Aktier

Enfastighetsbolag: risk eller möjlighet?

fastighet 2

Att äga aktier i bolag som bara har en fastighet har fått kritik från flera håll. Söker man på nätet får man flera träffar där det just riktas kritik mot att det är sista utvägen och risknivån är alldeles för hög när man bara har en eller några hyresgäster.

För den som är intresserad av denna typen av fastigheter och hyresform kan det var idé att äga en mindre del i flera av dem för att minska risken. Vi har plockat fram fem stycken enfastighetsbolag som har stabila stora hyresgäster med långa kontraktstider.

Delarka Holding: äger och förvaltar PostNords svenska huvudkontor i Solna. Fastigheten är fullt uthyrd till 30 april 2026.

Direktavkastning: 6,77%

Delarka 2

Kallebäck Property Investment: fastigheten är en kontorsfastighet med som hyrs ut till SAAB i Göteborg. Fastigheten är fullt uthyrd till december 2021.

Direktavkastning: 8,33%

Kallebäck 3

Link Prop Investment: är ett svenskt fastighetsbolag i Linköping. Fastigheten är uthyrd till 100 procent, där Ericsson och Autoliv står för 38 respektive 30 procent av hyresintäkterna. Ericssons avtal löper till 2026 med möjlighet till stegvis utflytt 2022, 2024 och 2026. Autoliv tillträder huvuddelen av sina lokaler under oktober och den mindre delen som är under nyproduktion, under december. Övriga hyresgäster är Flextronics och utbildningsföretaget Mölk.

Direktavkastning: 3,91%

Link 3

Torslanda Property Investment: äger, förvaltar och hyr ut fastigheten Sörred i Göteborg. Fastigheten är uthyrd till 100 procent, där Volvo PV representerar 97,5 procent av intäkterna med ett kontrakt som löper till den 31 december 2024. Bolaget förvaltas av den Göteborgsbaserade fastighetsförvaltaren Wilfast Förvaltning AB.

Direktavkastning: 5,91%

Torslanda 2

Saltängen Property Invest: äger fastigheten Saltängen 1 i Västerås som hyrs ut till ICA som främst lager och logistik. Fastigheten är uthyrd till och med 30 september 2022.

Direktavkastning: 9,80%

Saltängen

Nackdelar
Den uppenbara risken är givetvis att fastighetsbeståndet inte är diversifierat. Om till exempel Volvo skulle säga upp hyresavtalet kan det bli svårt att hitta en ny hyresgäst och dessutom blir det dyrt att tillgodose nästa hyresgäst behov.
Troligtvis kommer det låga ränteläget att bestå under några år till men hur ser kostnadsbilden ut om räntan börjar stiga? Det finns också en risk att värdet på fastigheten sjunker om vi hamnar i ett högre ränteläge och med det en tänkbar fastighetskris.

Fördelar
Direktavkastningen på dessa bolag går från 3,91% till 9,8%, vilket är mycket bra. De delas dessutom ut varje kvartal, vilket ger ett jämnare kapitalflöde för investeraren.
Om det är en risk att bara ha en hyresgäst kan man också vända på det. Om kontraket löper på och kanske förlängs så är det en otroligt stabil verksamhet.

Läs mer om enfastighetsbolag:

Petrusko
Dagensps
Fastighetssverige
Fastighetsvärlden

Vad tror Ni, är det sista utvägen eller en stabil inkomst under många år för investeraren?

 

 

 

 

Sätter samman en ny egen privat portfölj, screening 1

portföljTE

Efter ett år med en nedåtgående börs har jag i min privata portfölj valt att stå ganska mycket utanför börsen. För tillfället har jag ca 25 – 30% placerat på börsen och resten likvid. (Samtidigt är jag med i två olika aktiesparklubbar, som ligger investerade närmare 50%. Se till exempel $parabloggen AK:s portfölj här). Det börjar bli dags att komponera en ny privat portfölj, så att jag kan börja köpa in mig i börsen igen!

Jag ska sätta ihop min portfölj enligt konceptet på bilden. Portföljen ska bestå av fyra olika delar. 90% kommer att placeras i aktier på svenska börsen OMX Stockholm, och 10% kommer att placeras i olika tillväxtfonder globalt. De 90% som placeras i aktier ska fördelas enligt: 30% i LargeCap bolag, 30% i MidCap och 30% i SmallCap. På detta sätt hoppas jag kunna fånga tillväxt med en viss stabilitet.

