Utdelningar

REIT: spännande fastighetsinvestering

cambridge-66714.jpg

Real Estate Investment Trusts, eller helt enkelt REIT. Detta är en intressant investeringsform då vilkoren är lite speciella. REIT betala ut minst 90% av sina inkomster i form av utdelning och är då inte skyldig att betala skatt. Generellt kan REITs delas in i två kategorier: fysiska byggnader och mREIT* som köper bostadsskulder.

REITs skapades under president Eisenhower 1960. Avsikten var att ge investerare möjlighet att investera inom fastighetssektorn. De första REITs skapades under 1960-61 och tre av dem finns fortfarande; Winthrop Realty Trust, Pennsylvania REIT och Washington REIT. 1965 letades sig den första REIT in på New York börsen; Continental Mortgage Investors.
De flesta REITs handlas på stora börserna, men det finns också onoterade och privata. REITs finns bland annat knutna till lägenheter, sjukhus, hotell, industrianläggningar, infrastruktur, sjukhem, kontor, köpcentra, studentbostäder och skogsmark. Från att ha varit ett amerikanskt fenomen finns denna investeringsform i 35 länder världen över, dock ej i Sverige på grund av lagstiftning.
En del som är attraktivt med REITs är utdelningen, där man kan finna vissa som delar ut så mycket som 7-12%. Här finns exempel.

För att kvalificera sig som en REIT måste företaget:

  • Investera minst 75 procent av de totala tillgångarna i fastigheter
  • 75 procent av sin bruttoinkomst från hyror från fastigheter, räntor på bolån finansiering fastigheter eller från försäljning av fastigheter
  • Betala minst 90 procent av sin beskattningsbara inkomst i utdelning till aktieägarna varje år
  • Vara en enhet som är skattepliktig som ett företag
  • Ledas av en styrelse eller förvaltare
  • Ha minst 100 aktieägare
  • 50 procent av aktierna får inte innehavs av fem eller färre personer

Om man vill investera i REIT:s kan man köpa fonder, ETF eller direktinvestera i aktier. Det finns till och med möjlighet att hitta dem i PPM systemet. En riktig klassiker som är populär bland svenska investerare inklusive mig själv är Realty Income Corp. Börsutvecklingen har varit fördelaktig med en direktavkastning på 3,5% och med det som jag gillar mest; månatlig utdelning. Läs mer på hos Västkustinvesteraren.

skarmavbild-2016-09-30-kl-17-25-05

Förslag på REITs med månatlig utdelning 

Här kommer lite andra förslag på REITs ibland fonder, ETF och aktier:

Fonder
UB Nordamerika REIT A
UB Asia REIT Plus A
UB Global REIT A
UB Europa REIT A

ETF
Schwab U.S. REIT ETF (SCHH)
SPDR Dow Jones REIT ETF (RWR)
US Real Estate Small Cap ETF
PowerShares KBW Premium Yield
Equity REIT Portfolio ETF
Vanguard REIT ETF
Wilshire US REIT ETF
Schwab U.S. REIT ETF
Global X Superdividend REIT

Aktier

skarmavbild-2016-09-30-kl-17-40-17

Vill du verkligen fördjupa dig bland bolagen finns här en lista på 221 REITs med bakomliggande fakta som utdelningshistorik, direktavkastning och bolagsfakta.

Det kan mycket väl ha smugit sig in något fel bland siffror och bolag men Ni förstår tanken med detta inlägg.
Har Ni några favoriter som Ni  har investerat i?

 

Sparabloggen.com
1 oktober 2016

*”M” står för ”lån”, som mREITs är en speciell grupp av REITs som baserar sina fastighetsinvesteringar på bolånemarknaden. mREITs köper bolån på den sekundära hypoteksmarknaden – med andra ord, köper de bostadsskulder.

Som du sår får du skörda… så ultimat!

Crops pixabaypixabay.com

I ett inlägg för ett par veckor sedan försökte jag koka samman en hel mängd rekommenderade utdelningsbolag till den ”ultimata utdelningsportföljen”. Det som återstår nu är att se om portföljen varit så bra. Om man sått sina pengar i denna portfölj, har man då kunnat skörda en stor skörd?

På $parabloggen förordar vi framförallt stabila bolag, långsiktighet och regelbundet sparande. Med detta framför ögonen så tänker vi oss följande scenario: För tio år sedan tog vi vårt långsiktiga sparande (100 000 kr) och placerade det jämnt fördelat i utdelningsportföljen. Sedan tar vi ett ordentligt tag i vår privatekonomi och börjar spara 10% av vår lön (2 gemensamma löner ~ 5 000 kr/mån.) Givetvis kan du anpassa beräkningen till vilka värden som passar dig. Jag lägger ut excel-filen här. (Klicka på länken… filen öppnas från onedrive. Där kan du ladda ner den med valet till höger under punkterna.)

Följer man detta spartempo, att börja med 100 000 kr och sedan 5 000 kr i månaden har man lagt undan en saftig summa på 700 000 kr på 10 år! Det är ju en fantastisk summa! Men då räknad helt utan avkastning. Hade man investerat i utdelningsportföljen istället hade man haft ett kapital på 2 030 550 kr! Det motsvarar en avkastning +190%. Det är riktigt bra på 10 år.

Utveckling år för år ser ut så här:
Ultimatportfölj utv 10 år graf
Finanskrisen syns, men minskas rejält av mer insatt kapital och återinvesterad utdelning. Insättningar har inte skett sista året än, men det blir 10 insättningar inkl år 2006.

