Privatekonomi

Magi och sparande – Ränta på ränta-effekten

trad-ranta-pa-ranta

Ränta på ränta är nog för de flesta ett ganska diffust begrepp. När man visar en uträkning som bygger på ränta på ränta effekten, blir reaktionen ofta som om man hade trollat. Det är inte något trolleri, det handlar enbart om tid, procent och sparande. Redan Albert Einstein uppmärksammade fenomenet och kallade det för världens åttonde underverk.

Om du sparar pengar via ett bankkonto, fonder eller aktier är chansen stor att du får en värdeökning på ditt kapital. Första året du sparar innebär kanske en värdeökning med 5%. För att visa tydligare vad 5% är och hur det sedan kan leda vidare börjar vi med ett exempel på detta: Om du har 10 000 kr och får 5% i ränta växer då ditt kapital till 10 500 kr under första året, eftersom 5% av 10 000 kr är 500 kr. Grattis, en eller par timmars extra semester.

Det är nu det häftiga börjar! Om du nu låter bli den där semestern och låter pengarna fortsätta att generera avkastning åt dig ett år till så kommer du faktiskt inte få 500 kr i ränta, utan 525 kr! Du får nämligen först 500 kr på dina första 10 000 kr, och sedan ytterligare 25 kr i ränta på de 500 kr som du fick i ränta första året.

Det matematiska svaret är att denna ränta på ränta är början på en så kallad exponentiell avkastning. Det betyder att avkastningen blir större och större hela tiden och om man ger den lite tid så händer det häftiga grejer!

RäntaRänta 10000
10 000 i ursprungligt kapital, 5 % ränta årligen. 

I tabellen ser man att den faktiska sparräntan blir högre för varje år som du sparar; exponentiellt sparande. Smart, eller hur! Pengarna på sparkontot växer i allt snabbare takt för varje år som går även om man inte sätter in mer pengar på kontot. Du dubblar till och med dina pengar på bara 14,4 år! Genom att inte göra något. I detta fall har det bara gällt 10 000 kr, men det gäller samma för 100 000 kr eller 500 000 kr.

Det är enkelt att räkna på ränta med hjälp av till exempel det här sidan:
www.kalkyleramera.se

Om man vill veta hur lång tid det tar att fördubbla sina pengar utifrån en viss räntesats kan man använda sig av 72-metoden. Exempel: Om du räknar på 5% ränta tar man 72/5 = 14,4. Alltså fördubblar man pengarna på 14,4 år.

Fortfarande lite skeptisk till det otroliga med ränta på ränta? Du får två exempel:

Du får ett arv på 300 000 kr. (Som vi fick se i senaste avsnittet av Låna för Livet  ). Om man vill kan man välja att inte spendera pengarna. Istället sätter vi in dem på Akelius Spar – Fasteräntekonto 3 år. Vi låter dem vila där i 15 år (vi binder om dem 5 gånger). Grattis, nu är arvet 623 680 kr.

Du sätter undan 30 000 kr till ditt barn i Avanza Zero, gratisfonden som följer svenska börsen. Du ger ditt barn detta kapital i 25 års present. (Svenska börsen har avkastat över 10% årligen under lång tid. Om än väldigt ojämnt!) Grattis, du kan ge en liten gåva på över 325 000 kr nu, utan ha betalat in mer pengar än de ursprungliga 30 000 kr. (Arvet har förresten stigit till över en miljon på ditt räntekonto under samma tid).

Det är två viktiga ingredienser: tid och procent. Tillsammans blir de exponentiell avkastning och världens åttonde underverk!

RäntaRänta 300000 30000

RäntaRänta Diagram

Ränta på ränta-effekten gör att värdet stiger fortare och fortare. Får den lite tid att verka så kommer stigningen att bli snabbare ju längre tid det får verka.

Nu kommer svenska börsen inte ha en så rak och fin kurva. Den kommer att gå som en berg-o-dalbana upp och ner.

Ge dina pengar de två ingredienserna! Tid och ränta!

Lycka till!

Stresstesta din ekonomi!

calculator-178127_1920
Hushållen i Sverige har fått avnjuta flera år av ständigt bättre förutsättningar. Lönerna har stigit mer än andra länders under flera år, räntorna på våra lån har varit låga i tio år, skatterna har minskat senaste åren, priserna har gått ner under lång tid. Vi har mer pengar nu än vad vi haft under lång tid.

