Pension

Så säkrar du din pension

hammock-2589814_1920.jpg

Efter att vi skrev det förra inlägget med rubriken Fattigpensionär vad är det? har det kommit några reaktioner. Vi utlovade att visa hur man bygger upp ett kapital inför den dagen man går i pension och inte hamnar i facket fattigpensionär, så håll till godo!

Avsätt pengar
Även om inte alla har möjligheten och förmågan att avsätta pengar för sparande så vill vi hävda att de allra flesta kan avvara minst en eller två hundralapp varje månad. Givetvis står sparkvoten i direkt relation till hur mycket man en dag kan plocka ut från sparandet. Även om summan är liten så blir man förvånad över hur mycket pengar man kan spara ihop utan att påverka vardagen allt för mycket.

Tiden är din bästa sparbössa
Tiden som du sparar är helt avgörande för hur ditt månadssparande kommer att se ut men också hur slutresultatet blir. Det finns olika sätt att närma sig ett sparande, och ett kan vara att sätta upp ett mål för hur mycket pengar man skall ha den dagen det är dags att gå i pension. Ett annat är att sätta undan en summa pengar varje månad som man ser växa till en odefinierbar summa. Vilken väg man väljer är av underordnad betydelse, BARA MAN SPARAR!

För att visa på hur tid och påverkar slutresultatet följer här fyra illustrationer som visar på hur tid och sparbelopp hör ihop där vi har räknat på 5% avkastning i snitt varje år.

Se över dina utgifter
Förutsättningen att kunna spara är att man kan avsätta pengar till sparande. Ett sätt är att se över sina utgifter och lån, och där finns ofta stora summor att hämta hem. Har man bostadslån finns det möjligheter att pressa ned sina kostnader genom att jämföra och pruta bland de olika aktörerna. Ett sätt är att gå in på SVD räntekarta för att jämföra vilka räntor som hushållen har. Eller varför inte anmäla intresse till Avanza Bolån+ som finns tillgängliga nästa år till en riktigt låg ränta. Om man skulle ha oturen att ha ”dåliga” lån bör man snabbt se över dessa genom att amortera eller göra om dem med bättre villkor, t.ex baka in dem i ett bostadslån.

Ägna några timmar åt att se över dina kostnader för telefon, bredband, el, försäkringar, streamingtjänster eller andra löpande kostnader som uppkommer i ett hushåll. Det finns mycket pengar att spara om man lägger ned lite arbete. Thailandsresan kan man avboka och ta med dig lunchlåda och vips så har man väldigt mycket pengar avsatt för sparande.

Buffert
Parallellt med sparandet mot en trygg pension är det av största vikt att man bygger upp en ekonomisk buffert för oförutsedda utgifter. En stabil ekonomisk trygghet gör att man kan möte överraskningar som till exempel en bilreparation, trasig tvättmaskin eller inköp av en ny cykel. Bufferten placerar man på ett sparkonto med bra ränta, vilket innebär att man inte har det på sitt lönekonto. De flesta banker eller försäkringsbolag erbjuder räntor från 1% med insättningsgaranti men se upp med villkor som begränsar antalet fria uttag.

Investera rätt
När man väl har tagit beslutet att påbörja (förhoppningsvis) en livslång resa i sparande medför det också att några beslut måste tas. Vilken form skall jag spara i och hur villig är jag vad gäller risk? Vi tänkte föreslå några alternativ för att göra beslutet lite enklare.

  1. Vanligt bankkonto med ränta
  2. Räntefonder och obligationer
  3. Blandfonder
  4. Hedgefonder
  5. Aktiefonder
  6. Aktier

Vi har i tidigare inlägg gjort en djupdykning som berör de olika investeringsformerna som vi kör en repris i komprimerad version av.

Aktiefonder
Aktiefonder är, som namnet beskriver, en fond där kapitalet placeras i aktier. Ganska vanligt är ett innehav med 20 – 30 bolag men i breda fonder kan det finnas 100-talet bolag.
Aktiefonder har olika inriktningar, USA, globalt, Sverige, Kina, Thailand, Afrika, läkemedel, fastigheter mm mm. Risken ökar ju mer specialiserad fonden är och hur riskabel den aktuella marknaden är. En globalfond har alltså mycket lägre risk än t.ex. en bioteknikfond eller en fond som investerar i ett litet tillväxtland (typ Pakistan eller liknande). Förvaltningsavgiften för fonder varierar och en aktivt förvaltad fond, där förvaltaren lägger tid och energi på att försöka plocka ut de bästa bolag har en högre avgift. Däremot indexfonder, som investerar jämt fördelat för att följa index, brukar vara billigare.

Räntefonder
Räntefonder investerar i olika typer av räntebärande papper, så kallade obligationer. Detta är något av de minst riskfyllda fonderna som man kan köpa. Men även här finns det räntefonder som tar större risk, och därmed har möjlighet till högre avkastning. Ordet ränta låter riskfritt, men risk finns det trots allt.
Kort räntefonder investerar i obligationer som har en löptid på max ett år. Det gör att man har god översikt över hur räntorna ändrar sig, och därmed går risken ner. Att köpa korta räntefonder är lite likt att ha pengarna på ett räntekonto på banken. Räntan är för närvarande högre dock, och ingen bindningstid finns!
Långa räntefonder har längre löptider. Detta gör dem mer känsliga för ändringar i räntan. Generellt är risken lite större, men avkastningen lite högre.
High yield-fonder investerar i obligationer som emitteras av företag och stater som har en låg kreditvärdighet. Det finns alltså en mycket större risk att dessa inte kan komma att betala tillbaka, vilket göra att de tvingas betala mycket högre ränta. Detta medför att räntefonder med high yield-obligationer siktar på att ge en mycket högre avkastning, men också kan komma att gå ner mycket i tider av oro!

Blandfonder
Blandfonder är fonder som innehåller en blandning aktier och obligationer. Man kan alltså säga att blandfonder ger dig en balans mellan säkrare räntepapper, men samtidigt en större avkastningsmöjlighet i form av aktieinnehav. Ett tryggare val än aktiefonder, och ett mer riskfyllt val än räntefonder.
När du investerar i en blandfond så ska du titta på de två delarna. Vad är inriktningen på aktierna? Hur stor andel finns investeras i aktier och hur stor del investeras i räntor? Detta ger dig en bättre uppfattning om hur riskfylld fonden är, och du kan köpa den fond som passar din riskvilja!

Hedgefonder
Hedgefonderna har mycket friare regler för sina investeringar. De kan jobba med belåning för att öka avkastningen (och risken), de kan handla i optioner och andra derivatinstrument för att försöka göra avkastning även om börsen går ner. Kort sagt är den sortens investeringar lite för komplicerade för den genomsnittlige spararen.
Ordet hedge kommer av ett engelskt uttryck där det står för skydd. Vilket ska stå för att hedgefonderna ska fortsätta gå upp även om världens börser går ner. Detta låter ju helt fantastiskt, men sanningen är något helt annat. Resultatet är mycket blandat och ofta har de en hög förvaltningsavgift.

