Portfölj

Vad står det i deklarationen och hur mycket skatt blir det?

6056493021_ddbafe106a_o
Magnus D, flickr.com

Nu när deklarationen landat i brevlådan kan man kika lite på hur ISK:en egentligen beskattas. Som bekant så schablonbeskattas innehavet i ett investeringssparkonto. Men då uppstår två frågor direkt; hur stor är beskattningen? vilket kapital är det som schablonbeskattas?

Om man börjar med den första frågan så var den först lite klurig, och sedan efter att reglerna ändrades 1 januari 2016 ha det blivit ännu krångligare.

För årets deklaration (som då gäller för 2015) gäller följande:
Schablonskatten var för 2015 30% av statslåneräntan per den 30 november 2014. Statslåneräntan var då 0,9%, vilket ger en schablonskatt på 0,3 * 0,9 = 0,27%.

Du ska alltså betala 270 kr för varje 100 000 kr som du har i din ISK. (Vilket är mycket lägre än för året 2014) Frågan är då bara vilket kapital som skatteverket räknar med? Är det i början av året? I slutet? Någon sorts medelvärde? Rätt svar är någon sorts medelvärde av kapitalet på kontot. Medelvärdet räknas ut genom att:

  • lägga ihop alla insättningar som skett på kontot under året,
  • lägga till värdet på depån i slutet av varje kvartal,
  • dividera denna summa med 4. (Vilket blir ett medelvärde av 4 kvartal.)

deklaration
LionSthlm, flickr.com

Om du nu letar upp 7.1 schablonintäkter på din inkomstspecifikation så ser du att dina ISK finns uppradade där med en summa. Denna summa är alltså kontots kapitalunderlag multiplicerat med statslåneräntan. Vill du undersöka vilket kapitalunderlag som skatteverket kommit fram till (eller din bank meddelat dem) så tar du alltså schablonintäkten och dividerar med statslåneräntan (i decimalform). Ex:

Schablonintäkt konto 12345678:      1 800 kr

Ger kapitalunderlag 1 800/ 0,009 = 200 000 kr.
På schablonintäkten ska du nu skattas med 30%, vilket ger en skatt på 1 800 kr * 0,3 = 540 kr

Denna skatt på 540 kr är sedan kvittningsbar mot andra skatter i samma kategori (schablonintäkt på ränteinkomst), eller till viss del mot kapitalinkomst.

 

Hur blir nu för 2016?
Med minusräntor och annat ställdes den hypotetiska frågan om det kan komma att bli så att man får betalt för att ha kapital i en ISK? Nu är det visserligen så att reporäntan  som riksbanken sänkt till -0,50% inte är samma ränta som statslåneräntan . Statslåneräntan har aldrig varit negativ. Men trots detta har ändringar införts som gör att beskattningen på investeringssparkonton blir lite högre, och aldrig går under ett visst golv.

Från och med 1 januari 2016 beräknas schablonskatten istället så här:

  • Ett tillägg på 0,75% läggs till statslåneräntan när man beräknar schablonintäkten.
  • Man inför ett golv på skattesatsen, så att värdet aldrig understiger 1,25%, oavsett hur låg statslåneräntan blir.

Detta är alltså vad som gäller för 2016, till nästa deklaration:

Statslåneräntan sista november: 0,65%
Tillägg: 0,75%
Skattesats: 0,65 + 0,75 = 1,4 % (vilket är över golvet på 1,25%)

Schablonskatt 2016: 1,4% * 0,3 = 0,42%

Du blir beskattad med 420 kr på varje 100 000 kr som du satt in i en ISK eller kapitalförsäkring. En relativt kraftig ökning jämfört med 2015, men fortfarande lägre än 2014 och 2013:

2013: 0,447%
2014: 0,627%
2015: 0,27%
2016: 0,42%

Läs gärna mer om beskattningen av ISK (och för all del även kapitalförsäkring):

Avanza förklarar hur beskattningen går till.
Skatteverket förklarar hur ISK fungerar.
Frågor och svar på skatteverket.

Lycka till med deklarationen!
påskkyckling
Glad påsk!

Som du sår får du skörda… så ultimat!

Crops pixabaypixabay.com

I ett inlägg för ett par veckor sedan försökte jag koka samman en hel mängd rekommenderade utdelningsbolag till den ”ultimata utdelningsportföljen”. Det som återstår nu är att se om portföljen varit så bra. Om man sått sina pengar i denna portfölj, har man då kunnat skörda en stor skörd?

På $parabloggen förordar vi framförallt stabila bolag, långsiktighet och regelbundet sparande. Med detta framför ögonen så tänker vi oss följande scenario: För tio år sedan tog vi vårt långsiktiga sparande (100 000 kr) och placerade det jämnt fördelat i utdelningsportföljen. Sedan tar vi ett ordentligt tag i vår privatekonomi och börjar spara 10% av vår lön (2 gemensamma löner ~ 5 000 kr/mån.) Givetvis kan du anpassa beräkningen till vilka värden som passar dig. Jag lägger ut excel-filen här. (Klicka på länken… filen öppnas från onedrive. Där kan du ladda ner den med valet till höger under punkterna.)