Det verkar ju nu som om portföljen kanske är lite ultimat trots allt! Men om man skärskådar de olika innehaven var och en för sig så ser det lite annorlunda ut:
Ultimatportfölj bolag utv 10 år

Vi har investerat 70 000 kr i vardera bolag + återinvesterat utdelningarna. I storleksordning är innehaven nu värda:
Bolagsvärde

För att få en tydligare bild över utvecklingen i de enskilda bolagen kan man se utveckling som graf:
Bolag utv 10 år graf

Det innehav som är värt mest (Bilia) är värt 6 gånger så mycket som det som är värt minst (Ratos)! Det är en enorm skillnad! Ratos har dessutom avkastat negativt över perioden, trots inkluderad utdelning. TeliaSonera har heller inte rosat portföljen med så stor avkastning. Det känns som att vissa delar av portföljen inte var så ultimat trots allt…

Bilia, SJR in Scandinavia och Nibe är de innehav som avkastat bäst. De har haft en historik som präglats av både en attraktiv utdelning och en stark tillväxt. Det är en denna kombination som verkligen gett ett bra resultat.

För att själv försöka hitta bolag som dels har en stor tillväxt (en omsättning som ökar), har bra vinstmarginal (gör vinst på omsättningen) och delar ut en del till aktieägarna kan du med fördel se detta på borsdata

Nu är det väldigt svårt att dra jättestora slutsatser om de olika innehaven framgent. Historiskt hade det varit mycket bättre att investera i något annat än Ratos och TeliaSonera. Men tar man Ratos som exempel så har vi köpt ”billiga” aktier under lång tid. Om kursen nu skulle börja stiga i Ratos igen (kapitalet från en ev. försäljning av Arcusgruppen kanske ger en möjlighet till bra affärer) så kommer det innehavet att ha stor potential. Men framtiden får utvisa, och jag vill se tecken på vändning innan jag köper.

Det är väldigt roligt att undersöka hur olika innehav hade avkastat historiskt, att back-trejda portföljer. Men det är alltid lätt att back-trejda. Hade det back-trejding gett avkastning hade alla varit miljonärer! Men det enda som är viktigt är vad som händer i framtiden, och framtiden står skriven i stjärnorna!

Historisk avkastning är inte en garanti för en framtida avkastning… men som någon sa; ”Vi har en tendens att gå upp samma tid varje dag, åka till jobbet samma väg varje dag, att lösa problem på samma sätt imorgon som vi löste dem igår…”. Historiken är ju ett kvitto på någonting!

Lycka till!

Estelles aktieportfölj – eller jobba inte ihjäl dig!

Estelle
Prinsessan Estelle. Fotograferad vid Haga slott, november 2015. (C) kungahuset.se

23 februari 2012 föddes prinsessan Estelle. Det var stora rubriker och många artiklar om händelsen. En tidning som uppmärksammade det hela var Dagens Industri. På $parabloggen är vi inga utpräglade rojalister, men Di startade i samband med detta en aktieportfölj som de ämnar ge till Estelle på hennes artonårsdag. Det är denna portfölj som vi ska ta och titta lite närmare på.

Portföljen startades som sagt 2012. Upplägget är att 100 000 kr investeras i 10 svenska kvalitétsbolag med ett långt investeringsperspektiv. Portföljen följs upp en gång om året (vid Estelles födelsedag) där man eventuellt byter ut innehav om det visar finnas mer potential någon annanstans. Detta är ett upplägg som jag tror skulle passa många småsparare också. Att bygga en portfölj enligt:

  • 10 stycken bolag i portföljen.
  • Välja relativt stora kvalitétsbolag som är hyfsat stabila.
  • Inte peta för mycket i portföljen. Följ upp en gång om året ungefär.
  • Återinvestera utdelningarna i bolagen.

Frågan är om man kan nå någon framgång med en sådan ”enkel” strategi? Kan det leverera någon större avkastning? Vi har samlat in artiklarna om Estelles portfölj från Di och sedan följt upp utvecklingen genom åren (utan att bry oss om att Di redan presenterat resultat… 😉 )

Di:s artiklar kan ni läsa nedan.
2012
2013
2014
2015
2016

Även Affärsvärlden  skriver om portföljen.

Ett nedslag i portföljen februari 2015.
0222-Estelle-Portfolj-www

Hur har då portföljen sett ut genom åren? Vi har satt ihop lite grafik som visar innehaven år för år:
Portfölj ändringnamn

Det har skett 4 byten genom åren. Byten som man kan fundera över, men det är alltid lätt att back-trejda.

För att se hur utvecklingen ser ut har vi simulerat portföljen genom att använda historiska kurser för 23 februari för respektive år. Vi ”köpte” först bolagen jämnt fördelat, och behöll sedan innehaven år efter år. Utdelningarna återinvesterades i respektive bolag. Vid ett byte så lät vi hela kapitalet flytta från det ena bolaget till det andra, utan att flytta något kapital. Det är inte exakt så som Di gjort, därför får vi heller inte exakt samma resultat. Vår utveckling ser ut så här:
Portföljutveckling tabell

Utvecklingen på börsen har varit stark under perioden, med en nedgång på slutet. Börsen har som bekant fallit sedan 27 april 2015. Denna portföljen håller dock emot nedgången bra!