Men ingenting varar för evigt, efter sol kommer regn (och tvärtom). Hur skulle din ekonomi klara av lite bistrare tider? Hur stor risken är för dessa förändringar är lite svårt att säga. Vissa kommer med all säkerhet att komma, medan andra kanske känns mer avlägsna. Dock är det alltid bra att ha koll på läget med en stresstest av din ekonomi!

Vilka olyckor är det som drabba oss? Jag har lånat en ”olyckor” från den utmärkta TV-serien ”Låna för livet” som UR sänder på onsdagar just nu. Följ gärna serien via URplay.

Vi kan råka ut för:

  • Räntehöjning (En vanlig ränta man bör klara på bolånet är 5%)
  • Amorteringskrav (Förslaget låg på 2% av bolånet om året tills man betalat av till 75%)
  • Fastighetsskatt (Förr låg fastighetsskatten på 1% av taxeringsvärdet)
  • Sjukdom/arbetslöshet. (Max A-kassa utan tillägg är ca 10 350 kronor efter skatt. Om du har en inkomstförsäkring via facket eller privat bolag kan du få mer)

Hur troligt är de här sakerna inträffar? Tja, räntehöjningar kommer utan tvekan. Men kanske först sommaren 2016. Amorteringskraven var på gång, men togs bort på grund av juridiska tveksamheter. Alltså är det ganska troligt att det kommer, men kanske från ett annat håll. Fastighetsskatten är lite mer osäkert och risken för arbetslöshet eller sjukdom är väldigt svårt att spekulera i.

Men vad skulle allt detta betyda? Jag lägger upp ett scenario:

Förutsättningar:
Bolån: 1 000 000 kr
Inkomst: 28 000 kr + 21 000 kr efter skatt

”Olyckor”:
Räntehöjning:
1,5 % stiger till 5%.
Månadsavgift innan: 1 000 000 * 0,015 / 12 = 1 250 kr/mån
Månadsavgift efter: 1 000 000 * 0,05 /12 = 4 170 kr/mån (ökning med 2 920 kr/mån)

Amorteringskrav: 2% av bolånet
Nu: Ingen amortering.
Sedan: 1 000 000 * 0,02 / 12 = 1 670 kr/mån

Fastighetsskatt: 1% av taxeringsvärdet:
Fastighetsavgift: 7 112 / 12 = 590 kr/mån
Taxeringsvärde, typ: 1 500 000 kr
Fastighetsskatt: 1 500 000 * 0,01 / 12 = 1 250 kr/mån (ökning med 660 kr/mån)

Arbetslöshet: (1 pers)
Inkomst tidigare: 21 000 kr/mån
Inkomsten efter: 10 350 kr/mån (sjunker med 10 650 kr/mån)

Detta var flera olyckor efter varandra men om man drabbas av allt detta så kommer månadskostnaden att drabbas negativt och sjunka med 15 900 kr/mån. Det är en ansenlig försämring av månadsbudgeten. Arbetslösheten är också den största delen av detta. Men även om man inte blir arbetslös, men drabbas av det övriga så minskar månadsbalansen med 5 250 kr/mån.

Allt detta är högst hypotetiska siffror. Det intressanta för är vad som skulle kunna gälla för just dig och din ekonomi. Gör ett eget stresstest av din ekonomi. Du kan göra det helt på egen hand, om du har koll på alla siffror. Men du kan också ta hjälp sidor på nätet:

DN Ekonomi

IKANOBank Blogg

Men vad ska alla denna dysterhet tjäna till? Den dagen, den sorgen. Men å andra sidan kan man också ta kontroll över situationen. Om stresstestet visar att det kan blir kämpigt, ta då tag i situationen nu innan något händer. Dra åt budgeten och spara undan till en rejäl buffert! Det gör att du står bättre rustad att klara bistrare tider i framtiden. Både genom att du är van vid en tuffare budget, och dels genom att du har en liten reserv att ta till om det skulle behövas.

Även på kortare sikt kan det vara värdefullt att ta kontroll t.ex över din semesterkassa.

Stresstesta din kassa, DN Ekonomi

Lycka till med stresstestet!

Alla vill väl göra en #braaffär ?

skylt

Alla vill göra en bra affär! Tillsammans kanske vi kan tipsa varandra till riktiga klipp? Sparabloggen sjösätter #braaffär!

