Hushållskassa

Kreditkort på resa, uppföljning
Kreditkort resa

Det händer mycket på kreditkortsmarknaden. Det blir antagligen tuffare att tjäna pengar.

Det händer mycket på kreditkortsmarknaden just nu. Nya kort dyker upp, villkoren ändras på några kort och andra kort försvinner helt. Det har blivit läge att uppdatera sig på bästa kreditkortet för resan.

I tidigare inlägg om betalkort på resan så rekommenderade vi Santanders Mitt Kort med sparränta i första hand och ICA Bankens ICA Bankkort Plus i andra hand. Bägge dessa kort har nu förändrats. Santander har plockat bort sitt kort och ICA Banken har lagt på en växlingsavgift på sitt. Detta förändrar bilden för oss något!

Santander Mitt KortCoop MedMera MerDe kort som verkar bäst för resenären just nu är Santander Mitt Kort  eller COOP MedMera Mer Mastercard. Detta under förutsättning att man betalar sina krediträkningar i tid.

Jämförelsepost:                                Santander Mitt Kort         COOP MedMera Mer

Årskostnad                                            0 kr                              249 kr/år
Uttagsavgift Sverige                               0%, 0 kr*                     0%, 0 kr*
Uttagsavgift Utomlands                         0%, 0 kr*                     0%, 0 kr*
Valutaväxlingsavgift                              0%                                0%
Kreditränta                                             14,95%                         15,45%
Kreditränta / mån                                 1,25%                            1,29%

* Kreditränta börjar rulla direkt om man tar ut i automat för både Santanders och Coops kort. Om det går, så se till att betala in pengar på kortet före resan, så att kredit inte används! Annars blir det 13% – 19% ränta på pengarna! Men det är inte helt säkert att det går att sätta in pengar i förväg på Santanders kort. (Se frågan.)

Det som skiljer korten åt är alltså årskostnad. Krediträntan vid uttag är den andra utgiften som finns. Hur mycket måste man egentligen plocka ut från en automat för räntan ska bli mer än  årskostnaden 249 kr på en månad? (Man betalar ju tillbaka senast efter en månad.)

resekortFör att få lite ordning på jämförelsen har jag satt ihop ett en liten tabell. Det som skiljer är krediträntan på kontantuttag och årsavgiften. 

Slutsatsen blir alltså att Santander Mitt Kort är bättre eftersom det inte har någon årsavgift, och att den effektiva krediträntan är lite lägre (ingen avi-avgift). Det kostar ingenting om du inte använder automat!

Även kreditkortsbranschen är föränderlig. Det gäller att hålla sig på tårna för att ligga i framkant!

 

Andra saker att tänka på när du använder kort på resan är:

Pengar på resan. (Dock gamla kortuppgifter!)
Valutakurser. (Dock gamla kortuppgifter!)
Betala i lokal valuta.

Annons

Sparabloggen 2015 – 100 000 kr mer på sparkontot?

Även 2015 har varit ett år med många roliga händelser. Antalet besökare stiger månad för månad. Vi har hunnit med att publicera i pappersform (Alingsås Tidning, april ). Vi försöker hålla ett tempo med en större publicering på lördagar, och en mindre på onsdagar. Vi avslutade också året med vår boktävling. Våra läsare hade chansen att vinna en bok om privatekonomi och placeringar!

Sparabloggen.com har haft smått otroliga 64 000 visningar under 2015, och vi väntar oss ännu fler nästa år. I januari 2015 hade vi ca 1 700 unika besökare på sidan, och i december var det ca 4 000. En ökning med 135 % ! Om vi kan räkna med 4000 besökare i månaden under 2016 så kommer vi få 48 000 unika besökare! Intresset för att spara och kanske främst investera är högt för tillfället!