Utveckling diagram

Under en fyraårsperiod har portföljen avkastat 80,89 % och under samma period har SIX30 Return Index avkastat 44,67% (Från 127,62 den 23 februari 2012 till 184,63 den 23 februari 2016). Portföljen har alltså avkastat nästan dubbelt så bra! Med enbart 4 byten! Man kan få bra betalt även med lite arbete.

Poängen är att man inte måste jobba jättemycket med portföljen. För många investerare kan det faktiskt vara bättre att inte handla för mycket, utan hitta kvalité och handla någon gång om året. Är du osäker på om du själv kan hitta bra bolag, så kan du alltid ta rygg på någon annan. Följ den här portföljen till exempel, eller kika i de framgångsrika sverigefondernas portföljer!

Lycka till med investeringarna!

Den ultimata utdelningsportföljen?

portfölj

Det mest ursprungliga investeringsstrategin kring aktier är att man satsar en summa pengar som används för att bygga ett aktiebolag. Om allt sedan går väl kan man få del av vinsten i framtiden. Man planterar sitt sparkapital i marken, och med tiden kan det växa upp ett pengaträd som ger dig frukt varje år. Lämnar vi liknelserna så handlar det alltså om utdelning!

Att jaga kortsiktiga utdelningar tror jag inte mycket på. Ibland har jag sett frågan ”vilket datum man måste äga aktien för att få del i utdelningen?”. Vilket skulle kunna tyda på att man köper aktien precis innan utdelningen, för få utdelningen och sedan sälja aktien ganska fort efteråt. Kanske kan man trejda på det viset, men så snabb är i alla fall inte jag.


Stöd sparabloggen.com, öppna ditt konto på Avanza nu!

Man kan också använda en sorts långsam swing-trejd-strategi, där man handlar på sig starka utdelare när de står på en låg ”årsnivå”. Man köper alltså i slutet av sommaren, när fokus flyttas från årens vinster (som är läskigt realistiska) till nästa års vinster (som givetvis är rosiga och starka)! Sedan väntar man till strax efter utdelningen och inkasserar (ibland) en överavkastning.

Strategin som jag gillar mer är att försöka hitta bolag som utvecklas tämligen starkt och dessutom gör en del vinst som delas ut till aktieägarna. Jag ser det som det där fruktträdet som växer varje år, och dessutom ger god frukt! Men ärligt talat… vem letar inte efter sådana bolag? Jag har hur som helst kollat runt lite på nätet och försökt hitta olika förslag på utdelningsportföljer som kunnigt folk tipsat om:

När det finns så mycket olika att välja på känns det svårt att veta vad man ska ta. För att bringa lite mer ordning i denna djungel så samlade jag ihop alla de olika förslagen, satte portföljerna sida vid sida helt enkelt.

Metaportföljer data utdelning

Det känns dock fortfarande svårt att få en överblick över vilka bolag man ska välja. Har du stort förtroende för någon av ovanstående personer så kan du alltid följa just den personens rekommendation. Vi har valt att smälta samman all information i en big data-analys (med nio datakällor… 😉 och se vad som poppar fram!

Metaportföljer sammanräknat1 utdelning

Nu blir bilden tydlig över vilka bolag som har flest rekommendationer. Av detta har vi satt ihop en portfölj med 10 olika utdelningsbolag. Vi tar (i stort sett) de 10 översta och sätter ihop en portfölj. Dock så har vi några bolag som påminner om varandra ganska mycket. Tele2/TeliaSonera är ganska lika och Handelsbanken/Swedbank verkar ju i samma bransch. Här kan man alltid välja det bolag som man har störst förhoppningar om. Vi väljer TeliaSonera över Tele2 (för en jämnare direktavkastning) och Handelsbanken före Swedbank (för en lång och strålande historia ). Istället tar vi bolag 12 på listan. Ett bolag som har en stabil och (i alla fall i närtid) ständigt stigande utdelning: Nibe. (Gillar man inte den låga direktavkastningen så kan man ta Axfood istället. Dock använder Nibe sin vinst på ett bra sätt och har vuxit mycket istället vilket är bra för aktiekursen)

Den framtagna utdelningsportföljen ser du ut så här:

Denna portfölj har en ganska imponerande historia sett tio år bakåt. Direktavkastningen har i snitt varit 5,32%, om bolag hela tiden varit viktade lika. Det är inte illa!

Ultimata utdelningsportföljen

Detta är givetvis inte den ”ultimata” utdelningsportföljen, om det nu ens finns någon sådan. Någon av de tipsande är kanske mer träffsäker än någon annan, och då borde man följa hans eller hennes portfölj istället. Men eftersom vi nu inte vet vem vi ska följa kan denna sammanräkning kanske hjälpa till att minimera felen. Använd sammanställningen som inspiration till din egen portfölj!

Till nästa vecka ska jag back-trejda den här portföljen och se hur det gått om man investerat i den för tio år sedan och sedan återinvesterat utdelningarna, samt haft ett månadssparande. Hur står sig bolagen då? Återkom om en vecka!

Vill du se resultatet av back-trejdingen? Läs här.

Utdelningsaktier – inspiration

utdelningsäpplenpixabay.com

Jag brukar se på aktieutdelningar som frukten på ett träd. Trädet fortsätter att växa i konkurrens med alla träd runtomkring. Varje år bildas ett litet överskott av energi som används till att bilda frukt. Likadant är det med bolag. De konkurrerar och växer. Förhoppningsvis bildas det en vinst, som delvis kan delas ut aktieägarna.

