investering

Asiatiska gränsmarknader, där tillväxten finns.

Filipinnerna.jpgCC2, 1, 2, 3.

Det pågår ett skifte på många håll i världen. Den industriella revolutionen sveper fortfarande över världen och formar om jordbruksregioner till industriregioner. Dessa områden brukar benämnas gränsmarknader/frontier markets. I dessa områden finns det stor tillväxt att ta del av! (och en hel del risk!)

Claes Hemberg på Avanza har varit på investerarresa i Asien och bloggat  och poddat därifrån. Jag lyssnade på poddavsnittet och fick en del inspiration till hur jag kan placera en del av mina investeringar. Att låta sitt kapital söka sig till de marknader där tillväxten är bäst är alltid en bra idé. (Se dock tillägg om riskhantering också…) Ska kapitalet avkasta så måste det finnas där tillväxten finns. Tillväxten är som störst där det finns utrymme att växa och utvecklas. Potentialen till detta måste vara som störst i regioner som ännu inte utvecklats så mycket.

Man kan (lite grovt) dela in världen i fyra kategorier; mogna marknader, tillväxtmarknader (emerging markets), gränsmarknader (fronter markets) och underutvecklade marknader. Bäst tillväxt hittar vi i tillväxtmarknader eller kanske främst gränsmarknader.

Några av de länder som har bäst BNP-tillväxt just nu finns i Asien. Tittar man på tidsperioden 2000 – 2007 finner man följande BNP-tillväxt: Indien 8%, Indonesien 7% och Filippinerna ~7%. Dessa siffror är en genomsnittlig årlig tillväxt. Det betyder att BNP fördubblas över en tioårsperiod! (Sverige har max haft 6,9% i BNP-tillväxt ett enstaka år 1970 )

Denna fantastiska tillväxt som de här länderna uppvisar under en sådan lång period beror dels på, som sagt, denna försenade ankomst av den industriella revolutionen. Det finns en enorm kraft i förändringen från en jordbruksekonomi till en industriell ekonomi. Det finns tecken på att de här länderna tar över stafettpinnen som världens tillverkningsregion. Denna omställning medför också att människor tar steget från fattigdom till en konsumerande medelklass. Vilket i sin tur också ökar BNP-tillväxten.

Andra positiva faktorer i landet när det kommer till BNP-tillväxt är en demografi med många arbetsföra och få gamla. (Snittåldern är 23 år!) Dessutom har de en ökande befolkningsmängd som ger stora möjligheter.

Detta sker dock inte helt utan svårigheter. Det finns enorma utmaningar att överbrygga. Infrastrukturen måste byggas ut, förbättras och effektiviseras. Det politiska systemet måste reformeras så att demokratin förstärks, korruption bekämpas och mänskliga rättigheter förstärkas. Något som de jobbar med och, till skillnad från ”oss”, har ett facit i hand som de kan utgå ifrån.

Hur investerar man då i de här länderna, eller gränsmarknader?

Svenska bolag med exponering i Filippinerna

Transcom WorldWide
Transcom_logo_blue_RGB

Transcom är en global specialist inom kundservice och kundnöjdhet. Företaget levererar lösningar inom kundtjänst, försäljning, teknisk support samt fakturabevakning, och påminnelsehantering. Företaget finns representerat i 23 länder. Bland annat Filippinerna.

Transcom hade en fantastisk omsättning före finanskrisen. Efter det så ser siffrorna inte lika fantastiska ut.

Atlas Copco
Atlas Copco

Atlas Copco är en global leverantör av kompressorer, vaukuumlösningar och luftbehandlingssystem. Atlas Copco har en relativt stor närvaro i Filippinerna.

Av dessa två bolag så är Atlas Copco det absolut bästa och mest stabila. Dock är det en enormt stort bolag där chansen till snabb tillväxt är liten. Trots detta har omsättningen i bolaget fördubblats på tio år! Ett mycket mer stabilt sätt att exponera sig mot marknaden således!

Fonder som investerar i Asiens gränsmarknader

Indien
Indien kan kanske inte benämnas som en gränsmarknad, utan hellre som en tillväxtmarknad. Dock är landet så enormt stort att vissa delar ligger väldigt långt fram, medan andra delar har hela sin utvecklingspotential kvar. Det finns en hel mängd med fonder som investerar i Indien. Några av de jag tyckte verkade bäst är

Indonesien
Möjligheten att investera i Indonesien är mer begränsad än Indien, men det går ändå. Den fond jag fastnade för är

Filippinerna
Även antalet fonder som investerar i Filippinerna är ganska få. Det finns dock ett svenskt fondbolag som driver en sådan

Breda fonder
Det finns även fonder som ”hjälper” fördela kapitalet i flera olika länder och regioner

 

Riskhantering
Innan man investerar i dessa regioner måste titta på riskexponeringen. Utvecklingen på de här marknaderna är inte spikrak och utan hinder. Risken i varje enskild marknad är stor. Risken för hela kategorin är stor. Därför bör man begränsa sin exponering. Kanske högst 1% av kapitalet i varje enskilt land? Max 5% – 10% i gränsmarknader totalt?

När du bestämt hur mycket du vill investera här finns det två metoder att använda. Antingen investerar du i svenska bolag med stor exponering i regionen, eller så investerar du i en fond som i sin tur exponerar här. Man kan även titta på gränsmarknader på andra ställen i världen:

Ett upplägg skulle kunna vara:

1% Indien
1% Indonesien
1% Filippinerna
1% Ryssland
1% Pakistan
1% Brasilien

6% totalt i olika länder

Andra intressanta länder/regioner att investera i kan vara Vietnam, Thailand, Taiwan, Mexico, Baltikum, Balkan, Spanien eller Turkiet. Det gäller att undersöka ländernas potential och utveckling. Glöm inte att väga in politiska och etiska aspekter!

