondförsäkring
osv

Andra hänsyn:

  • Helst vill jag inte gå in i en storbank… Alltså inte Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank.
  • Lärarfonder är den allra dyraste lösningen och de har givit väldigt lite avkastning… Varför ska lärarna välja denna?
  • KPA Fondförsäkring har bara tre fonder att välja mellan, typ aktier, blandfond, räntor.
  • Jag vill inte riktigt ha ett fackförbunds val. Det verkar inte ge mervärde (se lärarnas… men inte heller LO egentligen).
  • Danica har högst avkastning… (i vilka fonder??) Men det är inte jättemycket jag känner igen i deras fondutbud. Danske Bank ligger bakom detta val.
  • AMF Fondförsäkring har ett ganska begränsat fondutbud. Det mesta finns, men jag saknar verkligen en tillväxtmarknadsfond!

Det är verkligen inte lätt att välja här. Alla val som jag egentligen vill ha har tagits bort (Avanza, Länsförsäkringar, Skandia). Jag kan förstå att det är förvirrande om man inte är intresserad av investeringar och inte har kunskap inom fonder och pension. Det tråkiga är också att om man ångrar ett val och vill byta så kostar det en del pengar. (pensionsvalet tar 300 kr, och bolagen 300 kr – 500 kr. Det gör att det kostar 600 kr – 800 kr att flytta. En avgift som inte är så stor för hela tjänstepensionskapitalet, men eftersom man antagligen har 5 – 6 olika små slattar så kostar det i värsta fall 6 * 800 kr = 4 800 kr att samla ihop allt. Vad fan får man för de pengarna? Man kan inte slå ihop de olika försäkringarna heller… suck…)

Efter att ha vägt fram och tillbaka bland dessa val, som inte känns helt klockrena, så hamnar valet hos AMF Fondförsäkring. Det beror på den lägsta avgiften, samt att de har 100% inriktning mot pension.

amf logo

Det som händer nu är att jag fyller i min valblankett och skickar in den senast 31 december. Sedan kommer nästa tjänstepensionsinbetalning att hamna hos AMF i deras entrélösning. (Det är 100% i fonden AMF Generations­portfölj, som består för mig till 100% av AMF Aktiefond Mix… växlas över till AMF Räntefond Mix när man närmar sig pension. På samma sätt somför AP7 SÅFA i premiepensionen)

Välja rätt(Grafik: pexels.com, pensionsvalet.se och Thobias)

Om du nu har fått ångest över allt tal om att välja så kan du ta det ganska lugnt. Det viktigaste är att du har en tjänstepension. Har du det kommer pengarna att placeras oavsett om du själv väljer eller inte (Gör du inget val alls hamnar pengarna i KPA Traditionell försäkring). Har du sedan gjort ett första val så hamnar dina pengar i entrélösningen för det val du gjort. Det mest kommer fungera bra!

Lycka till med tjänstepensionen!

Sparabloggen.com

Vill du börja pensionsspara själv? Då ska du välja att spara i egen regi hos Avanza! Starta en ISK och kör igång, eller varför inte välja deras Autospar? Det är enkelt och billigt!

Fattigpensionär – vad innebär det?

pensinär.jpg

Begreppet fattigpensionär förekommer i många sammanhang och man brukar göra jämförelser mot andra grupper i samhället. Politikerna brukar särskilt i valtider värna om denna grupp utan att egentligen åstadkomma särskilt mycket.

Först måste vi reda ut begreppet fattigpensionär och vad det innebär i faktiska siffror. För att räknas som en fattigpensionär ska man enligt SCB: Enligt EU:s definition befinner sig en person i risk för fattigdom om man lever i ett hushåll där den disponibla inkomsten (inklusive sociala transfereringar) per konsumtionsenhet är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga i befolkningen. Detta innebär om man ser till medianinkomsten i Sverige att vi pratar om cirka 12 100 kronor i månaden. Om man ser till EU som helhet befinner sig 14 procent av befolkningen under inkomstgränsen som kan innebära risk för fattigdom.

 

Skärmavbild 2017-11-03 kl. 11.29.41
Andel med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten  2016 (SCB)

Föga förvånande är det kvinnorna som löper störst risk att hamna i gruppen med låg disponibel inkomst och så mycket som var tredje kvinna över 75 år är drabbade.

Hur gick det till?
Pensionen är summan av hur mycket vi har arbetat och den lön som vi kvitterar ut varje månad. Man kan säga att pensionen innehåller fyra delar för att maximera summan man får när det är dags att säga farväl till arbetslivet.