Det finns olika sorters bolag. Nya snabbväxande bolag som ännu inte börjat dela ut vinst. Gamla utvecklade bolag som delar ut en stor del av sin vinst varje år. Om man investerar i de snabbväxande bolagen som faktiskt lyckas och blir framgångsrika kan man tjäna stora pengar. Det är dock inte så lätt. Inget jag rekommenderar till nybörjare, eller de som inte ständigt vill bevaka sina investeringar. Istället rekommenderar jag alla att ha stabila bolag med god utdelning som basen i sin portfölj, speciellt om du är ny på aktiemarknaden.

Men hur hittar man stabila utdelningsbolag? Givetvis kan man fråga runt och få tips på olika håll. Men man måste alltid göra sin egen läxa läsa in sig på bolagen man investerar i. Att hitta utdelning och direktavkastning kan man göra på de flesta plattformar som Avanza och Nordnet. Men får att få lite historik måste man gå bakåt i tiden. Ett sätt är att läsa bolagets årsrapporter. De hittar man på bolagets hemsida. (enligt reglerna måste bolagen offentliggöra denna information på sin hemsida). Men det kan vara ett drygt arbete att läsa årsrapporter för 10 – 20 år bakåt i tiden. Som tur är finns informationen på andra ställen på nätet.

borsdata är en webbsida där information om börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA finns tillgängligt. Sökbart och sorterbart! Man kommer åt en hel del information gratis, men vill man komma åt allt måste man köpa sig ett medlemskap.

$parabloggen tittade lite på stabila utdelningsbolag. Vi slog våra kloka huvuden ihop och plockade fram ett axplock var med bolag som delar ut bra med pengar:

TeliaSonera
Ratos B
Handelsbanken
Axfood
Skanska
HiQ International
Nolato B
Öresund
Beijer Alma B
Malmbergs Elektriska B
Acando B
Svolder B
Vitec
SJR
H&M
NIBE
Beijer Ref
SCA
Castellum
Hufvudstaden
eWork
Tele2

Tar man det hela sedan ett steg längre och tittar på historiken på direktavkastningen 10 år bakåt i tiden så får man en uppfattning om hur utdelningen brukar se ut.

Sparabloggen utdelningsbolag
Ur denna tabell kan man sedan få lite inspiration till sin egen utdelningsportfölj! Tänk bara på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Detsamma gäller för utdelningar och direktavkastning!

Mer inspiration till utdelningsportföljer kommer snart!
Lycka till med äppleträden!

Spara för livet med utdelningar

usa-flagga_102100837

Vi har skrivit om utdelningar många gånger förut och det är en del av vår investeringsfilosofi. Tänk långsiktigt, så kommer avkastningen att ramla in år efter år. Men kan det vara så enkelt?

I USA finns det bolag som kallas för “Dividend Aristocrats” eller “Dividend Champions” och det är bolag som har höjt utdelningen oavbrutet i minst 25 år. *S&P 500 utdelnings aristokrat index spår deras prestanda och består i huvudsak av stora, välkända blue-chip företag. Standard & Poors tar bort företag från indexet om de misslyckas med att öka sin utdelning från föregående år. Indexet uppdateras årligen i januari.

Chansen att dessa bolag skulle fortsätta höja utdelningen är tämligen god vilket också innebär att man sätter stabilitet i första rummet. Många investerare har byggt sin filosofi på att äga dessa bolag och låta utdelningen löpa på år efter år.

Lågkonjunkturen 2008-2009 orsakat att många företag, såsom Bank of America, General Electric och Pfizer togs bort från listan. Ett företag tas bort från listan om det inte ökar sin utdelning eller om den tas bort från S&P 500.
Styrkan i utdelningsaristokrater ligger inte bara i deras förmåga att ständigt öka utdelning till aktieägarna, men också att dessa företag historiskt sett gått bättre än S&P 500 och är mindre volatila.

Skärmavbild 2016-02-19 kl. 21.12.39.pngSkärmavbild 2016-02-20 kl. 08.40.53

 

 

 

 

 

 

 

Blue-chip företag
Bäst beskrivet av vad begreppet Blue-chip företag kan man läsa i denna text:

”Stock of a large, well-established and financially sound company that has operated for many years. A blue-chip stock typically has a market capitalization in the billions, is generally the market leader or among the top three companies in its sector, and is more often than not a household name. While dividend payments are not absolutely necessary for a stock to be considered a blue-chip, most blue-chips have a record of paying stable or rising dividends for years, if not decades. The term is believed to have been derived from poker, where blue chips are the most expensive chips”

Plocka ut 10-15 kvalitetsbolag som varje år höjer sin utdelning, sitt still i båten och fylla på med kapital regelbundet. Detta är ett passivt ägande som ger god avkastning men man måste ha tålamod. När kapitalet ökar år efter år kommer det kanske se ut såhär:

 

Skärmavbild 2016-02-23 kl. 20.51.45

Någon svensk motsvarighet har vi inte ännu men det finns två bolag som närmar sig de magiska 25 åren, Castellum och Hufvudstaden.
När du köper utländska aktier är det lättast att äga dessa i en Kapitalförsäkring efter som man automatiskt får tillbaka källskatten på 15% på utdelningen.

Innan man väljer att investera i ett företag är det som vanligt viktigt att förse sig med så mycket information som är möjligt och ta egna beslut baserat på fakta.
Läs mer om amerikanska utdelningsbolag på www.dividend.com  eller här.

Lycka till i utdelningsvärlden!