Lycka till ute i världen!

Som du sår får du skörda… så ultimat!

Crops pixabaypixabay.com

I ett inlägg för ett par veckor sedan försökte jag koka samman en hel mängd rekommenderade utdelningsbolag till den ”ultimata utdelningsportföljen”. Det som återstår nu är att se om portföljen varit så bra. Om man sått sina pengar i denna portfölj, har man då kunnat skörda en stor skörd?

På $parabloggen förordar vi framförallt stabila bolag, långsiktighet och regelbundet sparande. Med detta framför ögonen så tänker vi oss följande scenario: För tio år sedan tog vi vårt långsiktiga sparande (100 000 kr) och placerade det jämnt fördelat i utdelningsportföljen. Sedan tar vi ett ordentligt tag i vår privatekonomi och börjar spara 10% av vår lön (2 gemensamma löner ~ 5 000 kr/mån.) Givetvis kan du anpassa beräkningen till vilka värden som passar dig. Jag lägger ut excel-filen här. (Klicka på länken… filen öppnas från onedrive. Där kan du ladda ner den med valet till höger under punkterna.)

Följer man detta spartempo, att börja med 100 000 kr och sedan 5 000 kr i månaden har man lagt undan en saftig summa på 700 000 kr på 10 år! Det är ju en fantastisk summa! Men då räknad helt utan avkastning. Hade man investerat i utdelningsportföljen istället hade man haft ett kapital på 2 030 550 kr! Det motsvarar en avkastning +190%. Det är riktigt bra på 10 år.

Utveckling år för år ser ut så här:
Ultimatportfölj utv 10 år graf
Finanskrisen syns, men minskas rejält av mer insatt kapital och återinvesterad utdelning. Insättningar har inte skett sista året än, men det blir 10 insättningar inkl år 2006.

Det verkar ju nu som om portföljen kanske är lite ultimat trots allt! Men om man skärskådar de olika innehaven var och en för sig så ser det lite annorlunda ut:
Ultimatportfölj bolag utv 10 år

Vi har investerat 70 000 kr i vardera bolag + återinvesterat utdelningarna. I storleksordning är innehaven nu värda:
Bolagsvärde

För att få en tydligare bild över utvecklingen i de enskilda bolagen kan man se utveckling som graf:
Bolag utv 10 år graf

Det innehav som är värt mest (Bilia) är värt 6 gånger så mycket som det som är värt minst (Ratos)! Det är en enorm skillnad! Ratos har dessutom avkastat negativt över perioden, trots inkluderad utdelning. TeliaSonera har heller inte rosat portföljen med så stor avkastning. Det känns som att vissa delar av portföljen inte var så ultimat trots allt…

Bilia, SJR in Scandinavia och Nibe är de innehav som avkastat bäst. De har haft en historik som präglats av både en attraktiv utdelning och en stark tillväxt. Det är en denna kombination som verkligen gett ett bra resultat.

För att själv försöka hitta bolag som dels har en stor tillväxt (en omsättning som ökar), har bra vinstmarginal (gör vinst på omsättningen) och delar ut en del till aktieägarna kan du med fördel se detta på borsdata

Nu är det väldigt svårt att dra jättestora slutsatser om de olika innehaven framgent. Historiskt hade det varit mycket bättre att investera i något annat än Ratos och TeliaSonera. Men tar man Ratos som exempel så har vi köpt ”billiga” aktier under lång tid. Om kursen nu skulle börja stiga i Ratos igen (kapitalet från en ev. försäljning av Arcusgruppen kanske ger en möjlighet till bra affärer) så kommer det innehavet att ha stor potential. Men framtiden får utvisa, och jag vill se tecken på vändning innan jag köper.

Det är väldigt roligt att undersöka hur olika innehav hade avkastat historiskt, att back-trejda portföljer. Men det är alltid lätt att back-trejda. Hade det back-trejding gett avkastning hade alla varit miljonärer! Men det enda som är viktigt är vad som händer i framtiden, och framtiden står skriven i stjärnorna!

Historisk avkastning är inte en garanti för en framtida avkastning… men som någon sa; ”Vi har en tendens att gå upp samma tid varje dag, åka till jobbet samma väg varje dag, att lösa problem på samma sätt imorgon som vi löste dem igår…”. Historiken är ju ett kvitto på någonting!

Lycka till!

Estelles aktieportfölj – eller jobba inte ihjäl dig!

Estelle
Prinsessan Estelle. Fotograferad vid Haga slott, november 2015. (C) kungahuset.se

23 februari 2012 föddes prinsessan Estelle. Det var stora rubriker och många artiklar om händelsen. En tidning som uppmärksammade det hela var Dagens Industri. På $parabloggen är vi inga utpräglade rojalister, men Di startade i samband med detta en aktieportfölj som de ämnar ge till Estelle på hennes artonårsdag. Det är denna portfölj som vi ska ta och titta lite närmare på.

Portföljen startades som sagt 2012. Upplägget är att 100 000 kr investeras i 10 svenska kvalitétsbolag med ett långt investeringsperspektiv. Portföljen följs upp en gång om året (vid Estelles födelsedag) där man eventuellt byter ut innehav om det visar finnas mer potential någon annanstans. Detta är ett upplägg som jag tror skulle passa många småsparare också. Att bygga en portfölj enligt:

  • 10 stycken bolag i portföljen.
  • Välja relativt stora kvalitétsbolag som är hyfsat stabila.
  • Inte peta för mycket i portföljen. Följ upp en gång om året ungefär.
  • Återinvestera utdelningarna i bolagen.