I denna första screening process gäller det att plocka fram bolag som är i en tillväxtfas, men som inte är helt gröna. Jag tänker så:

  • Bolagen ska göra vinst, och ha gjort vinst i ett antal år.
  • Bolagen ska dela ut en viss liten del av vinsten i utdelning. (mer än 1% direktavkastning, under 5,5%)
  • Bolagen ska ha en omsättning med tillväxt de senaste åren, helst många år.
  • Bolagen ska ha en vinsttillväxt.

Som verktyg i denna första screeningprocess har jag använt Avanzas nya aktielista. Där kan man ställa in olika filter för att på så sätt snäva in sitt sökande på ett bra sätt. Sedan kommer jag också att studera bolagen närmare med hjälp av Börsdata:s verktyg.

I första screeningrundan har jag kommit fram till följande:

LargeCap-kandidater

  • NIBE industrier
  • AarhusKarlshamn
  • Hexpol
  • Hexagon
  • Trelleborg
  • NetEnt
  • Balder
  • Latour
  • Indutrade
  • Betsson
  • NCC
  • Skanska
  • Hennes & Mauritz

MidCap-kandidater

  • Invisio Communications
  • Vitrolife
  • Bilia
  • Lagercrantz group
  • Öresund
  • Creades
  • Clas Ohlson
  • Duni
  • ÅF
  • Nolato
  • Addtech
  • Hoist
  • Inwido
  • HiQ International
  • Troax
  • Beijer Alma
  • ITAB Shop Concept

SmallCap-kandidater

  • I.A.R. Systems Group
  • DGC One
  • eWork Scandinavia
  • Rejlers
  • Micro Systemation
  • Malmbergs Elektriska
  • XANO industri
  • Oscar Properties
  • Svolder
  • Hexatronic Group
  • Cellavision
  • Wise
  • Consilium

Fond-kandidater (inte alls utvärderat än… men se inlägg)

  • Indien
  • Indonesien
  • Filippinerna
  • Ryssland
  • Turkiet
  • Pakistan

Vilka bolag har jag missat?

Sedan gäller det att hitta de fyra i varje segment som jag ska satsa på! Denna första lilla screeningrunda är det enkla steget. Att utvärdera bolagen ordentligt blir den stora utmaningen!

Hur gör du när du letar bolag att investera i?

Vad står det i deklarationen och hur mycket skatt blir det?

6056493021_ddbafe106a_o
Magnus D, flickr.com

Nu när deklarationen landat i brevlådan kan man kika lite på hur ISK:en egentligen beskattas. Som bekant så schablonbeskattas innehavet i ett investeringssparkonto. Men då uppstår två frågor direkt; hur stor är beskattningen? vilket kapital är det som schablonbeskattas?

Om man börjar med den första frågan så var den först lite klurig, och sedan efter att reglerna ändrades 1 januari 2016 ha det blivit ännu krångligare.

För årets deklaration (som då gäller för 2015) gäller följande:
Schablonskatten var för 2015 30% av statslåneräntan per den 30 november 2014. Statslåneräntan var då 0,9%, vilket ger en schablonskatt på 0,3 * 0,9 = 0,27%.

Du ska alltså betala 270 kr för varje 100 000 kr som du har i din ISK. (Vilket är mycket lägre än för året 2014) Frågan är då bara vilket kapital som skatteverket räknar med? Är det i början av året? I slutet? Någon sorts medelvärde? Rätt svar är någon sorts medelvärde av kapitalet på kontot. Medelvärdet räknas ut genom att:

  • lägga ihop alla insättningar som skett på kontot under året,
  • lägga till värdet på depån i slutet av varje kvartal,
  • dividera denna summa med 4. (Vilket blir ett medelvärde av 4 kvartal.)

deklaration
LionSthlm, flickr.com

Om du nu letar upp 7.1 schablonintäkter på din inkomstspecifikation så ser du att dina ISK finns uppradade där med en summa. Denna summa är alltså kontots kapitalunderlag multiplicerat med statslåneräntan. Vill du undersöka vilket kapitalunderlag som skatteverket kommit fram till (eller din bank meddelat dem) så tar du alltså schablonintäkten och dividerar med statslåneräntan (i decimalform). Ex:

Schablonintäkt konto 12345678:      1 800 kr

Ger kapitalunderlag 1 800/ 0,009 = 200 000 kr.
På schablonintäkten ska du nu skattas med 30%, vilket ger en skatt på 1 800 kr * 0,3 = 540 kr

Denna skatt på 540 kr är sedan kvittningsbar mot andra skatter i samma kategori (schablonintäkt på ränteinkomst), eller till viss del mot kapitalinkomst.

