Affärer

Asiatiska gränsmarknader, där tillväxten finns.

Filipinnerna.jpgCC2, 1, 2, 3.

Det pågår ett skifte på många håll i världen. Den industriella revolutionen sveper fortfarande över världen och formar om jordbruksregioner till industriregioner. Dessa områden brukar benämnas gränsmarknader/frontier markets. I dessa områden finns det stor tillväxt att ta del av! (och en hel del risk!)

Claes Hemberg på Avanza har varit på investerarresa i Asien och bloggat  och poddat därifrån. Jag lyssnade på poddavsnittet och fick en del inspiration till hur jag kan placera en del av mina investeringar. Att låta sitt kapital söka sig till de marknader där tillväxten är bäst är alltid en bra idé. (Se dock tillägg om riskhantering också…) Ska kapitalet avkasta så måste det finnas där tillväxten finns. Tillväxten är som störst där det finns utrymme att växa och utvecklas. Potentialen till detta måste vara som störst i regioner som ännu inte utvecklats så mycket.

Man kan (lite grovt) dela in världen i fyra kategorier; mogna marknader, tillväxtmarknader (emerging markets), gränsmarknader (fronter markets) och underutvecklade marknader. Bäst tillväxt hittar vi i tillväxtmarknader eller kanske främst gränsmarknader.

Några av de länder som har bäst BNP-tillväxt just nu finns i Asien. Tittar man på tidsperioden 2000 – 2007 finner man följande BNP-tillväxt: Indien 8%, Indonesien 7% och Filippinerna ~7%. Dessa siffror är en genomsnittlig årlig tillväxt. Det betyder att BNP fördubblas över en tioårsperiod! (Sverige har max haft 6,9% i BNP-tillväxt ett enstaka år 1970 )

Denna fantastiska tillväxt som de här länderna uppvisar under en sådan lång period beror dels på, som sagt, denna försenade ankomst av den industriella revolutionen. Det finns en enorm kraft i förändringen från en jordbruksekonomi till en industriell ekonomi. Det finns tecken på att de här länderna tar över stafettpinnen som världens tillverkningsregion. Denna omställning medför också att människor tar steget från fattigdom till en konsumerande medelklass. Vilket i sin tur också ökar BNP-tillväxten.

Andra positiva faktorer i landet när det kommer till BNP-tillväxt är en demografi med många arbetsföra och få gamla. (Snittåldern är 23 år!) Dessutom har de en ökande befolkningsmängd som ger stora möjligheter.

Detta sker dock inte helt utan svårigheter. Det finns enorma utmaningar att överbrygga. Infrastrukturen måste byggas ut, förbättras och effektiviseras. Det politiska systemet måste reformeras så att demokratin förstärks, korruption bekämpas och mänskliga rättigheter förstärkas. Något som de jobbar med och, till skillnad från ”oss”, har ett facit i hand som de kan utgå ifrån.

Hur investerar man då i de här länderna, eller gränsmarknader?

Svenska bolag med exponering i Filippinerna

Transcom WorldWide
Transcom_logo_blue_RGB
Transcom är en global specialist inom kundservice och kundnöjdhet. Företaget levererar lösningar inom kundtjänst, försäljning, teknisk support samt fakturabevakning, och påminnelsehantering. Företaget finns representerat i 23 länder. Bland annat Filippinerna.

Transcom hade en fantastisk omsättning före finanskrisen. Efter det så ser siffrorna inte lika fantastiska ut.

Atlas Copco
Atlas Copco
Atlas Copco är en global leverantör av kompressorer, vaukuumlösningar och luftbehandlingssystem. Atlas Copco har en relativt stor närvaro i Filippinerna.

Av dessa två bolag så är Atlas Copco det absolut bästa och mest stabila. Dock är det en enormt stort bolag där chansen till snabb tillväxt är liten. Trots detta har omsättningen i bolaget fördubblats på tio år! Ett mycket mer stabilt sätt att exponera sig mot marknaden således!

Fonder som investerar i Asiens gränsmarknader

Indien
Indien kan kanske inte benämnas som en gränsmarknad, utan hellre som en tillväxtmarknad. Dock är landet så enormt stort att vissa delar ligger väldigt långt fram, medan andra delar har hela sin utvecklingspotential kvar. Det finns en hel mängd med fonder som investerar i Indien. Några av de jag tyckte verkade bäst är

Indonesien
Möjligheten att investera i Indonesien är mer begränsad än Indien, men det går ändå. Den fond jag fastnade för är

Filippinerna
Även antalet fonder som investerar i Filippinerna är ganska få. Det finns dock ett svenskt fondbolag som driver en sådan

Breda fonder
Det finns även fonder som ”hjälper” fördela kapitalet i flera olika länder och regioner

 

Riskhantering
Innan man investerar i dessa regioner måste titta på riskexponeringen. Utvecklingen på de här marknaderna är inte spikrak och utan hinder. Risken i varje enskild marknad är stor. Risken för hela kategorin är stor. Därför bör man begränsa sin exponering. Kanske högst 1% av kapitalet i varje enskilt land? Max 5% – 10% i gränsmarknader totalt?