Frågan är om man kan nå någon framgång med en sådan ”enkel” strategi? Kan det leverera någon större avkastning? Vi har samlat in artiklarna om Estelles portfölj från Di och sedan följt upp utvecklingen genom åren (utan att bry oss om att Di redan presenterat resultat… 😉 )

Di:s artiklar kan ni läsa nedan.
2012
2013
2014
2015
2016

Även Affärsvärlden  skriver om portföljen.

Ett nedslag i portföljen februari 2015.
0222-Estelle-Portfolj-www

Hur har då portföljen sett ut genom åren? Vi har satt ihop lite grafik som visar innehaven år för år:
Portfölj ändringnamn

Det har skett 4 byten genom åren. Byten som man kan fundera över, men det är alltid lätt att back-trejda.

För att se hur utvecklingen ser ut har vi simulerat portföljen genom att använda historiska kurser för 23 februari för respektive år. Vi ”köpte” först bolagen jämnt fördelat, och behöll sedan innehaven år efter år. Utdelningarna återinvesterades i respektive bolag. Vid ett byte så lät vi hela kapitalet flytta från det ena bolaget till det andra, utan att flytta något kapital. Det är inte exakt så som Di gjort, därför får vi heller inte exakt samma resultat. Vår utveckling ser ut så här:
Portföljutveckling tabell

Utvecklingen på börsen har varit stark under perioden, med en nedgång på slutet. Börsen har som bekant fallit sedan 27 april 2015. Denna portföljen håller dock emot nedgången bra!

Utveckling diagram

Under en fyraårsperiod har portföljen avkastat 80,89 % och under samma period har SIX30 Return Index avkastat 44,67% (Från 127,62 den 23 februari 2012 till 184,63 den 23 februari 2016). Portföljen har alltså avkastat nästan dubbelt så bra! Med enbart 4 byten! Man kan få bra betalt även med lite arbete.

Poängen är att man inte måste jobba jättemycket med portföljen. För många investerare kan det faktiskt vara bättre att inte handla för mycket, utan hitta kvalité och handla någon gång om året. Är du osäker på om du själv kan hitta bra bolag, så kan du alltid ta rygg på någon annan. Följ den här portföljen till exempel, eller kika i de framgångsrika sverigefondernas portföljer!

Lycka till med investeringarna!

Den ultimata utdelningsportföljen?

portfölj

Det mest ursprungliga investeringsstrategin kring aktier är att man satsar en summa pengar som används för att bygga ett aktiebolag. Om allt sedan går väl kan man få del av vinsten i framtiden. Man planterar sitt sparkapital i marken, och med tiden kan det växa upp ett pengaträd som ger dig frukt varje år. Lämnar vi liknelserna så handlar det alltså om utdelning!

Att jaga kortsiktiga utdelningar tror jag inte mycket på. Ibland har jag sett frågan ”vilket datum man måste äga aktien för att få del i utdelningen?”. Vilket skulle kunna tyda på att man köper aktien precis innan utdelningen, för få utdelningen och sedan sälja aktien ganska fort efteråt. Kanske kan man trejda på det viset, men så snabb är i alla fall inte jag.


Stöd sparabloggen.com, öppna ditt konto på Avanza nu!

Man kan också använda en sorts långsam swing-trejd-strategi, där man handlar på sig starka utdelare när de står på en låg ”årsnivå”. Man köper alltså i slutet av sommaren, när fokus flyttas från årens vinster (som är läskigt realistiska) till nästa års vinster (som givetvis är rosiga och starka)! Sedan väntar man till strax efter utdelningen och inkasserar (ibland) en överavkastning.

Strategin som jag gillar mer är att försöka hitta bolag som utvecklas tämligen starkt och dessutom gör en del vinst som delas ut till aktieägarna. Jag ser det som det där fruktträdet som växer varje år, och dessutom ger god frukt! Men ärligt talat… vem letar inte efter sådana bolag? Jag har hur som helst kollat runt lite på nätet och försökt hitta olika förslag på utdelningsportföljer som kunnigt folk tipsat om:

När det finns så mycket olika att välja på känns det svårt att veta vad man ska ta. För att bringa lite mer ordning i denna djungel så samlade jag ihop alla de olika förslagen, satte portföljerna sida vid sida helt enkelt.

Metaportföljer data utdelning

Det känns dock fortfarande svårt att få en överblick över vilka bolag man ska välja. Har du stort förtroende för någon av ovanstående personer så kan du alltid följa just den personens rekommendation. Vi har valt att smälta samman all information i en big data-analys (med nio datakällor… 😉 och se vad som poppar fram!

Metaportföljer sammanräknat1 utdelning

Nu blir bilden tydlig över vilka bolag som har flest rekommendationer. Av detta har vi satt ihop en portfölj med 10 olika utdelningsbolag. Vi tar (i stort sett) de 10 översta och sätter ihop en portfölj. Dock så har vi några bolag som påminner om varandra ganska mycket. Tele2/TeliaSonera är ganska lika och Handelsbanken/Swedbank verkar ju i samma bransch. Här kan man alltid välja det bolag som man har störst förhoppningar om. Vi väljer TeliaSonera över Tele2 (för en jämnare direktavkastning) och Handelsbanken före Swedbank (för en lång och strålande historia ). Istället tar vi bolag 12 på listan. Ett bolag som har en stabil och (i alla fall i närtid) ständigt stigande utdelning: Nibe. (Gillar man inte den låga direktavkastningen så kan man ta Axfood istället. Dock använder Nibe sin vinst på ett bra sätt och har vuxit mycket istället vilket är bra för aktiekursen)

Den framtagna utdelningsportföljen ser du ut så här:

Denna portfölj har en ganska imponerande historia sett tio år bakåt. Direktavkastningen har i snitt varit 5,32%, om bolag hela tiden varit viktade lika. Det är inte illa!