Besokstatistik

Antalet läsare stiger och stiger

Hur mycket har vi kunnat sparat under året då? Letar man upp alla spartips ser det ut så här:

Att använda det smartaste betalkortet på resan: (Del 1 , 2, 3)
Besparing: 1 000 kr/år

Handla med kuponger och extrapris:
Besparing: 5 500 kr/år

#braaffär: (Del 1,  2)
Sälja bilen själv istället för bilhandlare: 5 000 kr
Sälja gamla mobiltelefoner på tradera/blocket: 500 kr
Köpa kläder på januari- och sommarrea: 1 400 kr
Använda blocket/tradera: 2 000 kr/år

Se över dina försäkringar:
Besparing: 4 000 kr/år

Förhandla bolåneräntan med hjälp av snitträntan:
Besparing: 20 000 kr/år

Spara i förväg istället för avbetalning:
Besparing på en resa: 2 000 kr

Sälj ”det gamla skräpet” på loppis:
Förtjänst: 1 000 kr

Ta kontroll över dina fasta utgifter:
Besparing: 20 000 kr/år

Byt sparkonto:
Förtjänst: 1 000 kr/år

Sänk energiförbrukningen:
Besparing: 5 000 kr/år

Se över kyrkoavgiften:
Besparing: 3 000 kr/år

Varje persons sparpotential ser olika ut, jag har ovan försökt hitta någon sorts gyllene medelväg. Men lyckas du hålla samma tempo så har du sparat undan 71 400 kr i år! Detta utan att minska dina bekvämligheter så där jättemycket.

Vad skulle hända om man dessutom investerat denna summa? Det beror givetvis på hur man investerar den. Det finns lite olika alternativ:

Avkastning 2015

Det finns raketer och bottennapp, och allt mellan!

Man inser lätt att det finns stora möjligheter i att investera sina pengar, och en del fallgropar. Hade vi investerat våra sparade 71 400 kr i Swedbank Robur Ny teknik så hade vi nu haft 107 814 kr! (Vilket vi inte rekommenderar att man gör om man inte kan se in i framtiden!)

Pengar

Hur ska vi spara ihop 100 000 kr nästa år? Vad  ska vi göra med våra 100 000 i framtiden?

ps.
En annan intressant sak är ”snöbolls-effekten”. De besparingar vi gjorde förra året kommer faktiskt att gälla till stor del i år också. Fortsätter vi att vara noggranna med däcktrycket så sparar vi de pengarna i år också, har vi fortfarande lunchlåda till jobbet så fortsätter vi att spara de pengarna. Då blir ju besparingen ännu större! Kanske närmare 90 000 kr istället för 70 000 kr. (Lågt räknat!)

Har vi dessutom investerat förra årets besparingar så får vi ju ränta på dem igen! Räknar man med denna snöbolls-effekt så har vi totalt lyckats spara ihop till:

Förra året + avkastning på investering: 80 000 kr
Detta år + fortsatt utnyttja förra årets spartips: 90 000 kr
Avkastning: 51% (Om vi träffat den bästa fonden, i år igen…)

Totalt: (80 000 + 90 000) * 1,51 = 256 700 kr.

Snöbollen är satt i rullning…
ds.

Gott nytt sparår 2016

champagne-160867

Nytt år brukar betyda att många avger löften på saker som ska förändras och vad man skall göra. En del avser att börja träna, andra kanske gör ett försök att sluta röka, medan en del vill ta tag i sin karriär och byta jobb.

Att hålla ett nyårslöfte kan vara väldigt svårt om man verkligen inte är motiverad. Hur många har inte köpt ett gymkort som sedan blir mer och mer oanvänt ju längre året går. Några saker som kan vara bra att tänka på är att löftet är: specifika, mätbara, realistiska och tidsbestämda.

Eftersom du läser just denna blogg kommer vi givetvis in på sparande. Att ta tag i sin ekonomi när det nya året börjar kan vara ett väldigt bra sätt att förändra och förbättra för dig och din familj. Om vi går in på de fyra olika sätten att nå sitt mål kan man tänka enligt följande:

Specifika: Du måste göra grovjobbet och gå igenom hela din ekonomi vad gäller inkomster såväl som utgifter. Hur kan jag få ned kostnaderna och finns det möjlighet att tjäna mer pengar. När väl detta är gjort är det dags att fundera över specifika sparmål. Det kan vara en resa som man vill göra till sommaren, en ny bil som man vill köpa om tre år eller bara ett allmänt sparande för att trygga sin ekonomi senare i livet.

Mätbara: När du vet vad du ska spara till är det lätt att stämma av varje månad om du kommer att lyckas med ditt sparande. Kostar resan 18000 kronor om sex månader är det 3000 kronor du måste avsätta för att nå ditt mål. Att ha en målsättning för sitt sparande under hela året 2016 kan vara en viss summa eller en procent av sin inkomst. Några perioder om året är dyrare (t.ex jul och semester) och då kan det vara svårt att upprätthålla sitt mål. Ta med detta i beräkningen när du lägger upp sparplanen för året.