Visst är man riktigt nöjd när man gjort ett klipp? Man köpte något billigare än väntat eller fick mer betalt än vad man från början trodde. Men en bra affär kan vara så oerhört mycket, och kanske något helt annat än vad man från början tänker.

Vad är då en bra affär? Det är väldigt svårt att svara på och det ligger nog mest i känslan man får efteråt. (Men det är viktigt att inte blanda ihop en #braaffär med det vanliga köpbegäret och konsumtionsbeteendet.)

Om man gjort en bra affär kan det vara trevligt att tipsa sina medmänniskor, så att de kan göra samma sak. Sparabloggen sjösätter #braaffär! Ge tips till alla läsare om bra affärer ni gjort! Det kan ni göra på flera sätt; antingen skriver du en kommentar här nedanför i bloggen, eller så kommenterar du på Facebook. Eller varför inte twittra? Skriv ett inlägg, och lägg gärna till taggen #braaffär. Så kan vi leta upp era tips och skriva dem på bloggen för att föra tipset vidare!

Vi kan passa på att ge några egna tips:

  • Jag registrerade mitt tågkort på västtrafiks webbplats. Det var tur, för jag tappade det förra månad. Nu kunde jag återställa det när jag tappade bort det! Sparade 1 000 kr! #braaffär
  • Köpte luft-luftvärmepump i ett hus som värmdes av direktverkande el-radiatorer! Elförbrukningen sjönk med tusentals kronor om året! #braaffär
  • Pratade med bilförsäljaren om en ny bil… Prisförslaget jag fick på min gamla bil kunde jag höja 5 000 kr på Blocket och ändå sälja bilen snabbt och smidigt! #braaffär
  • Köpte aktier tåg H&M till barnen! Tror på fortsatt uppgång, och kanske ett intresse för investeringar för dem? #braaffär
  • Köpa barnkläder begagnat på barnklädesmarknader. Kostar en bråkdel! #braaffär
  • Sälj din gamla mobiltelefon på Tradera istället för att lägga den i byrålådan! Bra för utrymmet, miljön och du får in några hundra! #braaffär
  • Tog en weekend med frun i Helsingborg i somras. Bokade billigt på www.booking.com. En trevlig resa! #braaffär

Kunde fortsätt en stund till men jag vill hellre be Er läsare om Era bra affärer. Inte bara den bästa, inte bara investeringar i värdepapper (men även det så klart) utan alla affärer som kändes bra! Vi följer upp om en vecka!

Skicka era bra affärer som kommentarer på facebook, som kommentarer i bloggen eller på twitter med hashtagg #braaffär!

Vi hörs!

Kapitalskyddade investeringar – aktieindexobligationer – Bankerna skor sig!

Livboj
pixabay.com

Är du intresserad av att ta del av börsens möjligheter, men rädd att du ska förlora pengar? Då är du inte ensam! Dessutom är du målgruppen för storbankernas så kallade strukturerade produkter!

Går man in på sin bank idag och säger att man vill investera en summa pengar, men inte ta så stor risk så kommer man nog mest troligt ut med aktieindexobligationer, eller SPAX:ar som de kan kallas. Detta beror inte på att det är det som du tjänar mest på, utan på att det är denna produkt som banken tjänar mest på! Dessutom kan de sälja in den till dig med de lysande argumenten ”investera med möjlighet till bra avkastning, men inte ta så stor risk”. Vilket ju var det du bad om hela tiden. Jag ska motstå frestelsen att sabla ner de här strukturerade produkterna mer nu… men istället lämna det till andra som redan gjort det:

Per H Börjesson är kritisk till aktieindexobligationer i webb-TV inslag.
Sparrebellen vill förbjuda aktieindexobigationer till småsparare.

Men det finns ett enkelt och billigare alternativ till denna produkt. Ett alternativ som ger dig fördelen att du inte behöver betala avgifter (både redovisade och mer dolda) till banken, utan kan använda hela ditt kapital till höja din avkastning. Dessutom är chansen till högre avkastning större om du syr ihop produkten själv.

Hela konceptet går ut på att man kombinerar en fond med låg risk, och ganska säker avkastning, som en räntefond med en fond med större risk, med möjlighet till större avkastning, som en aktiefond. Sedan balanserar man dessa så att avkastningen på räntefonden täcker upp det belopp som man satsar i aktiefonden. På det sättet så man ändå en positiv avkastning, även om aktiefonden går ner Detta kan låta krångligt, men jag kan visa med en bild hur det hela hänger ihop:

AIO_illustration_staplar

Du köper en aktieindexobligation för 11 000 kr + courtage.
Banken lovar dig det nominella beloppet på 10 000 kr tillbaka.