 

Hur blir nu för 2016?
Med minusräntor och annat ställdes den hypotetiska frågan om det kan komma att bli så att man får betalt för att ha kapital i en ISK? Nu är det visserligen så att reporäntan  som riksbanken sänkt till -0,50% inte är samma ränta som statslåneräntan . Statslåneräntan har aldrig varit negativ. Men trots detta har ändringar införts som gör att beskattningen på investeringssparkonton blir lite högre, och aldrig går under ett visst golv.

Från och med 1 januari 2016 beräknas schablonskatten istället så här:

  • Ett tillägg på 0,75% läggs till statslåneräntan när man beräknar schablonintäkten.
  • Man inför ett golv på skattesatsen, så att värdet aldrig understiger 1,25%, oavsett hur låg statslåneräntan blir.

Detta är alltså vad som gäller för 2016, till nästa deklaration:

Statslåneräntan sista november: 0,65%
Tillägg: 0,75%
Skattesats: 0,65 + 0,75 = 1,4 % (vilket är över golvet på 1,25%)

Schablonskatt 2016: 1,4% * 0,3 = 0,42%

Du blir beskattad med 420 kr på varje 100 000 kr som du satt in i en ISK eller kapitalförsäkring. En relativt kraftig ökning jämfört med 2015, men fortfarande lägre än 2014 och 2013:

2013: 0,447%
2014: 0,627%
2015: 0,27%
2016: 0,42%

Läs gärna mer om beskattningen av ISK (och för all del även kapitalförsäkring):

Avanza förklarar hur beskattningen går till.
Skatteverket förklarar hur ISK fungerar.
Frågor och svar på skatteverket.

Lycka till med deklarationen!
påskkyckling
Glad påsk!

Som du sår får du skörda… så ultimat!

Crops pixabaypixabay.com

I ett inlägg för ett par veckor sedan försökte jag koka samman en hel mängd rekommenderade utdelningsbolag till den ”ultimata utdelningsportföljen”. Det som återstår nu är att se om portföljen varit så bra. Om man sått sina pengar i denna portfölj, har man då kunnat skörda en stor skörd?

På $parabloggen förordar vi framförallt stabila bolag, långsiktighet och regelbundet sparande. Med detta framför ögonen så tänker vi oss följande scenario: För tio år sedan tog vi vårt långsiktiga sparande (100 000 kr) och placerade det jämnt fördelat i utdelningsportföljen. Sedan tar vi ett ordentligt tag i vår privatekonomi och börjar spara 10% av vår lön (2 gemensamma löner ~ 5 000 kr/mån.) Givetvis kan du anpassa beräkningen till vilka värden som passar dig. Jag lägger ut excel-filen här. (Klicka på länken… filen öppnas från onedrive. Där kan du ladda ner den med valet till höger under punkterna.)

Följer man detta spartempo, att börja med 100 000 kr och sedan 5 000 kr i månaden har man lagt undan en saftig summa på 700 000 kr på 10 år! Det är ju en fantastisk summa! Men då räknad helt utan avkastning. Hade man investerat i utdelningsportföljen istället hade man haft ett kapital på 2 030 550 kr! Det motsvarar en avkastning +190%. Det är riktigt bra på 10 år.

Utveckling år för år ser ut så här:
Ultimatportfölj utv 10 år graf
Finanskrisen syns, men minskas rejält av mer insatt kapital och återinvesterad utdelning. Insättningar har inte skett sista året än, men det blir 10 insättningar inkl år 2006.

Det verkar ju nu som om portföljen kanske är lite ultimat trots allt! Men om man skärskådar de olika innehaven var och en för sig så ser det lite annorlunda ut:
Ultimatportfölj bolag utv 10 år

Vi har investerat 70 000 kr i vardera bolag + återinvesterat utdelningarna. I storleksordning är innehaven nu värda:
Bolagsvärde

För att få en tydligare bild över utvecklingen i de enskilda bolagen kan man se utveckling som graf:
Bolag utv 10 år graf

Det innehav som är värt mest (Bilia) är värt 6 gånger så mycket som det som är värt minst (Ratos)! Det är en enorm skillnad! Ratos har dessutom avkastat negativt över perioden, trots inkluderad utdelning. TeliaSonera har heller inte rosat portföljen med så stor avkastning. Det känns som att vissa delar av portföljen inte var så ultimat trots allt…

Bilia, SJR in Scandinavia och Nibe är de innehav som avkastat bäst. De har haft en historik som präglats av både en attraktiv utdelning och en stark tillväxt. Det är en denna kombination som verkligen gett ett bra resultat.

