hedgefonder

Hedgefonder: kassako för vem?

gdansk-85211_1920.jpg

Hedgefonder är ett märkligt fenomen som inger trygghet och enligt innebörden i namnet borde det också vara så. Men i de flesta fallen är det en mycket dålig idé att investera i en Hedgefond över tid. Varför, det kommer vi till alldeles strax.

Som investerare finns det mängder av fonder att investera i och vanligast är antagligen olika sorters indexfonder eller svenska, amerikanska, europeiska och globala fonder. Under senaste år har spararna blivit mer uppmärksamma på hur mycket avgifterna gör för den totala avkastningen. Detta tack vare information från sparekonomer, bloggar och andra oberoende ekonomiintresserade. Detta är bra, för vem vill betala dubbla priset för samma produkt?

Till skillnad mot andra fonder som är mer styrda i sin investeringsfilosofi kan hedgefonder växla mellan olika innehav som t.ex  obligationer, råvaror, aktier, valutor och de kan även använda sig av blankning och belåning. Många av Hedgefonderna tar ut en prestationsavgift som för investeraren skall kunna ses som att förvaltaren gör sitt bästa och detta inger en trygghet.
På Avanza finns det drygt 80 hedgefonder som är tillgängliga att investera i. En del har en hög tröskel för att kunna investera; Nektar med 500.000:- medan andra kostar 100:-. Med en avgift på 500.000:- föreställer man sig att detta också skall avspegla sig i avkastningen, men tyvärr inte. På fem år har Nektar endast avkastat 8,25%.

Skärmavbild 2018-11-03 kl. 17.02.22
Brummer och Partner beskriver fonden: Nektar är en hedgefond med inriktning mot relativprissättning i räntemarknader och makro. Fondens mål är att skapa absolut, uthållig och hög riskjusterad avkastning med låg systematisk korrelation med aktie- och obligationsmarknaderna.

När vi ändå är inne på Brummer så finns det en extremt dyr Hedgefond; Brummer Multi-Strategy 2XL som har totala avgifter på över 7%. Avkastningen har varit 25% under de senaste fem åren. Glädjande är att antalet ägare har halverats under denna perioden.

Vilka är vinnarna och förlorarna?
Jag har valt att titta på de Hedgefonder som funnits i minst fem år för att få ett längre historiskt perspektiv. Den solklara vinnaren men också den dyraste är Rhenman Healthcare Equity som avkastat 166% men till priset av över 8% i avgifter (löpande-, transaktion- och övriga avgifter).
Som tvåa kommer PriorNilsson Idea som avkastat 91% men som vid en första anblick ser billig ut med förvaltningsavgift på 0,20% men sen tillkommer den resultatbaserade avgiften på 2,36%.
Kändisinvesteraren Max Mitteregger som förvaltar Gladiator uppvisar en imponerande värdeutveckling på 84% under fem år och när man förlänger till tio år är avkastningen smått otroliga 462%. Detta är dock inte gratis då Gladiator tar ut stora avgifter och när man använder Avanzas avgiftsberäknare blir det ganska nedslående. 100.000:- i tio år till snittavkastning på 15% per år blir 404 556:- dock så äter avgifterna upp stora delar av summan och kvar blir 242 281:-.

Skärmavbild 2018-11-03 kl. 21.19.09

De tre exemplen ger trots allt bra avkastning men att betala dyra avgifter för ingenting är riktigt besvärande. Sju Hedgefonder ligger på minus efter fem år, ja Ni läste rätt, FEM år. Absolut sämst är Aktie-Ansvar Trendhedge med avgift på 3,28% som innefattar förvaltningsavgifter och transaktionskostnader. Avkastningen på fem år är -8,98% och detta blir särskilt besvärande när man läser följande: ”På grund av fondens strategi kan transaktionskostnaderna vara höga. Dessa kostnader debiteras fonden utöver andra kostnader som anges i avsnittet om avgifter. Målet för fonden är att över tid ge en positiv avkastning som inte förväntas korrelera med de traditionella tillgångsslagen aktier och räntebärande placeringar.”
Fonden är inte så populär då endast 10 personer på Avanza äger den, och det kännetecknar många av de sämst presterande Hedgefonderna. Ett undantag är Atlant Stability som har 4198 ägare på Avanza men som avkastat blygsamma 5,89% under fem år. Dock skall sägas att det är en Hedgefond baserad på företagsobligationer.