Bankränta
Det absolut säkraste är att låta pengarna sitta på ett sparkonto med ränta. Högsta för tillfället ligger på strax över 1%. Om man binder i t.ex tre år hamnar man på 1,75%. Om inflationsmålet nås på 2% så är det nästan ett nollsummespel.

Aktier
Troligen det bästa alternativet om man skall investera på lång sikt. Om man får citera Warren Buffet: köp bra bolag och behåll! Varför är då aktier så bra?
För den som inte har ett jätteintresse i att följa börsen men ändå vill äga aktier kan följande strategi vara av intresse: köp Investmentbolag och stabila bolag som ger utdelning. Titta på bolag som sällan eller aldrig sänker sin utdelning, helst skall de höja utdelningen år ut och år in genom såväl hög- som lågkonjuktur. Vad gäller Investmentbolagen får man en professionell förvaltning till väldigt låga kostnader med den absoluta eliten inom finansvärlden.

Känns det svårt att göra dessa val och förstå hur finansvärlden fungerar? Om svaret är ja, så är du inte ensam. Det bästa är att tänka enkelt och skaffa information om vilka strategier som fungerar för just dig.
Öppna ett konto på Avanza, vilket vi tycker är den absolut bästa plattformen för handel och kundvänlig information.
Det viktigaste är att du tar beslutet att börja spara långsiktigt och inte handlar finansiella produkter som är svåra att förstå.
Mer information kan du få i ett tidigare inlägg från Sparabloggen.com.

Vi möts om 30 år…

Sparabloggen.com

Annons

Var har du din tjänstepension? – att välja ny tjänstepension inom KAP-KL.

Tjäsntepension
(Grafik: pexels.com och Thobias)

Pension är ett ämne som dyker upp på sparabloggen med jämna mellanrum. Det finns mycket att säga om pensionerna i Sverige, och det sägs en hel del också i olika medier. På sparabloggen har vi först och främst försökt reda ut och upplysa. Det ska vi göra även denna gång! Jag fick nämligen hem ett brev från Pensionsvalet (min valcentral för tjänstepensionen) där jag ombads att välja förvaltare av tjänstepension igen. Låt oss ta tag i det!

Först och främst tar vi en kort förklaring över vad tjänstepensionen egentligen är. Det är nämligen så att din framtida pension kommer att bestå av 3 (eller 4) olika delar; allmänpensionen (som är två olika delar egentligen inkomstpension och premiepension), tjänstepensionen och ditt privata pensionssparande.

Pensionspyramin

På detta sätt delas ansvaret för din pension upp på tre olika instanser. Staten står för allmänpensionen, arbetsgivaren för din tjänstepension och du själv står för ditt privata sparande. Oftast brukar man visa din pension som pyramiden ovan. I pyramiden ser det ut som att staten tar störst ansvar för din pension, medan du själv bara behöver ta lite ansvar.

Jag är inte säker på att det stämmer fullt ut. Värt att lägga märke till är att den berömda pensionsbromsen (en funktion som sänker pensionen, om pengarna inte räcker till idag, så att pengarna räcker även i morgon) bara kan påverka inkomstpensionen. Vi har skrivit mer om detta i tidigare inlägg.

Men nu skulle jag ju inte dra igång en rant om pensionssystemet, utan jag skulle välja ny förvaltare av min tjänstepension! Det är nämligen så att jag låtit min tjänstepension gå över till Länsförsäkringar och förvaltat den där. Det finns olika anledningar till det, men inte de som Claes Hemberg skriver om i sin bloggClaes Hemberg skriver om i sin blogg, även om hans inlägg gjorde att jag kände mig glad över mitt val. Nu har det dock blivit så att Länsförsäkringar inte vill ta emot mina pengar längre, och jag måste se mig om efter en annan förvaltare. Vad ska jag då välja?

Förutsättningar:

Genom min arbetsgivare omfattas jag av tjänstepension inom KAP-KL. Min tjänstepension administreras genom pensionsvalet.se. Jag ska leta upp det val som verkar bäst för mig, och valet står mellan:

Traditionell försäkring:
Alecta
AMF
KPA Pension

Fondförsäkring:
AMF
Danica
Folksam LO
Handelsbanken
KPA Pension
Lärarfonder
Nordea
SEB
Swedbank

Välj fondförsäkring!

Hur ska man börja bena ut det här? Det första man måste bestämma sig för är om man vill ha en traditionell försäkring eller en fondförsäkring. En traditionell försäkring är ett slutet system där förvaltaren tar hand om allt helt själv. De fördelar sitt kapital i en blandning av aktier och räntor. Man lämnar över rodret helt, och för också ett löfte om ett visst kapital när det är dags att gå i pension. För mig är detta ett dåligt alternativ. Jag får inget inflytande själv i placeringarna, och garantin om en vissa avkastning kommer garanterat att medföra att de drar ner risken (och exponering mot aktier) för att inte riskera att förlora pengar. Jag har en horisont på 25 år… jag vill kunna placera 100% i aktier, och dessutom välja själv. Alltså väljer jag en fondförsäkring!

Konsumenternas.png

Jämföra förvaltare

Visset vore det fint med en jämförelsesida för tjänstepensioner? Ett pricerunner för pension. Som tur är finns detta! Konsumenternas.se har satt ihop en jämförelsesida för pension, och det blir ju nästan den enda hjälp man kan få när man ska välja tjänstepension. Har du en kollektivavtalad tjänstepension klickar du här, om du har en individuellt avtalad tjänstepension så klickar du här. Sedan är det bara att mata in din uppgifter för att få en jämförelse för de olika valen som finns för dig.

Mina alternativ står mellan:

Billigast:
AMF Fondförsäkring
KPA Pension Fondförsäkring
Handelsbanken Fondförsäkring
Folksam LO Fondförsäkring
Danica Fondförsäkring
osv

Högst avkastning: (medel 5 år… på vilket fondval? Entrélösning)
15,18% – Danica Fondförsäkring
13,88% – SEB Fondförsäkring
13,03% – Swedbank Fondförsäkring
12,94% – Folksam LO Fondförsäkring
12,09% – Handelsbanken Fondförsäkring
11,82% – KPA Pension Fondförsäkring
11,66% – AMF Fondförsäkring
osv

Andra hänsyn:

  • Helst vill jag inte gå in i en storbank… Alltså inte Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank.
  • Lärarfonder är den allra dyraste lösningen och de har givit väldigt lite avkastning… Varför ska lärarna välja denna?
  • KPA Fondförsäkring har bara tre fonder att välja mellan, typ aktier, blandfond, räntor.
  • Jag vill inte riktigt ha ett fackförbunds val. Det verkar inte ge mervärde (se lärarnas… men inte heller LO egentligen).
  • Danica har högst avkastning… (i vilka fonder??) Men det är inte jättemycket jag känner igen i deras fondutbud. Danske Bank ligger bakom detta val.
  • AMF Fondförsäkring har ett ganska begränsat fondutbud. Det mesta finns, men jag saknar verkligen en tillväxtmarknadsfond!