Har det smugit sig in något faktafel i siffror eller text ber vi om ursäkt för det.

*S&P 500 (Standard & Poor’s 500) är ett aktieindex över 500 stora börsnoterade aktiebolag som handlas i USA. Det är det näst största indexet i USA efter Dow Jones. Företagen som räknas med i S&P 500 är alla amerikanska och har ett marknadsvärde på 5,3 miljarder US dollar eller mer.

 

Skanska – ett utdelningscase

Skanska projekt

Skanska bygger WTC i Växjö.

För någon vecka sedan skrev vi ett litet tröstefullt inlägg om att även i börsens mörker kan utdelningarna lysa upp tillvaron. I det inlägget plockades Skanska fram som ett exempel på bolag som delar ut en del pengar. I vårt inlägg undersökte vi hur en investering på 200 000 kr hade utvecklats på 20 år, inklusive utdelningar. Det visar sig att utdelningar gör en hel del skillnad med tiden!

Att kvalitetsbolag med höga utdelningar är ett bra sätt att få en bra avkastning på sikt på börsen. Men det finns två intressanta sätt att ta hand om den där utdelningen. Det ena sättet är att betrakta utdelningen som en extra lön, och använda den till något kul. Det andra sättet är att återinvestera utdelningen i bolaget för att efter hand ta del av den fantastiska ränta-på-ränta-effekten. Men kan det verkligen göra så stor skillnad? Vi undersöker! Låt oss säga att vi investerar 200 000 kr i Skanska 1996. (200 000 är en avsevärd summa, och var mycket mer för 20 år sedan.)

Om vi tar det första exemplet så kommer vi att plocka ut utdelningen som en sorts lön. Den kan täcka årets semester eller något liknande. Då kommer investeringen att utvecklas så här:*

Skanska utdelning som lön

Tar vi istället och väntar lite med att konsumera upp utdelningen, och i stället återinvesterar utdelningen i nya fräscha aktier i bolaget, så kommer investering att utvecklas så här:

Skanska utdelning återinvesteras

Det är en ganska avsevärd skillnad! På depån finns i ena fallet 1 700 000 kr och i andra fallet 600 000 kr! För att jämförelsen ska bli rättvis måste vi dock räkna in den aggregerade utvecklingen till värdet på aktierna. Det har ju plockats ut över 400 000 kr i utdelningslön under tiden! Trots det så är det en avsevärd skillnad:

Jämförelse tabell Skanska

Skillnaden på investeringen blir ca 700 000 kr! Eller 757% mot 422% utveckling. Båda siffrorna är fantastiskt bra, men 757% i utveckling är mer fantastiskt! Tittar man på värdeutveckling i graf ser det ut så här:

Jämförelse diagram Skanska.PNG

När man ser skillnaden som diagram så ser man tydligt hur ränta-på-ränta-effekten fungerar. I början ser man inte så stor skillnad, men med tiden så stiger det allt mer. Skulle man titta på 30 år eller 40 år så skulle skillnaden vara helt otroligt otrolig!

Att köpa högutdelare och sedan återinvestera utdelningen är den strategi som aktiestinsen Lennart Israelsson använt för att omvandla 600 kr till 140 000 000 kr. En fantastisk placering, som möjliggjorts av ränta-på-ränta-effekten och tid.

Skanska har under denna 20 års period haft 5,5% direktavkastning i snitt. Inte alls illa! Frågan är om det finns fler utdelningscase där ute? Vilka utdelningscase tittar du på? Lämna gärna en kommentar och tipsa. Vi är ständigt på jakt efter nya! Är du ute efter inspiration kan du alltid ta en titt på vårt inlägg om utdelningsaristokrater.

Läs mer om de bolag som delar ut mest 2016 på Nordnetbloggen!

Lycka till!

 

* I alla exempel ovan har jag förenklat något genom att bortse från skatte-effekter, courtage mm. Lite felaktigt, men poängen är densamma. Och jag orkar inte göra om nu…

P/E-talet, en liten fingervisning om värdering

PE.png

P/E-talet kan användas för att ge en fingervisning om hur högt värderat ett bolag är.

Det finns en mängd olika nyckeltal som används för att jämföra aktier och bolagsvärderingar. Tittar man i listan på Avanza så radas de upp: Börsvärde, direktavkastning, YOC, volatilitet, beta, p/e-tal, p/s-tal. Förkortningar och obegripligheter… eller? Direktavkastning och p/e-talet brukar vara två som man lär sig ganska tidigt i sin investerarkarriär. De är nämligen relativt enkla att förstå.

I detta lilla inlägg ska jag skriva lite om p/e-talet, eller price-earnings-ratio som termen är på engelska. Det står för kvoten mellan priset/vinsten, eller hur många kronor man får betala för varje intjänad krona på företaget. Man kan säga att det blir som jämförelsepris för företaget. Kronor/kg på ett ungefär.

Tittar man på några utvalda bolag på LargeCap, OMX Stockholm så finner man (21 jan 2016) **

  • p/e: 5,50 för Melker Schörling
  • p/e: 7,76 för Fastighetsbolaget Balder
  • p/e: 12,87 för Handelsbanken
  • p/e: 13,16 för Industrivärden C
  • p/e: 13,84 för SKF B
  • p/e: 15,08 för Trelleborg B
  • p/e: 22,63 för Hennes & Mauritz
  • p/e: 72,70 för Fingerprint Cards B
  • p/e: 495,14 för SOBI (Swedish Oprhan Biovitrum)

Det är en ganska rejäl spridning från 5,50 till 495,14. Det verkar ju lite konstigt att det kan variera så fruktansvärt mycket. Melker Schörling är värderat till 5,5 gånger årsvinsten, och SOBI till hela 495 gånger årsvinsten. Det verkar relativt enkelt att lista ut vilket bolag man ska investera i!