Realistiska: Överdriv inte sparandet om du verkligen inte orkar eller har möjlighet till det. Sätt ett realistiskt sparmål där du känner dig bekväm med att avsätta pengar varje månad. Gläds åt att sparkontor fylls på varje månad och det går fortare än man tror att göra det som var omöjligt innan du började att spara.

Tidsbestämda: När du har lyckats spara ihop till ditt mål är det bra att stämma av och fundera på hur det har påverkat ditt liv. Fick du avstå många köp, fungerade det med matlåda istället för köplunch eller blev nöjeskontot för magert? Väg detta emot vad du fick ihop av att vara strukturerad och ekonomisk under en viss period. Lyckades du med ditt sparmål är det troligtvis lättare att sätta upp nästa sparmål för du har helt enkelt kommit in i hur man ska tänka kring sin ekonomi. Sparar du på lång sikt är det bara att fortsätta och kanske fundera på om det går att utöka sparandet ytterligare. Med sparade pengar sover man helt enkelt lite bättre för man vet att man gör något gott för framtiden både för sig själv men också sina barn.

Vad ska jag då göra med mitt sparande?
Vi har varit inne på det tidigare hur man skall tänka när man börjar att spara och en viktig faktor är tiden. Om man ska spara kortsiktigt till en resa eller en ny TV är det mest riskfritt att bara sätta undan pengarna på ett vanligt konto som i bästa fall ger en liten ränta. Det är för den mer långsiktige som det börjar bli intressant att öka risknivån genom att träda in på fond- och aktiemarknaden. Den alltid förnuftige sparekonomen Claes Hemberg på Avanza berättar mer om det här och här.

Det viktiga är att börja sin förändring och har man tidigare inte sparat i någon större utsträckning kan det vara läge att starta, det är roligare än det låter.

Lycka till med spar- och investeringsåret 2016.

Gott nytt år önskar Sparabloggen

Första räntehöjningen i USA på 10 år
Federal reserve

Federal Reserve bestämmer bland annat över styrräntan i USA. En höjd styrränta visar bland annat att USA ekonomi utvecklar sig åt rätt håll.

En höjd styrränta är ett styrkebesked från USA. Ekonomin går framåt, och bedömningen är att den snart kan stå på egna ben. Ett tecken på att USA kan vara det draglok i ekonomin som så väl behövs.

En höjning på 25 punkter (0,25%-enheter) och signaler om att vidare höjningar kommer, men inte omedelbart. Ett väntat, och av många efterlängtat, besked. De signaler som finns om att fortsatta höjningar kommer i ett lite lugnare tempo visar också att Fed inte lämnar bolagens utveckling helt åt sig själv riktigt än.

Beslutet är lite historiskt. Det är första gången på ca 10 år som det kommer en höjning av räntan, och första gången sedan 2008 som styrräntan inte ligger på 0 %. Kan det vara så att det värsta är över, och världen på väg att normaliseras?

På tiden säger vissa… för sent säger andra. Det gäller att betala av skuldberget som hunnit byggas upp under tiden också.

Hur som helst kan man nog konstatera att räntehöjningen kommer att påverka börserna, framförallt den amerikanska. Men det finns säkert andra delar av vår ekonomi som kommer att påverkas också.

Börsen
Den höjda räntan blir som ett kvitto på att bolagen går bättre, och inte behöver lika mycket stöd. Man kan eventuellt vänta högre vinster framöver, och räntan är ju trots allt inte så hög än.

Dollarn
En högre ränta kommer att höja värdet på dollarn gentemot kronan. Detta gör semestern over there lite dyrare, men investerar du på amerikanska börsen får du en trevlig valutaeffekt. Många svenska bolag tjänar på en svag krona. De som gör affärer med USA får just en sådan effekt.

I kort kan man säga att alla tecken som visar på en normalisering av ekonomin är positiva i det långa loppet. Alla världens ekonomier är byggda för en viss ränta, en vissa inflation och höjningen är ett tecken på att vi är på väg dit.

Nu väntar vi på Yellens presskonferens och vad som kommer fram där!