Det är verkligen inte lätt att välja här. Alla val som jag egentligen vill ha har tagits bort (Avanza, Länsförsäkringar, Skandia). Jag kan förstå att det är förvirrande om man inte är intresserad av investeringar och inte har kunskap inom fonder och pension. Det tråkiga är också att om man ångrar ett val och vill byta så kostar det en del pengar. (pensionsvalet tar 300 kr, och bolagen 300 kr – 500 kr. Det gör att det kostar 600 kr – 800 kr att flytta. En avgift som inte är så stor för hela tjänstepensionskapitalet, men eftersom man antagligen har 5 – 6 olika små slattar så kostar det i värsta fall 6 * 800 kr = 4 800 kr att samla ihop allt. Vad fan får man för de pengarna? Man kan inte slå ihop de olika försäkringarna heller… suck…)

Efter att ha vägt fram och tillbaka bland dessa val, som inte känns helt klockrena, så hamnar valet hos AMF Fondförsäkring. Det beror på den lägsta avgiften, samt att de har 100% inriktning mot pension.

amf logo

Det som händer nu är att jag fyller i min valblankett och skickar in den senast 31 december. Sedan kommer nästa tjänstepensionsinbetalning att hamna hos AMF i deras entrélösning. (Det är 100% i fonden AMF Generations­portfölj, som består för mig till 100% av AMF Aktiefond Mix… växlas över till AMF Räntefond Mix när man närmar sig pension. På samma sätt somför AP7 SÅFA i premiepensionen)

Välja rätt(Grafik: pexels.com, pensionsvalet.se och Thobias)

Om du nu har fått ångest över allt tal om att välja så kan du ta det ganska lugnt. Det viktigaste är att du har en tjänstepension. Har du det kommer pengarna att placeras oavsett om du själv väljer eller inte (Gör du inget val alls hamnar pengarna i KPA Traditionell försäkring). Har du sedan gjort ett första val så hamnar dina pengar i entrélösningen för det val du gjort. Det mest kommer fungera bra!

Lycka till med tjänstepensionen!

Sparabloggen.com

Vill du börja pensionsspara själv? Då ska du välja att spara i egen regi hos Avanza! Starta en ISK och kör igång, eller varför inte välja deras Autospar? Det är enkelt och billigt!

Fattigpensionär – vad innebär det?

pensinär.jpg

Begreppet fattigpensionär förekommer i många sammanhang och man brukar göra jämförelser mot andra grupper i samhället. Politikerna brukar särskilt i valtider värna om denna grupp utan att egentligen åstadkomma särskilt mycket.

Först måste vi reda ut begreppet fattigpensionär och vad det innebär i faktiska siffror. För att räknas som en fattigpensionär ska man enligt SCB: Enligt EU:s definition befinner sig en person i risk för fattigdom om man lever i ett hushåll där den disponibla inkomsten (inklusive sociala transfereringar) per konsumtionsenhet är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga i befolkningen. Detta innebär om man ser till medianinkomsten i Sverige att vi pratar om cirka 12 100 kronor i månaden. Om man ser till EU som helhet befinner sig 14 procent av befolkningen under inkomstgränsen som kan innebära risk för fattigdom.

 

Skärmavbild 2017-11-03 kl. 11.29.41
Andel med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten  2016 (SCB)

Föga förvånande är det kvinnorna som löper störst risk att hamna i gruppen med låg disponibel inkomst och så mycket som var tredje kvinna över 75 år är drabbade.

Hur gick det till?
Pensionen är summan av hur mycket vi har arbetat och den lön som vi kvitterar ut varje månad. Man kan säga att pensionen innehåller fyra delar för att maximera summan man får när det är dags att säga farväl till arbetslivet.

  • Allmän pension
  • PPM
  • Tjänstepension
  • Privat sparande

Den allmänna pensionen och PPM faller samman men skiljer så tillvida att man har möjlighet att själv förvalta 2,5 % av de 18,5 procent av din lön eller andra skattepliktiga ersättningar som sätts av till pensionen.
Tjänstepension (läs här) har de allra flesta genom sin arbetsgivare, cirka 90 procent. Men det finns de som inte betalar in någon tjänstepension och detta är det viktigt att hålla koll på. Generellt gäller följande för de fyra stora avtalsområdena:

  • ITP: för privatanställda tjänstemän
  • Avtalspension SAF-LO: för privatanställda arbetare
  • PA 16: för statligt anställda
  • KAP KL: för anställda inom kommun och landsting

Vad gäller det privata sparandet så är det upp till var och en att tillgodose detta. Rekommendationen är givetvis att så tidigt som möjligt börja avsätta pengar till den dagen man går i pension. Små medel över tid gör underverk senare i livet.
Viktigt är att definitionen fattigpensionärer definieras efter medianinkomsten och stiger den ökar antalet i den gruppen. Det är också bara den allmänna pensionen som räknas in vilket innebär att man utelämnar tjänstepension och privat sparande. Andelen som har tjänstepension var inte lika hög förr och detta påverkar givetvis de som är pensionärer nu.
Eftersom det är summan som man arbetat under livet påverkas detta av de val man har gjort eller har varit tvungen att göra i sitt liv:

  • Beslut att inte utbilda sig
  • Arbeta deltid
  • Bara arbeta vissa år
  • Gå i pension tidigt
  • Välja bort bättre betalt arbete
  • Valet att vara hemma med barn

Om man räknar bort de ekonomiska aspekterna och fokusera på mjuka värden har några av dessa val gjort att man till exempel har fått mer fritid och kanske mer tid med barnen. Tyvärr så är kvinnorna överrepresenterade inom samtliga punkter men trenden visar på en ökad jämlikhet i dessa frågor.

Hur kan man skydda sig?
Börja med att gå in på minpension.se för att få din pensionsprognos. Där redovisas den allmänna pensionen och tjänstepension och har man lagt in ett privat sparande finns det också med i prognosen. Utefter dessa siffror måste man fundera på hur livet kan komma att se ut den dagen man går i pension. Om man under livet gör motsatsen till de punkter som visades ovan har man goda förutsättningar att påverka sin pension. Men i grunden så är det inte så enkelt för alla och det kan finnas orsaker till de val man gör eller inte.
Om du inte har börjat spara till din pension så är det antagligen hög tid att göra det om du känner att du inte är nöjd med prognosen på minpension.se.
Jag utgår från att det inte kommer att bli bättre den dagen det är dags, många politiska beslut kan komma att sänka den slutgiltiga pensionen. Då gäller det att vara beredd på detta.
En del sitter på tillgångar som t.ex hus som troligtvis har stigit i värde och där boende kostnaden är relativt låg. Andra kanske väljer att arbeta vidare men i mindre utsträckning än tidigare. Det gäller helt enkelt att i tid anpassa sig till ett annat sätt att leva.