Det finns en Hedgefond som har noll ägare på Avanza och det är Peak Global Macro som själva skriver: ”Fonden har som målsättning att över en marknadscykel leverera en avkastning överstigande 10 % per år.” (En marknadscykel är odefinierat men kan innebära 4-8 år). Avkastningen under knappt tre år har varit -4,48%.

Skärmavbild 2018-11-03 kl. 22.15.59Det finns många sätt att jämföra Hedgefonder och mycket beror på vilken inriktning som de valt och därför kan avkastningskraven variera. Det finns inga ”säkra” Hedgefonder, för när marknaden sviktar gör även Hedgefonderna det. Till syvende och sist så är det resultateter och avgifterna som avgör och gillar Ni vad Ni ser, köp Hedgefonder. Annars finns det starka motiv till att inte göra det.

Sparabloggen.com

Annons

Vem vinner på Hedgefonder?

bench-1603432_1920.jpg

För tio år sedan gick Warren Buffett ut med en utmaning och slog vad om att att en billig Indexfond skulle få bättre avkastning under tio år än en dyr Hedgefond. I potten fanns en miljon dollar och hans motståndare blev Ted Seides, delägare i kapitalförvaltningsbolaget Protégé i New York.

Resultatet efter tio år var med råge till den billiga hedgefondens fördel då indexfonden stigit med 85 procent och hedgefonderna med 22 procent. Buffett investerade i Vanguard indexfond som investerar i S&P 500 (de 500 största bolagen i USA). Det som var avgörande var avgifterna som över tid äter upp avkastningen och den som är vinnare i slutändan är hedgefondsförvaltaren och inte spararen.

Hedgefonder
Grundtanken med Hedgefonder är att de skall ge avkastning både vid börsuppgång och nedgång med detta som marknadsföring låter det fantastiskt bra men verkligheten ser helt annorlunda ut och få lever upp till vad de lovar. Dessutom är avgifterna högre än för till exempel en aktivt förvaltad fond. En bra beskrivning finns på Fondkollen.se och ser ut enligt följande:

Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga aktiefonder. Målsättningen är att ge avkastning även i tider när världens aktiebörser sjunker i värde genom att det är tillåtet att låna, placera i optioner mm.
Hedge kan översättas med skydd och hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar på marknaden. Hedgefonder kan ha från mycket hög risk till låg risk. Det är vanligt med krav på minimibelopp vid insättning. Hedgefonder kan ses som ett komplement till aktiefonder särskilt på kort och medellång sikt. Hedgefonder är inte tillåtna i PPM-systemet.

  • Förvaltningen kallas “absolut” eftersom målet är positiv avkastning oavsett marknadens utveckling.
  • Friare placeringsregler än för andra fonder gäller.
  • Förvaltaren spelar en större roll.
  • Det är vanligt med höga minimibelopp för insättning i fonden.
  • Vissa hedgefonder har begränsningar när det gäller öppettider för köp/försäljning.
  • Avkastningsrelaterade avgifter är vanliga. (Kallas även för prestationsbaserade avgifter).

Om man går in på Avanza och letar upp Hedgefonder hittar man hela 83 Hedgefonder i sortimentet. Frågan är hur det ser ut med avgifter och avkastning?

Brummer Multi-Strategy 2XL är en mycket dyr Hedgefond som över tid inte kommer att skapa något mervärde åt investeraren. Avgifterna är enligt Avanza 11,66% uppdelade enligt följande:  Avanzas avgifter 1,00%, löpande avgifter 4,64%, transaktionsavgifter 3,09% och övriga avgifter 2,93%. Är det någon som är intresserad av denna hedgefond efter dessa fakta? Ja, men intresset faller. I november 2015 fanns det knappt 4000 personer på Avanza som anförtrodde sina pengar till Brummer och nu är det knappt 2000 personer.
Den fond som har presterat sämst på ett år BSF Emerging Markets har haft en avkastning på minus 17% och den som har avkastat bäst är Rhenman Healthcare Equity på 35%. Om man utökar till 5 år är det återigen Rhenman Healthcare Equity som är helt överlägsen alla andra Hedgefonder med 239% och den som presterat näst bäst är PriorNilsson Idea på 91%. Det som gör PriorNilsson Idea till vinnare är den mycket låga avgiften på endast 0,20%. Långt ifrån ockeravgifter från många andra Hedgefonder vars förvaltare bara berikar sig själva.