Företaget Familjen. Jobba tillsammans!

företaget familjen

Det finns flera likheter mellan att ha en familj och driva ett företag. (och många olikheter) Tillsammans ska man skaffa inkomster till familjen, balansera utgifterna mot de inkomsterna. Man jobbar mot gemensamma mål som att ordna med mat, kläder, husrum åt familjen. För att lyckas med det måste man ordna med tillgångar som bil osv. Hur löser man alla de här sakerna?

Detta är ju en blogg om ekonomi. I denna fråga kan man lägga väldigt många olika aspekter, men vi ska titta lite på det ekonomiska. Man kan säga att det finns två huvudspår för familjens ekonomi. Antingen har man gemensam ekonomi eller så har man delad ekonomi.

Med gemensam ekonomi menar man i stort sett att alla familjens inkomster läggs i en gemensam pott och familjens utgifter dras därifrån. Det finns inget ”mina” eller ”dina” pengar. Det finns trots detta lite olika varianter på detta. Med dela ekonomi menar vi att man inte lägger ihop inkomsterna i en gemensam pott. Var och en tar hand om sina egna inkomster och utgifter, och man delar på de gemensamma utgifterna som hyra, mat osv.

Trenden är att fler och fler familjer går mot en delad ekonomi enligt en undersökning som Nordea gjort. I denna fråga finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att man diskuterar tillsammans och hittar den lösning som man själv är nöjd med. Det viktiga är att man jobbar tillsammans! Det finns ju en del fallgropar man kan falla ner i om man inte samarbetar. Några exempel:

  • Stor skillnad i inkomst kan leda till en del tråkiga problem om man har delad ekonomi. Den ena parten har gott om pengar och vill spendera på resor och nöjen. Den andra har inte råd att vara med sin partner. Detta är nog inte jättebra för ett förhållande.
  • Olika syn på hur man vill spendera pengar och en gemensam ekonomi kan vara en dålig kombination. En som vill spara till mål i framtiden, och en som vill sätta sprätt på pengarna med en gång.
  • Gemensam ekonomi och en part som själv tar allt ansvar för ekonomin och sköter allt från räkningar, konton, kort, deklaration, besparingar och budget. Den andra har ingen insyn alls. Detta leder lätt till att man inte sätter gemensamma mål och jobbar åt samma håll.

De här fallgroparna är inget man kan ta sig runt genom att välja hur man vill ha det med sin ekonomi. Lösningen är att prata med varandra. Oavsett hur intresserad man är av ekonomi är det ändå viktigt att ta såpass ansvar att man gör en hushållsbudget som svarar på frågorna: Vem betalar vad? Hur mycket ska vi spendera på det en och andra? (Vad är rimligt att spendera på teknikprylar, kläder, fikor, krogbesök, mobiltelefon, träning, fritidsintressen, mat, bil, osv) Hur mycket ska vi spara? Vad sparar vi till? Sedan skadar det inte att ta lite mer konkreta frågor som: Vilka konton ska lönen komma in på? Vilket konto ska alla räkningar dras från? Hur mycket pengar flyttar vi in till räkningskontot varje månad? Var ska vi spara pengar? Vilka konto ska betalkorten vara kopplade till? Det gäller att styra undan från ekonomins vardagsfällor!

Familjeekonomen på Ikanobanken har skrivit en liten lista på olika lösningen, och vem som de passar till. De olika förslagen till lösningar är:

  1. Helt separat ekonomi – passar kompisar och nyblivna sambos.
  2. Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst.
  3. Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många.
  4. Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge.

Så vårt tips är att ni pratar ekonomi med varandra. Börja inte samtalet med budget och gränser. Börja ett samtal med vad ni vill med er ekonomi. Fråga er: Vad vill jag lägga pengar på? Hur vill jag spendera min semester? Vad vill jag spara till? Hur mycket är rimligt att spara till framtiden?

Ekonomin ska ju vara ett verktyg för att få trygghet och frihet. Tryggheten att klara vardagens oväntade händelser och friheten att använda sina pengar till det man själv vill. När ni har era mål klara för er så kan ni börja ta itu med budget, konton och kort. Är man överens om ekonomin så når man längre tillsammans och slipper den vanligaste orsaken till konflikter.

Lycka till!

Har du koll på dina fasta utgifter?

EmptyPockets Dan Moyle CC
Empty Pockets, Dan Moyle, CC

Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

De flesta har en hel del olika sorters abonnemang som kostar lite varje månad. Faktum är att varje liten post inte verkar vara så mycket, men alla de små avgifterna tillsammans blir faktiskt ganska mycket varje månad. Tittar man sedan på vad det kostar om året så blir det väldigt mycket pengar. Frågan är om du får valuta för pengarna?