Del två handlar om hur man kan lägger upp sparande inför pensionen. Men en bra början är att titta in på Avanza.

Sparabloggen.com

Starta månadssparande till pensionen!

Sparande som sköter sig själv.jpg
Grafik ( lifeofpix.com  och Thobias )

För ett litet tag sedan fick vi ett mejl från en läsare som funderar på det här med pensionsspar. Av olika anledningar hade det inte blivit av tidigare och nu var det lite drygt 10 år kvar till pensionen. Kan man starta upp ett sparande till pensionen? Är det någon idé att börja lägga undan 1 000 kr/mån? Om man vill placera i aktier, men inte vet så mycket om aktier… hur gör man då? Vi blev inspirerade och började reda lite i frågorna!

Det första och snabba svaret är: Ja! Det är klart du ska börja månadsspara till pensionen i aktier! 1 000 kr i månaden placerade i aktier kommer att göra skillnad! Senaste åren har svenska börsen avkastat ungefär 12% årligen, väldigt ojämnt fördelat. En annan siffra jag sett är att börsen real-avkastat 7,6% årligen sedan 1994. Det är alltså med inflationen borträknat. Så vi kanske kan räkna med något i den trakten?

Om man då månadssparar 1 000 kr/mån i 11 år… hur mycket pengar blir det? Svaret är någonstans mellan 210 000 kr och 280 000 kr! Det är ju en liten extraslant!

Utveckling pensionsspar
Det blir en ganska stor skillnad med avkastning och ränta-på-ränta-effekten!

Tittar man sedan på hur länge de här pengarna räcker så är det inte heller helt lätt att svara på. Det beror givetvis på hur mycket man tar ut i månaden. Men om vi skulle räkna med att vi drygar ut pensionen med det dubbla mot vad vi sparade… alltså 2 000 kr/månad. Då skulle pengarna räcka någonstans mellan 12 år och hur länge som helst.

Uttag pensionsspar
Även när man börjar ta ut pengar så gör avkastningen att det räcker ett tag!

Eftersom kapitalet fortsätter att generera ränta medan man tar ut så räcker det ännu längre. Om man lyckas fortsätta generera 12% avkastning så kommer kapitalet till och med att fortsätta växa, trots att man slutat månadsspara och istället tar ut 2 000 kr/mån. Faktum är att lyckas man avkasta 12% årligen så har kapitalet vuxit till 3 miljoner när du är 100 år gammal, trots att du hela tiden tagit ut 2 000 kr i månaden. Man måste dock ha i åtanke att 12% måste räknas som en väldigt hög avkastning. Det är nog inget man kan räkna med…

Detta är ju givetvis fiktiva siffror och kan inte ses som något annat än en fingervisning. Man får tänka på att inflationen kommer att göra att 1 000 kr idag inte är värt lika mycket som 1 000 kr imorgon. Kanske vill man ta ut mer än 2 000 kr? Hur som helst kan tycker jag man kan konstatera att det är värt att sätta upp ett månadssparande.

Hur gör man då för att starta ett månadssparande i aktier som inte kräver en massa kunskaper och jobb. Är det möjligt? Jajamensan! Det är möjligt, och faktiskt inte så hemskt svårt! Lösningen är fonder. Fonder har de fördelarna att förvaltningen sköts automatiskt (fondförvaltaren letar upp aktierna, ser till att återinvestera utdelningen, osv) och att du kan skapa en automatisk månadshandel i fonder. När du väl satt upp sparandet så kommer det alltså att sköta sig självt!

Det hela är ganska enkelt. Du gör så här:

  • Öppna ett investeringskonto i en lämplig bank.
  • Starta en automatisk banköverföring från ditt lönekonto till det investeringskonto.
  • Starta ett automatiskt månadssparande i fonder på ditt investeringskonto.

Svårare än så är det egentligen inte. Sedan finns det ju några val man ska göra och lite handhavande. Men när det är klart kommer det att rulla på av sig själv. Mycket smidigt och bekvämt!

När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

1

Öppna investeringskonto

Det finns två olika investeringskonton som jag tycker är aktuella i detta fall – det vanliga investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). Dessa två olika kontoformer är schablonbeskattade (det dras lite skatt varje åt, istället för en stor klump på slutet. Pengarna är alltså skattade och klara). Du slipper dessutom att deklarera dina affärer. Enkelt och bra!

Fördelen med KF i detta fall är att man kan sätta ut en automatisk uttag med t.ex. 2 000 kr/mån. Du slipper att själv gå in och göra ständiga överföringar! Dock ska man kolla väldigt noga så att det inte är några extra avgifter i KF. Många banker har extra avgifter, men Avanza och Nordnet har KF utan avgifter.

Aktiespararna är en intresseorganisation för oss aktiesparare. De ger många bra vettiga råd när det gäller pensionsspar.

Mitt tips: Öppna ISK / KF hos Avanza eller ISK/KF hos Nordnet.

Vi använder som bekant Avanza, och det fungerar mycket bra.

 

2

Automatisk månadsöverföring

När kontot är öppnat är det dags att börja sätta in din månadsinsättning. Välj ett lämpligt datum strax efter lön (Får du lön 25:e, kanske 26:e är en bra dag?) Gör överföringen periodisk eller återkommande eller vad din bank nu kallar det. Då kommer pengarna automatiskt att flyttas varje månad, och du märker knappt av att de försvann! Enkelt! Detta görs i din vanliga bank, där du har ditt lönekonto.

 

3

Automatiskt månadssparande i fonder

Nu är äntligen kontot öppnat och pengarna ramlar över automatisk. Då är det dags att börja månadsspara i fonder. Detta sätter man upp automatiskt så att när pengarna överförs sker affären automatiskt. Man behöver alltså inte göra någonting! När du väl satt upp det hela så rinner det på av sig själv!

 

Välj en fondportfölj med 4 – 6 bred fonder som sprider ut dina investeringar över hela världen.

 

När du väljer fonder i ditt sparande så ska man tänka på att välja en portfölj med 100% aktier. Har man en sparhorisont på över 5 – 6 år så är det 100% aktier som gäller, det är bästa på lång sikt. Sedan ska man sätta upp en billig och enkel portfölj, inga konstigheter. Till din hjälp kan du med fördel använda Avanzas verktyg Portföljgeneratorn.