Obligationsdelen / räntedelen växer såpass att det täcker upp det lovade beloppet. Sedan kan optionen (den del som växer med börsen) ge dig en eventuell avkastning om börsen stiger. Det är dock vanligt att man betalar en riskpremie, som banken inte lovar att betala tillbaka. Dessutom tillkommer det också ett courtage som banken tar direkt (ofta 1,5 %). Riskpremien och avgiften är alltså det man riskerar att förlora. Dock trycks det inte särskilt hårt på detta i de informationsblad jag läst… Där pratas det mest om ”kapitalskyddad investering”.

Hur som helst… Hur ska vi kunna sätt ihop något sådant här på ett bättre sätt? Jo, helt enkelt genom att göra samma sak. Vi köper en räntefond (som ju bygger på obligationer) med den största delen av kapitalet, och tar sedan en chansning med resten! Det är alltså inte krångligare än att köpa två fonder! Exempel:

Vi går till banken och vill tryggt investera 40 000 kr. Banken ger dig förslaget att investera 44 660 kr i en aktieindexobligation med inriktning med konsumtionen i USA.

Du börjar alltså med att betala 660 kr i avgift, och sedan riskerar du 4 000 kr… och kan max avkasta 20% + valutaeffekt på tre år.

Man kan också investera så här:

Tror på fortsatt stark börs i USA:
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Skandia USA (Avkastat 106,53 % på 3 år)

Mer global satsning: (Mindre risk ändå)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i SEB globalfond Lux (Avkastat 88,44 % på 3 år)

Tror på utveckling i Indien: (Högre risk, större chans!)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Carnegie Indienfond (Avkastat 76,54 % på 3 år)

Satsa på Sverige: (med lite högre risk)
90 % i Carnegie Corporate Bond A (Avkastat 18,54 % på 3 år)
10 % i Carnegie Sverigefond (Avkastat 111,64 % på 3 år)

Tror på börsnedgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BEAR 2 (Avkastar omvänt från börsen, men dubbelt! -68,83 % på 3 år pga börsuppgång)

Tror på börsuppgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BULL 2 (Avkastar dubbelt som börsen! +141,17 % på 3 år pga börsuppgång)

Vilket alternativ man väljer ovan beror ju på vad man tror börsen är på väg. Men man kan i alla fall ganska enkelt ge sig in och investera på börsen, utan att riskera att förlora alla sina pengar.
(Självklart är alla siffror ovan historiska… de senaste tre åren. Det enda man kan vara ganska säker på är att kommande tre år kommer inte att se likadana ut som de tre senaste. När börsen står på all-time-high kanske man inte ska ge sig in på börsen fullt ut.)

Men vad du gör… ge inte dina pengar till banken, utan sätt ihop ditt eget alternativ! Du kommer att tjäna mer på det, i 4 fall av 5, och ändå bra det femte!
Tänk också på att räntan just nu är väldigt, väldigt låg. Så länge räntan sjunker så är det bättre att ta en lång räntefond (som Carnegie Corporate Bond), men när räntorna stiger igen är det bättre att ta en kort räntefond (som Spiltan Räntefond Sverige)

Lycka till! Och flytta gärna in en del av sparkapitalet på börsen!

Skriv gärna en kommentar nedan med ditt eget alternativ till en aktieindexobligation!

Läs gärna rådet direkt från Per H Börjesson, på Sparrebellen.

Bästa betalkortet till resan!

hängmatta semester

Det är lätt att drömma sig bort till en semester, så här i mörkaste vintern! När man ska ge sig iväg utomlands inställer sig frågan; hur ska man betala när man kommit till resmålet? Det finns ett antal svar:

Ta med kontanter.
Finns alltid risk att kontanterna försvinner (stöld, rån, borttappat). Det kostar pengar att köpa annan valuta. ”Risk” att pengar blir över och måste växlas tillbaka mot ytterligare avgift. Fungerar överallt, om man har rätt valuta!

Köpa resecheckar.
Lite omak att köpa resecheckar. De håller på att bli omoderna (utkonkurrerade av kreditkort) och går därför inte använda överallt. Kostar pengar att köpa resecheckar, men det bli ju som att köpa en försäkring.