Ta en titt på ditt konto utdrag. Vad är det som händer i början på månaden. Vad är det som dras egentligen? Vad har du för fasta abonnemang. Det kan ju faktiskt bli en hel del!

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
400 kr/mån TV-abonnemang (Canal Digital, ViaSat)
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
800 kr/mån Matkasse till dörren
80 kr/mån PPM-rådgivare
120 kr/mån Kalsong-abbonemang
70 kr/mån Tidningsprenumerationer
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
3 655 kr/mån
43 860 kr/år

Det blir en hel del om man tittar på det. Nu hoppas jag att du inte har allt det här. Dessutom är det ju en hel del av dessa som man vill ha, och är väl värt pengarna. Vad händer om vi plockar bort det som faktiskt inte känns värt pengarna?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
2 185 kr/mån
26 220 kr/år

Helt plötsligt sparade vi 17 460 kr om året! Bara genom att plocka bort en del dyra abonnemang som vi egentligen inte behöver. Men det finns fortfarande sparpotential. Vad händer om vi går in på Compricer och hittar billigare alternativ till våra dyra abonnemang?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
200 kr/mån Mobiltelefon (abonnemang)
200 kr/mån Internet
250 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
80 kr/mån Kontaktlinser
——–
1 495 kr/mån
17 940 kr/år

Vi sparade ytterligare 8 280 kr/år genom att hitta billigare alternativ! Det är bedrägligt när man får en kostnad i månadspris. Det verkar så oerhört mycket billigare än vad det egentligen är. Vi betalar ju faktiskt fortfarande runt 18 000 kr/år i den bantade sista versionen.

Mina exempel är egentligen inte så viktiga. Ta fram kontoutdrag och gör din egen lista! Vad har du för dyra utgifter varje månad? Vad blir det per år? Vad är onödigt? Vilka är egentligen värda sitt pris? Vilka kan du hitta billigare alternativ till? Sänk dina utgifter och använd dina pengar till något som du faktiskt tycker är värt det!

Betala dig själv först!

pengar växer
pixabay.com

”Kontot är tomt i slutet av månaden! Jag kan inte spara.” Var fjärde svensk har inga pengar kvar i slutet av månaden, visar en undersökning som SBAB gjort (2011). Var femte svensk har ingen buffert sparad. Det gör att man lever i en ganska stor ekonomisk risk. Vad händer om en oförutsedd utgift dyker upp?

Men vad ska man göra då? Om pengarna är slut, så är det slut! Svaret är betala dig själv först. Innan man betalar räkningar och annat så betalar man sig själv först. Man kan till och med göra det med autogiro. Om lönen ramlar in den 25:e, så ordna en automatisk överföring från lönekontot samma dag eller dagen efter.

Detta gör nog en del lite nervösa. Ska man strunta i räkningar? Vad händer om man inte har råd med maten sedan då? Jag vill hävda att det inte ska finnas en motsättning mellan att betala sig själv först och att ha råd med sitt liv. Det hela handlar helt enkelt om budget. Det största skälet för de flesta som inte har pengar kvar i slutet av månaden är dåliga vanor, att pengarna brinner i fickan. Man ser att det finns pengar kvar på kontot så man fikar en gång till, köper de där byxorna, tar en öl till på krogen eller köper ännu en pryl. Saker man inte behöver, egentligen inte saknar och som man bara gör för att man kan.

Många har pratat om detta före mig.  Vad skulle jag annars ha fått ett sånt klatschigt motto i från? Men det är faktiskt sant. Ska man lyckas spara regelbundet varje månad så ska man inte testa sin självdisciplin varje månad. Man ska betala sig själv först. Det är ju nämligen det som betala syftar på. Man sparar undan pengar till sig själv, som går till trygghetsbuffert, eller till drömmarna i framtiden.

Jag har lagt upp ett sätt man kan använda för att inte lockas att spendera pengar i onödan. Systemet bygger på tre olika konton:

  • Ett lönekonto/transaktionskonto där lönen kommer in och utgifterna går ut.
  • Ett buffertkonto där du har pengar sparande som du kanske kan behöva komma åt snabbt. Om bilen går sönder till exempel.
  • Ett långtidsspar där du sparar dina pengar som du ska använda i framtiden. Din pengamaskin!