Portfoljgeneratorn_logo
Skapa en femstjärnig fondportfölj med bara några klick

Med portföljgeneratorn kan du sätta upp en framtidsportfölj och få hjälp med urvalet. Sedan kan jag tycka att det blir lite för mycket med två fonder i varje kategori. Mitt förslag ser ut så här:

30% Globalfond: Länsförsäkringar Global Indexnära
25% Tillväxtfond: Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
10% USA-fond: Länsförsäkringar USA Indexnära
10% Europafond: AMF Aktiefond Europa
25% Sverigefond: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

I mitt urval har jag mest tittat på avgift. Då blir det mycket indexfonder! För att bygga upp denna portfölj så ser man till att månadsinsättningarna fördelas enligt önskad procentfördelning. Alltså: 300 kr/mån till globalfonden, 250 kr/mån till tillväxtfonden, 100 kr/mån till USA-fonden, 100 kr/mån till Europafonden, 250 kr/mån till Sverigefonden.

När det väl är klart, så kan man luta sig tillbaka! Allt kommer rulla på av sig själv!

 

Det finns fördelar med att spara direkt i aktier. Det kräver lite mer jobb och eftertanke, men ger också lite mer tillbaka!

 

Med frågan kom också en liten fundering på om man kan pensionsspara direkt i aktier. Det går givetvis! Man ska tänka på att det finns stora likheter med att investera i aktiefonder och att investera direkt i aktier. Det är olika börsnoterade bolag man investerar i. Skillnaden är att man själv får välja ut sina aktier och ta hand om portföljen, medan i fonden sker det automatiskt. Dock får man betala avgiften för att förvaltaren ska göra detta åt dig.

Vill man ändå ge sig på att spara direkt i aktier ska man tänka på några saker:

  • Man sparar i aktier på samma sätt som i fonder.
    Det är alltså samma överföringar och kontotyper som beskrivits ovan. Dock skiljer det sig lite hur man rent konkret genomför affärerna.
  • Se till att spara i en bred portfölj.
    10 – 15 bolag i olika branscher för att fördela risken. Vad som helst kan hända ett bolag, så fördela risken över flera. Detta får man ju automatiskt när man investerar i en fond. Alla fonder investerar i flera tiotal med olika bolag.
  • Börja med investmentbolag!
    En genväg för att få riskspridning direkt är att köpa några investmentbolag att ha som bas i portföljen. Ett investmentbolag äger nämligen flera andra bolag, vilket gör att risken fördelas bland dem.
  • Handla manuellt varje månad.
    Det är svårt att få till ett automatiskt sparande i aktier. Man får istället gå in varje månad och köpa de aktier man vill ha just då. Man kan ju minska det arbetet genom att handla fonder och sedan någon gång om året sälja dem och köpa aktier. Då blir det inte lika mycket jobb.

För att få lite tips hur man kan komponera sin portfölj kan man läsa här:

Estelles portfölj innehåller följande bolag:
Assa Abloy
H&M
Kinnevik
Atlas Copco
Cloetta
Volvo
ICA
Handelsbanken
Tele2
Securitas

Portfölj med investmentbolag innehåller följande bolag:
Melker Schörling
Lundbergföretagen
Latour
Bure Equity
Creades
Svolder
Kinnevik
Indutrade
Investor

Lycka till med pensionssparandet!

Detta är en bra och bred början. Men tänk på att detta är bara ett par exempel på hur man kan göra. Vi kan inte se in i framtiden och veta att detta är det allra bästa. Men risken är kalkylerad och relativt begränsad. Dock ska alla investeringsbeslut alltid tas av dig själv. Du får nämligen själv alltid stå för konsekvenserna!

Tjänstepensionen – Din räddning!

Tjänstepension

I dagarna har det orangea kuvertet ramlat in i brevlådan. Jag har hört flera som uttryckt årets dämpade suck över att den framtida pensionen är låg, och att pension vid 65 inte är att tänka på. Men får man hela bilden?

Nu är det några saker som är bra att ha lite koll på när man tittar på årets årsbesked för den allmänna pensionen, det orangea kuvertet. För det första så handlar det (förhoppningsvis) bara om en del av din framtida pension. Pensionen består nämligen av tre delar; dels den allmänna pensionen, dels tjänstepensionen och dels eventuell privat pension. Detta är något som alla inte känner till. Undersökningar visar att kunskapen om till exempel tjänstepensionen är låg i landet. Det är lite synd det. Tjänstepensionen kommer nämligen utgöra en inte helt obetydlig del av din pension. Hur stor del av pensionen det blir beror lite på hur mycket du tjänar. Ju högre lön du har, desto större andel av pensionen kommer tjänstepensionen att vara. (Det finns nämligen ett tak på hur mycket som betalas in i den allmänna pensionen).

Det är nämligen så krasst att den allmänna pensionen kommer att utsättas för mer påfrestningar i framtiden. Vi lever allt längre, så i framtiden kommer vi få fler pensionärer på färre arbetande. Detta gör att inkomstpensionen kommer att få mindre skattepengar in, och betala ut mer pensionspengar. Alltså kommer pensionen per person att bli mindre. För att komma till rätta med detta infördes premiepensionen. Premiepensionen är den del av allmänna pensionen som faktiskt är din egen, som du har sparat ihop till själv. Nu räcker inte premiepensionen ensam till att höja upp pensionen till en rimlig nivå… Då måste tjänstepensionen till!

Tjänstepensionen är en kollektivavtal pension. Staten har ingenting med den att göra. Den har plockats fram av arbetsgivarna och facken. Jobbar du på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal, så betalas det in tjänstepension till dig. Ungefär 90% av de arbetande svenskarna omfattas av tjänstepension. Dock står det inget om den i det orangea kuvertet! Det kommer dock ett rött kuvert snart där den tjänstepensionen behandlas.

De fyra största tjänstepensionsavtalen är:

  • ITP
    för privatanställda tjänstemän.
  • Avtalspension SAF-LO
    för privatanställda arbetare.
  • PA 16
    för statligt anställda.
  • KAP KL
    för anställda inom kommun och landsting.

För att se hur stor din tjänstepension kan blir går kan du gå in här. Som du kommer märka så kan tjänstepensionen blir åtskilliga tusenlappar. Det beror lite på hur mycket du tjänar, och under hur lång tid du väljer att få den utbetald. Men tjänstepensionen kan öka på din totala pension med 25% – 50%! Dock är det viktigt att det betalas in tjänstepension! Kolla med din arbetsgivare!

Pensionspyramid

Pensionspyramiden är ett försök att ge en överblick över hur din pension kommer se ut. Inkomstpensionen är den del av allmänna pensionen som kan bromsas. När de inbetalda skattepengarna inte räcker för att täcka utbetalningar av pensioner så bromsas utbetalningarna. Görs inte det så kollapsar systemet. Men premiepensionen och tjänstepensionen omfattas inte av bromsen, vilket är en anledning till att premiepensionen är så viktig!