För att själv försöka hitta bolag som dels har en stor tillväxt (en omsättning som ökar), har bra vinstmarginal (gör vinst på omsättningen) och delar ut en del till aktieägarna kan du med fördel se detta på borsdata

Nu är det väldigt svårt att dra jättestora slutsatser om de olika innehaven framgent. Historiskt hade det varit mycket bättre att investera i något annat än Ratos och TeliaSonera. Men tar man Ratos som exempel så har vi köpt ”billiga” aktier under lång tid. Om kursen nu skulle börja stiga i Ratos igen (kapitalet från en ev. försäljning av Arcusgruppen kanske ger en möjlighet till bra affärer) så kommer det innehavet att ha stor potential. Men framtiden får utvisa, och jag vill se tecken på vändning innan jag köper.

Det är väldigt roligt att undersöka hur olika innehav hade avkastat historiskt, att back-trejda portföljer. Men det är alltid lätt att back-trejda. Hade det back-trejding gett avkastning hade alla varit miljonärer! Men det enda som är viktigt är vad som händer i framtiden, och framtiden står skriven i stjärnorna!

Historisk avkastning är inte en garanti för en framtida avkastning… men som någon sa; ”Vi har en tendens att gå upp samma tid varje dag, åka till jobbet samma väg varje dag, att lösa problem på samma sätt imorgon som vi löste dem igår…”. Historiken är ju ett kvitto på någonting!

Lycka till!

The best of Investmentbolag

businessmen-1080983_1280

Visst vore det dumt att springa i motsatt riktning när kanske de bästa visar vägen? Vilka nu de bästa är kan vara en subjektiv bedömning men med lite historiska fakta är det ändå värt att lyfta fram tre kandidater bland Investmentbolagen.

På svenska börsen finns det ett antal Investmentbolag och några av dem är kända bland svenska folket, inte minst Investor med Wallenbergarna i spetsen. Investmentbolag har som affärside att äga och utveckla företag och detta gör de mer eller mindre aktivt.

Kan man äga för många investmentbolag?
Om du letar efter en ordentlig diversifiering i din aktieportfölj så kan man lätt hitta detta genom att äga ett antal Investmentbolag. De representerar de klassiska svenska stora industribolagen, banker och även spännande mindre bolag. Lundbergs har Industrivärden i sin portfölj och detta innebär att de har en del gemensamma innehav. Det finns ytterligare några företag som dyker upp i två Investmentbolag: SEB, Handelsbanken, Ericsson, SAAB, Husqvarna, Assa Abloy, Troax, Scandi Standard, Sandvik, Skanska, SSAB.

När man ser översikten över innehaven känns helt enkelt vissa av Investmentbolagen mer spännande än andra. Översikten gör också att man förstår vilken bredd som de olika Investmentbolagen representerar.
alla

Mycket talar för att Melker Schörling, Mats Qviberg, Fredrik Lundberg och de andra har bättre koll på marknaden än gemene man. Gillar man inte hela deras portfölj kan man alltid välja delar ur den och köpa de enskilda bolag.

Vi har tagit ut de Investmentbolag som har gått bäst under ett antal år.

Skärmavbild 2016-03-13 kl. 17.57.50Tre investmentbolag att äga historiskt skulle kunna vara dessa:

  1. Bure Equity
  2. Melker Schörling
  3. Latour

OMX30 har under denna tioårsperiod gått upp 40%. Snittavkastningen för att ha ägt dessa bolag ligger på otroliga 314% på tio år. Alltså 31,4% i avkastning per år.

Det som är lite intressant är Melker Schörling, som har ett innehav som vida överstigit de andra, nämligen Hexpol.

Skärmavbild 2016-03-13 kl. 10.12.03

Likaså är det med Bure Equity som haft sitt Vitrolife som lyft portföljen ordentligt.

Skärmavbild 2016-03-13 kl. 10.18.47

Latour däremot har haft ett mer balanserat innehav.

Skärmavbild 2016-03-13 kl. 16.06.45

Det är också viktigt att komma ihåg att vissa av bolagen i respektive Investmentbolag inte har funnit på börsen under tioårsperioden, därav kan kurserna skilja sig åt.

Fonder vs Investmentbolag
Helt ovetenskapligt lyfter vi fram tre Sverigefonder som förvaltas aktivt och har gått bra på marknaden under många år.

Evli Sverige Småbolag  120% (5 år) 208% (10 år)
Carnegie Sverigefond  85% (5 år) 139% (10 år)
Didner & Gerge Aktiefond  76% (5 år) 160% (10 år)

Om du hade ägt dessa tre fonder hade avkastningen på 5 år varit i snitt 94% och på 10 år 169%. Detta kan vi jämför med de tre Investmentbolagen där avkastningen under 5 år har varit 141% och under 10 år hela 314%.
Lägg där till utdelningarna som i snitt bland de tre bolagen har legat på ca 2% per år.