När du bestämt hur mycket du vill investera här finns det två metoder att använda. Antingen investerar du i svenska bolag med stor exponering i regionen, eller så investerar du i en fond som i sin tur exponerar här. Man kan även titta på gränsmarknader på andra ställen i världen:

Ett upplägg skulle kunna vara:

1% Indien
1% Indonesien
1% Filippinerna
1% Ryssland
1% Pakistan
1% Brasilien
—
6% totalt i olika länder

Andra intressanta länder/regioner att investera i kan vara Vietnam, Thailand, Taiwan, Mexico, Baltikum, Balkan, Spanien eller Turkiet. Det gäller att undersöka ländernas potential och utveckling. Glöm inte att väga in politiska och etiska aspekter!

Lycka till ute i världen!

Annons

Vad står det i deklarationen och hur mycket skatt blir det?

6056493021_ddbafe106a_o
Magnus D, flickr.com

Nu när deklarationen landat i brevlådan kan man kika lite på hur ISK:en egentligen beskattas. Som bekant så schablonbeskattas innehavet i ett investeringssparkonto. Men då uppstår två frågor direkt; hur stor är beskattningen? vilket kapital är det som schablonbeskattas?

Om man börjar med den första frågan så var den först lite klurig, och sedan efter att reglerna ändrades 1 januari 2016 ha det blivit ännu krångligare.

För årets deklaration (som då gäller för 2015) gäller följande:
Schablonskatten var för 2015 30% av statslåneräntan per den 30 november 2014. Statslåneräntan var då 0,9%, vilket ger en schablonskatt på 0,3 * 0,9 = 0,27%.

Du ska alltså betala 270 kr för varje 100 000 kr som du har i din ISK. (Vilket är mycket lägre än för året 2014) Frågan är då bara vilket kapital som skatteverket räknar med? Är det i början av året? I slutet? Någon sorts medelvärde? Rätt svar är någon sorts medelvärde av kapitalet på kontot. Medelvärdet räknas ut genom att:

  • lägga ihop alla insättningar som skett på kontot under året,
  • lägga till värdet på depån i slutet av varje kvartal,
  • dividera denna summa med 4. (Vilket blir ett medelvärde av 4 kvartal.)

deklaration
LionSthlm, flickr.com

Om du nu letar upp 7.1 schablonintäkter på din inkomstspecifikation så ser du att dina ISK finns uppradade där med en summa. Denna summa är alltså kontots kapitalunderlag multiplicerat med statslåneräntan. Vill du undersöka vilket kapitalunderlag som skatteverket kommit fram till (eller din bank meddelat dem) så tar du alltså schablonintäkten och dividerar med statslåneräntan (i decimalform). Ex:

Schablonintäkt konto 12345678:      1 800 kr

Ger kapitalunderlag 1 800/ 0,009 = 200 000 kr.
På schablonintäkten ska du nu skattas med 30%, vilket ger en skatt på 1 800 kr * 0,3 = 540 kr

Denna skatt på 540 kr är sedan kvittningsbar mot andra skatter i samma kategori (schablonintäkt på ränteinkomst), eller till viss del mot kapitalinkomst.

 

Hur blir nu för 2016?
Med minusräntor och annat ställdes den hypotetiska frågan om det kan komma att bli så att man får betalt för att ha kapital i en ISK? Nu är det visserligen så att reporäntan  som riksbanken sänkt till -0,50% inte är samma ränta som statslåneräntan . Statslåneräntan har aldrig varit negativ. Men trots detta har ändringar införts som gör att beskattningen på investeringssparkonton blir lite högre, och aldrig går under ett visst golv.

Från och med 1 januari 2016 beräknas schablonskatten istället så här:

  • Ett tillägg på 0,75% läggs till statslåneräntan när man beräknar schablonintäkten.
  • Man inför ett golv på skattesatsen, så att värdet aldrig understiger 1,25%, oavsett hur låg statslåneräntan blir.

Detta är alltså vad som gäller för 2016, till nästa deklaration:

Statslåneräntan sista november: 0,65%
Tillägg: 0,75%
Skattesats: 0,65 + 0,75 = 1,4 % (vilket är över golvet på 1,25%)

Schablonskatt 2016: 1,4% * 0,3 = 0,42%

Du blir beskattad med 420 kr på varje 100 000 kr som du satt in i en ISK eller kapitalförsäkring. En relativt kraftig ökning jämfört med 2015, men fortfarande lägre än 2014 och 2013:

2013: 0,447%
2014: 0,627%
2015: 0,27%
2016: 0,42%

Läs gärna mer om beskattningen av ISK (och för all del även kapitalförsäkring):

Avanza förklarar hur beskattningen går till.
Skatteverket förklarar hur ISK fungerar.
Frågor och svar på skatteverket.

Lycka till med deklarationen!
påskkyckling
Glad påsk!

P/E-talet, en liten fingervisning om värdering
PE.png

P/E-talet kan användas för att ge en fingervisning om hur högt värderat ett bolag är.