Betaladigsjälvförst

  1. Lönen kommer in på ditt lönekonto / transaktionskonto / kontot där du kopplat ditt kort.
  2. Det första som sker är en automatisk överföring på det belopp du bestämt att spara varje månad till långtidssparandet. 10 %? 5 %?
  3. Betala alla räkningar.
  4. Om det finns mer pengar kvar på lönekontot än vad du budgeterat att du behöver under månaden så flyttar du överskottet till ditt buffertkonto. Kanske behöver du inte använda dem denna månad?
  5. Löpande utgifter betalas under månaden. Mat köps, kläder inhandlas och du kanske går på bio. Om du behöver får du ta tillbaka lite av det du förde över till ditt buffertkonto. Fundera på varför, för du spräckte din budget!
  6. Om det blir lite kvar av överskottet på buffertkonto så flyttar du det till långtidssparandet. Buffertens storlek är ju redan förutbestämd.

Man måste givetvis inte göra exakt så här. Jag tycker dock att det fungerar ganska bra! Jan Bolmesson, på RikaTillsammans har ett liknande system. Han vill att du ska strukturera din privatekonomi som ett proffs.

Hur mycket ska man då betala sig själv/spara? Det är svårt att svara på eftersom det handlar så mycket om vilka mål man har. Vi brukar rekommendera att man sparar 10% av sin lön varje månad. Gör man det under hela sitt yrkesverksamma liv så kommer man att leva väldigt gått på det i framtiden! Har man inte det målet så kan man ju börja med 1%! Då upptäcker man att det är så lite att man inte ens märkte det. Då kan man spara 2% eller 4% ganska enkelt.

Ett annat sätt att tänka är att fundera på vad man sparar till. Om man har sin buffert på plats, så kanske det är julklappar och semester man sparar till? Vad kan det gå på? 10 000 kr? 20 000 kr? 30 000 kr? Ska man spara 30 000 kr/år måste man lägga undan 2 500 kr varje månad.

När man väl har sitt mål klart så får man ta en titt på sin månadsbudget och hitta utrymmet för sitt sparande. Ett annat sätt är att helt enkelt lägga undan sitt sparande det första man gör och sedan leva på de pengar som blir kvar. Jag tror att många skulle bli förvånade över att det faktiskt går!

Ta hjälp med att få kontroll över utgifterna!

Lånaförlivet Hushållets utgifter

I del 3 av Låna för Livet la Claes Hemberg fram medelutgifterna för en svensk snittfamilj. Snittfamiljen har utgifter på 435 000 kr/år.

Det kan vara lättare sagt än gjort att göra en hushållsbudget. Vilka utgifter har man egentligen? Vad handlar man egentligen varje månad? Hur ser den verkliga budgeten ut?

Enligt Hemberg har snittfamiljen utgifter för 36 300 kr varje månad. Om detta är tillämpligt för dig och ditt hushåll är omöjligt att svara på. Det beror på så många olika saker. Vart man bor (storstad/landsbygd), hur stort hushållet är (ensam / stor familj), vilka vanor man har. Men för enkelhetens skull så använder jag det som utgångspunkt.

Jämför vi denna budget med snittlönerna för 2013 får vi följande bild:

Utgifterna gäller en familj, två arbetande vuxna med barn.

Inkomst man: 31 500 kr – 10 395 = 21 105 kr
Inkomst kvinna: 26 700 – 8 811 = 17 889 kr
Totalt in på kontot: ca 39 000 kr
Utgifter: 36 300 kr
Överskott: 39 000 – 36 300 = 2 700 kr

Det finns ett överskott på ca 2 700 kr som kan läggas undan till sparande. Sparande på lång sikt eller till semester eller liknande. Detta är gott och väl. Det finns 32 400 kr (2 700 kr * 12 mån) som kan läggas på vad man nu anser sig vilja använda dem till.

Frågan är nu: Hur stort överskott har du? För att få hjälp att ta reda på det finns väldigt smidiga digitala verktyg. Man vill ju gärna slippa att gå igenom kontoutdrag för ett år tillbaka och gå igenom varenda post. Vi har testat två verktyg:

Smartbudget

Webbsida där du kan importera in dina kontoutdrag och få hjälp att sammanställa dem på ett överskådligt och bra sätt. Vi har inte använt tjänsten på ett par år, men det finns många smidiga funktioner även i gratisversionen.