Om man inte vill direktäga aktier finns alltid alternativet Spiltan Aktiefond Investmentbolag. En mycket trevlig aktiefond som dessutom är billig. Innehavet i den ser ut som följande: Investor, Industrivärden, Lundbergs, Kinnevik, Latour, Melker Schörling och Ratos. Investor och Industrivärden är i särklass de största innehaven. Bra eller dåligt får framtiden utvisa men vad vi har kommit fram till är just de Investmentbolagen inte har presterat bäst.

 

Detta lilla inlägg är skrivet för att få inspiration och det kan förekomma faktafel och någon felräkning i texten.

Trevlig investering!

Sparabloggen

Estelles aktieportfölj – eller jobba inte ihjäl dig!

Estelle
Prinsessan Estelle. Fotograferad vid Haga slott, november 2015. (C) kungahuset.se

23 februari 2012 föddes prinsessan Estelle. Det var stora rubriker och många artiklar om händelsen. En tidning som uppmärksammade det hela var Dagens Industri. På $parabloggen är vi inga utpräglade rojalister, men Di startade i samband med detta en aktieportfölj som de ämnar ge till Estelle på hennes artonårsdag. Det är denna portfölj som vi ska ta och titta lite närmare på.

Portföljen startades som sagt 2012. Upplägget är att 100 000 kr investeras i 10 svenska kvalitétsbolag med ett långt investeringsperspektiv. Portföljen följs upp en gång om året (vid Estelles födelsedag) där man eventuellt byter ut innehav om det visar finnas mer potential någon annanstans. Detta är ett upplägg som jag tror skulle passa många småsparare också. Att bygga en portfölj enligt:

  • 10 stycken bolag i portföljen.
  • Välja relativt stora kvalitétsbolag som är hyfsat stabila.
  • Inte peta för mycket i portföljen. Följ upp en gång om året ungefär.
  • Återinvestera utdelningarna i bolagen.

Frågan är om man kan nå någon framgång med en sådan ”enkel” strategi? Kan det leverera någon större avkastning? Vi har samlat in artiklarna om Estelles portfölj från Di och sedan följt upp utvecklingen genom åren (utan att bry oss om att Di redan presenterat resultat… 😉 )

Di:s artiklar kan ni läsa nedan.
2012
2013
2014
2015
2016

Även Affärsvärlden  skriver om portföljen.

Ett nedslag i portföljen februari 2015.
0222-Estelle-Portfolj-www

Hur har då portföljen sett ut genom åren? Vi har satt ihop lite grafik som visar innehaven år för år:
Portfölj ändringnamn

Det har skett 4 byten genom åren. Byten som man kan fundera över, men det är alltid lätt att back-trejda.

För att se hur utvecklingen ser ut har vi simulerat portföljen genom att använda historiska kurser för 23 februari för respektive år. Vi ”köpte” först bolagen jämnt fördelat, och behöll sedan innehaven år efter år. Utdelningarna återinvesterades i respektive bolag. Vid ett byte så lät vi hela kapitalet flytta från det ena bolaget till det andra, utan att flytta något kapital. Det är inte exakt så som Di gjort, därför får vi heller inte exakt samma resultat. Vår utveckling ser ut så här:
Portföljutveckling tabell

Utvecklingen på börsen har varit stark under perioden, med en nedgång på slutet. Börsen har som bekant fallit sedan 27 april 2015. Denna portföljen håller dock emot nedgången bra!

Utveckling diagram

Under en fyraårsperiod har portföljen avkastat 80,89 % och under samma period har SIX30 Return Index avkastat 44,67% (Från 127,62 den 23 februari 2012 till 184,63 den 23 februari 2016). Portföljen har alltså avkastat nästan dubbelt så bra! Med enbart 4 byten! Man kan få bra betalt även med lite arbete.

Poängen är att man inte måste jobba jättemycket med portföljen. För många investerare kan det faktiskt vara bättre att inte handla för mycket, utan hitta kvalité och handla någon gång om året. Är du osäker på om du själv kan hitta bra bolag, så kan du alltid ta rygg på någon annan. Följ den här portföljen till exempel, eller kika i de framgångsrika sverigefondernas portföljer!

Lycka till med investeringarna!

Den ultimata utdelningsportföljen?

portfölj

Det mest ursprungliga investeringsstrategin kring aktier är att man satsar en summa pengar som används för att bygga ett aktiebolag. Om allt sedan går väl kan man få del av vinsten i framtiden. Man planterar sitt sparkapital i marken, och med tiden kan det växa upp ett pengaträd som ger dig frukt varje år. Lämnar vi liknelserna så handlar det alltså om utdelning!