Hedgefonden Aktie-Ansvar Trendhedge beskriver i fondinformationen följande dravel: Skärmavbild 2018-01-04 kl. 12.33.48En dagligt handlad hedgefond som använder systematiska trendföljande handelsmodeller för att bedöma vilka investeringar fonden ska göra. De statistiska modellerna analyserar en marknads prisrörelser för att identifiera situationer där det föreligger en förhöjd sannolikhet för att framtida prisrörelser ska uppstå i en viss riktning, stigande eller sjunkande.

De borde kanske omvärdera sin modell då den på 5 år presterat -2,13%, tack och lov så äger för tillfället endast 8 personer på Avanza denna Hedgefond.

Resultat
Om man över en tidsperiod av 5 år jämför med SIX30 Return Index är det endast 4 av 47 Hedgefonder som slår detta index. Om vi förkortar till  3 år är det 7 av 55 Hedgefonder som är bättre än SIX30 Return Index. Om vi förkortar till 1 år är det 6 av 79 Hedgefonder som slagit Index.
Om man jämför detta med Aktiefonder är det 461 av 639 som slagit SIX30 Return Index under 5 år vilket är en avsevärt bättre genomsnittlig avkastning än Hedgefonder.
För den genomsnittlige spararen är det över tid mycket bättre att spara i billiga Indexfonder vars avgift är direkt avgörande för hur resultatet ser ut efter ett antal år. Dessutom presterar de flesta Hedgefonderna mycket sämre än Indexfonder vilket är ytterligare en orsak till att hålla sig borta från dessa ”komplicerade” produkter där förvaltaren tjänar mycket pengar och spararen är förloraren.
Om jag skulle tvingas välja bland Hedgefonderna är det en som sticker ut på grund av dess mycket låga avgift på 0,20% och bra avkastning; PriorNilsson Idea.

Vad gjorde då Buffett med pengarna han vann? När de bägge antog vadet skulle de skänka pengarna till valfri välgörenhet. Buffett har valde stiftelsen Girls Inc of Ohama som hjälper utsatta flickor.

Sparabloggen.com

Vad tusan ska man göra när börsen faller?

börskrasch

Under de senaste veckorna har det rapporterats om en orolig aktiemarknad. 8-10% har börsen sjunkit sedan i slutet av april och det spekuleras i huruvida det ska komma ett större ras eller om det bara är en liten sättning i marknaden.

Som aktiv följare av diverse podcasts, affärstidningar och olika forum är det en sak som senaste året har förenat dem; spekulationerna om börsen har gjort sitt för denna gången. Vi vet alla att förr eller senare inträffar det ett större eller mindre ras. Orsaken de två senaste gångerna var IT-kraschen i början av 2000-talet med ett fall på runt 65% och Finanskrisen där fallet under perioden juli 2007 till oktober 2008 var hela 57,8 %.

Står vi nu då inför en ny nedgång och vad är det som skall utlösa ett större fall på börsen? Det är det ingen som vet, en del säger att det kommer att fortsätta stiga medan andra tror på en nedgång.

Orolig, vad ska man då göra?
Den enklaste vägen är troligtvis att tro på att börsen under lång tid stiger och att kvalitetsbolag och billiga fonder med månadsspar är den bästa lösningen. Känner man dock på sig att många varningsklockor ringer kan det vara en bra idé att trappa ned sina innehav.
Kloka människor som förstår sig på finansmarknaden säger att man inte kan tajma marknaden. Att spekulera när stora upp- eller nedgångar ska inträffa är i princip omöjligt. Om man inte klarar detta återstår egentligen bara att åka med. Men är det den rätta vägen?