Det finns en mängd olika nyckeltal som används för att jämföra aktier och bolagsvärderingar. Tittar man i listan på Avanza så radas de upp: Börsvärde, direktavkastning, YOC, volatilitet, beta, p/e-tal, p/s-tal. Förkortningar och obegripligheter… eller? Direktavkastning och p/e-talet brukar vara två som man lär sig ganska tidigt i sin investerarkarriär. De är nämligen relativt enkla att förstå.

I detta lilla inlägg ska jag skriva lite om p/e-talet, eller price-earnings-ratio som termen är på engelska. Det står för kvoten mellan priset/vinsten, eller hur många kronor man får betala för varje intjänad krona på företaget. Man kan säga att det blir som jämförelsepris för företaget. Kronor/kg på ett ungefär.

Tittar man på några utvalda bolag på LargeCap, OMX Stockholm så finner man (21 jan 2016) **

  • p/e: 5,50 för Melker Schörling
  • p/e: 7,76 för Fastighetsbolaget Balder
  • p/e: 12,87 för Handelsbanken
  • p/e: 13,16 för Industrivärden C
  • p/e: 13,84 för SKF B
  • p/e: 15,08 för Trelleborg B
  • p/e: 22,63 för Hennes & Mauritz
  • p/e: 72,70 för Fingerprint Cards B
  • p/e: 495,14 för SOBI (Swedish Oprhan Biovitrum)

Det är en ganska rejäl spridning från 5,50 till 495,14. Det verkar ju lite konstigt att det kan variera så fruktansvärt mycket. Melker Schörling är värderat till 5,5 gånger årsvinsten, och SOBI till hela 495 gånger årsvinsten. Det verkar relativt enkelt att lista ut vilket bolag man ska investera i!

Nu finns det ju en hel del mer bakom detta. Bakom p/e-talet (eller kanske främst aktiekursen) finns ju en del andra faktorer än bara jämförpris. Bolagen är ju sinsemellan inte helt jämförbara. Vissa bolag är i en stark utvecklingsfas och växer så det knakar. Det gör ju att vinsten kommer att stiga rejält i framtiden. Dagens aktiekurs är ju som bekant baserad på framtida vinster. Dessutom är bolag i olika branscher inte heller jämförbara. Man kan inte klumpa ihop ett investmentbolag (som Melker Schörling) med ett tillväxtbolag som SOBI. Det blir som att jämföra literpriset på mellanmjölk och vodka. (Det spelar inte ens någon roll om det är laktosfri mjölk. Det blir inte samma sak.)

Kort kan man säga så här:

Investmentbolag värderas utifrån de bolag som de äger, och deras framtida vinster. P/E-talet för investmentbolag är (nästan) alltid väldigt låga, går inte att jämföra med andra typer av bolag och ganska intetsägande. Istället använder man substansrabatt. (Priset på investmentbolag jämfört med värdet på de underliggande bolagen)

Banker värderas också lite speciellt jämfört med andra bolag. De verkar på en mogen bransch, som inte väntas växa explosionsartat eller hitta nya nischer så fort. De svenska storbankerna är dessutom så stora och befinner sig i något av en oligopol-situation, så de kommer nog inte dubbla sin omsättning till nästa år. Kanske inte ens näst-nästa. Därför har de ofta ett lägre p/e-tal i närheten av 10 eller så.

Fastighetsbolag har också en speciell värdering. De har i regel väldigt stora värden inbakat i kursen (i och med alla fastighetsbestånd) samt lite blygsammare inkomster i form av hyresintäkter. Därför kommer p/e-talet att blir lägre.

Industribolag och konsumentbolag är den sortens bolag där p/e-talet fungerar som bäst. De har relativt stora intäkter (jämfört med fastighetsbolag t.ex.) och värdet baseras till stor del på just vinsten. Sedan finns det en massa olika undantag och parenteser. Cykliska bolag har ett p/e-tal som ändras i takt (eller i baktakt) med konjunkturen osv.

Tillväxtbolag som Fingerprint Cards och SOBI värderas ofta väldigt högt i p/e-termer. De befinner sig i en stark tillväxtfas och aktiekursen baseras ju på de förväntade vinsterna nästa år, eller näst-nästa. Detta gör att p/e-talet ofta är väldigt högt. Ibland är det så med rätta, ibland infrias aldrig förväntningarna.

Ska man sammanfatta så är p/e-talet en sorts jämförpris, men det går inte att jämföra priset på vitt skilda bolag. För att förfina och förbättra jämförpriset har andra nyckeltal plockats fram, till exempel PEG-talet. Men det blir mer och mer komplicerat, och beräkningarna bygger mer och mer på förväntningar (vilket även spekulativa aktieköp gör). Varför jag väljer att släppa taget här.