Följer man detta spartempo, att börja med 100 000 kr och sedan 5 000 kr i månaden har man lagt undan en saftig summa på 700 000 kr på 10 år! Det är ju en fantastisk summa! Men då räknad helt utan avkastning. Hade man investerat i utdelningsportföljen istället hade man haft ett kapital på 2 030 550 kr! Det motsvarar en avkastning +190%. Det är riktigt bra på 10 år.

Utveckling år för år ser ut så här:
Ultimatportfölj utv 10 år graf
Finanskrisen syns, men minskas rejält av mer insatt kapital och återinvesterad utdelning. Insättningar har inte skett sista året än, men det blir 10 insättningar inkl år 2006.

Det verkar ju nu som om portföljen kanske är lite ultimat trots allt! Men om man skärskådar de olika innehaven var och en för sig så ser det lite annorlunda ut:
Ultimatportfölj bolag utv 10 år

Vi har investerat 70 000 kr i vardera bolag + återinvesterat utdelningarna. I storleksordning är innehaven nu värda:
Bolagsvärde

För att få en tydligare bild över utvecklingen i de enskilda bolagen kan man se utveckling som graf:
Bolag utv 10 år graf

Det innehav som är värt mest (Bilia) är värt 6 gånger så mycket som det som är värt minst (Ratos)! Det är en enorm skillnad! Ratos har dessutom avkastat negativt över perioden, trots inkluderad utdelning. TeliaSonera har heller inte rosat portföljen med så stor avkastning. Det känns som att vissa delar av portföljen inte var så ultimat trots allt…

Bilia, SJR in Scandinavia och Nibe är de innehav som avkastat bäst. De har haft en historik som präglats av både en attraktiv utdelning och en stark tillväxt. Det är en denna kombination som verkligen gett ett bra resultat.

För att själv försöka hitta bolag som dels har en stor tillväxt (en omsättning som ökar), har bra vinstmarginal (gör vinst på omsättningen) och delar ut en del till aktieägarna kan du med fördel se detta på borsdata

Nu är det väldigt svårt att dra jättestora slutsatser om de olika innehaven framgent. Historiskt hade det varit mycket bättre att investera i något annat än Ratos och TeliaSonera. Men tar man Ratos som exempel så har vi köpt ”billiga” aktier under lång tid. Om kursen nu skulle börja stiga i Ratos igen (kapitalet från en ev. försäljning av Arcusgruppen kanske ger en möjlighet till bra affärer) så kommer det innehavet att ha stor potential. Men framtiden får utvisa, och jag vill se tecken på vändning innan jag köper.

Det är väldigt roligt att undersöka hur olika innehav hade avkastat historiskt, att back-trejda portföljer. Men det är alltid lätt att back-trejda. Hade det back-trejding gett avkastning hade alla varit miljonärer! Men det enda som är viktigt är vad som händer i framtiden, och framtiden står skriven i stjärnorna!

Historisk avkastning är inte en garanti för en framtida avkastning… men som någon sa; ”Vi har en tendens att gå upp samma tid varje dag, åka till jobbet samma väg varje dag, att lösa problem på samma sätt imorgon som vi löste dem igår…”. Historiken är ju ett kvitto på någonting!

Lycka till!

Estelles aktieportfölj – eller jobba inte ihjäl dig!

Estelle
Prinsessan Estelle. Fotograferad vid Haga slott, november 2015. (C) kungahuset.se

23 februari 2012 föddes prinsessan Estelle. Det var stora rubriker och många artiklar om händelsen. En tidning som uppmärksammade det hela var Dagens Industri. På $parabloggen är vi inga utpräglade rojalister, men Di startade i samband med detta en aktieportfölj som de ämnar ge till Estelle på hennes artonårsdag. Det är denna portfölj som vi ska ta och titta lite närmare på.

Portföljen startades som sagt 2012. Upplägget är att 100 000 kr investeras i 10 svenska kvalitétsbolag med ett långt investeringsperspektiv. Portföljen följs upp en gång om året (vid Estelles födelsedag) där man eventuellt byter ut innehav om det visar finnas mer potential någon annanstans. Detta är ett upplägg som jag tror skulle passa många småsparare också. Att bygga en portfölj enligt:

  • 10 stycken bolag i portföljen.
  • Välja relativt stora kvalitétsbolag som är hyfsat stabila.
  • Inte peta för mycket i portföljen. Följ upp en gång om året ungefär.
  • Återinvestera utdelningarna i bolagen.

Frågan är om man kan nå någon framgång med en sådan ”enkel” strategi? Kan det leverera någon större avkastning? Vi har samlat in artiklarna om Estelles portfölj från Di och sedan följt upp utvecklingen genom åren (utan att bry oss om att Di redan presenterat resultat… 😉 )

Di:s artiklar kan ni läsa nedan.
2012
2013
2014
2015
2016

Även Affärsvärlden  skriver om portföljen.

Ett nedslag i portföljen februari 2015.
0222-Estelle-Portfolj-www

Hur har då portföljen sett ut genom åren? Vi har satt ihop lite grafik som visar innehaven år för år:
Portfölj ändringnamn

Det har skett 4 byten genom åren. Byten som man kan fundera över, men det är alltid lätt att back-trejda.