Smartbudget_mobil

Tink

Mobilapp som automatiskt kan plocka in kontoutdrag från din bank/banker/betalkort. Efter att ha hjälpt appen att kategorisera din utgifter så kan du få en mycket bra överblick över alla dina utgifter.

Tink

Vår rekommendation är att man bygger sin månadsbudget så att man kan spara undan 10% av sin inkomst. I ”snittfallet” ovan så skulle det motsvara att minska utgifterna såpass att man kan lägga undan 3 900 kr varje månad. Vilka utgifter ska man skära i för att få loss 1 200 kr till? Fritid? Övrigt?

Använder du de digitala verktygen så får du hjälp att ta reda på det!

Lycka till med budgeten!

#braaffär – Vilka affärer har vi gjort? uppföljning

För ett tag sedan drog vi liv i tips-taggen #braaffär. Tanken var att tipsa varandra om bra affärer vi gjort, och inspirera till att göra fler bra affärer och spara mer pengar.

De flesta tipsen handlar om att inte köpa nytt, utan hellre begagnat på Tradera, Blocket eller någon annan onlinetjänst. Här finns mycket att spara! Möbler köper man för vrakpriser på nätet, och hemelektronik kan man få för halva priset, om man inte måste ligga i framkant. Här finns många bra affärer att göra!

Nästa trend är att sälja sina begagnade prylar på samma ställe. Att sälja gamla mobiltelefoner, möbler eller prylar kan göra en extrainkomst på flera hundra extra varje månad. Dessutom kan det vara ganska roligt. Så töm förråden nu, och omvandla ”skräp” till pengar!

Sedan kom även andra små tips in; handla på mellandagsrea, registrera ditt västtrafik-kort mm.

Förslag vi fått in:

Fantastiska tips! Hade man kunnat följa alla dessa tips hade man sparat/tjänat säkert 20 000 kr! Att handla begagnat är ett fantastiskt sätt att spara pengar, tjäna pengar och dessutom spara på miljön!

Lycka till med er affärer!

Extrapriser och kuponger är inte bara för pensionärer!

Extrapri

En tämligen vedertagen bild är den att pensionärer utnyttjar alla kuponger som finns och jagar extrapriser som lejon. Hur sann denna bild är vet inte jag, inte heller exakt vad som ligger bakom. Jag har en misstanke om att denna bild grundlades av de gamla som upplevde kriget och ransoneringarna. De hade en annan bild över hur man ska hushålla med pengar. (Lyssna gärna på Plånboken i P1, om konsumtion i olika generationer. 23:44 minuter in i programmet!)

Hur som helst anser jag att de som jagar erbjudanden och använder kuponger är helt rätt ute. Anpassa maten ni lagar efter hur reklambladen ser ut som ni får hem! Det finns stora pengar att spara, mot liten uppoffring!

Nu i början av året trillade en redovisning in från vår vanliga butikskedja där vi är kunder. Jag vill inte gå ut och säga vilken det är, men kedjans namn rimmar på vika… Så här såg det ut:

Matkostnader: 51 640 kr
Sparade pengar (på grund av rabatter/kuponger): 5 330 kr
Besparing i %: 5 330 kr / (51 640 + 5 330) = 9,4 %

Vi har alltså sparat 5 330 kr under 2014 på att utnyttja kuponger och rabatter, och planera vår meny efter hur erbjudandena såg ut. Det utgjorde 9,4 % av våra matkostnader. Man kan säkert få ännu mer tillbaka i rabatter. Det beror på vad man äter och hur mycket man jagar!

Man kan alltså spara i runda slängar en kvarts månadslön om året på att använda de kuponger och erbjudanden som skickas ut! Det enda som återstår sedan är att fundera på hur man ska investera detta… Eller ta extra semester! Jag menar hur man ska investera detta!

Detta är ju en del i att kunna nå fram till att avsätta 10% av inkomsten till sparande varje månad!

Intressanta länkar:
Per H Börjesson berättar hur man man blir rik genom att spara 10% av sin lön varje månad.
Text.
Video.

Günther Mårder berättar varför man bör spara 10% av lönen:
Video.
Text.

Andra som tipsar om hur du kan spara på matkontot:
Konsumentverket
Blogg vardag.nu