  • Allmän pension
  • PPM
  • Tjänstepension
  • Privat sparande

Den allmänna pensionen och PPM faller samman men skiljer så tillvida att man har möjlighet att själv förvalta 2,5 % av de 18,5 procent av din lön eller andra skattepliktiga ersättningar som sätts av till pensionen.
Tjänstepension (läs här) har de allra flesta genom sin arbetsgivare, cirka 90 procent. Men det finns de som inte betalar in någon tjänstepension och detta är det viktigt att hålla koll på. Generellt gäller följande för de fyra stora avtalsområdena:

  • ITP: för privatanställda tjänstemän
  • Avtalspension SAF-LO: för privatanställda arbetare
  • PA 16: för statligt anställda
  • KAP KL: för anställda inom kommun och landsting

Vad gäller det privata sparandet så är det upp till var och en att tillgodose detta. Rekommendationen är givetvis att så tidigt som möjligt börja avsätta pengar till den dagen man går i pension. Små medel över tid gör underverk senare i livet.
Viktigt är att definitionen fattigpensionärer definieras efter medianinkomsten och stiger den ökar antalet i den gruppen. Det är också bara den allmänna pensionen som räknas in vilket innebär att man utelämnar tjänstepension och privat sparande. Andelen som har tjänstepension var inte lika hög förr och detta påverkar givetvis de som är pensionärer nu.
Eftersom det är summan som man arbetat under livet påverkas detta av de val man har gjort eller har varit tvungen att göra i sitt liv:

  • Beslut att inte utbilda sig
  • Arbeta deltid
  • Bara arbeta vissa år
  • Gå i pension tidigt
  • Välja bort bättre betalt arbete
  • Valet att vara hemma med barn

Om man räknar bort de ekonomiska aspekterna och fokusera på mjuka värden har några av dessa val gjort att man till exempel har fått mer fritid och kanske mer tid med barnen. Tyvärr så är kvinnorna överrepresenterade inom samtliga punkter men trenden visar på en ökad jämlikhet i dessa frågor.

Hur kan man skydda sig?
Börja med att gå in på minpension.se för att få din pensionsprognos. Där redovisas den allmänna pensionen och tjänstepension och har man lagt in ett privat sparande finns det också med i prognosen. Utefter dessa siffror måste man fundera på hur livet kan komma att se ut den dagen man går i pension. Om man under livet gör motsatsen till de punkter som visades ovan har man goda förutsättningar att påverka sin pension. Men i grunden så är det inte så enkelt för alla och det kan finnas orsaker till de val man gör eller inte.
Om du inte har börjat spara till din pension så är det antagligen hög tid att göra det om du känner att du inte är nöjd med prognosen på minpension.se.
Jag utgår från att det inte kommer att bli bättre den dagen det är dags, många politiska beslut kan komma att sänka den slutgiltiga pensionen. Då gäller det att vara beredd på detta.
En del sitter på tillgångar som t.ex hus som troligtvis har stigit i värde och där boende kostnaden är relativt låg. Andra kanske väljer att arbeta vidare men i mindre utsträckning än tidigare. Det gäller helt enkelt att i tid anpassa sig till ett annat sätt att leva.

Del två handlar om hur man kan lägger upp sparande inför pensionen. Men en bra början är att titta in på Avanza.

Sparabloggen.com

Tjänstepensionen – Din räddning!

Tjänstepension

I dagarna har det orangea kuvertet ramlat in i brevlådan. Jag har hört flera som uttryckt årets dämpade suck över att den framtida pensionen är låg, och att pension vid 65 inte är att tänka på. Men får man hela bilden?

Nu är det några saker som är bra att ha lite koll på när man tittar på årets årsbesked för den allmänna pensionen, det orangea kuvertet. För det första så handlar det (förhoppningsvis) bara om en del av din framtida pension. Pensionen består nämligen av tre delar; dels den allmänna pensionen, dels tjänstepensionen och dels eventuell privat pension. Detta är något som alla inte känner till. Undersökningar visar att kunskapen om till exempel tjänstepensionen är låg i landet. Det är lite synd det. Tjänstepensionen kommer nämligen utgöra en inte helt obetydlig del av din pension. Hur stor del av pensionen det blir beror lite på hur mycket du tjänar. Ju högre lön du har, desto större andel av pensionen kommer tjänstepensionen att vara. (Det finns nämligen ett tak på hur mycket som betalas in i den allmänna pensionen).

Det är nämligen så krasst att den allmänna pensionen kommer att utsättas för mer påfrestningar i framtiden. Vi lever allt längre, så i framtiden kommer vi få fler pensionärer på färre arbetande. Detta gör att inkomstpensionen kommer att få mindre skattepengar in, och betala ut mer pensionspengar. Alltså kommer pensionen per person att bli mindre. För att komma till rätta med detta infördes premiepensionen. Premiepensionen är den del av allmänna pensionen som faktiskt är din egen, som du har sparat ihop till själv. Nu räcker inte premiepensionen ensam till att höja upp pensionen till en rimlig nivå… Då måste tjänstepensionen till!