Premiepensionen omfattas inte av bromsen. Det är en anledning till att den är en så viktig del av den allmänna pensionen!

 

minpension-logo-555-2

För att få en aktuell bild över hur det ser ut med just din pension så loggar din in på minpension.se För att få lite mer tips om hur du kan placera din tjänstepension kan du läsa här. Annars är grundvalen ofta ganska bra, så man måste inte välja någonting.

Men vad gör man nu om man ändå inte är nöjd med sin pension, även om man räknar in tjänstepensionen? Eller om man inte vill jobba tills man är 68 år gammal? Det enda alternativet som finns kvar är då att spara själv. För inte så länge sedan fanns det en lösning för privat pensionssparande. Det var dock behäftat med en del nackdelar och är nu bortplockat. Dock har inga riktigt bra alternativ tagits fram istället. Något att skriva om i framtiden således!

Men är du nyfiken på hur mycket du skulle behöva spara för att få en pension du är nöjd med (och kan nöja dig med lite grova uppskattningar) så har Skandia en intressant räknesnurra. Vill du sedan få lite uppslag på hur du kan spara så kan du läsa på Konsumenternas lilla guide. Det ger i alla fall något att titta på fram till vi på sparabloggen hinner skriva om det!

 

 

 

Tips till dig som går i pension under lågkonjunkturen

old-people-1553343_1280.jpg

Detta inlägg är skrivet av den externa skribenten Marcus Nilsson.

Oavsett om du snart kommer att gå i pension eller precis stigit in på arbetsmarknaden finns det en sak som alla pensionssparare fruktar, nämligen att gå i pension under en lågkonjunktur. Som tur är marknaden på väg att vända, men igen vet hur länge trenden kommer att hålla i sig.

Att gå i pension under en lågkonjunktur kan ge dig mindre pengar i plånboken. Om du har flera år kvar till din pension har du fortfarande tid att förberedda dig. Har du däremot redan gått i pension är det svårare att säkra pensionen men det finns några enkla knep du kan använda dig av. Här ger vi några tips på hur du kan säkra din pension och njuta av dina sista år oavsett vilken konjunktur som råder.

Tänk långsiktigt när du pensionssparar
Det bästa tipset för att säkra din pension är att pensionsspara långsiktigt. När du arbetar och betalar skatt sparar du samtidigt pengar till din pension genom den allmänna pensionen. Du kan även välja att pensionsspara privat. Två exempel på långsiktigt sparande är att sätta undan pengar i ett Investeringssparkonto eller spara pengar i en kapitalförsäkring.
Ett annat tips för långsiktigt sparande är att räkna ut hur mycket pengar du behöver spara ihop för att klara dig under pensionen. Om du går i pension när du är 65 kommer din pension att vara i cirka 30 år. Eftersom du inte längre arbetar består din inkomst enbart av ditt pensionssparande. Du måste därför spara ihop tillräckligt för att klara dig under dessa år. Om du är osäker kan du ta hjälp av en oberoende kapitalförvaltare som kan hjälpa dig att maximera ditt sparande.

Om du redan har gått i pension
Om du gått i pension de senaste åren drabbades du säkert av lågkonjunkturen. Det finns en del tips du kan använda dig av för att öka ditt pensionssparande, men dessa bör tänkas igenom noggrant.
Det kan till exempel verka klokt att sälja av dina aktier och istället placera ditt pensionssparande i räntebärande värdepapper när börsen går ner. Men genom att sälja av dina aktier under en lågkonjunktur förlorar du en stor del av ditt kapital som du aldrig kommer att få tillbaka. Du bör därför behålla dina aktier och vänta tills marknaden vänder uppåt innan du säljer av. På så vis säkrar du ditt pensionssparande.

Sälj inte under lågkonjunkturen
Det bästa sätter för att säkra ditt pensionssparande om du går i pension under en lågkonjunktur är helt enkelt att inte sälja av dina aktier. Istället bör du behålla ditt aktieinnehav och begränsa dina uttag de första åren som pensionär. Experterna rekommenderar att du begränsar dina aktieuttag till 4% av det totala aktiekapitalet de första åren som pensionär. Du kan därefter öka dina uttag med 2 till 3 % för att ta hänsyn till inflationsjusteringar. Om du har möjligheten kan du vänta ytterligare ett par år innan du börjar öka dina aktieuttag. På så vis ger du marknaden mer tid att återhämta sig, vilket kan öka värdet på din aktieportfölj.

Marcus Nilsson

 

PPM kan göra stor skillnad

pyramiddelar

När PPM-systemet infördes för 17 år sedan var det med blandade åsikter. Nu är det nog inte många som funderar på dess existens men däremot varierar det mycket på hur aktiv man är i systemet. Om man känner sig osäker på hur det fungerar kan läsa mer här.

För den som inte har gjort något aktivt val är det hos det statliga alternativet AP7 Såfa som man hamnat, vilket har visat sig vara ett mycket bra icke val. Den har har haft en genomsnittlig avkastning på över 9 procent. Om man däremot valt att placera själv sjunker genomsnittet till runt 6 procent.
Allra sämst har det gått för de som anlitat externa förvaltare men denna kategori har minskat sedan det bara är möjligt att byta fonder via sitt egna BankID. Från den 1 juli 2014 upphörde möjligheten att ingå muntliga avtal vid telefonförsäljning av en förvaltnings- eller rådgivningstjänst som avser premiepension. För att ett avtal ska vara giltigt krävs att konsumenten skriftligen accepterar budet. Dock gäller de avtal som tidigare är slutna.

”Vinnare är den som inte gjort något val”

graf-1

Källa/graf: Pensionsmyndigheten

Över hälften av alla pensionssparare har placerat i AP7 Såfa och detta är 30 procent av kapitalet som finns i premiepensionssystemet.
Det finns ett fåtal människor som har lyckats förvalta sina pengar så väl att kapitalet har växt till över en miljon. Jämför gärna med ditt egna resultat när du loggar in på pensionsmyndigheten.se. Är du inte i närheten till dessa toppresultat är du inte ensam, 2015 låg medelresultatet på 184 883 kronor.

graf-2

Källa/graf: Pensionsmyndigheten

 

I Grafen nedanför kan man se hur varje åldersgrupp och kön har förvaltat sitt pensionskapital. Hur ser Er utveckling ut?

graf-3

Källa/graf: Pensionsmyndigheten

Siffror och diagram visar att systemet faktiskt fungerar och man har valmöjligheten att vara passiv eller att aktivt försöka påverka sin pension. Om man går in på www.ppmkalkylatorn.se kan man göra beräkning på olika procentsatser för att se hur mycket det gör på pensionen om man till exempel får sex eller tio procent i snittavkastning.
Vill Ni fördjupa Er i ämnet kan jag rekommendera Jan Bolmeson utmärkta sida rikatillsammans.se som grundligt går igenom förutsättningarna i pensionssystemet.