För att se hur utvecklingen ser ut har vi simulerat portföljen genom att använda historiska kurser för 23 februari för respektive år. Vi ”köpte” först bolagen jämnt fördelat, och behöll sedan innehaven år efter år. Utdelningarna återinvesterades i respektive bolag. Vid ett byte så lät vi hela kapitalet flytta från det ena bolaget till det andra, utan att flytta något kapital. Det är inte exakt så som Di gjort, därför får vi heller inte exakt samma resultat. Vår utveckling ser ut så här:
Portföljutveckling tabell

Utvecklingen på börsen har varit stark under perioden, med en nedgång på slutet. Börsen har som bekant fallit sedan 27 april 2015. Denna portföljen håller dock emot nedgången bra!

Utveckling diagram

Under en fyraårsperiod har portföljen avkastat 80,89 % och under samma period har SIX30 Return Index avkastat 44,67% (Från 127,62 den 23 februari 2012 till 184,63 den 23 februari 2016). Portföljen har alltså avkastat nästan dubbelt så bra! Med enbart 4 byten! Man kan få bra betalt även med lite arbete.

Poängen är att man inte måste jobba jättemycket med portföljen. För många investerare kan det faktiskt vara bättre att inte handla för mycket, utan hitta kvalité och handla någon gång om året. Är du osäker på om du själv kan hitta bra bolag, så kan du alltid ta rygg på någon annan. Följ den här portföljen till exempel, eller kika i de framgångsrika sverigefondernas portföljer!

Lycka till med investeringarna!

Den ultimata utdelningsportföljen?

portfölj

Det mest ursprungliga investeringsstrategin kring aktier är att man satsar en summa pengar som används för att bygga ett aktiebolag. Om allt sedan går väl kan man få del av vinsten i framtiden. Man planterar sitt sparkapital i marken, och med tiden kan det växa upp ett pengaträd som ger dig frukt varje år. Lämnar vi liknelserna så handlar det alltså om utdelning!

Att jaga kortsiktiga utdelningar tror jag inte mycket på. Ibland har jag sett frågan ”vilket datum man måste äga aktien för att få del i utdelningen?”. Vilket skulle kunna tyda på att man köper aktien precis innan utdelningen, för få utdelningen och sedan sälja aktien ganska fort efteråt. Kanske kan man trejda på det viset, men så snabb är i alla fall inte jag.


Stöd sparabloggen.com, öppna ditt konto på Avanza nu!

Man kan också använda en sorts långsam swing-trejd-strategi, där man handlar på sig starka utdelare när de står på en låg ”årsnivå”. Man köper alltså i slutet av sommaren, när fokus flyttas från årens vinster (som är läskigt realistiska) till nästa års vinster (som givetvis är rosiga och starka)! Sedan väntar man till strax efter utdelningen och inkasserar (ibland) en överavkastning.

Strategin som jag gillar mer är att försöka hitta bolag som utvecklas tämligen starkt och dessutom gör en del vinst som delas ut till aktieägarna. Jag ser det som det där fruktträdet som växer varje år, och dessutom ger god frukt! Men ärligt talat… vem letar inte efter sådana bolag? Jag har hur som helst kollat runt lite på nätet och försökt hitta olika förslag på utdelningsportföljer som kunnigt folk tipsat om:

När det finns så mycket olika att välja på känns det svårt att veta vad man ska ta. För att bringa lite mer ordning i denna djungel så samlade jag ihop alla de olika förslagen, satte portföljerna sida vid sida helt enkelt.

Metaportföljer data utdelning

Det känns dock fortfarande svårt att få en överblick över vilka bolag man ska välja. Har du stort förtroende för någon av ovanstående personer så kan du alltid följa just den personens rekommendation. Vi har valt att smälta samman all information i en big data-analys (med nio datakällor… 😉 och se vad som poppar fram!

Metaportföljer sammanräknat1 utdelning

Nu blir bilden tydlig över vilka bolag som har flest rekommendationer. Av detta har vi satt ihop en portfölj med 10 olika utdelningsbolag. Vi tar (i stort sett) de 10 översta och sätter ihop en portfölj. Dock så har vi några bolag som påminner om varandra ganska mycket. Tele2/TeliaSonera är ganska lika och Handelsbanken/Swedbank verkar ju i samma bransch. Här kan man alltid välja det bolag som man har störst förhoppningar om. Vi väljer TeliaSonera över Tele2 (för en jämnare direktavkastning) och Handelsbanken före Swedbank (för en lång och strålande historia ). Istället tar vi bolag 12 på listan. Ett bolag som har en stabil och (i alla fall i närtid) ständigt stigande utdelning: Nibe. (Gillar man inte den låga direktavkastningen så kan man ta Axfood istället. Dock använder Nibe sin vinst på ett bra sätt och har vuxit mycket istället vilket är bra för aktiekursen)

Den framtagna utdelningsportföljen ser du ut så här:

Denna portfölj har en ganska imponerande historia sett tio år bakåt. Direktavkastningen har i snitt varit 5,32%, om bolag hela tiden varit viktade lika. Det är inte illa!

Ultimata utdelningsportföljen

Detta är givetvis inte den ”ultimata” utdelningsportföljen, om det nu ens finns någon sådan. Någon av de tipsande är kanske mer träffsäker än någon annan, och då borde man följa hans eller hennes portfölj istället. Men eftersom vi nu inte vet vem vi ska följa kan denna sammanräkning kanske hjälpa till att minimera felen. Använd sammanställningen som inspiration till din egen portfölj!