Ultimata utdelningsportföljen

Detta är givetvis inte den ”ultimata” utdelningsportföljen, om det nu ens finns någon sådan. Någon av de tipsande är kanske mer träffsäker än någon annan, och då borde man följa hans eller hennes portfölj istället. Men eftersom vi nu inte vet vem vi ska följa kan denna sammanräkning kanske hjälpa till att minimera felen. Använd sammanställningen som inspiration till din egen portfölj!

Till nästa vecka ska jag back-trejda den här portföljen och se hur det gått om man investerat i den för tio år sedan och sedan återinvesterat utdelningarna, samt haft ett månadssparande. Hur står sig bolagen då? Återkom om en vecka!

Vill du se resultatet av back-trejdingen? Läs här.

Utdelningsaktier – inspiration

utdelningsäpplenpixabay.com

Jag brukar se på aktieutdelningar som frukten på ett träd. Trädet fortsätter att växa i konkurrens med alla träd runtomkring. Varje år bildas ett litet överskott av energi som används till att bilda frukt. Likadant är det med bolag. De konkurrerar och växer. Förhoppningsvis bildas det en vinst, som delvis kan delas ut aktieägarna.

Det finns olika sorters bolag. Nya snabbväxande bolag som ännu inte börjat dela ut vinst. Gamla utvecklade bolag som delar ut en stor del av sin vinst varje år. Om man investerar i de snabbväxande bolagen som faktiskt lyckas och blir framgångsrika kan man tjäna stora pengar. Det är dock inte så lätt. Inget jag rekommenderar till nybörjare, eller de som inte ständigt vill bevaka sina investeringar. Istället rekommenderar jag alla att ha stabila bolag med god utdelning som basen i sin portfölj, speciellt om du är ny på aktiemarknaden.

Men hur hittar man stabila utdelningsbolag? Givetvis kan man fråga runt och få tips på olika håll. Men man måste alltid göra sin egen läxa läsa in sig på bolagen man investerar i. Att hitta utdelning och direktavkastning kan man göra på de flesta plattformar som Avanza och Nordnet. Men får att få lite historik måste man gå bakåt i tiden. Ett sätt är att läsa bolagets årsrapporter. De hittar man på bolagets hemsida. (enligt reglerna måste bolagen offentliggöra denna information på sin hemsida). Men det kan vara ett drygt arbete att läsa årsrapporter för 10 – 20 år bakåt i tiden. Som tur är finns informationen på andra ställen på nätet.

borsdata är en webbsida där information om börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA finns tillgängligt. Sökbart och sorterbart! Man kommer åt en hel del information gratis, men vill man komma åt allt måste man köpa sig ett medlemskap.

$parabloggen tittade lite på stabila utdelningsbolag. Vi slog våra kloka huvuden ihop och plockade fram ett axplock var med bolag som delar ut bra med pengar:

TeliaSonera
Ratos B
Handelsbanken
Axfood
Skanska
HiQ International
Nolato B
Öresund
Beijer Alma B
Malmbergs Elektriska B
Acando B
Svolder B
Vitec
SJR
H&M
NIBE
Beijer Ref
SCA
Castellum
Hufvudstaden
eWork
Tele2

Tar man det hela sedan ett steg längre och tittar på historiken på direktavkastningen 10 år bakåt i tiden så får man en uppfattning om hur utdelningen brukar se ut.

Sparabloggen utdelningsbolag
Ur denna tabell kan man sedan få lite inspiration till sin egen utdelningsportfölj! Tänk bara på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Detsamma gäller för utdelningar och direktavkastning!

Mer inspiration till utdelningsportföljer kommer snart!
Lycka till med äppleträden!

Spara för livet med utdelningar

usa-flagga_102100837

Vi har skrivit om utdelningar många gånger förut och det är en del av vår investeringsfilosofi. Tänk långsiktigt, så kommer avkastningen att ramla in år efter år. Men kan det vara så enkelt?

I USA finns det bolag som kallas för “Dividend Aristocrats” eller “Dividend Champions” och det är bolag som har höjt utdelningen oavbrutet i minst 25 år. *S&P 500 utdelnings aristokrat index spår deras prestanda och består i huvudsak av stora, välkända blue-chip företag. Standard & Poors tar bort företag från indexet om de misslyckas med att öka sin utdelning från föregående år. Indexet uppdateras årligen i januari.

Chansen att dessa bolag skulle fortsätta höja utdelningen är tämligen god vilket också innebär att man sätter stabilitet i första rummet. Många investerare har byggt sin filosofi på att äga dessa bolag och låta utdelningen löpa på år efter år.

Lågkonjunkturen 2008-2009 orsakat att många företag, såsom Bank of America, General Electric och Pfizer togs bort från listan. Ett företag tas bort från listan om det inte ökar sin utdelning eller om den tas bort från S&P 500.
Styrkan i utdelningsaristokrater ligger inte bara i deras förmåga att ständigt öka utdelning till aktieägarna, men också att dessa företag historiskt sett gått bättre än S&P 500 och är mindre volatila.

Skärmavbild 2016-02-19 kl. 21.12.39.pngSkärmavbild 2016-02-20 kl. 08.40.53

 

 

 

 

 

 

 

Blue-chip företag
Bäst beskrivet av vad begreppet Blue-chip företag kan man läsa i denna text:

”Stock of a large, well-established and financially sound company that has operated for many years. A blue-chip stock typically has a market capitalization in the billions, is generally the market leader or among the top three companies in its sector, and is more often than not a household name. While dividend payments are not absolutely necessary for a stock to be considered a blue-chip, most blue-chips have a record of paying stable or rising dividends for years, if not decades. The term is believed to have been derived from poker, where blue chips are the most expensive chips”

Plocka ut 10-15 kvalitetsbolag som varje år höjer sin utdelning, sitt still i båten och fylla på med kapital regelbundet. Detta är ett passivt ägande som ger god avkastning men man måste ha tålamod. När kapitalet ökar år efter år kommer det kanske se ut såhär:

 

Skärmavbild 2016-02-23 kl. 20.51.45

Någon svensk motsvarighet har vi inte ännu men det finns två bolag som närmar sig de magiska 25 åren, Castellum och Hufvudstaden.
När du köper utländska aktier är det lättast att äga dessa i en Kapitalförsäkring efter som man automatiskt får tillbaka källskatten på 15% på utdelningen.