Men en liten demonstration av aktievärdering med hjälp av p/e-tal kan ju vara intressant. Det talas mycket om verkstad/industri nu. En bransch som tagit mycket stryk tidigare. Vad ser vi om vi jämför olika bolag med p/talet och direktavkastningen? (Jag brukar titta på direktavkastning för att på något sätt se på hur bolaget själva ser till sitt behov att använda sin vinst. Lite trubbigt då en del delar ut lite mer än vad som är riktigt bra…)

pe direkt jämför 2016 jan

Ett urval av verkstadsbolag, före rapporterna (21 jan -16)

pe direkt jämför 2016 feb

Samma lista ett par veckor senare. (13 feb – 16)

Efter ett urval, helt ur eget huvud, så kan vi se att det ”billigaste” bolaget är Nolato och det ”dyraste” SAAB. Dessutom så delar Nolato ut knappa 4%, medan SAAB delar ut knappa 2%. Plockar man sedan fram några bolag som ser aptitliga ut, i denna lista så har SKF en hög direktavkastning och (relativt) lågt p/e, likaså Atlas Copco. Däremot börjar det att se lite dyrt ut med HEXPOL med p/e 20. (En liten fingervisning finns här.)

Man kan alltså med hjälp av P/E-talet och direktavkastningen börja sortera lite bland bolagen.  Men allt beror på vad vi tror att bolagen kommer att göra för vinster i framtiden. Stiger vinsterna kraftigt så blir p/e-talet automatiskt lägre.

Detta kan man enkelt se genom att jämföra vad som händer i listorna före och efter en rapportering och en ganska kraftig kurskorrigering, som vi haft senaste tiden.

  • SKF har sjunkit i listan. Kursen har nämligen stigit på ett inspirerande sätt den senaste tiden.
  • SAAB stiger från en sista plats till att lägga sig i mitten. SAAB gjorde ett suveränt Q4, och vinsten ha stigit. Kursen har inte hängt med, vilket plockat ner P/E-talet från höga 31 till 19.

 

Tittar vi på en uppdatering av den första listan som jag tog ut så ser det ut så här:

pe direkt jämför 2016 feb blandat

SOBI ligger fortfarande på ett skyhögt P/E-tal. Det speglar de höga förväntningarna som finns på bolaget, och många säger att det är fint bolag. Dock behöver de dubbla sin vinst 5 gånger så är de nere på p/e 15… Om de inte klarar att dubbla vinsten 5 gånger, så måste kursen ner för att samma värdering ska nås. (Sedan kanske inte p/e 15 är en korrekt värdering för SOBI?)

Tittar vi på Fingerprint Cards så har p/e-talet sjunkit från dryga 70 till knappa 30. En halvering alltså. En del av denna ändring är en kurs som gått ner ca 20%, men också ett suveränt vinstlyft från -144,0 miljoner (2014) till +798,3 miljoner (2015). Tror man på en fortsatt vinsttillväxt i samma takt så är p/e 30 kanske billigt. Om de inte fortsätter öka vinsten lika mycket så…

Så p/e-talet kan vara en lite pusselbit i din analys av bolagen. Jag hoppas du fått ett verktyg till att använda i din jakt på köpvärda bolag!

Vill du läsa mer så kika in hos Günther Mårder. Han har dessutom fler länkar om du vill läsa ännu mer.
Happy analysing!

Njut av julen och ta kontroll över utgifterna

gift-490828_1280

Baksmällan från decembers utsvävningar går sällan att bortse från. Denna månad är helt enkelt en av de dyraste på året. Man handlar lite mer mat, julgran och pynt, julklappar och kanske en resa. Lägger man då på nyår så ökar kostnaden ännu mer. Har man varit smart så har man under året byggt upp en decemberbuffert som helt enkelt gör att de ökade utgifterna inte blir en ansträngning för ekonomin.
Enligt en färsk undersökning från Nordea planerar Svenskarna att lägga i snitt 3 427 kronor på julklappar och 2 237 kronor på övriga julutgifter vilket är en ökning med 13 procent mot förra året. Artikeln i sin helhet går att läsa här.
Om man utgår från dessa utgifter innebär det en merkostnad på 5 664 kronor. Om man slår ut detta över året behöver man julbuffertspara 515 kronor från januari till november. Med denna enkla metod behöver man inte bli överraskad av julen utan kan i lugn och ro plocka från sitt konto när man ska handla.
Några små råd

* Köp bara för det du har råd med, handla inte på kredit
* Lägg upp en decemberbudget och avvik inte från den
* Firar man jul med släkten kan det vara bra att köra knytkalasvarianten
* Gör prisjämförelser på internet
* Bestäm tillsammans vad julklapparna får kosta per person och håll er till det.
* Köp julklapparna i god tid men se upp med bytesregler 

Men framför allt, njut av julen tillsammans med familj och vänner. 

Sommarloppis – en trevlig affär!

loppis2

Att köpa saker på loppmarknad kan för många kanske kännas lite konstigt, men det är en trend som är riktigt stor. Tanken att man värnar om miljön samtidigt som man kan fynda gör det till en riktigt bra affär. Men om man vill tjäna några kronor extra är det försäljning man ska rikta in sig på. Blocket och Tradera blomstrar och det visar vilket oerhört intresse det finns för att köpa och sälja begagnat.