Till nästa vecka ska jag back-trejda den här portföljen och se hur det gått om man investerat i den för tio år sedan och sedan återinvesterat utdelningarna, samt haft ett månadssparande. Hur står sig bolagen då? Återkom om en vecka!

Vill du se resultatet av back-trejdingen? Läs här.

Utdelningsaktier – inspiration

utdelningsäpplenpixabay.com

Jag brukar se på aktieutdelningar som frukten på ett träd. Trädet fortsätter att växa i konkurrens med alla träd runtomkring. Varje år bildas ett litet överskott av energi som används till att bilda frukt. Likadant är det med bolag. De konkurrerar och växer. Förhoppningsvis bildas det en vinst, som delvis kan delas ut aktieägarna.

Det finns olika sorters bolag. Nya snabbväxande bolag som ännu inte börjat dela ut vinst. Gamla utvecklade bolag som delar ut en stor del av sin vinst varje år. Om man investerar i de snabbväxande bolagen som faktiskt lyckas och blir framgångsrika kan man tjäna stora pengar. Det är dock inte så lätt. Inget jag rekommenderar till nybörjare, eller de som inte ständigt vill bevaka sina investeringar. Istället rekommenderar jag alla att ha stabila bolag med god utdelning som basen i sin portfölj, speciellt om du är ny på aktiemarknaden.

Men hur hittar man stabila utdelningsbolag? Givetvis kan man fråga runt och få tips på olika håll. Men man måste alltid göra sin egen läxa läsa in sig på bolagen man investerar i. Att hitta utdelning och direktavkastning kan man göra på de flesta plattformar som Avanza och Nordnet. Men får att få lite historik måste man gå bakåt i tiden. Ett sätt är att läsa bolagets årsrapporter. De hittar man på bolagets hemsida. (enligt reglerna måste bolagen offentliggöra denna information på sin hemsida). Men det kan vara ett drygt arbete att läsa årsrapporter för 10 – 20 år bakåt i tiden. Som tur är finns informationen på andra ställen på nätet.

borsdata är en webbsida där information om börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA finns tillgängligt. Sökbart och sorterbart! Man kommer åt en hel del information gratis, men vill man komma åt allt måste man köpa sig ett medlemskap.

$parabloggen tittade lite på stabila utdelningsbolag. Vi slog våra kloka huvuden ihop och plockade fram ett axplock var med bolag som delar ut bra med pengar:

TeliaSonera
Ratos B
Handelsbanken
Axfood
Skanska
HiQ International
Nolato B
Öresund
Beijer Alma B
Malmbergs Elektriska B
Acando B
Svolder B
Vitec
SJR
H&M
NIBE
Beijer Ref
SCA
Castellum
Hufvudstaden
eWork
Tele2

Tar man det hela sedan ett steg längre och tittar på historiken på direktavkastningen 10 år bakåt i tiden så får man en uppfattning om hur utdelningen brukar se ut.

Sparabloggen utdelningsbolag
Ur denna tabell kan man sedan få lite inspiration till sin egen utdelningsportfölj! Tänk bara på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Detsamma gäller för utdelningar och direktavkastning!

Mer inspiration till utdelningsportföljer kommer snart!
Lycka till med äppleträden!

Pausa din portfölj med björnfond!

bullbear

imgarcade

Reklambilden visar hur den skicklige investeraren rider både tjur- och björnmarknaden med sådan skicklighet att portföljen stiger i värde oavsett vilken marknad han befinner sig i. Detta är givetvis möjligt, men det är ytterst få som klarar av att tjäna pengar både i uppgång och nedgång. De som försöker och misslyckas förlorar dessutom pengar även på sikt.

Att tjäna pengar i både uppgång och nedgång är som sagt oerhört svårt, och ingenting som vi egentligen försöker oss på. Att positionera sig för en nedgång och ha fel kostar mycket pengar, och det är väldigt svårt att veta hur börsen går på kort sikt. Att däremot lite på att börsen går upp på lång sikt är säkert, och det är här man ska tjäna sina pengar. Månadsspara på börsen, köpa bra bolag och behåll dem på lång sikt.

Det finns dock en del svårigheter med denna taktik också. Den största fienden är nämligen vårt eget psyke. När vi befinner oss i en björnmarknad (Wikipedia (från engelskans bear market) är en term som innebär att trenden på marknaden är negativ, index går ned. Det finns ingen strikt gällande definition på begreppet, men normalt räknas ett tapp på 20 procent från dess högsta nivå utsträckt över en period av minst två månader som en björnmarknad.) är det jobbigt att se värdet på portföljen sjunka. Risken är att vi inte klarar av det och börjar vidta åtgärder. Åtgärder som för de flesta faktiskt betyder att de förlorar ännu mer pengar.

Men vad ska man göra? Kan man inte göra någonting? Faktum är att det finns en ganska enkel sak som man kan göra. (Det finns så klart flera.) Det finns nämligen en pausknapp för portföljen!

Sedan 27 april gick svenska börsen över i björnmarknad. Det har slagit mot värdena på våra portföljer och om man blir orolig så ska man inte drabbas av, men istället pausa portföljen. Detta gör man genom att köpa lämplig mängd av fonden XACT BEAR. Det är en fond som rör sig inverterat mot börsen. När börsen går ner, så går den upp och tvärtom.