Innan man väljer att investera i ett företag är det som vanligt viktigt att förse sig med så mycket information som är möjligt och ta egna beslut baserat på fakta.
Läs mer om amerikanska utdelningsbolag på www.dividend.com  eller här.

Lycka till i utdelningsvärlden!

Har det smugit sig in något faktafel i siffror eller text ber vi om ursäkt för det.

*S&P 500 (Standard & Poor’s 500) är ett aktieindex över 500 stora börsnoterade aktiebolag som handlas i USA. Det är det näst största indexet i USA efter Dow Jones. Företagen som räknas med i S&P 500 är alla amerikanska och har ett marknadsvärde på 5,3 miljarder US dollar eller mer.

 

Skanska – ett utdelningscase

Skanska projekt

Skanska bygger WTC i Växjö.

För någon vecka sedan skrev vi ett litet tröstefullt inlägg om att även i börsens mörker kan utdelningarna lysa upp tillvaron. I det inlägget plockades Skanska fram som ett exempel på bolag som delar ut en del pengar. I vårt inlägg undersökte vi hur en investering på 200 000 kr hade utvecklats på 20 år, inklusive utdelningar. Det visar sig att utdelningar gör en hel del skillnad med tiden!

Att kvalitetsbolag med höga utdelningar är ett bra sätt att få en bra avkastning på sikt på börsen. Men det finns två intressanta sätt att ta hand om den där utdelningen. Det ena sättet är att betrakta utdelningen som en extra lön, och använda den till något kul. Det andra sättet är att återinvestera utdelningen i bolaget för att efter hand ta del av den fantastiska ränta-på-ränta-effekten. Men kan det verkligen göra så stor skillnad? Vi undersöker! Låt oss säga att vi investerar 200 000 kr i Skanska 1996. (200 000 är en avsevärd summa, och var mycket mer för 20 år sedan.)

Om vi tar det första exemplet så kommer vi att plocka ut utdelningen som en sorts lön. Den kan täcka årets semester eller något liknande. Då kommer investeringen att utvecklas så här:*

Skanska utdelning som lön

Tar vi istället och väntar lite med att konsumera upp utdelningen, och i stället återinvesterar utdelningen i nya fräscha aktier i bolaget, så kommer investering att utvecklas så här:

Skanska utdelning återinvesteras

Det är en ganska avsevärd skillnad! På depån finns i ena fallet 1 700 000 kr och i andra fallet 600 000 kr! För att jämförelsen ska bli rättvis måste vi dock räkna in den aggregerade utvecklingen till värdet på aktierna. Det har ju plockats ut över 400 000 kr i utdelningslön under tiden! Trots det så är det en avsevärd skillnad:

Jämförelse tabell Skanska

Skillnaden på investeringen blir ca 700 000 kr! Eller 757% mot 422% utveckling. Båda siffrorna är fantastiskt bra, men 757% i utveckling är mer fantastiskt! Tittar man på värdeutveckling i graf ser det ut så här:

Jämförelse diagram Skanska.PNG

När man ser skillnaden som diagram så ser man tydligt hur ränta-på-ränta-effekten fungerar. I början ser man inte så stor skillnad, men med tiden så stiger det allt mer. Skulle man titta på 30 år eller 40 år så skulle skillnaden vara helt otroligt otrolig!

Att köpa högutdelare och sedan återinvestera utdelningen är den strategi som aktiestinsen Lennart Israelsson använt för att omvandla 600 kr till 140 000 000 kr. En fantastisk placering, som möjliggjorts av ränta-på-ränta-effekten och tid.

Skanska har under denna 20 års period haft 5,5% direktavkastning i snitt. Inte alls illa! Frågan är om det finns fler utdelningscase där ute? Vilka utdelningscase tittar du på? Lämna gärna en kommentar och tipsa. Vi är ständigt på jakt efter nya! Är du ute efter inspiration kan du alltid ta en titt på vårt inlägg om utdelningsaristokrater.

Läs mer om de bolag som delar ut mest 2016 på Nordnetbloggen!

Lycka till!

 

* I alla exempel ovan har jag förenklat något genom att bortse från skatte-effekter, courtage mm. Lite felaktigt, men poängen är densamma. Och jag orkar inte göra om nu…

P/E-talet, en liten fingervisning om värdering

PE.png

P/E-talet kan användas för att ge en fingervisning om hur högt värderat ett bolag är.

Det finns en mängd olika nyckeltal som används för att jämföra aktier och bolagsvärderingar. Tittar man i listan på Avanza så radas de upp: Börsvärde, direktavkastning, YOC, volatilitet, beta, p/e-tal, p/s-tal. Förkortningar och obegripligheter… eller? Direktavkastning och p/e-talet brukar vara två som man lär sig ganska tidigt i sin investerarkarriär. De är nämligen relativt enkla att förstå.

I detta lilla inlägg ska jag skriva lite om p/e-talet, eller price-earnings-ratio som termen är på engelska. Det står för kvoten mellan priset/vinsten, eller hur många kronor man får betala för varje intjänad krona på företaget. Man kan säga att det blir som jämförelsepris för företaget. Kronor/kg på ett ungefär.