Hypotetiska lösningar
Sälj allt du har och ligg kvar med likvider samtidigt som du fortsätter att göra insättningar. Har du pengarna på ett Investeringssparkonto (ISK) kommer du att få betala skatt på de pengar du har på kontor (för tillfället 270 kr för varje 100 000 kr). Har du däremot ett vanligt Aktie- och fondsparkonto utgår ingen skatt om man inte gör vinst.
Med en liten risknivå och små avkastningskrav finns det en annan väg att gå: Räntefonder, obligationer och hedgefonder.

Räntefonder
När man sparar i räntefonder tar man en lägre risk vilket också medför att avkastningen är låg. Men det kan vara ett mycket bra sätt att säkra upp sina pengar under en period när marknaden är orolig. Det går att dela upp räntefonderna i olika kategorier: korta-, medellånga och långa räntefonder. Risknivån är högst med de långa räntefonderna.
Vad som styr risknivåer och avkastningen går att läsa på lar.snabber.se.
En favorit hos Sparabloggen är den korta räntefonder Spiltan Räntefond Sverige som genererat i snitt 2,8% de senaste fem åren. I den lågräntemiljö vi lever i kan man absolut inte förvänta sig mer. Vill man sprida riskerna bland de säkra räntefonderna kan man gå på Claes Hembergs räntetrippel: 1/3 SPP företagsobligation, 1/3 SEB företagsobligationsfond och 1/3 av Spiltan räntefond. Läs mer här.

Vad gäller medel- och långa räntefonder är det lite mer komplicerat och volatilt. Men i regel kan man säga att när marknadsräntorna är stillastående eller sjunker ger det avkastning på de långa räntorna. Just nu har de långa marknadsräntorna stigit och därmed gett negativt resultat för långa räntefonder.
Leta bland räntefonder hos Avanza här.

Företagsobligationer är en sorts ränta som företag får betala. Osäkra företag ger högre risk men också möjlighet till större avkastning medan stabila företag har lägre risk och därmed lägre ränta. Läs mer här.

Hedgefonder
En hedgefond är en fond som strävar efter positiv avkastning oavsett hur marknaden rör sig. Även om börsen och marknaden går nedåt är syftet med hedgefonden en positiv avkastning. Det åstadkoms genom att en hedgefond har friare placeringsmöjligheter än en traditionell aktie-, index- eller räntefond samt även att en hedgefond vanligen aktivt försöker minska sin risk.

Sparande i en hedgefond kan lika lite som andra fonder garantera att dina pengar ökar i värde. Däremot siktar fonden på att försöka motstå en marknad som går nedåt vilket innebär att om börsen går ned under en längre period strävar hedgefonden efter ett positivt resultat.
De flesta Hedgefonder är dyra och merparten tar ut en prestationsbaserad avgift samtidigt som du inte kan förvänta dig stor avkastning. Däremot kan det vara ett bra sätt att parkera pengar under oroliga tider.

Efter att ha tittat igenom det stora utbudet av Hedgefonder fastnade vi för följande:
Catella Hedgefond HF, Rhenman healthcare Eq L/S (månadsköp), Excalibur, Atlant stability, PriorNilsson yield, Aktie-Ansvar Graal Total, Aktie-Ansvar Graal HF, (månadsköp, 10000:-), Brummer Multi-Strategy (månadsköp, 20000:-). Om man har 100 000:- så är Gladiator en Hedgefond som har varit stabil under åren.
Leta bland Hedgefonder hos Avanza här.

Ett annat alternativ
Har du lån, passa på och amortera då vet du säkert att pengarna hamnar rätt.
Det är lätt att investera när börsen konstant stiger, vilket vi har vant oss vid under de senaste åren. Det är när börsen faller tillbaka som det gäller att agera klokt.
Bli aldrig girig, över tid finns stora möjligheter att få bra avkastning.

De exempel som har lyfts fram är absolut ingen garanti för framtida avkastning.

Lycka till med Era val!

Vilka olika sorters fonder finns det? Fondskolan del 2

Large_Svensk-TiaVilka av alla tusentals fonder ska man köpa? Det är en svår fråga att besvara eftersom det beror på vad du vill uppnå. Konkreta tips på fondportföljer kommer i senare delar av fondskolan, men det kan vara bra att börja med att prata om vilka typer av fonder det finns!