 

BEAR OMXS30

XACT BEAR rör sig inverterat mot svenska börsen (OMXS30), med med en viss hävstång (1,5).

 

Denna taktik, att hedga (skydda) sin portfölj, går till så att du köper XACT BEAR i så stor mängd att du balanserar rörelsen på dina övriga innehav. När börsen (och dina aktier) går ner så hävs det genom att XACT BEAR samtidigt går upp. Fantastiskt! Tyvärr fungerar det ju också tvärtom. När börsen (och dina aktier) går upp, så går XACT BEAR ner och du står i stort sett still. Du har helt enkelt pausat din portfölj!

Frågan är ju hur mycket XACT BEAR man behöver köpa för att pausa sin portfölj. Eftersom denna fond har en hävstång på 1,5 så kommer den att röra sig kraftigare än börsen. Går börsen upp 1% så går den ner 1,5% och tvärtom. Därför bör man tänka så här:
1. Hävstången gör att man köpa Bear för 40% av portföljens totala värde för att pausa den. Då står portföljen i stort sett still, om den rör sig exakt som börsen. 40% kan alltså vara ett riktvärde att börja med. Köper man mer än 40% så kommer porföljen att sjunka med en uppgående börs och stiga med en sjunkande börs.

2. Portföljer som rör sig exakt som börsen är dock ovanliga. Det troliga är att din portfölj svänger lite mer, eller lite mindre än börsen. Därför bör du även justera din position i Bear. Hur mycket rörelsen i din portfölj avviker från börsen benämns som Beta. Ett beta-tal på 1 betyder att dina innehav rör sig som börsen, över 1 så rör de sig mer och under 1 så rör de sig mindre.

Tar man Sparabloggen AK:s porfölj som exempel så talar Avanza* om för oss att det totala beta-talet är 0,93. Vår portfölj rör sig alltså lite mindre än börsen. (Beroende på att vissa bolag är lite stabilare) Vi skulle alltså köpa 40%*0,93 = 37,2% av portföljens värde i Bear för att pausa helt.

Det finns nog en hel del att säga om denna strategi, att hedga portföljen med XACT BEAR. Många säger att det är att krångla till saker en hel del i onödan. Är man orolig för en nedgång bör man istället minska ner mängden aktier, och istället investera i annat eller ligga likvid. Framförallt bör man vara medveten om att fonden kostar. Dels har den en avgift på 0,60% och att om börsen rör sig upp och ner varannan dag så urholkas värdet av innehållet ytterligare.

Är då denna taktik något för dig? Det kan vara det om…

  • du inte vill sälja dina positioner av skatteskäl eller annat, men ändå skydda mot nedgång.
  • du har likvider nog att ta en bear-position.
  • det bara gäller under en viss tidsperiod, eftersom värdet av fonden urholkas på längre sikt.

Läs gärna mer om hedging innan du sätter igång:

Redeye
Aktiespararna
40procent20år

Lycka till med häcken! 😉

* om du inte har Avanza eller en leverantör som beräknar din portföljs beta-värde kan du göra det själv. Du letar upp beta-talet för varje aktie i din portfölj och räknar ut medelvärdet av dem. Glöm inte att du också måste vikta in hur stor andel av portföljen varje bolag har. Enklast gör du det genom:

(beta-aktie1 * värde alla aktie1 + beta-aktie2 * värde alla aktie2 + beta-aktie3 * värde alla aktie3) / (totalt värde)

 

 

Strategi? Köpa sig genom fallet!

NYC Stock Exchange

Köper sig silverräven genom nedgången? wikimedia

Det känns jobbigt att äga aktier när börsen går ner 20% på kort tid. (Sedan 27 april 2015). Man blir osäker och undrar vad man ska göra. Är börsen kanske inget att ha? Man bara förlorar pengar. Givetvis är det inte så… eller rättare sagt: det beror på. Och vad ska man egentligen göra när börsen faller?

För det första: Pengar du är beroende av på kort sikt (upp till 2 – 3 år) ska inte vara investerade på börsen. Sådana pengar är något sorts målsparande  och då ska risken vara låg.

Resten då? Det långsiktiga kapitalet? Är det dags att sälja det? Det är givetvis upp till var och en. Om du inte klarar av en nedgång bör du nog inte ha så mycket pengar på börsen. Risken är att du blir nervös, hoppar från tuva till tuva, köper och säljer för att försöka maxa din avkastning. Med en sådan luddig strategi är risken stor att du istället förlorar pengar. Det är väldigt svårt träffa rätt hela tiden. Du ska inte sälja nu! Om du skulle sälja för att undvika nedgången skulle du gjort det för minst ett halvår sedan. I alla fall enligt Hemberg .

Jag tänker föreslå en strategi där du köper dig genom krisen. Sälj när alla är vill köpa, och köp när alla vill sälja. Men det gäller att vara stark, och att ta det försiktigt. Gör så att du köper för en viss summa varje månad. Lite åt gången liksom. På det sättet så behöver du inte träffa botten, utan snittar hela tiden ner din inköpskurs och i slutändan har du köpt till ett helt okej pris.