Nu finns det ju en hel del mer bakom detta. Bakom p/e-talet (eller kanske främst aktiekursen) finns ju en del andra faktorer än bara jämförpris. Bolagen är ju sinsemellan inte helt jämförbara. Vissa bolag är i en stark utvecklingsfas och växer så det knakar. Det gör ju att vinsten kommer att stiga rejält i framtiden. Dagens aktiekurs är ju som bekant baserad på framtida vinster. Dessutom är bolag i olika branscher inte heller jämförbara. Man kan inte klumpa ihop ett investmentbolag (som Melker Schörling) med ett tillväxtbolag som SOBI. Det blir som att jämföra literpriset på mellanmjölk och vodka. (Det spelar inte ens någon roll om det är laktosfri mjölk. Det blir inte samma sak.)

Kort kan man säga så här:

Investmentbolag värderas utifrån de bolag som de äger, och deras framtida vinster. P/E-talet för investmentbolag är (nästan) alltid väldigt låga, går inte att jämföra med andra typer av bolag och ganska intetsägande. Istället använder man substansrabatt. (Priset på investmentbolag jämfört med värdet på de underliggande bolagen)

Banker värderas också lite speciellt jämfört med andra bolag. De verkar på en mogen bransch, som inte väntas växa explosionsartat eller hitta nya nischer så fort. De svenska storbankerna är dessutom så stora och befinner sig i något av en oligopol-situation, så de kommer nog inte dubbla sin omsättning till nästa år. Kanske inte ens näst-nästa. Därför har de ofta ett lägre p/e-tal i närheten av 10 eller så.

Fastighetsbolag har också en speciell värdering. De har i regel väldigt stora värden inbakat i kursen (i och med alla fastighetsbestånd) samt lite blygsammare inkomster i form av hyresintäkter. Därför kommer p/e-talet att blir lägre.

Industribolag och konsumentbolag är den sortens bolag där p/e-talet fungerar som bäst. De har relativt stora intäkter (jämfört med fastighetsbolag t.ex.) och värdet baseras till stor del på just vinsten. Sedan finns det en massa olika undantag och parenteser. Cykliska bolag har ett p/e-tal som ändras i takt (eller i baktakt) med konjunkturen osv.

Tillväxtbolag som Fingerprint Cards och SOBI värderas ofta väldigt högt i p/e-termer. De befinner sig i en stark tillväxtfas och aktiekursen baseras ju på de förväntade vinsterna nästa år, eller näst-nästa. Detta gör att p/e-talet ofta är väldigt högt. Ibland är det så med rätta, ibland infrias aldrig förväntningarna.

Ska man sammanfatta så är p/e-talet en sorts jämförpris, men det går inte att jämföra priset på vitt skilda bolag. För att förfina och förbättra jämförpriset har andra nyckeltal plockats fram, till exempel PEG-talet. Men det blir mer och mer komplicerat, och beräkningarna bygger mer och mer på förväntningar (vilket även spekulativa aktieköp gör). Varför jag väljer att släppa taget här.

Men en liten demonstration av aktievärdering med hjälp av p/e-tal kan ju vara intressant. Det talas mycket om verkstad/industri nu. En bransch som tagit mycket stryk tidigare. Vad ser vi om vi jämför olika bolag med p/talet och direktavkastningen? (Jag brukar titta på direktavkastning för att på något sätt se på hur bolaget själva ser till sitt behov att använda sin vinst. Lite trubbigt då en del delar ut lite mer än vad som är riktigt bra…)

pe direkt jämför 2016 jan

Ett urval av verkstadsbolag, före rapporterna (21 jan -16)

pe direkt jämför 2016 feb

Samma lista ett par veckor senare. (13 feb – 16)

Efter ett urval, helt ur eget huvud, så kan vi se att det ”billigaste” bolaget är Nolato och det ”dyraste” SAAB. Dessutom så delar Nolato ut knappa 4%, medan SAAB delar ut knappa 2%. Plockar man sedan fram några bolag som ser aptitliga ut, i denna lista så har SKF en hög direktavkastning och (relativt) lågt p/e, likaså Atlas Copco. Däremot börjar det att se lite dyrt ut med HEXPOL med p/e 20. (En liten fingervisning finns här.)

Man kan alltså med hjälp av P/E-talet och direktavkastningen börja sortera lite bland bolagen.  Men allt beror på vad vi tror att bolagen kommer att göra för vinster i framtiden. Stiger vinsterna kraftigt så blir p/e-talet automatiskt lägre.

Detta kan man enkelt se genom att jämföra vad som händer i listorna före och efter en rapportering och en ganska kraftig kurskorrigering, som vi haft senaste tiden.

  • SKF har sjunkit i listan. Kursen har nämligen stigit på ett inspirerande sätt den senaste tiden.
  • SAAB stiger från en sista plats till att lägga sig i mitten. SAAB gjorde ett suveränt Q4, och vinsten ha stigit. Kursen har inte hängt med, vilket plockat ner P/E-talet från höga 31 till 19.