De flesta kommuner har säkert någon form att loppisförsäljning där det finns möjlighet att avyttra sina gamla saker.
Man kan söka på nätet för att få information kring loppisarrangemang i olika kommuner. Gå in www.svenskaloppisar.se där kan man söka på loppisar där man själv får sälja. Är man bara intresserad av att handla kan dessa sidor rekommenderas: loppiskartan.se, www.loppisar.com, 333-loppisar, www.emmasvintage.se

I vår hemkommun finns det flera tillfällen under året att sälja på olika marknader men det är under sommaren som det största loppisarrangemanget äger rum: Alléloppisen. Det är en ca 600 meter lång grusallé som fylls med försäljare och köpare.

Det pratas om att svensken har i genomsnitt varor för runt 20-25 000 kronor som är säljbara i sitt hem. Börjar man titta runt i sin lägenhet/hus, förråd, vindsutrymme eller garage upptäcker man snart att det finns väldigt mycket saker att loppissälja.
Vad är det då som är bra att sälja? Det är svårt att svara på eftersom det kan bero på tillfälligheter och lokala trender. Men barnartiklar såsom spel, kläder, filmer, och böcker brukar fungera bra. Om man har lite dyrare föremål kan det vara idé att vända sig till någon av de nätbaserade försäljningsplatserna. Det gäller att optimera vinsten och hitta köpare från en bredare kundbas.
Vid en vanlig bords- eller bakluckeloppis som riktar in sig till olika åldrar, där kan det vara bra att ha större bredd på sakerna man säljer. Inredningssaker verktyg, porslin eller sportartiklar. Bakverk eller egen saft kan också fungera om det inte finns regler som motsäger detta. Det är viktigt att det är hela och rena saker samt att priset kanske ligger mellan 5-50 kronor. Alla vill köpa billigt!

Tips för den som ska sälja:

– Vill man ha bästa platsen måste man vara ute tidigt.
– Ha med gott om växel
– Plastpåsar att kunna erbjuda kunden
– Räkna med att folk vill pruta
– Om du har ömtåliga saker, ta med gamla tidningar
– Stol är ett måste, dagen kan bli lång
– Lägg upp varorna på bästa säljande vis, omstrukturera när du märker att vissa varor inte säljs
– Ställ upp varorna i kategorier
– Ta med klädställning om du ska sälja kläder och häng upp kläderna i storleksordning och herr/dam/barn.
– Prismärk gärna i femkronorsintervaller
– Rea ut varorna i slutet
– Lägg småsaker i en korg och skriv t ex ”Allt i korgen 5 kr”
– Ha med matsäck

Ett trevligt uppträdande mot sina kunder är givetvis en självklarhet!
Betalning sker oftast kontant men swish är ett riktigt bra betalningssätt för att undvika kontanthantering. Skylta gärna att du har denna betalningsform.

Lycka till med försäljningen och bli inte förvånad om du går därifrån med 500-1500 kronor mer i plånboken.

Låt pengarna arbeta!

money
Credit: Chris Clor Blend Images Getty Images

”De flesta sparare tycker att 5 % ränta på sparkontot vore rimligt. Men de får 0 % och trots att det finns alternativ låter sju av tio pengarna stå.” Göteborgsposten, 23 maj 2015

De pengar man sparat undan ska sättas i arbete! Har du sparat undan ett kapital så har du möjlighet att få mer pengar utan att göra mer än att äga dem (egentligen lånar man ut dem, och låtar andra få dem att växa) Genom ganska enkla medel så kan du se till att få dina pengar att arbeta så effektivt som möjligt. Vad du gör med pengarna beror på hur länge du kan avvara dina pengar, och vilken risk du är villig att ta: Låg risk, medelrisk eller hög risk.

Kort tid = låg risk
Med kort tid menas egentligen all tid under 2-4 år. Har du planerat att använda dina pengar inom två år så är det låg risk, olika sparkonton, som är det enda vettiga valet. Annars kan en börsnedgång göra att pengarna inte finns på plats när du behöver dem.

Detta alternativ gäller också om du inte vill ta risk med dina pengar, oavsett hur lång sparhorisont du har. Vill du inte utsättas för att dina pengar under en period går ner i värde så är det lågriskplaceringar som gäller.

Sparkonto med maxad ränta.
Jämför vilket sparinstitut som har bäst ränta. (Compricer är din vän prisjämförelser!)
Vi har provat Santander och Hoist. De fungerar bra. Man skapar ett konto med hjälp av bank-id. Sedan för man över pengarna som en banköverföring eller som en inbetalning på bankgiro. Vi har haft kapital obundet, och man tar ut dem när man vill. Är man villig att binda kapitalet en tid kan man öka räntan:
Obundet:  1.0% – 1,35%
2 år:           1,5% – 1,85%

Räntefonder.
Har du redan kapital i någon sorts värdepapperdepå eller liknande kan man också placera dem i korträntefonder. De har låg risk. Ett exempel är Spiltan Räntefond Sverige som ger ungefär 1 – 2% i ränta. (Läs mer här)

Medellång tid = du kan ta mer risk (om du vill).
Med medellång placering menar man någonstans mellan 2-4 år till 5-6 år. Det är lite svårt att säga exakt, eftersom det som sagt handlar mycket om vilken risk man vill ta med sitt kapital. Men om man är beredd att ta en lite högre risk, och har en lite längre horisont än 2 år så kan man placera en del av pengarna i olika börsexponerade fonder. Man ökar risken, men kommer också på sikt få en högre avkastning.