Tjänstepensionen är en kollektivavtal pension. Staten har ingenting med den att göra. Den har plockats fram av arbetsgivarna och facken. Jobbar du på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal, så betalas det in tjänstepension till dig. Ungefär 90% av de arbetande svenskarna omfattas av tjänstepension. Dock står det inget om den i det orangea kuvertet! Det kommer dock ett rött kuvert snart där den tjänstepensionen behandlas.

De fyra största tjänstepensionsavtalen är:

  • ITP
    för privatanställda tjänstemän.
  • Avtalspension SAF-LO
    för privatanställda arbetare.
  • PA 16
    för statligt anställda.
  • KAP KL
    för anställda inom kommun och landsting.

För att se hur stor din tjänstepension kan blir går kan du gå in här. Som du kommer märka så kan tjänstepensionen blir åtskilliga tusenlappar. Det beror lite på hur mycket du tjänar, och under hur lång tid du väljer att få den utbetald. Men tjänstepensionen kan öka på din totala pension med 25% – 50%! Dock är det viktigt att det betalas in tjänstepension! Kolla med din arbetsgivare!

Pensionspyramid

Pensionspyramiden är ett försök att ge en överblick över hur din pension kommer se ut. Inkomstpensionen är den del av allmänna pensionen som kan bromsas. När de inbetalda skattepengarna inte räcker för att täcka utbetalningar av pensioner så bromsas utbetalningarna. Görs inte det så kollapsar systemet. Men premiepensionen och tjänstepensionen omfattas inte av bromsen, vilket är en anledning till att premiepensionen är så viktig!

Premiepensionen omfattas inte av bromsen. Det är en anledning till att den är en så viktig del av den allmänna pensionen!

 

minpension-logo-555-2

För att få en aktuell bild över hur det ser ut med just din pension så loggar din in på minpension.se För att få lite mer tips om hur du kan placera din tjänstepension kan du läsa här. Annars är grundvalen ofta ganska bra, så man måste inte välja någonting.

Men vad gör man nu om man ändå inte är nöjd med sin pension, även om man räknar in tjänstepensionen? Eller om man inte vill jobba tills man är 68 år gammal? Det enda alternativet som finns kvar är då att spara själv. För inte så länge sedan fanns det en lösning för privat pensionssparande. Det var dock behäftat med en del nackdelar och är nu bortplockat. Dock har inga riktigt bra alternativ tagits fram istället. Något att skriva om i framtiden således!

Men är du nyfiken på hur mycket du skulle behöva spara för att få en pension du är nöjd med (och kan nöja dig med lite grova uppskattningar) så har Skandia en intressant räknesnurra. Vill du sedan få lite uppslag på hur du kan spara så kan du läsa på Konsumenternas lilla guide. Det ger i alla fall något att titta på fram till vi på sparabloggen hinner skriva om det!

 

 

 

PPM kan göra stor skillnad

pyramiddelar

När PPM-systemet infördes för 17 år sedan var det med blandade åsikter. Nu är det nog inte många som funderar på dess existens men däremot varierar det mycket på hur aktiv man är i systemet. Om man känner sig osäker på hur det fungerar kan läsa mer här.

För den som inte har gjort något aktivt val är det hos det statliga alternativet AP7 Såfa som man hamnat, vilket har visat sig vara ett mycket bra icke val. Den har har haft en genomsnittlig avkastning på över 9 procent. Om man däremot valt att placera själv sjunker genomsnittet till runt 6 procent.
Allra sämst har det gått för de som anlitat externa förvaltare men denna kategori har minskat sedan det bara är möjligt att byta fonder via sitt egna BankID. Från den 1 juli 2014 upphörde möjligheten att ingå muntliga avtal vid telefonförsäljning av en förvaltnings- eller rådgivningstjänst som avser premiepension. För att ett avtal ska vara giltigt krävs att konsumenten skriftligen accepterar budet. Dock gäller de avtal som tidigare är slutna.