Vad ska man göra?
Det bästa man kan göra är att ha kontroll och faktiskt veta hur prognoser och uträkningar ser ut för varje år som går. Är man inte nöjd med det man läser finns det några saker som man kan påverka för att din pension skall bli högre.

  1. Öka din disponibla inkomst
  2. Börja spara till din pension
  3. Försök att påverka ditt kapital i PPM-valet
  4. Arbeta längre
  5. Dra ned på dina kostnader

Nu är det kanske inte alltid så roliga lösningar för att få upp din pension.  Men ju tidigare man inser att pensionen inte kommer att bli den önskvärda så kan man påverka utfallet. Räkna inte med att den kommer att bli bättre i framtiden, vår demografi talar för det motsatta. Vi skriver om framtidens pension i ett tidigare inlägg här.
Att spara en tusenlapp eller två i månaden kommer att göra underverk för din framtida pension.

Sparabloggen.com
11 januari 2017

Framtidens pension är nu!

couple-984204_1280.jpg

Drömmer du om att luta dig tillbaka och njuta av pensionen efter ett långt arbetsliv? Ja, det är det många som drömmer om. Kanske planerar man till och med att sluta jobba lite tidigare än vid 65 år. Låt oss säga så här, det kommer inte att bli lätt!

För en vanlig löntagare som inte sparar till sin pension kommer framtiden att vara oviss. För vem vet vad den nya pensionsåldern kommer att bli: 65, 67 eller rent utav 75? Att den nuvarande nivån vad gäller pensionsutbetalningar kommer att korrigeras är ganska säkert. Detta bygger på att vi blir äldre och att vi börjar arbeta senare i livet vilket innebär att man måste arbeta under en längre tid för att systemet skall fungera.
Intressant är att den genomsnittliga allmänna pensionen är 52 procent av lönen och detta har sjunkit med 10 procent under drygt en tioårsperiod. Däremot har tjänstepensionen ökat från 17 till 22 procent under samma period. Vilket innebär att genomsnittspensionen ligger på 73 procent av lönen.
Tyvärr så kommer nog dessa siffror att förändras negativt när nästa generation skall gå i pension. Att bära sin egen ekonomi kommer att bli tydligare i framtiden, därför bör man inte luta sig mot dagens siffror.

Hur ser då pensionssystemet ut idag?
Vi plockar fram den klassiska pensionspyramiden och visar på de delar som påverkar pensionen.

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 18.04.27.png

Den allmänna pensionen
18,5 procent av din lön är pensionsgrundande inkomst upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Av detta går 2,5 procent till premiepensionen där du har möjlighet att välja bland 800 fonder. Har du inte valt hamnar pengarna i den statliga Sjunde AP-fonden, AP7 Såfa. Läs mer!

Tjänstepension
Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal får man tjänstepension från sin arbetsgivare. Man skulle kunna se det som uppskjuten lön. 4,5 procent är den vanligaste procentsatsen som avsätts till sin tjänstepension (kommunal-, landsting-, privat- och kooperativ anställning). Detta kan i slutändan göra en skillnad på över en miljon mer i pension. Man väljer själv förvaltningsform och försäkringsbolag. Läs mer!

Privat sparande
Frågan är då hur man vill leva när man väl är redo att gå i pension? En del är att se över hur kostnaderna ser ut och vad man kan göra för att påverka dem. Har man investerat i sitt boende har man med största sannolikhet gjort en bra affär. Har man också varit smart att amortera av på lånet kan man bo riktigt billigt på ålderns höst.
Att spara till sin pension ser jag som en absolut nödvändighet, hur tråkigt det än verkar. För vem vill lägga undan tusenlappar när man är 30 år för att sedan använda dem 30-40 år senare? Men det är här det smarta kommer in, ju tidigare du börjar desto mindre blir insatsen. Läs mer!

Hur mycket får jag?
Man kan gå in på pensionsmyndigheten och göra en prognos över pensionen. Känns resultatet nedslående är det dags att kavla upp ärmarna och börja spara inför din ålderdom.
Om man räknar med en årsavkastning på blygsamma 5 procent i snitt innebär det följande:

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.13.16.png

2000 kronor i månaden i 20 år

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.13.41.png

4000 kronor i månaden i 20 år

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.14.04.png

6000 kronor i månaden i 20 år

Om man har lyckats spara ihop till exempel 2 000 000 kronor finns det stora möjligheter att dryga ut sin pension genom att satsa på bolag som ger utdelning. Diversifierad din aktieportfölj och få 5 procent på summan innebär 100 000 kronor och du har kapitalet kvar. För tänk om du blir 100 år, hur skall man då fördela sina sparade pengar?

Här kommer lite tips på hur man kommer igång med sitt sparande från tidigare blogginlägg på Sparabloggen.

Aktieskolan
Fondskolan
Investeringstips 1
Investeringstips 2
Investeringstips 3
Investeringstips 4

Lycka till med din pension!

Har du koll på tjänstepensionen?
fallskärm

Man kan se tjänstepensionen som en extra fallskärm när det dags att lägga yrkeslivet bakom sig.

En åttondel av dagens pensionärer saknar tjänstepension. Det är ca 12% – 13% som saknar det extra tillskott som en tjänstepension utgör. Denna siffra stämmer väl överens med andelen svenskar som omfattas av ett kollektivavtal. Över 80% av svenska lönetagare omfattas av ett kollektivavtal, Vissa säger att det kan vara så många som 90%. Att omfattas av kollektivavtalet innebär många saker, till exempel löneavtal och anställningsvillkor. Vi ska titta lite mer på den kollektivavtalade delen av pensionen, den så kallade avtalspensionen eller tjänstepensionen .

Vad är tjänstepension?
Tjänstepensionen är alltså en extra pensionsinbetalning som du får av din arbetsgivare om du omfattas av ett kollektivavtal (som 85% – 90% av svenska löntagare gör.) Förutom att du får din lön inbetalt på kontot så betalar din arbetsgivare också skatt och sociala avgifter. En del av de sociala avgifterna är din allmänna pensionsinbetalning (18,5% av din pensionsgrundande inkomst med maxtak på ca 36 300 kr). Den delen av pensionen som utgörs av basen i pensionspyramiden. Av denna kan du till viss del styra över premiepensionen (PPM).

Pensionspyramid

Man brukar säga att pensionen har tre delar i olika storlek. Det egna sparande har ändrats en del på senare tid.