Använda betalkort.
Det fungerar samma som hemma. VISA/Mastercard är tämligen vida spridda. Finns säkerhetsrutiner mot stöld/skimming mm. Men det finns ”dolda” avgifter. (Dolda för att det stod på hemsidan eller villkoren då när man tog ut kortet… numera glömt ju!)

Mitt tips blir att främst använda betalkortet på semestern, men att ha med en liten handkassa i kontanter att ha om kortet inte fungerar när man ska äta / dricka lite innan man når nästa uttagsplats. Annika Creutzer ger mer saker att tänk på.  Men det gäller också att ha koll på de där avgifterna som kortet kan ha, och vilket kort är egentligen bäst på resan?

De avgifter som finns på betalkorten är: årsavgift, uttagsavgift i automat, valutaväxlingsavgift och eventuell kreditränta. Enligt mig är det bästa kortet att ta med på resan det som inte kostar så mycket.
(eventuell reseförsäkring kan man ju få också… men man måste ju inte använda reseförsäkringskortet på själva resan! Jag rekommenderar Skandiabankens kreditkort för reseköp och elektronikköp! 0 kr årsavgift med extra reseförsäkring och köpskydd!)

DN har gjort en sammanställning över de bästa korten för olika kunder (dock ej ungdomar… det finns en här). Några av uppgifterna i DN:s sammanställning gäller inte riktigt längre… besök banken för senaste uppgifterna!

*********************************************
Detta inlägg är uppdaterat eftersom kortmarknaden
ändrat sig. Läs uppdateringen här:
KREDITKORT PÅ RESA, UPPFÖLJNING
*********************************************

Det bästa kortet för resan är denna gång lite svårare att kora. Det står mellan ett kort från ICA. Nämligen ICA Bankkort! (ett Mastercard) och ett kort från Santander, nämligen Santander Mitt kort med ränta!

Santander kortICA bankkort

Använder du ofta uttagsautomat utomlands är ICA Bankkort bäst…
men Santander Mitt kort med ränta passar de allra flesta!

 Kortbetalning utomlands
Ju mer du använder kortet utomlands… desto mer sparar du på ICA Bankkort.
Men håller du dig bort från uttagsautomater (max 12 ggr/år) så blir Santanders kort gratis!.

Kom bara ihåg att även betalkorten har några nackdelar! Tänk på att:

Skydda ditt kort under resan
Man är väldigt beroende av att ha tillgång till pengar under resan. Var försiktig med kortet under resan. Utan kort, inga pengar. Skydda dig mot ficktjuvar och lämna inte ifrån dig kortet vid betalning (risk för skimming!).

Ha lite backup, genom att ha ett reservkort
Blir du av med kortet, eller kortet inte fungerar av någon annan anledning, se till att ha en backup. Ditt vanliga kort kan få följa med, eller ett kreditkort som inte har någon årsavgift (kan vara bra som backup hemma med! Ta Skandiabankens kreditkort… det har du ju redan eftersom du köpte resan med det!)

Valutaväxlingsavgiften ska vägas mot årsavgiften
Väg alla avgifter mot varandra! Att skaffa ett kreditkort utan årsavgift är inte svårt, det finns flera. Dessa har dock andra avgifter (uttagsavgift och valutaväxlingsavgift). Det gäller att väga utgifterna mot varandra. En valutaväxlingsavgit på 1,5% blir större än en årsavgiften på 300 kr om man handlar för minst 20 000 kr/år i utländsk valuta. Frågan är ju hur mycket du kommer handla för? (och vilka avgifter ditt kort har!)

Läs mer här:

Artikel på SVD
Bra sammanfattning på pengar.se

Ha en trevlig resa!

En uppföljning, med praktiska test av Mitt Kort med ränta kan du läsa här.

Ytterligare ett tips om hur du undviker extra utgifter på resan läser du här.

* Vi på sparabloggen.com rekommenderar en del olika kreditkort. Det går att spara pengar på att använda dem. Men ett varningens finger! Kreditkort sparar bara pengar om man inte konsumerar mer bara för att det ska betalas i efterhand OCH att man alltid betalar av alla inköp innan de räntefria dagarna löpt ut! Kreditskulder är oerhört dyra! Använd både sträng konsumentkontroll och autogiro på räkningen! Kreditkorten ska SPARA pengar inte kosta pengar!