 

Tittar vi på en uppdatering av den första listan som jag tog ut så ser det ut så här:

pe direkt jämför 2016 feb blandat

SOBI ligger fortfarande på ett skyhögt P/E-tal. Det speglar de höga förväntningarna som finns på bolaget, och många säger att det är fint bolag. Dock behöver de dubbla sin vinst 5 gånger så är de nere på p/e 15… Om de inte klarar att dubbla vinsten 5 gånger, så måste kursen ner för att samma värdering ska nås. (Sedan kanske inte p/e 15 är en korrekt värdering för SOBI?)

Tittar vi på Fingerprint Cards så har p/e-talet sjunkit från dryga 70 till knappa 30. En halvering alltså. En del av denna ändring är en kurs som gått ner ca 20%, men också ett suveränt vinstlyft från -144,0 miljoner (2014) till +798,3 miljoner (2015). Tror man på en fortsatt vinsttillväxt i samma takt så är p/e 30 kanske billigt. Om de inte fortsätter öka vinsten lika mycket så…

Så p/e-talet kan vara en lite pusselbit i din analys av bolagen. Jag hoppas du fått ett verktyg till att använda i din jakt på köpvärda bolag!

Vill du läsa mer så kika in hos Günther Mårder. Han har dessutom fler länkar om du vill läsa ännu mer.
Happy analysing!

I mörkret finns utdelningsljuset

graph

Utdelningssäsongen är här och många bolag kommer att ge riktigt bra utdelningar under våren. En del bolag har flaggat för sänkta utdelningar medan andra höjer. 

Att vi haft ett tufft och volatilt börsklimat sedan slutet av april har knappast undgått någon och som det ser ut nu finns det ingen vändning inom det närmaste. Många faktorer har haft inverkan och det spekuleras vilt om när det är dags att fylla på med mera köp. Det är ju trots allt efter nedgång som de stora möjligheterna finns att köpa in sig billigt och att följa med på resan uppåt.

Vilken investeringsteknik man använder kan vara avgörande för hur din portfölj utvecklas. För de som tillämpar Warren Buffets ”Buy and hold” filosofi är utdelningen en viktig faktor för att få avkastning på ditt kapital. Det handlar helt enkelt att hitta bolag som tjänat pengar under lång tid, en lättförståelig affärsidé och som drivs av människor med ett personligt engagemang och kanske eget satsat kapital.

Tror man på denna investeringsfilosofi köper man på sig stabila och bra bolag och fyller på efterhand men det gäller att tänka mycket långsiktigt och inte vara rädd när börsen sjunker och värdet urholkas. För det är över tid som ditt kapital kommer aSkärmavbild 2016-02-06 kl. 09.14.17tt växa. Att köpa på sig stabila utdelningsbolag både svenska och amerikanska gör att man kan få en fin spridning på risk och sektorer. Det finns givetvis utdelningsbolag i många länder men då gäller det att ha koll på företagen och göra sin hemläxa.

På Avanza finns det en mycket trevlig funktion i form av en utdelningsflik som fylls på allteftersom bolagen rapporterar in. Där kan man ha koll på hur utdelningarna kommer att bli tillsammans med en totalsumma. Det är alltid lika trevligt varje år när siffrorna börjar dyka upp pengarna kommer in.

Ränta på ränta
När man har hittat bolag som gett stabila utdelningar under många år är det dags att kalkylera på hur pengarna  kommer att växa i framtiden. Det finns utmärkta ränta-på-ränta kalkylatorer på olika sidor bland annat på rikatillsammans.se. Som för övrigt är en mycket bra sida för den som är intresserad av investeringar.

200 000

Om man investerar 200 000 kronor och får i snitt 4% avkastning under 20 år har man dryga 400 000 kronor i en ISK efter att skatten dragen.

500 000

Om man ökar på summan till 500 000 tusen kronor har det växt till dryga miljonen.

1 000 000

Satsar man 1000 000 kronor där utdelningen ligger på 4% i snitt har man dryga 2 000 000 kronor 20 år senare. 

Nu är det ju förhoppningsvis inte bara utdelningen som ger avkastning över tid för ska bolaget kunna dela ut pengar till sina aktieägare måste det också växa.
Om vi tar exemplet Skanska som är ett välskött bolag har kursen de senaste 20 åren vuxit med 191%, trots två stora nedgångar.

Skärmavbild 2016-02-10 kl. 20.47.24

Då kan vi summera: hade vi satsat 200 000 kronor 1996 i Skanska hade vi haft drygt 600 000 kronor inklusive utdelningar. Kvalitetsbolag och utdelningar är en fin kombination för den långsiktiga investeraren.

 

———————————–
Redigering med siffror
Läsares förfrågan
———————————–

Skanska B, 1 jan -96:   53,54 kr/aktie
Investerat belopp:  200 000 kr
Antal aktier: 3 730 aktier  (köpte 1/4 av aktieantalet, men spliten gav sedan detta antal)