Om du har ett kollektivavtal så betalas det dessutom in en extra pensionsinbetalning av din arbetsgivare. Detta är din tjänstepension  och utgörs av steg 2 på pensionspyramiden. Din tjänstepension ger dig en möjlighet att få guldkant på tillvaron som pensionär. Den kan göra skillnad på tusentals kronor varje månad! Det som betalas in till din tjänstepension är ungefär ytterligare 4%-5% av din pensionsgrundande inkomst, utan maxtak.

Exakt hur stor din tjänstepension blir beror på en mängd faktorer och är omöjlig att gå in på. Men du kan få klarhet! Läs mer nedan!

Tjänstepensionen är en djungel…
Om du känner att det är svårt att få grepp om tjänstepensionen är du inte ensam, och det är inte ditt fel. Det känns som att hela ämnet är tillkrånglat så mycket det går för att förvirra oss. Men några saker kan man säga:

  • Det finns flera olika sorters kollektivavtal som ger olika tjänstepensionsavtal; SAF-LO, ITP, KAP-KL/AKAP-KL, PA-03. Vilket avtal du har beror på var du jobbar. Privat arbetare, privat tjänsteman, kommunanställd/landstingsanställd eller statligt anställd.
  • Din ålder avgör till viss del vilket avtal du har, eftersom avtalen har formats om genom åren för att bli långsiktigt hållbara.
  • Tjänstepensionen har, precis som premiepensionen, valbara delar. Du kan, om du vill, själv välja bolag och fonder.

En naturlig följd av detta blir också att du kan ha flera olika tjänstepensioner om du bytt arbetsgivare under ditt arbetsliv. Phu!

Vad kan man göra med sin tjänstepension?
Det första du kan göra är att kolla upp om du har tjänstepension, hur många du har, hur stora de är osv. Gå in på webbsidan minpension.se. Där kan du med hjälp av e-legitimation få en tydlig bild över hur din pension ser ut.

minpension-logo-555-2

På minpension.se får du en tydlig överblick över din pension.

Det du kan göra med din tjänstepension, om du så skulle vilja, är:

  • Du kan välja att byta vilket pensionsbolag som du vill dina framtida inbetalningar ska gå till.
  • Du kan välja vilka fonder du vill spara i, om du har en fondförsäkring.
  • Du kan byta gamla tjänstepensioner. Mellan olika bolag, mellan traditionell eller fondförsäkring.

Måste man välja?
Jag förstår att denna suddiga bild och de många valen ökar på pensionsstressen. Då har jag dessutom valt att inte ta upp vissa saker… som t.ex. skillnaden mellan en traditionell pensionsförsäkring och en fondförsäkring. Det är inte svårt att få en information overload.

Egentligen behöver du inte välja. Du behöver knappt bry dig. Det viktigaste är att du vet om du har en tjänstepension eller ej, och kompenserar med ett långsiktigt sparande om du inte har det.

Näst viktigast är att du väljer det billigast alternativet när du väljer. Avkastningen kan man inte vara säker på, men avgifterna är bestämda. Välj gärna ett alternativ med låga avgifter. Låt inte banken, eller någon annan försäljare, välja åt dig!

Sedan finns det egentligen inte någon övre gräns för hur mycket man kan läsa in sig i detta…

Har du frågor om tjänstepension så får du gärna ställa dem här! Vi gillar läsarinteraktion och dina frågor är säkert de bästa frågorna!

Kollektiv avtal? Det har nog inte jag…
Är du osäker på om din arbetsgivare har kollektivavtal så är det en bra idé att fråga om detta. Ett kollektivavtal ger dig som sagt en extra anställningstrygghet. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det ändå finnas en tjänstepension som ordnats separat. Fråga din arbetsgivare om det.

Saknas även tjänstepension så borde du egentligen kompenseras lönemässigt för det. Annars smiter din arbetsgivare, enligt mig, från en del av sina arbetsgivaravgifter och stoppar i egen fick. Be om kompensation som du sedan sparar själv i en ISK. Eller se dig om efter en ny arbetsgivare, om det går…

Lycka till i pensionsträsket!

ps.
Detta inlägg är en del av vårt boklotteri. Vi har redan lottat ut 6 st böcker om sparande, aktier och ekonomisk frihet. Om du gillar vår sida på facebok, och delar detta inlägg på facebook så är du med i lotteriet om bok 7 och 8!
ds.

utlottning3

 

Några onsdagstankar…

smart-725843_1920

Deziro
Nätmäklaren Degiro som etablerade sig i Sverige under 2015 och är aktiva i 18 europeiska länder har gjort sig kända för sina låga priser. Courtaget kan vara så lite som 5 kronor när man handlar amerikanska aktier för 20 000  kronor. De har också möjliggjort att man når många marknader, inte mindre än 26 länder kan man handla aktier i. Men nu tänker de ta aktiehandeln till en ny nivå, nämligen den lägsta nivån genom att erbjuda gratis handel på 500 bolag. Detta kallar de Deziro och de beskriver den själva som:

”Den första i sitt slag, köp och sälj aktier gratis, var du än befinner dig i världen, utan avgifter, courtage, eller dolda avgifter. Skiftet från låg till noll kostnad görs möjlig genom en reklambaserad intäktsmodell. Plattformen kommer inledningsvis att täcka världens största aktier. Den kommer även att inkludera fraktionshandel, så att även den minsta investeraren kan dra nytta av detta.”

Exakta starten av Deziro är ännu inte satt men jag ser fram emot att handla på Deziro som ett komplement till Avanza och Nordnet. Men när det kommer till användarvänlighet och grafisk utformning är det inget som slår Avanza och kommer Deziro ha samma användar(o)vänlighet som Degiro är det bara priset som är lockande.

Privat pensionssparande
Nu är det sista månaden som avdragsrätten finns kvar i deklarationen för de pengar man har satt in på en IPS eller pensionsförsäkring. Den sänktes inför 2015 från 12000 till 1800 kronor. Men nu vid årsskiftet försvinner den helt och det innebär att man dubbelbeskattas om man fortsätter spara i dess nuvarande form. För när man tar ut pengarna från IPS:en eller pensionsförsäkringen betalar man inkomstskatt.

Se över ditt privata pensionssparande här.

Räntor
Vi har superbilliga räntor som påverkar alla med lån i en positiv riktning. Ja, kanske inte alla då det visat sig att man är så högt belånad att var fjärde hushåll uppger att de måste flytta om boendekostnaden ökar med 3 000 kronor i månaden, enligt senaste Bobarometern från Svensk Fastighetsförmedling.

Ännu mer oroande är det för människor under 30 år där hela 43 procent säger att de måste flytta om boendekostnaden stiger med 3 000 kronor – redan vid 1 000 kronor är det 14 procent som inte skulle kunna bo kvar i sin nuvarande bostad.

Det bästa är att verkligen ha koll på sina kostnader, bygg upp en buffert och att inte överbelåna sig.