  • Titta på vilka 6 – 10 bolag du tror på på lång sikt. (Eller bra fonder)
  • Investera lite varje månad fördelat över dessa.
  • Var stark och fortsätt även om börsen fortsätter ner.
  • Var glad om börsen går ner. Du köper billigare!
  • Var glad om börsen går upp. Du tjänar pengar!

Denna strategi är alltså enkel, och dessutom med en positiv känsla, om man ser sina affärer på rätt sätt. Struntprat! Hör jag er säga. Vara glad oavsett hur det går? Dumheter! Faktum är att strategin håller på lång sikt (om inte världen går åt fanders.) Jag ska visa med ett exempel. Låt oss säga att vi har ett scenario som likar nedgången 2007 – 2009. Börsen ska fortsätta rasa till den gått ner ungefär 50%. Hur blir det då?

Jag har satt ihop en grafik. Det är dagens börs (OMXS30) jämfört med börsen 2007 – 2009. I början är graferna olika (från april -15 till idag). Sedan låter jag dagens nivåer följa upp och nedgångarna från förr. Linjen visar vart min vilda simulation börjar.

Finanskris börsen

Det enda man egentligen kan vara säker på är att det inte blir så här… men det är något att utgå ifrån.

Om detta är vad vi har att ”se fram emot”, kommer det då att fungera att köpa sig igenom det här? När når man i så fall break-even?

Jag har utgått från indexet ovan. Köpt för 6 000 kr varje månad (i index). Sedan forsätter jag med detta varje månad i ca 1,5 år. Från jan-16 till sept-17. Resultatet ser ut så här:

Köpa sig genom

Man handlar lite varje månad. Värdet går först ner, men stiger sedan igen.

Som ni ser i tabellen ser det som allra mörkast ut i december. Insatt kapital är då 72 000 kr och värdet är endast 60 170 kr. Det motsvarar en nedgång på 16%. (Index har under samma tid fallit 26%.) Men som bekant är det alltid mörkast före gryningen ( som denna artikel säger… i djupaste mörkret 2009 ). Sedan stiger värdet på börsen igen och i slutet av sommaren 2017 ligger man på vinst igen.

Att börja månadsspara och ständigt köpa billigare tills det vänder är en strategi som fungerar. Det är inte den som maxar din avkastning (som den strategin där du köper på botten och säljer på toppen. Den strategin ger en superbra avkastning. Men då sålde du ju redan 27 april förra året!) men den är enkel att utföra. Dock kan det vara psykiskt påfrestande att köpa igen och igen, och det bara sjunker. Payoffen kommer på slutet. Strategin att köpa sig genom en nedgång, eller att månadsspara, är en strategi som fungerar över lång sikt. Den eliminerar spararens känsla för tajming. Se bara till att välja bra/stabila bolag och behåll dem.

Hur du sedan ska göra med redan insatt kapital är en annan historia. Sakta lägga över till säkrare bolag? Köpa XACT BEAR och hedga din portfölj mot nedgång? Sitta still i båten? Svårt att säga, men att paniksälja är nog ingen bra idé.

Lycka till i utförskanan! Den kanske redan har vänt?

Målgång för aktieracet! Jan Dinkelspiel och Günther Mårder går i mål!

Winnare

Målgång i aktieracet!

2015 har varit ett väldigt händelserikt år på börsen. Det har gått rakt mot himlen, vissa dagar har det rasat 3-4%. Det har varit oro för grexit, oro för rysk invasion i Krim, oro för valutan och ekonomin i Kina. Volatiliteten har varit hög kan vi säga. Börsen stod också som högst 27 april i år. En miljö som det har varit ganska svårt att investera i för en amatör som mig. Frågan är hur det gått för våra proffs i aktieracet?

Har ni missat de tidigare delarna så kan ni, för att öka spänningen, läsa dem här:

Startskott
Delsträcka Q1
Delsträcka Q2
Delsträcka Q3

Som sagt har svenska börsen både rusat och rasat i år. Tittar man på OMXs30-index så har börsen i år gått ned -1,16%. En avmattning sedan all-time-high i april. Frågan är om börsen fortsätter ner eller hämtar sig. Det verkar som om det stabiliserat sig något senaste kvartalet, men om framtiden är svårt att sia. Günther Mårder uttalade sig i uppesittaravsnittet av #sparpodden (där han kom tillbaka och gästspelade) att börsen kommer att gå bra fram till utdelningarna i april/maj, för att sedan rasa. Vi får se!

Hur har herrarna Mårder och Dinkelspiel mätt sig mot börsen då? I en kort kommentar: Herr-e-gud! Günthers placeringar har gått riktigt bra, men Dinkelspiel har fullständigt krossat allt motstånd!

Som vi ser har Günther avkastat ungefär 28% på en nedåtgående börs. Mycket bra! Inga nitlotter heller bland bolag som man kanske kan påstå har en lite högre risk än vanligt. Men Jan har avkastat hela 121%, detta trots att Mekonomen inte mötte ett så bra 2015 som Jan från början trodde.

För att få en ännu tydligare bild, ett målfoto, så tar vi fram grafen också:

RaceQ4

Det är svårt att se om det är en avkastningskurva eller en nyårsraket!