Att jaga kortsiktiga utdelningar tror jag inte mycket på. Ibland har jag sett frågan ”vilket datum man måste äga aktien för att få del i utdelningen?”. Vilket skulle kunna tyda på att man köper aktien precis innan utdelningen, för få utdelningen och sedan sälja aktien ganska fort efteråt. Kanske kan man trejda på det viset, men så snabb är i alla fall inte jag.


Stöd sparabloggen.com, öppna ditt konto på Avanza nu!

Man kan också använda en sorts långsam swing-trejd-strategi, där man handlar på sig starka utdelare när de står på en låg ”årsnivå”. Man köper alltså i slutet av sommaren, när fokus flyttas från årens vinster (som är läskigt realistiska) till nästa års vinster (som givetvis är rosiga och starka)! Sedan väntar man till strax efter utdelningen och inkasserar (ibland) en överavkastning.

Strategin som jag gillar mer är att försöka hitta bolag som utvecklas tämligen starkt och dessutom gör en del vinst som delas ut till aktieägarna. Jag ser det som det där fruktträdet som växer varje år, och dessutom ger god frukt! Men ärligt talat… vem letar inte efter sådana bolag? Jag har hur som helst kollat runt lite på nätet och försökt hitta olika förslag på utdelningsportföljer som kunnigt folk tipsat om:

När det finns så mycket olika att välja på känns det svårt att veta vad man ska ta. För att bringa lite mer ordning i denna djungel så samlade jag ihop alla de olika förslagen, satte portföljerna sida vid sida helt enkelt.

Metaportföljer data utdelning

Det känns dock fortfarande svårt att få en överblick över vilka bolag man ska välja. Har du stort förtroende för någon av ovanstående personer så kan du alltid följa just den personens rekommendation. Vi har valt att smälta samman all information i en big data-analys (med nio datakällor… 😉 och se vad som poppar fram!

Metaportföljer sammanräknat1 utdelning

Nu blir bilden tydlig över vilka bolag som har flest rekommendationer. Av detta har vi satt ihop en portfölj med 10 olika utdelningsbolag. Vi tar (i stort sett) de 10 översta och sätter ihop en portfölj. Dock så har vi några bolag som påminner om varandra ganska mycket. Tele2/TeliaSonera är ganska lika och Handelsbanken/Swedbank verkar ju i samma bransch. Här kan man alltid välja det bolag som man har störst förhoppningar om. Vi väljer TeliaSonera över Tele2 (för en jämnare direktavkastning) och Handelsbanken före Swedbank (för en lång och strålande historia ). Istället tar vi bolag 12 på listan. Ett bolag som har en stabil och (i alla fall i närtid) ständigt stigande utdelning: Nibe. (Gillar man inte den låga direktavkastningen så kan man ta Axfood istället. Dock använder Nibe sin vinst på ett bra sätt och har vuxit mycket istället vilket är bra för aktiekursen)

Den framtagna utdelningsportföljen ser du ut så här:

Denna portfölj har en ganska imponerande historia sett tio år bakåt. Direktavkastningen har i snitt varit 5,32%, om bolag hela tiden varit viktade lika. Det är inte illa!

Ultimata utdelningsportföljen

Detta är givetvis inte den ”ultimata” utdelningsportföljen, om det nu ens finns någon sådan. Någon av de tipsande är kanske mer träffsäker än någon annan, och då borde man följa hans eller hennes portfölj istället. Men eftersom vi nu inte vet vem vi ska följa kan denna sammanräkning kanske hjälpa till att minimera felen. Använd sammanställningen som inspiration till din egen portfölj!

Till nästa vecka ska jag back-trejda den här portföljen och se hur det gått om man investerat i den för tio år sedan och sedan återinvesterat utdelningarna, samt haft ett månadssparande. Hur står sig bolagen då? Återkom om en vecka!

Vill du se resultatet av back-trejdingen? Läs här.

När guldet blir till sand

africa-1170030_1920

Börsen är full av bolag som vi skulle kunna klassificera som förhoppningsbolag. Alltså bolag som inte gör vinst men som förhoppningsvis kommer att göra vinst i framtiden. 

Att bolagen inte gör vinst avspeglas inte alltid i börskursen då en del av företagen sitter på en tjänst eller produkt som många tror kommer att sälja i framtiden och där investerare tror starkt på bolaget.