Blandfonder.
Blandfonder balanserar börsplaceringar och ränteplaceringar. Detta gör att de har en jämnare avkastning till mindre risk. Dock kan det vara lite svårt att veta hur blandningen är, och hur stor risk det blir. Man får försöka titta på fondens historik. Man letar efter en stigande kurva som är ganska jämn. Förvaltningsavgiften ska vara låg också! Titta gärna på Swedbank Robur Mix Indexfond Sverige. (Läs mer om fonden här.)

Blanda egna fonder.
Vill du få mer kontroll över fördelningen mellan ränta och aktier kan du blanda egna fonder. Är du mycket försiktig och vill lägga dig 80% räntor och 20% aktier kan du ju välja 80% av kapitalet i ovan nämnda Spiltan Räntefond Sverige, och 20% i Spiltan aktiefond Investmentbolag. (Läs mer om fonden här)

Lång sikt = du kan ta hög risk. (om du vill)
Sparar du pengar på lång sikt, för pensionen, för ekonomisk trygghet, till barnen, så är det alltid en bra att ta de kalkylerade risker som en börsplacering innebär. Sparhorisonten är på 7-25 år. En börsnedgång kommer att återhämta sig under den tiden (om inte samhället smulas samman.) Viktigt är att inte investera allting på en gång, utan månadsspara in sig. På det sättet så riskerar man inte att investera alla pengar på en börstopp.

Här ska vi inte dra allting en gång till, utan investera i egna aktier eller i aktiefonder, beroende på intresse! Läs Sparabloggens aktieskola och fondskola!

Sammanfattning
Börsen är orolig. För tillfället (början av juni 2015) är vi skeptiska till börsen. Vi skulle inte placera in några stora summer i aktier eller aktiefonder just nu. Månadssparar man enträget ska man fortsätta med det. Man kommer att snitta ner sig genom en eventuellt nedgång. Det är svårt att tajma marknaden! Titta hellre just nu på räntefonder för att minska risken!

Men bara för att börsen är orolig ska man inte nöja sig med att ha 0% i ränta på sitt kapital! Flytta pengarna till ett sparinstitut som ger 1% – 2%! Det är du och ditt sparande värt!

Läs gärna mer på DN!

Lycka till!

Ta hjälp med att få kontroll över utgifterna!

Lånaförlivet Hushållets utgifter

I del 3 av Låna för Livet la Claes Hemberg fram medelutgifterna för en svensk snittfamilj. Snittfamiljen har utgifter på 435 000 kr/år.

Det kan vara lättare sagt än gjort att göra en hushållsbudget. Vilka utgifter har man egentligen? Vad handlar man egentligen varje månad? Hur ser den verkliga budgeten ut?

Enligt Hemberg har snittfamiljen utgifter för 36 300 kr varje månad. Om detta är tillämpligt för dig och ditt hushåll är omöjligt att svara på. Det beror på så många olika saker. Vart man bor (storstad/landsbygd), hur stort hushållet är (ensam / stor familj), vilka vanor man har. Men för enkelhetens skull så använder jag det som utgångspunkt.

Jämför vi denna budget med snittlönerna för 2013 får vi följande bild:

Utgifterna gäller en familj, två arbetande vuxna med barn.

Inkomst man: 31 500 kr – 10 395 = 21 105 kr
Inkomst kvinna: 26 700 – 8 811 = 17 889 kr
Totalt in på kontot: ca 39 000 kr
Utgifter: 36 300 kr
Överskott: 39 000 – 36 300 = 2 700 kr

Det finns ett överskott på ca 2 700 kr som kan läggas undan till sparande. Sparande på lång sikt eller till semester eller liknande. Detta är gott och väl. Det finns 32 400 kr (2 700 kr * 12 mån) som kan läggas på vad man nu anser sig vilja använda dem till.

Frågan är nu: Hur stort överskott har du? För att få hjälp att ta reda på det finns väldigt smidiga digitala verktyg. Man vill ju gärna slippa att gå igenom kontoutdrag för ett år tillbaka och gå igenom varenda post. Vi har testat två verktyg:

Smartbudget

Webbsida där du kan importera in dina kontoutdrag och få hjälp att sammanställa dem på ett överskådligt och bra sätt. Vi har inte använt tjänsten på ett par år, men det finns många smidiga funktioner även i gratisversionen.

Smartbudget_mobil

Tink

Mobilapp som automatiskt kan plocka in kontoutdrag från din bank/banker/betalkort. Efter att ha hjälpt appen att kategorisera din utgifter så kan du få en mycket bra överblick över alla dina utgifter.