”Vinnare är den som inte gjort något val”

graf-1

Källa/graf: Pensionsmyndigheten

Över hälften av alla pensionssparare har placerat i AP7 Såfa och detta är 30 procent av kapitalet som finns i premiepensionssystemet.
Det finns ett fåtal människor som har lyckats förvalta sina pengar så väl att kapitalet har växt till över en miljon. Jämför gärna med ditt egna resultat när du loggar in på pensionsmyndigheten.se. Är du inte i närheten till dessa toppresultat är du inte ensam, 2015 låg medelresultatet på 184 883 kronor.

graf-2

Källa/graf: Pensionsmyndigheten

 

I Grafen nedanför kan man se hur varje åldersgrupp och kön har förvaltat sitt pensionskapital. Hur ser Er utveckling ut?

graf-3

Källa/graf: Pensionsmyndigheten

Siffror och diagram visar att systemet faktiskt fungerar och man har valmöjligheten att vara passiv eller att aktivt försöka påverka sin pension. Om man går in på www.ppmkalkylatorn.se kan man göra beräkning på olika procentsatser för att se hur mycket det gör på pensionen om man till exempel får sex eller tio procent i snittavkastning.
Vill Ni fördjupa Er i ämnet kan jag rekommendera Jan Bolmeson utmärkta sida rikatillsammans.se som grundligt går igenom förutsättningarna i pensionssystemet.

Vad ska man göra?
Det bästa man kan göra är att ha kontroll och faktiskt veta hur prognoser och uträkningar ser ut för varje år som går. Är man inte nöjd med det man läser finns det några saker som man kan påverka för att din pension skall bli högre.

  1. Öka din disponibla inkomst
  2. Börja spara till din pension
  3. Försök att påverka ditt kapital i PPM-valet
  4. Arbeta längre
  5. Dra ned på dina kostnader

Nu är det kanske inte alltid så roliga lösningar för att få upp din pension.  Men ju tidigare man inser att pensionen inte kommer att bli den önskvärda så kan man påverka utfallet. Räkna inte med att den kommer att bli bättre i framtiden, vår demografi talar för det motsatta. Vi skriver om framtidens pension i ett tidigare inlägg här.
Att spara en tusenlapp eller två i månaden kommer att göra underverk för din framtida pension.

Sparabloggen.com
11 januari 2017

Mer pengar till PPM-fonderna!

pyramiddelar

Just nu pågå extra insättningar i dina PPM-fonder. Du får tillbaka alla rabatter som fondbolagen ger inom PPM-systemet och dessutom arvsvinsten från de pensionärer och pensionssparare som tyvärr inte kan ut sina PPM-pengar. Det är inga småpengar heller… 5.1 miljarder kr! (Visserligen delat på 6.9 miljoner sparare…)

Har du varit inne på ditt PPM-kontot senaste dagarna har du kanske sett att det pågår handel. Handel som du själv inte satt igång. Sedan 9 maj så sätts ytterligare pengar in på ditt ppm-konto. Det är nämligen så att alla fondbolag gett rabatt på förvaltningsavgifterna inom PPM-systemet. Dock har ordinarie förvaltningsavgift tagits ut löpande varje dag. Så nu får du tillbaka den rabatt som finns. Dessutom har pensionsmyndigheten skärpt rabattreglerna och satt ett tak på hur hög förvaltningsavgiften får vara. Detta har lett till att en del fonder lämnat systemet, och andra har gett ännu mer i rabatt. (3,8 miljarder i återbetalade rabatter + 150 miljoner extra i år)

Denna rabatt som fondbolagen ger inom PPM är ett av flera argument för hur bra PPM-systemet är för framtidens pensionärer. Att ta bort ett system som bygger på att man betalar in pengar till sig själv, som ingen annan kan ta ifrån dig låter dumt. Att det dessutom tar nytta av utvecklingen på världens börser är ju fantastiskt! Eftersom pensionsspar oftast är ett långsiktigt sparande så utnyttjar man ju ränta-på-ränta-effekten maximalt. Om sedan fondbolagen bidrar till att höja din framtida pension så måste jag ge det mitt fulla stöd. Dock pratar dagens pensionärer om att de vill ha en del av denna kaka. De vill äta upp din framtida pension redan idag…

Dessutom så återgår ppm-kapital från de pensionärer och sparare som avled förra året och inte tar ut sitt kapital till hela ppm-kollektivet. Det ger en extra liten skjuts till ditt kapital. (1,8 miljarder närmare bestämt) På detta passar pensionsmyndigheten på att ta ut sina administrativa avgifter. Det kan väl kännas bra att det sker samtidigt så att man inte känner av att det försvinner kapital.

Alltså kan du inte göra fondbyten på ett par dagar… för du får just nu mer pengar! Läs gärna mer här.

Annars kan man säga att  senaste veckornas fall på börserna runt världen även slagit mot PPM-fonderna. Det finns vissa tecken på att det vänt uppåt, men det är tidigt att säga något. Kanske börja fundera på att minska risken och lägga lite i räntor?

Lycka till med pensionssparandet!