Att investera i dessa bolag är i många fall ett lotteri där sannolikheten är liten att produkten eller tjänsten kommer att ge ett positivt kassaflöde. Alla bolag startar någonstans men frågan är om de skall hämta hem pengar från aktieägarna. Ett exempel är bolaget Oniva Online Group som har gjort många nyemissioner genom åren men bolaget tycks fortfarande ha problem med att uppnå positiva siffror. Aktieutvecklingen är en historia för sig och kan ses i denna graf:

Skärmavbild 2016-02-28 kl. 09.04.01

Läs mer om Oniva i detta utmärkta inlägg från Aktieingenjören. 

Det är viktigt att vara försiktig med sådana investeringar men att ha en liten del i sin portfölj kan vara både spännande och roligt, men då pratar vi om en väldigt liten del.

Låt oss ta ett exempel, NeuroVive Pharmaceutical
Bolaget Neurovive arbetar som de själva beskriver: ”läkemedelskandidater för skydd mot akuta njurskador, nervcellsskydd vid traumatisk hjärnskada och för hjärncellsskydd vid stroke. Härutöver arbetar NeuroVive med ett antal andra projekt för cellskydd och energireglering vid mitokondriella sjukdomar.”

I juni 2012 stod aktien i 8 kronor och den dagsaktuella kursen är densamma. Däremellan har den toppat på 80 kronor i augusti 2014. Det som förändrade allt var att de hade ett läkemedel som gick in i fas 3 och misslyckades, vilket innebar att den aldrig kommersialiserades. Ett stort bakslag för bolaget och aktieägarna men en helt naturlig reaktion när man är långt ifrån att tjäna pengar. Med ett fall på runt 90% har många aktieägare förlorat stora pengar men en som inte var sen att sälja var Neurovives forskningschef Eskil Elmér, han minskade sitt innehav med 85 000 aktier den 26 maj 2015. Insiderförsäljning i sådana bolag är alltid av negativ karaktär och visar vart bolaget är på väg.

Det finns en hel del bolag som håller på med forskning och läkemedel. Just de olika delarna med forskning och kliniska tester innan produkten når marknaden är väldigt kritiskt. Ibland skriver man om ett läkemedel som t.ex går in i fas 2 och som då får aktiekursen att rusa. Men sanningen är att därifrån är det långt till en färdig produkt.

Skärmavbild 2016-03-01 kl. 20.44.25

Så här ser NeuroVives forskningsportfölj ut i dagsläget.

Visst vore det fantastiskt om många av bolagen skulle lyckas med den forskning de håller på med. Tänk vilka läkemedel som skulle nå marknaden och vilka sjukdomar som skulle kunna botas. Men tyvärr så ser verkligheten inte ut så.

Funderar Ni på investera i ett spännande bolag som Ni tror på? Var försiktiga men vad som skrivs för många vill gärna haussa ett bolag för att själva dra nytta av det.

Investera lugnt!

Sparabloggen

Utdelningsaktier – inspiration

utdelningsäpplenpixabay.com

Jag brukar se på aktieutdelningar som frukten på ett träd. Trädet fortsätter att växa i konkurrens med alla träd runtomkring. Varje år bildas ett litet överskott av energi som används till att bilda frukt. Likadant är det med bolag. De konkurrerar och växer. Förhoppningsvis bildas det en vinst, som delvis kan delas ut aktieägarna.

Det finns olika sorters bolag. Nya snabbväxande bolag som ännu inte börjat dela ut vinst. Gamla utvecklade bolag som delar ut en stor del av sin vinst varje år. Om man investerar i de snabbväxande bolagen som faktiskt lyckas och blir framgångsrika kan man tjäna stora pengar. Det är dock inte så lätt. Inget jag rekommenderar till nybörjare, eller de som inte ständigt vill bevaka sina investeringar. Istället rekommenderar jag alla att ha stabila bolag med god utdelning som basen i sin portfölj, speciellt om du är ny på aktiemarknaden.

Men hur hittar man stabila utdelningsbolag? Givetvis kan man fråga runt och få tips på olika håll. Men man måste alltid göra sin egen läxa läsa in sig på bolagen man investerar i. Att hitta utdelning och direktavkastning kan man göra på de flesta plattformar som Avanza och Nordnet. Men får att få lite historik måste man gå bakåt i tiden. Ett sätt är att läsa bolagets årsrapporter. De hittar man på bolagets hemsida. (enligt reglerna måste bolagen offentliggöra denna information på sin hemsida). Men det kan vara ett drygt arbete att läsa årsrapporter för 10 – 20 år bakåt i tiden. Som tur är finns informationen på andra ställen på nätet.

borsdata är en webbsida där information om börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA finns tillgängligt. Sökbart och sorterbart! Man kommer åt en hel del information gratis, men vill man komma åt allt måste man köpa sig ett medlemskap.