Sparabloggen presenterar vinnarpallen för 2015 års stora aktierace:

#1: Jan Dinkelspiel på 121,08 %
#2: Günther Mårder på 28,33%
#3: OMXs30 på -1,16%
( Alla avkastningar utan utdelningar. Har det skett någon split eller liknade har jag inte letat efter den. Då blir resultatet kanske ett helt annat…)

Grattis till den modiga själ som våga följa Jans portfölj. Jag vet att han själv inte gjorde det… Men använd portföljerna för att kanske få upp ögonen för något bolag. Att inspireras är alltid bra, att göra sin egen läxa är alltid nödvändigt!

Gott Nytt 2016!

Bästa sättet att spara till barnen?

Ungdomar Hav CC2
Att kunna ge sina barn en bra start i livet är alla föräldrars mål. Detta kan man göra på väldigt många olika sätt, men vi ska här fokusera på hur man kan ge dem en bra ekonomisk start i livet. Att spara till sina barn är relativt vanlig, men det är också vanligt att man sparar på fel sätt!

84% av föräldrarna sparar till sina barn, visar en undersökning som Swedbank genomfört. I median har en 10-åring ca 30 000 kr sparat, och en 17-åring 45 000 kr. Detta är fantastiska siffror, och lite svåra att tolka. Man kan i alla fall säga att många barn idag är födda med möjligheter som tidigare generationer inte haft.

Men hur ska man spara till sina barn? Finns det något rätt och fel sätt? Faktum är att det finns bra och dåliga sätt att spara till sina barn. Dessutom så är skillnaden mellan att spara på ”rätt” sätt jämfört med ”fel” sätt är tiotusentals kronor i slutändan. Det kan till och med göra skillnad på hundratusen kronor!

Rätt sätt att att spara är att investera pengarna på börsen, och inte på ett vanligt sparkonto. En del tycker att risken blir för stor, men med tanke på den långa spartiden så minskar risken ganska betydligt. Dessutom ska man spara små summor regelbundet. Dels för att minska just risken, men också för att själva sparandet inte ska bli så betungande. Sedan ska man också spara med så små avgifter som möjligt och på ett skattemässigt enkelt och förmånligt sätt. Detta går Claes Hemberg igenom på ett bra sätt på sin blogg.

Jag tänkte ta upp ett annat exempel på billigt sparande. Man kan ju faktiskt direktspara i aktier som man handlar på ett ISK (investeringssparkonto). Privata affärer gav ett förslag på en barnportfölj  som fungerar bra att köpa åt sina barn. Aktier som man inte behöver göra något med. Man köper dem, och låter dem ligga tills barnen vuxit upp. När tiden är mogen kan man överföra aktierna till dem. Privata Affärers portfölj såg ut så här:

  • Investor
  • Kinnevik
  • Hennes & Mauritz
  • Nordea
  • Autoliv
  • Ica Gruppen

Claes använder i sina räkneexempel summan 400 kr / månad och spartiden 20 år. För jämförelsens skull har jag använt detsamma. (Månadssumman kan man ju anpassa efter sin egen plånbok, men spartiden stämmer för de flesta. Att överlåta en stor summa pengar till en ungdom på 18 känns lite tidigt…) Vad skulle hända om man sparade regelbundet i de här aktierna under 20 år? Framtiden är omöjlig att uttala sig om, men för skojs skull kan man ju se vad som hade hänt om man började med detta för 20 år sedan.

Alltså har jag gjort så här:

  • Varje månad sparas 400 kr undan på ett sparkonto.
  • En gång om året fördelas pengarna (4 800 kr) på de olika aktierna i portföljen.
  • Vi köper och behåller aktierna.

Resultatet blir så här:

Portfölj 20 år

Insatt kapital: 12 * 400 = 4 800 kr. 4 800 kr * 20 år = 96 000 kr.
Värdet på aktierna efter 20 år: 358 237 kr.*

Visst är resultatet helt fantastiskt? En värdeökning på 262 237 kr eller 273 %! Denna utveckling i aktier som dessutom inte riktigt kan anses vara varken raketer eller jätteosäkra. Detta är kraften i ett långsiktigt sparande och ränta-på-ränta-effekten!

Just nu står börsen också riktigt högt. Skulle vi få se en nedgång på 50% så blir resultatet ett annat. Detta gör dock inget om man har många år kvar i sin sparhorisont. Då köper man bara billigare längs vägen, och börsen återhämtar sig.

 

Så vill ni starta ett smart sparande till ert barn. Gör då så här:

  • Starta ett sparkonto i en nischbank med så hög obunden räta som möjligt.
  • Börja månadsspara en lämplig summa till sparkontot varje månad.
  • Starta ett ISK i ditt eget namn.
  • I början av varje år så överför du sparkapitalet från sparkontot till ISK:t.
  • Köp aktier jämnt fördelat i de bolag som sa ingå i portföljen.

Vill man inte spara på detta sätt så öppnar man ett ISK och månadssparar i billiga aktiefonder istället!

Lycka till!

 

* Beräkningarna är gjorda så här:

Alla de sex bolagen som Privata Affärer rekommenderar har inte funnits på börsen i sin nuvarande form i 20 år. Jag har helt enkelt ”investerat” i de bolag som då fanns.

Varje köp är gjort i början av året. Jag började spara 400 kr i månaden 1995 vilket gjorde att de första köpen gjordes i januari 1996, osv. (Kurserna är hämtade från Avanza, och lätt avrundade. Kurserna är räknat efter dagens antal aktier. Det har med stor säkerhet skett en del splittar och annat längs vägen.)