Efterfrågan av värdepapper är ganska stor, och växande. Detta har lett till att det finns en uppsjö av olika fonder att investera i. Man kan investera i aktiefonder som placerar pengar i jordens alla hörn och branscher. Men det stannar inte där! Dessutom finns det flera olika typer av fonder.

Denna stora variation kan kännas lite komplicerad och svår att få grepp om, men jag ska försöka reda ut begreppen lite grand i detta inlägg. För enkelhetens skull kommer jag att skala bort en del av de mer tekniska bitarna (som tex börshandlade fonder, så kallade ETF:er)

De fyra stora huvudtyperna av fonder är:
Aktiefonder
Räntefonder
Blandfonder
Hedgefonder

Aktiefonder

Aktiefonder är, som namnet beskriver, en fond kapitalet placeras fullt ut i aktier. Man skapar alltså en portfölj med bolag. Det kan i princip vara hur många bolag som helst, men minsta antalet bolag som en fond äger aktier i är 16. (Ganska vanligt är mellan 20 – 30 st, men i breda fonder kan det finnas 100-talet bolag.)

Aktiefonder har olika inriktningar, USA, globalt, Sverige, Kina, Thailand, Afrika, läkemedel, fastigheter mm mm. Risken ökar ju med specialiserad fonden är och hur riskabel den aktuella marknaden är. En globalfond har alltså mycket lägre risk än t.ex. en bioteknikfond eller en fond som investerar i ett litet tillväxtland (typ Pakistan eller liknande)

Förvaltningsavgiften för fonden brukar vara beroende på vilka kostnader som fonden dras med. En aktivt förvaltad fond, där förvaltaren lägger tid och energi på att försöka plocka ut de bolag som kommer gå allra bäst, har en högre avgift. Däremot indexfonder, som investerar jämt fördelat för att följa index, brukar vara billigare. De värsta fonderna är de som säger att de är aktiva, tar betalt som om de vore aktiva och sedan följer index eller sämre ändå.

Aktiefonder fondskolan2

Räntefonder

Räntefonder investerar i olika typer av räntebärande papper, så kallade obligationer. Detta är något av de minst riskfyllda fonderna som man kan köpa. Men även här finns det räntefonder som tar större risk, och därmed har möjlighet till högre avkastning (över tid)

Ordet ränta låter riskfritt, men finns trots allt risk. Risken med räntefonder kommer sig av flera faktorer. Dels finns det en valutarisk om obligationer är emitterad i en annan valuta en SEK, dels finns det en kreditrisk där obligationen emitterats av ett bolag som inte klarar av att betala obligationskupongen (räntan), dels att det finns en andrahands-handel med obligationspapper. Det gör att om räntorna går upp, så är det mer lönsamt med nyemitterade obligationer, vilket gör att värdet på de gamla obligationerna sjunker. För att få en bild av risken med just den räntefond som du vill köpa an du titta på vilken typ av räntefond det är och vilken riskklass den har. Ett annat tydligt sätt är att titta på hur hur den den avkastat historiskt. En hackig kurva med stora upp och ner gångar visar på en större risk, en jämn kurva som långsamt stiger visar på en lägre risk.

Korta räntefonder
Kort räntefonder investerar i obligationer som har en löptid på max ett år. Det gör att man har god översikt över hur räntorna ändrar sig, och därmed går risken ner. Att köpa korta räntefonder är lite likt att ha pengarna på ett räntekonto på banken. Räntan är för närvarande högre dock, och ingen bindningstid finns!

Långa räntefonder
Innehåller obligationer med längre löptider. Detta gör dem mer känsliga för ändringar i räntan. Generellt är risken lite större, men avkastningen lite högre.

High yield
High yield-fonder investerar i obligationer som emitteras av företag och stater som har en låg kreditvärdighet. Det finns alltså en mycket större risk att dessa inte kan komma att betala tillbaka, vilket göra att de tvingas betala mycket högre ränta. Detta medför att räntefonder med high yield-obligationer siktar på att ge en mycket högre avkastning, men också kan komma att gå ner mycket i tider av oro!