$parabloggen tittade lite på stabila utdelningsbolag. Vi slog våra kloka huvuden ihop och plockade fram ett axplock var med bolag som delar ut bra med pengar:

TeliaSonera
Ratos B
Handelsbanken
Axfood
Skanska
HiQ International
Nolato B
Öresund
Beijer Alma B
Malmbergs Elektriska B
Acando B
Svolder B
Vitec
SJR
H&M
NIBE
Beijer Ref
SCA
Castellum
Hufvudstaden
eWork
Tele2

Tar man det hela sedan ett steg längre och tittar på historiken på direktavkastningen 10 år bakåt i tiden så får man en uppfattning om hur utdelningen brukar se ut.

Sparabloggen utdelningsbolag
Ur denna tabell kan man sedan få lite inspiration till sin egen utdelningsportfölj! Tänk bara på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Detsamma gäller för utdelningar och direktavkastning!

Mer inspiration till utdelningsportföljer kommer snart!
Lycka till med äppleträden!

Spara för livet med utdelningar

usa-flagga_102100837

Vi har skrivit om utdelningar många gånger förut och det är en del av vår investeringsfilosofi. Tänk långsiktigt, så kommer avkastningen att ramla in år efter år. Men kan det vara så enkelt?

I USA finns det bolag som kallas för “Dividend Aristocrats” eller “Dividend Champions” och det är bolag som har höjt utdelningen oavbrutet i minst 25 år. *S&P 500 utdelnings aristokrat index spår deras prestanda och består i huvudsak av stora, välkända blue-chip företag. Standard & Poors tar bort företag från indexet om de misslyckas med att öka sin utdelning från föregående år. Indexet uppdateras årligen i januari.

Chansen att dessa bolag skulle fortsätta höja utdelningen är tämligen god vilket också innebär att man sätter stabilitet i första rummet. Många investerare har byggt sin filosofi på att äga dessa bolag och låta utdelningen löpa på år efter år.

Lågkonjunkturen 2008-2009 orsakat att många företag, såsom Bank of America, General Electric och Pfizer togs bort från listan. Ett företag tas bort från listan om det inte ökar sin utdelning eller om den tas bort från S&P 500.
Styrkan i utdelningsaristokrater ligger inte bara i deras förmåga att ständigt öka utdelning till aktieägarna, men också att dessa företag historiskt sett gått bättre än S&P 500 och är mindre volatila.

Skärmavbild 2016-02-19 kl. 21.12.39.pngSkärmavbild 2016-02-20 kl. 08.40.53

 

 

 

 

 

 

 

Blue-chip företag
Bäst beskrivet av vad begreppet Blue-chip företag kan man läsa i denna text:

”Stock of a large, well-established and financially sound company that has operated for many years. A blue-chip stock typically has a market capitalization in the billions, is generally the market leader or among the top three companies in its sector, and is more often than not a household name. While dividend payments are not absolutely necessary for a stock to be considered a blue-chip, most blue-chips have a record of paying stable or rising dividends for years, if not decades. The term is believed to have been derived from poker, where blue chips are the most expensive chips”

Plocka ut 10-15 kvalitetsbolag som varje år höjer sin utdelning, sitt still i båten och fylla på med kapital regelbundet. Detta är ett passivt ägande som ger god avkastning men man måste ha tålamod. När kapitalet ökar år efter år kommer det kanske se ut såhär:

 

Skärmavbild 2016-02-23 kl. 20.51.45

Någon svensk motsvarighet har vi inte ännu men det finns två bolag som närmar sig de magiska 25 åren, Castellum och Hufvudstaden.
När du köper utländska aktier är det lättast att äga dessa i en Kapitalförsäkring efter som man automatiskt får tillbaka källskatten på 15% på utdelningen.

Innan man väljer att investera i ett företag är det som vanligt viktigt att förse sig med så mycket information som är möjligt och ta egna beslut baserat på fakta.
Läs mer om amerikanska utdelningsbolag på www.dividend.com  eller här.

Lycka till i utdelningsvärlden!

Har det smugit sig in något faktafel i siffror eller text ber vi om ursäkt för det.

*S&P 500 (Standard & Poor’s 500) är ett aktieindex över 500 stora börsnoterade aktiebolag som handlas i USA. Det är det näst största indexet i USA efter Dow Jones. Företagen som räknas med i S&P 500 är alla amerikanska och har ett marknadsvärde på 5,3 miljarder US dollar eller mer.