Tittar man på några utvalda bolag på LargeCap, OMX Stockholm så finner man (21 jan 2016) **

  • p/e: 5,50 för Melker Schörling
  • p/e: 7,76 för Fastighetsbolaget Balder
  • p/e: 12,87 för Handelsbanken
  • p/e: 13,16 för Industrivärden C
  • p/e: 13,84 för SKF B
  • p/e: 15,08 för Trelleborg B
  • p/e: 22,63 för Hennes & Mauritz
  • p/e: 72,70 för Fingerprint Cards B
  • p/e: 495,14 för SOBI (Swedish Oprhan Biovitrum)

Det är en ganska rejäl spridning från 5,50 till 495,14. Det verkar ju lite konstigt att det kan variera så fruktansvärt mycket. Melker Schörling är värderat till 5,5 gånger årsvinsten, och SOBI till hela 495 gånger årsvinsten. Det verkar relativt enkelt att lista ut vilket bolag man ska investera i!

Nu finns det ju en hel del mer bakom detta. Bakom p/e-talet (eller kanske främst aktiekursen) finns ju en del andra faktorer än bara jämförpris. Bolagen är ju sinsemellan inte helt jämförbara. Vissa bolag är i en stark utvecklingsfas och växer så det knakar. Det gör ju att vinsten kommer att stiga rejält i framtiden. Dagens aktiekurs är ju som bekant baserad på framtida vinster. Dessutom är bolag i olika branscher inte heller jämförbara. Man kan inte klumpa ihop ett investmentbolag (som Melker Schörling) med ett tillväxtbolag som SOBI. Det blir som att jämföra literpriset på mellanmjölk och vodka. (Det spelar inte ens någon roll om det är laktosfri mjölk. Det blir inte samma sak.)

Kort kan man säga så här:

Investmentbolag värderas utifrån de bolag som de äger, och deras framtida vinster. P/E-talet för investmentbolag är (nästan) alltid väldigt låga, går inte att jämföra med andra typer av bolag och ganska intetsägande. Istället använder man substansrabatt. (Priset på investmentbolag jämfört med värdet på de underliggande bolagen)

Banker värderas också lite speciellt jämfört med andra bolag. De verkar på en mogen bransch, som inte väntas växa explosionsartat eller hitta nya nischer så fort. De svenska storbankerna är dessutom så stora och befinner sig i något av en oligopol-situation, så de kommer nog inte dubbla sin omsättning till nästa år. Kanske inte ens näst-nästa. Därför har de ofta ett lägre p/e-tal i närheten av 10 eller så.

Fastighetsbolag har också en speciell värdering. De har i regel väldigt stora värden inbakat i kursen (i och med alla fastighetsbestånd) samt lite blygsammare inkomster i form av hyresintäkter. Därför kommer p/e-talet att blir lägre.

Industribolag och konsumentbolag är den sortens bolag där p/e-talet fungerar som bäst. De har relativt stora intäkter (jämfört med fastighetsbolag t.ex.) och värdet baseras till stor del på just vinsten. Sedan finns det en massa olika undantag och parenteser. Cykliska bolag har ett p/e-tal som ändras i takt (eller i baktakt) med konjunkturen osv.

Tillväxtbolag som Fingerprint Cards och SOBI värderas ofta väldigt högt i p/e-termer. De befinner sig i en stark tillväxtfas och aktiekursen baseras ju på de förväntade vinsterna nästa år, eller näst-nästa. Detta gör att p/e-talet ofta är väldigt högt. Ibland är det så med rätta, ibland infrias aldrig förväntningarna.

Ska man sammanfatta så är p/e-talet en sorts jämförpris, men det går inte att jämföra priset på vitt skilda bolag. För att förfina och förbättra jämförpriset har andra nyckeltal plockats fram, till exempel PEG-talet. Men det blir mer och mer komplicerat, och beräkningarna bygger mer och mer på förväntningar (vilket även spekulativa aktieköp gör). Varför jag väljer att släppa taget här.

Men en liten demonstration av aktievärdering med hjälp av p/e-tal kan ju vara intressant. Det talas mycket om verkstad/industri nu. En bransch som tagit mycket stryk tidigare. Vad ser vi om vi jämför olika bolag med p/talet och direktavkastningen? (Jag brukar titta på direktavkastning för att på något sätt se på hur bolaget själva ser till sitt behov att använda sin vinst. Lite trubbigt då en del delar ut lite mer än vad som är riktigt bra…)

pe direkt jämför 2016 jan

Ett urval av verkstadsbolag, före rapporterna (21 jan -16)

pe direkt jämför 2016 feb

Samma lista ett par veckor senare. (13 feb – 16)

Efter ett urval, helt ur eget huvud, så kan vi se att det ”billigaste” bolaget är Nolato och det ”dyraste” SAAB. Dessutom så delar Nolato ut knappa 4%, medan SAAB delar ut knappa 2%. Plockar man sedan fram några bolag som ser aptitliga ut, i denna lista så har SKF en hög direktavkastning och (relativt) lågt p/e, likaså Atlas Copco. Däremot börjar det att se lite dyrt ut med HEXPOL med p/e 20. (En liten fingervisning finns här.)

Man kan alltså med hjälp av P/E-talet och direktavkastningen börja sortera lite bland bolagen.  Men allt beror på vad vi tror att bolagen kommer att göra för vinster i framtiden. Stiger vinsterna kraftigt så blir p/e-talet automatiskt lägre.

Detta kan man enkelt se genom att jämföra vad som händer i listorna före och efter en rapportering och en ganska kraftig kurskorrigering, som vi haft senaste tiden.

  • SKF har sjunkit i listan. Kursen har nämligen stigit på ett inspirerande sätt den senaste tiden.
  • SAAB stiger från en sista plats till att lägga sig i mitten. SAAB gjorde ett suveränt Q4, och vinsten ha stigit. Kursen har inte hängt med, vilket plockat ner P/E-talet från höga 31 till 19.