Räntefonder fondskolan2

Blandfonder

Blandfonder är fonder som innehåller en blandning aktier och obligationer. Man kan alltså säga att blandfonder ger dig en balans mellan säkrare räntepapper, men samtidigt en större avkastningsmöjlighet i form av aktieinnehav. Ett tryggare val än aktiefonder, och ett mer riskfyllt val än räntefonder.

När du investerar i en blandfond så ska du titta på de två delarna. Vad är inriktningen på aktierna (ofta global)? Hur stor andel finns investeras i aktier och hur stor del investeras i räntor? Detta ger dig en bättre uppfattning om hur riskfylld fonden är, och du kan köpa den fond som passar din riskvilja!

Information om blandfondens risk kan du få på tre sätt:

  1. Läs informationen om fonden. Där kan man se fördelningen mellan aktier och räntor, samt vilken inriktning som aktiedelen har.
  2. Många fondmäklare har ett mått på vilken risk som fonden har. Avanza har en bedömning mellan 1 och 5.
  3. Titta på fondens historiska avkastning. Ta fram en kurva på det. En kurva med stora upp och nedgångar har högre risk, jämfört med en som är jämnare.

Blandfonder fondskolan2

Hedgefonder

Hedgefonder är något av finansvärldens ingenjörskonst. Hedgefonderna har mycket friare regler för sina investeringar. De kan jobba med belåning för att öka avkastningen (och risken!), de kan handla i optioner och andra derivatinstrument för att försöka göra avkastning även om börsen går ner. Kort satt den sortens investeringar som är lite för komplicerade för den genomsnittlige spararen.

Ordet hedge kommer av ett engelskt uttryck där det står för skydd. Vilket ska stå för att hedgefonderna ska fortsätta gå upp även om världens börser går ner. Detta låter ju helt fantastiskt, men man ska veta om att hedgefonder oftast har en ganska hög förvaltningsavgift, och att det faktiskt har hänt att hedgefonder misslyckats med sina investeringar och fullständigt kapsejsat!

Kritiken mot hedgefonder har varit att de tar en alldeles för stor risk, en risk som kan vara svår för en vanlig småsparare att få grepp om. På senare tid har det dock dykt upp hedgefonder med olika risknivåer. Undersök risken med hedgefonden innan du investerar, så att du köper det du vill ha!

En hedgefond kan vara ett bra alternativ i tider då börsen sjunker.

Hedgefonder fondskolan2

Undersök och få tips på fonder! Använd de verktyg som finns på nätet!

Avanzas fondtorg
Nordnets fond, topp30

I nästa del av fondskolan ska vi titta lite på hur förvaltningsavgiften kan inverka på avkastningen på sikt! I sista delen (del 4) ska vi titta på lite konkreta fondportföljer för olika risknivåer, för den som vill kapitalsäkra sin investering och för den som tror på börsnedgång!

Kapitalskyddade investeringar – aktieindexobligationer – Bankerna skor sig!

Livboj
pixabay.com

Är du intresserad av att ta del av börsens möjligheter, men rädd att du ska förlora pengar? Då är du inte ensam! Dessutom är du målgruppen för storbankernas så kallade strukturerade produkter!

Går man in på sin bank idag och säger att man vill investera en summa pengar, men inte ta så stor risk så kommer man nog mest troligt ut med aktieindexobligationer, eller SPAX:ar som de kan kallas. Detta beror inte på att det är det som du tjänar mest på, utan på att det är denna produkt som banken tjänar mest på! Dessutom kan de sälja in den till dig med de lysande argumenten ”investera med möjlighet till bra avkastning, men inte ta så stor risk”. Vilket ju var det du bad om hela tiden. Jag ska motstå frestelsen att sabla ner de här strukturerade produkterna mer nu… men istället lämna det till andra som redan gjort det:

Per H Börjesson är kritisk till aktieindexobligationer i webb-TV inslag.
Sparrebellen vill förbjuda aktieindexobigationer till småsparare.

Men det finns ett enkelt och billigare alternativ till denna produkt. Ett alternativ som ger dig fördelen att du inte behöver betala avgifter (både redovisade och mer dolda) till banken, utan kan använda hela ditt kapital till höja din avkastning. Dessutom är chansen till högre avkastning större om du syr ihop produkten själv.