För enkelhetens skull har jag avrundat antalet aktier till närmsta heltal. Jag hoppas att de jämnar till sig över tid.

Man måste lägga till värdet på alla utdelningar genom 20 år, räntan på det tillfälliga sparkontot och dra av den årliga schablonskatten och courtage. Eftersom jag inte riktigt orkar dyka ner i de beräkningarna så låter jag dem helt enkelt kvitta varandra.

Mer tips och idéer finns här och här .

 

Låt pengarna arbeta!

money
Credit: Chris Clor Blend Images Getty Images

”De flesta sparare tycker att 5 % ränta på sparkontot vore rimligt. Men de får 0 % och trots att det finns alternativ låter sju av tio pengarna stå.” Göteborgsposten, 23 maj 2015

De pengar man sparat undan ska sättas i arbete! Har du sparat undan ett kapital så har du möjlighet att få mer pengar utan att göra mer än att äga dem (egentligen lånar man ut dem, och låtar andra få dem att växa) Genom ganska enkla medel så kan du se till att få dina pengar att arbeta så effektivt som möjligt. Vad du gör med pengarna beror på hur länge du kan avvara dina pengar, och vilken risk du är villig att ta: Låg risk, medelrisk eller hög risk.

Kort tid = låg risk
Med kort tid menas egentligen all tid under 2-4 år. Har du planerat att använda dina pengar inom två år så är det låg risk, olika sparkonton, som är det enda vettiga valet. Annars kan en börsnedgång göra att pengarna inte finns på plats när du behöver dem.

Detta alternativ gäller också om du inte vill ta risk med dina pengar, oavsett hur lång sparhorisont du har. Vill du inte utsättas för att dina pengar under en period går ner i värde så är det lågriskplaceringar som gäller.

Sparkonto med maxad ränta.
Jämför vilket sparinstitut som har bäst ränta. (Compricer är din vän prisjämförelser!)
Vi har provat Santander och Hoist. De fungerar bra. Man skapar ett konto med hjälp av bank-id. Sedan för man över pengarna som en banköverföring eller som en inbetalning på bankgiro. Vi har haft kapital obundet, och man tar ut dem när man vill. Är man villig att binda kapitalet en tid kan man öka räntan:
Obundet:  1.0% – 1,35%
2 år:           1,5% – 1,85%

Räntefonder.
Har du redan kapital i någon sorts värdepapperdepå eller liknande kan man också placera dem i korträntefonder. De har låg risk. Ett exempel är Spiltan Räntefond Sverige som ger ungefär 1 – 2% i ränta. (Läs mer här)

Medellång tid = du kan ta mer risk (om du vill).
Med medellång placering menar man någonstans mellan 2-4 år till 5-6 år. Det är lite svårt att säga exakt, eftersom det som sagt handlar mycket om vilken risk man vill ta med sitt kapital. Men om man är beredd att ta en lite högre risk, och har en lite längre horisont än 2 år så kan man placera en del av pengarna i olika börsexponerade fonder. Man ökar risken, men kommer också på sikt få en högre avkastning.

Blandfonder.
Blandfonder balanserar börsplaceringar och ränteplaceringar. Detta gör att de har en jämnare avkastning till mindre risk. Dock kan det vara lite svårt att veta hur blandningen är, och hur stor risk det blir. Man får försöka titta på fondens historik. Man letar efter en stigande kurva som är ganska jämn. Förvaltningsavgiften ska vara låg också! Titta gärna på Swedbank Robur Mix Indexfond Sverige. (Läs mer om fonden här.)

Blanda egna fonder.
Vill du få mer kontroll över fördelningen mellan ränta och aktier kan du blanda egna fonder. Är du mycket försiktig och vill lägga dig 80% räntor och 20% aktier kan du ju välja 80% av kapitalet i ovan nämnda Spiltan Räntefond Sverige, och 20% i Spiltan aktiefond Investmentbolag. (Läs mer om fonden här)

Lång sikt = du kan ta hög risk. (om du vill)
Sparar du pengar på lång sikt, för pensionen, för ekonomisk trygghet, till barnen, så är det alltid en bra att ta de kalkylerade risker som en börsplacering innebär. Sparhorisonten är på 7-25 år. En börsnedgång kommer att återhämta sig under den tiden (om inte samhället smulas samman.) Viktigt är att inte investera allting på en gång, utan månadsspara in sig. På det sättet så riskerar man inte att investera alla pengar på en börstopp.

Här ska vi inte dra allting en gång till, utan investera i egna aktier eller i aktiefonder, beroende på intresse! Läs Sparabloggens aktieskola och fondskola!

Sammanfattning
Börsen är orolig. För tillfället (början av juni 2015) är vi skeptiska till börsen. Vi skulle inte placera in några stora summer i aktier eller aktiefonder just nu. Månadssparar man enträget ska man fortsätta med det. Man kommer att snitta ner sig genom en eventuellt nedgång. Det är svårt att tajma marknaden! Titta hellre just nu på räntefonder för att minska risken!

Men bara för att börsen är orolig ska man inte nöja sig med att ha 0% i ränta på sitt kapital! Flytta pengarna till ett sparinstitut som ger 1% – 2%! Det är du och ditt sparande värt!

Läs gärna mer på DN!

Lycka till!