 

Tittar vi på en uppdatering av den första listan som jag tog ut så ser det ut så här:

pe direkt jämför 2016 feb blandat

SOBI ligger fortfarande på ett skyhögt P/E-tal. Det speglar de höga förväntningarna som finns på bolaget, och många säger att det är fint bolag. Dock behöver de dubbla sin vinst 5 gånger så är de nere på p/e 15… Om de inte klarar att dubbla vinsten 5 gånger, så måste kursen ner för att samma värdering ska nås. (Sedan kanske inte p/e 15 är en korrekt värdering för SOBI?)

Tittar vi på Fingerprint Cards så har p/e-talet sjunkit från dryga 70 till knappa 30. En halvering alltså. En del av denna ändring är en kurs som gått ner ca 20%, men också ett suveränt vinstlyft från -144,0 miljoner (2014) till +798,3 miljoner (2015). Tror man på en fortsatt vinsttillväxt i samma takt så är p/e 30 kanske billigt. Om de inte fortsätter öka vinsten lika mycket så…

Så p/e-talet kan vara en lite pusselbit i din analys av bolagen. Jag hoppas du fått ett verktyg till att använda i din jakt på köpvärda bolag!

Vill du läsa mer så kika in hos Günther Mårder. Han har dessutom fler länkar om du vill läsa ännu mer.
Happy analysing!

Pausa din portfölj med björnfond!

bullbear

imgarcade

Reklambilden visar hur den skicklige investeraren rider både tjur- och björnmarknaden med sådan skicklighet att portföljen stiger i värde oavsett vilken marknad han befinner sig i. Detta är givetvis möjligt, men det är ytterst få som klarar av att tjäna pengar både i uppgång och nedgång. De som försöker och misslyckas förlorar dessutom pengar även på sikt.

Att tjäna pengar i både uppgång och nedgång är som sagt oerhört svårt, och ingenting som vi egentligen försöker oss på. Att positionera sig för en nedgång och ha fel kostar mycket pengar, och det är väldigt svårt att veta hur börsen går på kort sikt. Att däremot lite på att börsen går upp på lång sikt är säkert, och det är här man ska tjäna sina pengar. Månadsspara på börsen, köpa bra bolag och behåll dem på lång sikt.

Det finns dock en del svårigheter med denna taktik också. Den största fienden är nämligen vårt eget psyke. När vi befinner oss i en björnmarknad (Wikipedia (från engelskans bear market) är en term som innebär att trenden på marknaden är negativ, index går ned. Det finns ingen strikt gällande definition på begreppet, men normalt räknas ett tapp på 20 procent från dess högsta nivå utsträckt över en period av minst två månader som en björnmarknad.) är det jobbigt att se värdet på portföljen sjunka. Risken är att vi inte klarar av det och börjar vidta åtgärder. Åtgärder som för de flesta faktiskt betyder att de förlorar ännu mer pengar.

Men vad ska man göra? Kan man inte göra någonting? Faktum är att det finns en ganska enkel sak som man kan göra. (Det finns så klart flera.) Det finns nämligen en pausknapp för portföljen!

Sedan 27 april gick svenska börsen över i björnmarknad. Det har slagit mot värdena på våra portföljer och om man blir orolig så ska man inte drabbas av, men istället pausa portföljen. Detta gör man genom att köpa lämplig mängd av fonden XACT BEAR. Det är en fond som rör sig inverterat mot börsen. När börsen går ner, så går den upp och tvärtom.

 

BEAR OMXS30

XACT BEAR rör sig inverterat mot svenska börsen (OMXS30), med med en viss hävstång (1,5).

 

Denna taktik, att hedga (skydda) sin portfölj, går till så att du köper XACT BEAR i så stor mängd att du balanserar rörelsen på dina övriga innehav. När börsen (och dina aktier) går ner så hävs det genom att XACT BEAR samtidigt går upp. Fantastiskt! Tyvärr fungerar det ju också tvärtom. När börsen (och dina aktier) går upp, så går XACT BEAR ner och du står i stort sett still. Du har helt enkelt pausat din portfölj!

Frågan är ju hur mycket XACT BEAR man behöver köpa för att pausa sin portfölj. Eftersom denna fond har en hävstång på 1,5 så kommer den att röra sig kraftigare än börsen. Går börsen upp 1% så går den ner 1,5% och tvärtom. Därför bör man tänka så här:
1. Hävstången gör att man köpa Bear för 40% av portföljens totala värde för att pausa den. Då står portföljen i stort sett still, om den rör sig exakt som börsen. 40% kan alltså vara ett riktvärde att börja med. Köper man mer än 40% så kommer porföljen att sjunka med en uppgående börs och stiga med en sjunkande börs.

2. Portföljer som rör sig exakt som börsen är dock ovanliga. Det troliga är att din portfölj svänger lite mer, eller lite mindre än börsen. Därför bör du även justera din position i Bear. Hur mycket rörelsen i din portfölj avviker från börsen benämns som Beta. Ett beta-tal på 1 betyder att dina innehav rör sig som börsen, över 1 så rör de sig mer och under 1 så rör de sig mindre.

Tar man Sparabloggen AK:s porfölj som exempel så talar Avanza* om för oss att det totala beta-talet är 0,93. Vår portfölj rör sig alltså lite mindre än börsen. (Beroende på att vissa bolag är lite stabilare) Vi skulle alltså köpa 40%*0,93 = 37,2% av portföljens värde i Bear för att pausa helt.

Det finns nog en hel del att säga om denna strategi, att hedga portföljen med XACT BEAR. Många säger att det är att krångla till saker en hel del i onödan. Är man orolig för en nedgång bör man istället minska ner mängden aktier, och istället investera i annat eller ligga likvid. Framförallt bör man vara medveten om att fonden kostar. Dels har den en avgift på 0,60% och att om börsen rör sig upp och ner varannan dag så urholkas värdet av innehållet ytterligare.