Hela konceptet går ut på att man kombinerar en fond med låg risk, och ganska säker avkastning, som en räntefond med en fond med större risk, med möjlighet till större avkastning, som en aktiefond. Sedan balanserar man dessa så att avkastningen på räntefonden täcker upp det belopp som man satsar i aktiefonden. På det sättet så man ändå en positiv avkastning, även om aktiefonden går ner Detta kan låta krångligt, men jag kan visa med en bild hur det hela hänger ihop:

AIO_illustration_staplar

Du köper en aktieindexobligation för 11 000 kr + courtage.
Banken lovar dig det nominella beloppet på 10 000 kr tillbaka.

Obligationsdelen / räntedelen växer såpass att det täcker upp det lovade beloppet. Sedan kan optionen (den del som växer med börsen) ge dig en eventuell avkastning om börsen stiger. Det är dock vanligt att man betalar en riskpremie, som banken inte lovar att betala tillbaka. Dessutom tillkommer det också ett courtage som banken tar direkt (ofta 1,5 %). Riskpremien och avgiften är alltså det man riskerar att förlora. Dock trycks det inte särskilt hårt på detta i de informationsblad jag läst… Där pratas det mest om ”kapitalskyddad investering”.

Hur som helst… Hur ska vi kunna sätt ihop något sådant här på ett bättre sätt? Jo, helt enkelt genom att göra samma sak. Vi köper en räntefond (som ju bygger på obligationer) med den största delen av kapitalet, och tar sedan en chansning med resten! Det är alltså inte krångligare än att köpa två fonder! Exempel:

Vi går till banken och vill tryggt investera 40 000 kr. Banken ger dig förslaget att investera 44 660 kr i en aktieindexobligation med inriktning med konsumtionen i USA.

Du börjar alltså med att betala 660 kr i avgift, och sedan riskerar du 4 000 kr… och kan max avkasta 20% + valutaeffekt på tre år.

Man kan också investera så här:

Tror på fortsatt stark börs i USA:
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Skandia USA (Avkastat 106,53 % på 3 år)

Mer global satsning: (Mindre risk ändå)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i SEB globalfond Lux (Avkastat 88,44 % på 3 år)

Tror på utveckling i Indien: (Högre risk, större chans!)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Carnegie Indienfond (Avkastat 76,54 % på 3 år)

Satsa på Sverige: (med lite högre risk)
90 % i Carnegie Corporate Bond A (Avkastat 18,54 % på 3 år)
10 % i Carnegie Sverigefond (Avkastat 111,64 % på 3 år)

Tror på börsnedgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BEAR 2 (Avkastar omvänt från börsen, men dubbelt! -68,83 % på 3 år pga börsuppgång)

Tror på börsuppgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BULL 2 (Avkastar dubbelt som börsen! +141,17 % på 3 år pga börsuppgång)

Vilket alternativ man väljer ovan beror ju på vad man tror börsen är på väg. Men man kan i alla fall ganska enkelt ge sig in och investera på börsen, utan att riskera att förlora alla sina pengar.
(Självklart är alla siffror ovan historiska… de senaste tre åren. Det enda man kan vara ganska säker på är att kommande tre år kommer inte att se likadana ut som de tre senaste. När börsen står på all-time-high kanske man inte ska ge sig in på börsen fullt ut.)

Men vad du gör… ge inte dina pengar till banken, utan sätt ihop ditt eget alternativ! Du kommer att tjäna mer på det, i 4 fall av 5, och ändå bra det femte!
Tänk också på att räntan just nu är väldigt, väldigt låg. Så länge räntan sjunker så är det bättre att ta en lång räntefond (som Carnegie Corporate Bond), men när räntorna stiger igen är det bättre att ta en kort räntefond (som Spiltan Räntefond Sverige)

Lycka till! Och flytta gärna in en del av sparkapitalet på börsen!

Skriv gärna en kommentar nedan med ditt eget alternativ till en aktieindexobligation!

Läs gärna rådet direkt från Per H Börjesson, på Sparrebellen.