Utdelningar:
1996   – 2,50 kr/aktie (10,00 kr/aktie före split) = 9 325 kr
1997   – 2,75 kr/aktie (11,00 kr/aktie före split) = 10 258 kr
1998   – 3,00 kr/aktie (12,00 kr/aktie före split) = 11 190 kr
1999   – 4,00 kr/aktie (16,00 kr/aktie före split) = 14 920 kr
2000   – 3,375 kr/aktie (13,50 kr/aktie före split) = 12 589 kr (split 1:4 genomfördes)
2001   – 3,00 kr/aktie = 11 190 kr
2002   – 2,00 kr/aktie = 7 460 kr
2003   – 3,00 kr/aktie = 11 190 kr
2004   – 4,00 kr/aktie = 14 920 kr
2005   – 6,50 kr/aktie = 24 245 kr
2006   – 8,25 kr/aktie = 30 773 kr
2007   – 8,25 kr/aktie = 30 773 kr
2008   – 5,25 kr/aktie = 19 583 kr
2009   – 6,25 kr/aktie = 23 313 kr
2010   – 12,00 kr/aktie = 44 760 kr
2011   – 6,00 kr/aktie = 22 380 kr
2012   – 6,00 kr/aktie = 22 380 kr
2013   – 6,25 kr/aktie = 23 313 kr
2014   – 6,75 kr/aktie = 25 178 kr
2015   – 7,50 kr/aktie = 27 975 kr

Total utdelning: 397 279 kr – 119 184 kr skatt = 278 095 kr

Skanska B, 11 feb, 2016: 160,30 kr/aktie (vilket ger en uppgång på 106,76 kr, eller 199,4%)
Värdet på aktierna idag: 597 919 kr

Totalt värde: ~600 000 kr (-skatt) + 280 000 kr = 480 000 + 280 000 = 760 000 kr 
(vinst 560 000 kr om realisation idag)

Disclaimer
Alltså räknade vi lite fel i början… Om jag nu inte missat någon split,
sett fel på någon utdelning eller någon annan händelse. Jag hittade ingen utdelningshistorik på nätet, så jag fick plöja 20 årsredovisningar… Dessutom började jag här i textfältet, när jag borde lagt in allt i excel. Det kan alltså finnas räknefel som jag skyller på mänskliga faktorn!

 

Dividend carpet bombing

bomb-29527

Tänk att kunna få extra pengar varje månad genom att äga aktier. Ja, det är möjligt om man bygger upp en portfölj med rätt utdelningsbolag.

Utdelningar i Sverige är vanligast på våren men det finns undantag där preferensaktier ofta har utdelning fyra gånger om året eller till exempel Atlas Copco som har utdelning två gånger om året. Men för att göra den här listan komplett kan det vara bra att komplettera med aktier från till exempel USA.
Har man en långsiktig investeringsstrategi kan det vara intressant att bygga sina innehav på stabila bolag som har höjt sin utdelning under många år, de så kallade utdelningsaristokrater (bolag som höjt utdelningen i minst 25 år). Att investera i dessa bolag har visat sig vara en lönsam affär om man är långsiktig.

När man köper utländska aktier måste man betala en källskatt som ligger på 15% av utdelningen. Därför är det bra att ha koll på om man har en vanlig aktiedepå, ISK eller KF. Det är utan tvekan bäst att äga utländska aktier i en Kapitalförsäkring för där får man tillbaka hela den utländska källskatten så småningom. Har man pengarna i en ISK är det begränsat vad gäller återbetalning av källskatten.

Bygga en bombmatta
1. Leta efter bolag som har haft många år av utdelningshöjning
2. Komplettera med ytterligare bolag med månadsutdelning och preferensaktier
3. Dela upp utdelningstillfällena över ett helt år och se till att diversifiera portföljen
5. Köp både svenska och utländska bolag
6. Öppna en KF som du döper till Bombmattan de Lux (eller valfritt)

Svenska bolag som kan kvala in på listan är till exempel: Castellum, Hufvudstaden, Atlas Copco, Nibe, Assa Abloy, Sweco. Om man vill frångå principen med stabila utdelningsbolag kan man titta på preferensaktier som till exempel: SAS Pref, Läs mer här om Preferensaktier. Det kan också vara smart att slänga in till exempel högavkastande som eWork Scandinavia eller ett investmentbolag.

Bland de amerikanska bolagen återfinns många som är kända för oss svenskar: Colgate-Palmolive, Johnson & Johnson, McDonald’s, Procter & Gamble, Stanley Black & Decker, Wal-Mart Stores, AT&T och 3M Company. Letar man efter högutdelarna bland de stabila utdelningsbolagen kan man plocka in: HCP (6,36%), Chevron (4,69%), Universal Health Realty Trust (4,86%), National Retail Properties (4,52%), Consolidated Edison (4,18%) och Bowl America Class A (5,01%). Sen är det alltid trevligt om man kan hitta bra bolag som delar ut varje månad: Realty Income Corp eller LTC Properties.

Om man verkligen vill ha ett jämt flöde med utdelningar skulle man rent teoretiskt kunna få utdelning varje vecka. Detta åstadkoms genom att bolagen delar ut olika datum varje månad. Dock skulle antalet bolag antagligen behöva öka kraftigt och kanske ligga runt 30-35 stycken.

Givetvis blir inte utdelningen mer över året med denna metod men rent psykologiskt känns det bättre med ett jämt flöde av pengar som strömmar in på kontot. Om man nu väljer att tillämpa detta är det väldigt viktigt att hitta bra stabila bolag.

Här kommer nu ett exempel på bolag som man kan välja för att bygga upp sin månatliga utdelningsportfölj.

Skärmklipp 2015-12-27 09.16.18

Här finns andra exempel här och här på hur man får utdelningar varje månad. Ett äldre inlägg på Avanza tar upp bra bolag vars utdelning har ökat under mycket lång tid.

Kom ihåg att detta är ett sätt man kan investera på och att bolagen är endast förslag.

Lycka till!
Sparabloggen