Är då denna taktik något för dig? Det kan vara det om…

  • du inte vill sälja dina positioner av skatteskäl eller annat, men ändå skydda mot nedgång.
  • du har likvider nog att ta en bear-position.
  • det bara gäller under en viss tidsperiod, eftersom värdet av fonden urholkas på längre sikt.

Läs gärna mer om hedging innan du sätter igång:

Redeye
Aktiespararna
40procent20år

Lycka till med häcken! 😉

* om du inte har Avanza eller en leverantör som beräknar din portföljs beta-värde kan du göra det själv. Du letar upp beta-talet för varje aktie i din portfölj och räknar ut medelvärdet av dem. Glöm inte att du också måste vikta in hur stor andel av portföljen varje bolag har. Enklast gör du det genom:

(beta-aktie1 * värde alla aktie1 + beta-aktie2 * värde alla aktie2 + beta-aktie3 * värde alla aktie3) / (totalt värde)

 

 

Strategi? Köpa sig genom fallet!

NYC Stock Exchange

Köper sig silverräven genom nedgången? wikimedia

Det känns jobbigt att äga aktier när börsen går ner 20% på kort tid. (Sedan 27 april 2015). Man blir osäker och undrar vad man ska göra. Är börsen kanske inget att ha? Man bara förlorar pengar. Givetvis är det inte så… eller rättare sagt: det beror på. Och vad ska man egentligen göra när börsen faller?

För det första: Pengar du är beroende av på kort sikt (upp till 2 – 3 år) ska inte vara investerade på börsen. Sådana pengar är något sorts målsparande  och då ska risken vara låg.

Resten då? Det långsiktiga kapitalet? Är det dags att sälja det? Det är givetvis upp till var och en. Om du inte klarar av en nedgång bör du nog inte ha så mycket pengar på börsen. Risken är att du blir nervös, hoppar från tuva till tuva, köper och säljer för att försöka maxa din avkastning. Med en sådan luddig strategi är risken stor att du istället förlorar pengar. Det är väldigt svårt träffa rätt hela tiden. Du ska inte sälja nu! Om du skulle sälja för att undvika nedgången skulle du gjort det för minst ett halvår sedan. I alla fall enligt Hemberg .

Jag tänker föreslå en strategi där du köper dig genom krisen. Sälj när alla är vill köpa, och köp när alla vill sälja. Men det gäller att vara stark, och att ta det försiktigt. Gör så att du köper för en viss summa varje månad. Lite åt gången liksom. På det sättet så behöver du inte träffa botten, utan snittar hela tiden ner din inköpskurs och i slutändan har du köpt till ett helt okej pris.

  • Titta på vilka 6 – 10 bolag du tror på på lång sikt. (Eller bra fonder)
  • Investera lite varje månad fördelat över dessa.
  • Var stark och fortsätt även om börsen fortsätter ner.
  • Var glad om börsen går ner. Du köper billigare!
  • Var glad om börsen går upp. Du tjänar pengar!

Denna strategi är alltså enkel, och dessutom med en positiv känsla, om man ser sina affärer på rätt sätt. Struntprat! Hör jag er säga. Vara glad oavsett hur det går? Dumheter! Faktum är att strategin håller på lång sikt (om inte världen går åt fanders.) Jag ska visa med ett exempel. Låt oss säga att vi har ett scenario som likar nedgången 2007 – 2009. Börsen ska fortsätta rasa till den gått ner ungefär 50%. Hur blir det då?

Jag har satt ihop en grafik. Det är dagens börs (OMXS30) jämfört med börsen 2007 – 2009. I början är graferna olika (från april -15 till idag). Sedan låter jag dagens nivåer följa upp och nedgångarna från förr. Linjen visar vart min vilda simulation börjar.

Finanskris börsen

Det enda man egentligen kan vara säker på är att det inte blir så här… men det är något att utgå ifrån.

Om detta är vad vi har att ”se fram emot”, kommer det då att fungera att köpa sig igenom det här? När når man i så fall break-even?

Jag har utgått från indexet ovan. Köpt för 6 000 kr varje månad (i index). Sedan forsätter jag med detta varje månad i ca 1,5 år. Från jan-16 till sept-17. Resultatet ser ut så här:

Köpa sig genom

Man handlar lite varje månad. Värdet går först ner, men stiger sedan igen.

Som ni ser i tabellen ser det som allra mörkast ut i december. Insatt kapital är då 72 000 kr och värdet är endast 60 170 kr. Det motsvarar en nedgång på 16%. (Index har under samma tid fallit 26%.) Men som bekant är det alltid mörkast före gryningen ( som denna artikel säger… i djupaste mörkret 2009 ). Sedan stiger värdet på börsen igen och i slutet av sommaren 2017 ligger man på vinst igen.

Att börja månadsspara och ständigt köpa billigare tills det vänder är en strategi som fungerar. Det är inte den som maxar din avkastning (som den strategin där du köper på botten och säljer på toppen. Den strategin ger en superbra avkastning. Men då sålde du ju redan 27 april förra året!) men den är enkel att utföra. Dock kan det vara psykiskt påfrestande att köpa igen och igen, och det bara sjunker. Payoffen kommer på slutet. Strategin att köpa sig genom en nedgång, eller att månadsspara, är en strategi som fungerar över lång sikt. Den eliminerar spararens känsla för tajming. Se bara till att välja bra/stabila bolag och behåll dem.

Hur du sedan ska göra med redan insatt kapital är en annan historia. Sakta lägga över till säkrare bolag? Köpa XACT BEAR och hedga din portfölj mot nedgång? Sitta still i båten? Svårt att säga, men att paniksälja är nog ingen bra idé.

Lycka till i utförskanan! Den kanske redan har vänt?