Tink

Vår rekommendation är att man bygger sin månadsbudget så att man kan spara undan 10% av sin inkomst. I ”snittfallet” ovan så skulle det motsvara att minska utgifterna såpass att man kan lägga undan 3 900 kr varje månad. Vilka utgifter ska man skära i för att få loss 1 200 kr till? Fritid? Övrigt?

Använder du de digitala verktygen så får du hjälp att ta reda på det!

Lycka till med budgeten!

En liten historisk tillbakablick…

kommunikationsfondenKontoutdrag med noggranna manuella uträkningar från 2000 

Jag höll härom dagen på att städa ur gamla pärmar som funnits i min ägo under många år. Bläddrade igenom för att se vad jag kunde slänga och mina ögon föll på gamla kontoutdrag från min bank. Av någon anledning hade jag sparat de mest intressanta ur ett historiskt perspektiv; IT-eran.

Jag hade vid tillfället innehav i tre olika fonder: Kapitalinvest, Östeuropafonden och den legendariska Kommunikationsfonden från Robur. Detta var fonden som bara kunde gå uppåt, något annat trodde man inte var möjligt.
Den tidigaste transaktionen som finns dokumenterad är från 30 januari 1998 på kursen 16,08, om man sedan flyttar fram drygt två år till den 10:e mars 2000 är värdet 70,2. Det är alltså en värdeökning på otroliga 337 % på lite mer än två år. Det var detta som symboliserade den berömda IT-haussen, framtida värden som inte fanns och inte kunde infrias. Varje normal människa borde i detta läget tänkt att nu kan det inte öka i värde mer, nu är det dags att sälja. Men det mänskliga psyket fungerar på ett mycket girigt sätt. Om man bara hade utgår från att allt som är plus är just ett plus, blir det mycket lättare att sälja, det är förlusterna man ska undvika. Under samma period hade Ericsson en värdeökning på 471 %, två och ett halvt år senare hade värdet sjunkit med 97 %.
Vad gjorde jag nu med denna otroliga värdeökning, sålde? Nej, jag fortsatte att månadsspara och följde med ned i avgrunden. Kommunikationsfonden har nu bytt namn till Swedbank Robur Technology och från toppen 2000 till idag har den gått minus 32 %. Kanske lite orättvist, om man gick in i slutet av 2008 har den faktiskt haft en värdeökning på över 200 %.
Vill man läsa mer om de olika finanskriserna finns en mycket bra sida här.

Hur såg bolånen ut 1999
När vi nu lever i en lågräntemiljö kan det vara kul att titta tillbaka på hur det såg ut i Sverige under 1999. LF Wasa bank kunde erbjuda rörligt bolån på 4,10% samtidigt som samma LF Wasa bank hade en inlåningsränta på 3,30 %. Intressant att mellanskillnaden är 0,80% mellan dessa.
Marginalerna har alltså ökat mellan in- och utlåningsräntan. Idag ser listräntorna hos t.ex Swedbank ut enligt följande: 2,02 % för rörligt bolån medan inlåningsräntan är 0 %. Helt plötsligt är skillnaden hela bolånet, bra jobbat alla Ni som sysslar med denna verksamhet.

historiska räntorRänteutvecklingen under 35 år

Huspriserna
Att huspriserna har ökat under senare år är det nog ingen som ifrågasätter, det har till och med varit en explosionsartad utveckling. Köpte man ett hus för tio år sedan har det i snitt stigit med 73 % i Västsverige. Har man ägt det så länge som 30 år är det bara att gratulera, då har snittökningen varit 377 %. Om man justerar detta för inflation är summan 243 %. Om vi gör om det till köpsumman 500 000 kronor innebär det att huset nu är värt 1 750 000 kronor.
Att äga sitt boende har alltså varit en lysande affär.

Historisk fastighetsindex

Men hur ser då skulderna ut?
Hushållens skuldkvot, vilket är hushållets skulderna som en andel av den disponibla inkomsten (pengar ett hushåll har kvar att spendera och spara efter inkomstskatten dragits), ligger på en rekordhög nivå. Hushållen skuldsätter sig mer än tidigare vilket kan bero på faktorer som lägre ränteläge, en avreglerad finansmarknad och andra skatte- och subventionssystem än tidigare. Detta kan i praktiken innebära att hushållen tål högre belåningsgrad men det finns skäl till oro för en allt för kraftig ökning.

Hushållens skulder

Sparande
I takt med att skuldsättningen har ökat bland svenskarna måste man också lyfta fram att så har också sparandet gjort.
De senaste fem åren har sparandet ökat och detta i takt med att vi har fått mer i plånboken och börsen har stigit.

Historisk sparande

Konsumtionsförändringar
Intressant att jämföra hur kostnaden ser ut i vår vardag. En bekräftelse på att mat har blivit billigare och att trenden kring att fixa med sitt boende stämmer bra överens. Att det har blivit mer pengar i plånboken för de flesta syns på några av posterna, bland annat restaurang och caféer.
Att kommunikationsandelen har ökat på 20 år var inte svårt att gissa.

Konsumtionsförändringar 95-2014

Besök gärna ekonomifakta som enligt dem själva är följande:
Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagande och tillväxten.
Ekonomifakta, är en del av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter. 

Sparabloggen återkommer inom kort med ny intressant information.

Slänga ur sig aktietips…

suit-portrait-preparation-wedding.jpg
Köp, köp, köp! Det är lätt att slänga ur sig aktietips. dock är det ganska dumt. Det är nämligen alltid köparen själv som måste ta på sig hela ansvaret! Vi på Sparabloggen försöker ge er läsare ett sätt att börja fundera på vilka aktier man kan köpa. Det är inte så svårt att hitta bolag som är stabila och antagligen kommer att utvecklas på sikt. Men att hitta riktiga klipp, eller att slå börsen på sikt… det är inte lätt!

För ett tag sedan så tog vi fram en lista på 5 stycken investmentbolag som skulle kunna utgöra basen i, eller kanske hela, din portfölj. Vi försökte räkna fram de investmentbolag som utvecklats bäst över tid, och klarat nedgångar bra. De verkar ju stabila och bra? (Dock ska man alltid ha i minnet att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning!)

Nu kommer dock den spännande frågan… Hur hade en sådan investering fungerat? Om man nu köpt de här investmentbolagen, hade man då fått en bra avkastning? Tidsramen är väldigt kort (inlägget publicerades 15 januari). Fyra månader är verkligen ingen tid man kan säga varken bu eller bä efter. 5 år känns vettigare. Men nu kollar vi ändå!

Framräknad portfölj med utveckling från 15 januari till 22 maj:

Utveckling portfölj

Med en insats på lite dryga 100 000 kr har vi lyckats tjäna ca 20 780 kr! Det var inte illa! Det motsvarar +20,77 %! På fyra månader! Det är fantastiskt! Men detta säger ju egentligen ingenting. Har portföljen slagit börsen?

Vi brukar använda indexet OMX SPI. Det är ett index som räknar in alla bolag som finns på Stockholmsbörsen.

OMX SPI 15/1: 473,76
OMX SPI 22/5: 541,98

Stockholmsbörsen utvecklades 14,40 % under samma tid. Vi lyckades alltså slå börsen med ganska god marginal också! Vi måste ju vara superinvesterare!

Nej. Det är vi inte. Eller det kan man i alla fall inte säga utifrån det här. En apa som kastar pil skulle kunnat slå oss. Vem som lyckas på börsen under en 4 månaders period avgörs mycket av slumpen. Investeringar i aktier ska alltid ses på längre tid, minst 2 år. Vi får återkomma om två år och se hur vi lyckats under den tiden.

Trots allt detta så vill vi ändå hävda att portföljen är bra. Vi har investerat i välrenommerade storbolag på svenska börsen. Det är fem bolag som investerats i, men de fem bolagen utgörs av ca 100 bolag som de äger. Alltså är risken utspridd på alla dessa bolag. Det vi har här är alltså en riktigt bra avkastning till en mer begränsad risk. Ska man börja investera i aktier, så är detta en väldigt bra början!

Men vi vill göra en liten ändring. Vi byter ut Beijer Alma. Den nya investmentbolagportföljen ser ut så här:

20 % Ratos B
20 % Investor B
20 % Kinnevik B
20 % Melker Schörling
20 % Indutrade

Kom ihåg… Det är lätt att slänga ur sig aktietips. Sparabloggen uppmanar dig absolut inte att köpa dessa bolag. Vi uppmanar dig att titta på dem och försöka dra dina egna slutsatser! Det är nämligen du, och ingen annan, som får ta fullt ansvar för dina investeringar!

Lycka till!

Monkey-throwing-darts-267x300

#braaffär – Vilka affärer har vi gjort? uppföljning

För ett tag sedan drog vi liv i tips-taggen #braaffär. Tanken var att tipsa varandra om bra affärer vi gjort, och inspirera till att göra fler bra affärer och spara mer pengar.

De flesta tipsen handlar om att inte köpa nytt, utan hellre begagnat på Tradera, Blocket eller någon annan onlinetjänst. Här finns mycket att spara! Möbler köper man för vrakpriser på nätet, och hemelektronik kan man få för halva priset, om man inte måste ligga i framkant. Här finns många bra affärer att göra!

Nästa trend är att sälja sina begagnade prylar på samma ställe. Att sälja gamla mobiltelefoner, möbler eller prylar kan göra en extrainkomst på flera hundra extra varje månad. Dessutom kan det vara ganska roligt. Så töm förråden nu, och omvandla ”skräp” till pengar!

Sedan kom även andra små tips in; handla på mellandagsrea, registrera ditt västtrafik-kort mm.

Förslag vi fått in:

Fantastiska tips! Hade man kunnat följa alla dessa tips hade man sparat/tjänat säkert 20 000 kr! Att handla begagnat är ett fantastiskt sätt att spara pengar, tjäna pengar och dessutom spara på miljön!

Lycka till med er affärer!